HÖSTEN 2014
TEMA
Cancerforskning
– teknik, behandling
och människa
Jakten på skräddarsydda behandlingar
Katastrofmedicinsk
forskning hjälper
samhället i kris
PROFILEN
Charlotta Dabrosin
– professorn
som brinner för
bröstcancerpatienter
Redakt ören
Johan Dabrosin
Söderholm
Dekanus på
Hälsouniversitetet,
Linköpings
universitet
Barbro Naroskyin
Landstingsdirektör
Landstinget
i Östergötland
Välkommen till
Forskning
och utveckling
Tidskriften Forskning och utveckling
ges ut gemensamt av Landstinget
i Östergötland och Hälsouniversitetet
vid Linköpings universitet.
En gemensam utgivning är en symbol
för vår självklara samverkan i det
ömsesidiga uppdraget att bedriva
medicinsk forskning och utveckling
samt utbildning inom hälso- och
sjukvården.
I olika samverkansorgan fattar
landstinget och universitetet tillsammans strategiska beslut för att främja
vår forskning och vår utbildningsverksamhet genom ett optimalt
samutnyttjande av våra resurser.
Utmaningen att
skräddarsy behandlingar
Det här numret ägnar vi temat åt cancer. Det som förr var närmast en
dödsdom att få, har blivit en diagnos som ofta kan behandlas, tack vare
medicinsk forskning och utveckling. När fler lever med cancer handlar
forskningen också alltmer om att förbättra livskvaliteten hos patienten.
En spännande utmaning är att försöka skräddarsy behandlingar till varje
enskild patient, genom att förutsäga utfallet. Läs om laboratorieforskning
på biverkningar av cytostatika, där Linköpingsforskare kan se i dna vilka
patienter som kan ta skada av en behandling som är till stor nytta för andra.
Ett annat reportage berättar om forskarna som prövar nya möjligheter att
exakt avgränsa en hjärntumör från de känsliga strukturerna omkring den.
Avancerad bildteknik kan användas direkt vid operationen.
Varje år drabbas runt 55 000 personer av cancer
i Sverige. Cancer är samlingsnamnet för många
olika sjukdomar där onormala celler delar
sig ohämmat och invaderar andra vävnader.
Forskningen söker kunskap om vad som orsakar
cancer, och hur man kan förebygga, upptäcka
och behandla sjukdomarna. Vi vet idag att
cancercellernas egenskaper kan förklaras av förändringar i generna. Dessa mutationer kan bero
på yttre faktorer som rökning, vissa matvanor,
solexponering eller joniserande strålning.
5-10 procent av cancerfallen beräknas ha en
ärftlig bakgrund.
Cancerpatienter behandlas med kirurgi, strålning och läkemedel. Metoderna förfinas ständigt genom ny forskning. Samtidigt utvecklas
tekniken kring medicinsk avbildning vilket gör
att tumörer kan upptäckas och diagnosticeras
allt tidigare.
Utvecklingen har varit oerhört snabb, men svaren kan också ta lång tid att
få fram. Registerforskare kan idag se effekter av läkemedelsbehandlingar
för olika patientgrupper. Slutsatser de kan dra efter många år, när journaldata kan jämföras och ge svar. Forskarnas tålamod och konsekventa arbete
kommer till patienternas nytta ett par decennier senare.
INNEHÅLL
NUMMER 2, 2014
Aktuellt i korthet
4
KRÖNIKAN
Mats Ulfendahl - Att betygsätta forskning
6
I FOKUS – CANCER
LiU Cancer har gett många oväntade insikter
7
Forskar på biverkningar av cytostatika
8
Högteknologiska projekt ska rädda
fler barn med hjärntumör
10
Kan träning hjälpa mot fatigue?
12
Patientupplevelser utvecklar cancervården
13
Mångårig forskning ger svar
14
PRISER OCH UTMÄRKELSER
Möte med hedersdoktor Paul Batalden
16
Tuberkulosforskare får Fernströmpriset
17
Stora psykologpriset till Gerhard Andersson
18
STRATEGI OCH UTVECKLING
Jan Marcusson – hjärnforskare och ny FoU-chef
19
När samhället drabbas av kris
20
PROFILEN
Charlotta Dabroson
– professorn som brinner för bröstcancerforskning
22
Doktorerar på storlabb i New York
25
AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING
26
Mycket utveckling sker mitt i vården, tack vare medarbetarnas observationer
och smarta förbättringsidéer. I det här numret får ni också möta landstingets
nya FoU-chef, som riktar blicken mot villkoren och strukturerna för forskning i den kliniska vardagen.
God läsning!
Kommentaren ...
Några konkreta exempel på vår samverkan är programmet ”Från student
till docent” – kliniska befattningar
med utrymme för forskning på olika
nivåer i karriären – gemensamma
rekryteringar av nya medarbetare,
gemensamma strategiska forskningsområden och seminarieserien Forskning i framkant.
”De rent medicinska behoven är vi bra på att
ta hand om inom den svenska cancervården,
och den biologiska forskningen är framstående.
Men vi behöver utveckla kunskapen om patienternas upplevelser av vården. För att få en mer
allsidig bild av patienten krävs mer uppmärksamhet på det som brukar kallas mjuka frågor.
Vi registrerar data från tusentals patienter
varje år, men behöver bli bättre på att använda
registren för att förbättra hela vården. Registerforskningen är oerhört viktig för att utvärdera
våra behandlingar och metoder.”
Ett annat exempel är tidskriften
Forskning och utveckling som du just
håller i din hand. Vi önskar dig
spännande och intressant läsning!
Maria Carlqvist
Redaktör
[email protected]
010-103 76 28
2
I FOKUS – CANCER
TIDSKRIFTEN FORSKNING OCH UTVECKLING REDAKTÖR: Maria Carlqvist REDAKTIONSKOMMITTÉ: Susanne Karlsson, Åke Hjelm, Peter Strålfors och
Maria Jenmalm GRAFISK FORM: Markus Reklambyrå TRYCK: Larsson Offsettryck UPPLAGA: 6 000 ex UTGIVNING: två gånger per år
Tryckta exemplar av tidningen kan beställas av Gerd Bäckmark, telefon 010-103 71 21, e-post [email protected]
Hans Starkhammar,
verksamhetschef vid Regionalt cancer­
centrum, sydöst
3
AKTUELLT I KORTHET
AKTUELLT I KORTHET
På Hälsouniversitetets och landstingets webbar hittar du nyheter om de senaste rönen inom medicinsk forskning i Östergötland.
Surfa in på www.hu.liu.se eller www.lio.se
Johnny Ludvigsson på
internationell topplista
Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik
i Linköping, är en av världens tio högst
rankade diabetesforskare. Utmärkelsen
tillkännagavs vid American Diabetes
Associations årliga konferens i USA.
Forskningen har utvärderats
på Linköpings universitet
Alla medicinska forskningsområden på
Linköpings universitet och Universitetssjukhuset i Linköping har utvärderats och
poängsatts av nationella och internationella
bedömare. Rapporten Research Evaluation,
RE14, ger en heltäckande bild av forskningen och visar att tre forskningsgrupper
är i världsklass och att ytterligare 29 har en
internationellt framstående ställning.
Det började med att universitetet och
landstinget behövde utvärdera sina stra­
tegiområden, för att se om man satsar på
rätt områden.
– För att få hela bilden klar för oss lät vi
bedömarna utvärdera alla våra forskningsområden, även de som inte är strategi­
områden, säger Fredrik Elinder, prodekanus
vid medicinska fakulteten vid Linköpings
universitet.
Utvärderingen har gjorts av 33 bedömare
med vetenskaplig dignitet, från olika delar
av landet och från övriga Europa. De har
studerat 189 forskningsledares arbete, ut­
efter vilka resultat som uppnåtts och vilka
publikationer som gjorts. När det handlar
om strategiområdena har även arbets­
formerna utvärderats.
– Utfallet är bra och egentligen inte över­
raskande. Styrkan är att vi nu har fått en
extern bedömning och har siffror på vad vi
gör. Materialet ger ett värdefullt underlag
för egen analys, där vi kan titta på framgångsfaktorer och hur våra resurser utnyttjas, säger Fredrik Elinder.
4
Betygsskalan har sex steg, från underkänd
till världsklass. Majoriteten av forsknings-
verksamheterna fick omdömet ”bra”. Tre
stack ut som ”världsklass” och 29 som
”internationellt framstående”. Inga områden
fick den lägsta nivån men några kan må bra
av att omorganiseras. Några forsknings­
grupper har för liten bas för sin verksamhet
och skulle tjäna på att samarbeta med andra
grupper.
TEXT: MARIA CARLQVIST
FAKTA
Några av fakultetens starka
forskningsområden enligt RE14:
Ben- och senläkning
Diabetes och insulinsignalering
Egenvård vid hjärt-kärlsjukdomar
Två européer och åtta amerikaner finns
på den prestigefyllda topp 10-listan, när
64 000 diabetesforskare i världen rankats.
– Det känns roligt, inte minst för att
Lin­köping så tydligt placerar sig på världskartan för diabetesforskning. Det är vi,
Finland och de stora amerikanska instituten,
säger Johnny Ludvigsson.
Han har forskat på typ 1-diabetes sedan
1960-talet och var tillsammans med sitt
forskarlag först i världen med att upptäcka
enzymet GAD65 och dess betydelse för
sjukdomsprocessen som leder till Typ 1
diabetes. Under de senaste åren har Johnny
Ludvigsson och hans grupp publicerat resultat i flera tunga internationella forskningstidskrifter.
– På senare tid har vi också haft ett och
annat bakslag genom att GAD-vaccinet
inte gick att ta fram, men vi fortsätter med
nya studier för att få stopp på det ”inbördeskrig” i kroppen som leder fram till typ
1- diabetes.
Förutom immuninterventionsstudier pågår
sedan många år studien ABIS, Alla barn
i sydöstra Sverige, som kartlägger miljöfaktorers betydelse för utveckling av typ
1-diabetes.
Nytt Parkinsonlaboratorium invigt
Ett nytt laboratorium med utrustning för
att studera elektrisk aktivitet i hjärnan
har invigts på Campus US. Namnet är
Parkinsonlaboratoriet, men utrustningen
ska inte bara användas för forskning om
Parkinsons sjukdom, utan även om till
exempel Alzheimer, epilepsi och beroendesjukdomar.
Utrustningen i laboratoriet kan användas
för att direkt studera hjärnaktivitet och
effekten av olika behandlingar. Det görs
med så kallad patch clamp-teknik, där
en tunn glaspipett som innehåller en
elektrod används för att mäta den elektriska aktiviteten i cellen. Resultaten kan
i framtiden leda till nya sätt att behandla
sjukdomar.
– Det unika här är att plattformen är öppen för alla forskare som kan ha nytta av
den för att få svar på sina frågor. Så fungerar det inte på andra ställen, där har
varje forskargrupp sin egen teknik, säger
Fredrik Elinder professor och prodekanus
vid medicinska fakulteten, Linköpings
universitet.
Forskarna behöver inte ha kompetens
inom området neurofysiologi för att
kunna nyttja utrustningen. Satsningen är
möjlig tack vare en stor privat donation
från Stiftelsen för Parkinsonforskning.
TEXT OCH FOTO: MARIA KARLBERG
TEXT: MARIA CARLQVIST
Experimentell hematologi
Forensiska vetenskaper och
farmakogenetik
HIV och mykobakterieinfektioner
Immun-nervreglering och
beroendeforskning
Inflammatoriska tarmsjukdomar
Kronisk njursjukdom
Nervsystemets utveckling
Systemmedicin och individuali­-
serad medicinsk behandling
En helt ny behandling av stora brännskador
inleds nu vid Brännskadeavdelningen på
Universitetssjukhuset i Linköping (BRIVA).
Det revolutionerar brännskadevården när
svårt skadade patienter kan behandlas med
en enzymsalva i stället för kirurgi.
Brännskadeavdelningen (BRIVA) vid
Linköpings universitet bedriver rikssjukvård
och tar emot svårt brännskadade patienter
från hela landet. Brännskadevården är en del
av sjukvården som har utvecklats dramatiskt
de senaste tjugo åren med stora förbättringar i såväl överlevnad som funktionella
slutresultat för drabbade patienter. En ny
behandling med enzymteknik väntas bli
ännu ett genombrott. För första gången införs den på patienter med stora brännskador
som överstiger femton procent av kropps­
ytan. I stället för att operera bort skadad
vävnad och transplantera dessa områden
med hud från patienten, tar kirurgen bort
den skadade huden kemiskt med enzymer
som avlägsnar den djupt skadade vävnaden.
Därigenom förbättras även möjligheten till
läkning i de mindre djupt brända områdena.
– För brännskadade patienter innebär det att
man behandlas med en enzymsalva istället
för att genomgå regelrätt kirurgi, som
ofta innebär mycket blödning, säger Folke
Sjöberg, överläkare och professor vid handoch plastikkirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Behandlingsstrategin har under året prövats
på mindre skador vid stora medicinska
centra i Europa och USA. Resultaten har
varit lovande bland annat eftersom behovet
av kirurgi och transplanterad hud minskar.
De kosmetiska resultaten har varit mycket
goda på mindre brännskador. En större
andel av de skadade områdena har kunnat
självläka efter enzymbehandling.
TEXT: BODIL KNUTHAMMAR
FOTO: GÖRAN BILLESON
SIFFRAN
Hörselforskning
Regenerativ medicin och horn­-
hinneimplantat
Reglering av elektrisk retbarhet
i nerver och hjärta
Rota- och norovirussjukdomar
Ny behandling med enzymteknik
revolutionerar brännskadevården
Fredrik Elinder, professor och prodekan vid
Medicinska fakulteten, och Urban Karlsson, ansvarig för Parkinsonlaboratoriet.
Mikroskopet mellan dem vilar på luftkuddar
så att vibrationer från huset inte ska störa
resultaten
5000
östgötar ska undersökas i forskningsprojektet SCAPIS, som bygger en världsunik databas om
hjärt- och lungsjukdomar. Målen är att bättre kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas,
och att kartlägga de underliggande mekanismerna.
5
Krönikan
TEMA – CANCER
Att betygsätta
forskning
Mats Ulfendahl,
Huvudsekreterare för
medicin och hälsa,
Vetenskapsrådet
Intensiva diskussioner mellan molekylära
biologer och kliniker på en nätverksträff.
Forskarna Eva Lund och Svante Vikingsson
i förgrunden.
LIU CANCER EFTER TRE ÅR
”Många oväntade insikter”
Ensam är inte längre stark i forskningen. Idag byggs team. Nätverket
LiU Cancer har fött 15-talet nya tvärvetenskapliga forskningsprojekt.
Utvärdering av forskning är ständigt aktuellt. Lärosätena
behöver underlag för strategiska bedömningar. Regeringen
vill ha underlag för omfördelning mellan universiteten. Och
forskningsfinansiärerna utvärderar – eller snarare betygsätter
– ansökningar om medel för forskningsprojekt. Men kan man
betygsätta forskning och hur träffsäkert blir betyget?
Innan den frågan besvaras måste man fundera på varför vi
är så intresserade av den här typen av betygsättning när vi ju
egentligen alla vet att värdet av den forskning vi bedriver idag
inte blir uppenbar förrän kanske först om 10-20 år, i bästa fall.
Svaret är prioritering. Med begränsade resurser för forskning
måste vi välja att utveckla och stödja den bästa forskningen.
Med begränsade resurser för forskning måste vi välja
att utveckla och stödja den bästa forskningen.
Vad som är ”bäst” kan baseras på relevans eller samhällsnytta
men den tveklöst viktigaste bedömningsgrunden är vetenskaplig kvalitet. Problemet är att det inte finns någon entydig definition av kvalitet. Det är sannolikt omöjligt att hitta metoden
som enkelt visar att projekt A med betyget 6,5 är klart bättre
än projekt B som bara fick 6,4. Men tilltron till att använda
betyg som på decimalen när särskiljer kvalitet är stor.
6
Ett besläktat problem kan ibland ses i användningen av bibliometri. Här kan ett siffervärde, enkelt framtaget via databaser,
ge något som tolkas som ett kvalitetsbetyg. När jämförelser
ska göras mellan länder eller stora lärosäten är bibliometri ett
utmärkt instrument, både effektivt och rättvisande. Men när
det gäller enheter med mindre publikationsvolymer så måste
bibliometriska metoder användas med stor försiktighet. För
bedömning av individer och grupper krävs istället sakkunniggranskning, peer review. Med bra peer review kan man
bedöma inte bara vad som varit (gamla meriter) utan också
den framtida potentialen hos individer och forskningsprogram. Men det kräver förstås att man både läser – och förstår
– ansökningar och forskningsprogram.
Utvärderingar och bedömningar är nödvändiga; vare sig det
gäller hur vi ska prioritera projektansökningar eller avgöra om
våra begränsade forskningsmedel används på bästa sätt. Men
man måste komma ihåg att genom valet av vad som bedöms
så påverkar vi också hela forskningssystemet (i enlighet med
den så kallade observatörs- eller Hawthorne-effekten). Om vi
bedömer kvalitet utifrån antalet publikationer så ökar förstås
den samlade produktionen, om vi räknar antalet disputationer
så skaffar man fler doktorander och så vidare. Så utmaningen
är att mäta det som verkligen är kvalitetsdrivande.
Nätverket startades för tre år sedan av Maria
Sunnerhagen och Charlotta Dabrosin.
Civilingenjören och läkaren hittade var­
andra trots helt olika bakgrund, och såg att
de kunde samarbeta.
– LiU Cancer har skapat möten och projekt
som annars inte skulle ha skett. Ett plus ett
har blivit tre, när forskare har upptäckt att
”Vad kan vi göra
tillsammans? Hur kan vi
tillsammans höja kvalitéten
på våra projekt?
Synergier gör att vi blir
starkare tillsammans.”
deras områden kan komplettera varandra
och ge ny forskning, säger Charlotta
Dabrosin, läkare och professor i onkologi.
TEXT: MATS ULFENDAHL
Olika konstellationer
Genom nätverket har forskarna hittat
varandra på nya arenor. Konkreta sådana är
de ”retreats”, fysiska träffar där forskare och
kliniska specialister åker bort över några
dagar och pratar i olika konstellationer.
– Det har gett många oväntade insikter. Vi
har lärt oss mycket, och trodde aldrig att
nätverket skulle bli så stort som det är idag.
Det gör mig glad att se allt engagemang som
finns i projekten, och att vi äntligen har fått
ett nätverk som stödjer cancerforskning,
säger Maria Sunnerhagen, civilingenjör
i kemi och professor i strukturbiologi.
”Seed grants”
Ett 15-tal projekt har startat mellan fakulteterna med olika inriktning på cancer­
tillämpning, och ett antal ”seed grants”
(såfrön) har delats ut till dessa projekt. Det
är kortare projekt med en forskningsplan
som involverar minst två forsknings­om­
råden, där forskare får testa sina idéer.
Idéerna som föds i LiU Cancer kan utgå
från en klinisk verklighet eller från ett
basvetenskapligt projekt som kan ha klinisk
tillämpning.
– LiU Cancer är det svenska nätverk som
har den största vidden av tillämpning av
forskningen ute i vården. Det beror på den
långa samarbetstraditionen som finns
i Östergötland, menar Maria Sunnerhagen
och Charlotta Dabrosin.
Bygger team
Nu finns ett ökat intresse utifrån för LiU
Cancer, och i etapp två går samarbetet över
nya gränser. På nästa retreat kommer forskare från Karolinska institutet att vara med.
LiU Cancer är nu också en nod tillsammans
med Karolinska institutet och Uppsala
universitet i en klinisk cancerforskarskola
finansierad av Cancerfonden.
– Ensam är inte längre stark i forskningen.
Idag bygger vi team, i Linköping, regionen,
nationellt och internationellt, säger Maria
Sunnerhagen.
TEXT: MARIA CARLQVIST
FOTO: CHATARINA MALM
FAKTA
Hittills har nätverket finansierats av projektmedel i tre år, där Linköpings universitet
och Landstinget i Östergötland står för
finansieringen. Enligt preliminära besked
får nätverket fortsatt förtroende från sina
finansiärer.
7
TEMA – CANCER
TEMA – CANCER
Forskar på biverkningar
av cytostatika
Varför tål inte vissa patienter en cancerbehandling som gör
stor nytta hos andra? Malin Lindqvist Appell och hennes forskarlag vid Linköpings universitet forskar på nya och bättre sätt att
undvika biverkningar av cytostatika.
I laboratoriet i Linköping studerar forskarna
prover från barn med leukemi och från
vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom
och reumatisk sjukdom, som skickas hit
från hela landet. Patienterna behandlas med
cytostatikatypen tiopuriner. Forskningen
går snabbt framåt och forskarna kan idag
allt bättre se vilka patienter som passar för
behandlingen.
– Vi försöker ta fram behandlingar som
är mer skonsamma och individanpassade.
Samtidigt kan vi hjälpa vården att identifiera
patienter med risk för biverkningar. Det
ser vi genom genetisk analys i proverna,
säger Malin Lindqvist Appell, docent
i farma­kogenetik och forskningsledare vid
avdelningen för läkemedelsforskning,
Institutionen för Medicin och hälsa,
Linköpings universitet.
8
Den typ av cytostatika (som också kallas
cellgifter) som gruppen arbetar med, går in
som falska byggstenar i DNA, vilket leder
till att cancercellerna dör. Det har effekt
på cancern men kan också få oönskade
konsekvenser eftersom friska celler också
påverkas. Linköpingsforskarna har hittat
flera tidigare helt okända genetiska varianter
i genen som är mall för ett enzym, och
som spelar stor roll för hur patienten klarar
behandlingen.
– Vi ser att det finns en tydlig koppling
mellan enzymet tiopurinmetyltransferas,
TPMT, och svårighetsgraden av biverkningar. Hos personer med lågt TPMT går
för mycket aktiva läkemedelssubstanser till
friska celler och även de dör. Det ger upphov
till allvarliga, ibland livshotande, biverkningar såsom påverkan på bildningen av
kroppens så viktiga blodceller. Till exempel
leder detta till försämrat immunförsvar,
dålig förmåga för blodet att transportera
syre till kroppens celler och ökad blödningsrisk, säger Malin Lindqvist Appell.
Olika individer har olika nivåer av enzymet
TPMT, vilket styrs av genetiska variationer.
Cirka tio procent av patienterna har en
sänkt aktivitet, medan 1 av 300 knappt har
något enzym alls. Forskarna har identifierat
55 personer som helt saknar anlaget. De
personer som ärvt ett eller två defekta anlag
från sina föräldrar, blir svårt sjuka av samma
behandling som är till stor nytta för andra,
om de får en konventionell dos. De behöver
i stället få en justerad dos eller alternativ
behandling för att slippa allvarliga biverkningar. TPMT är ett av de få exempel inom
farmakogenetiken där ett genetiskt test
slagit igenom i praktisk rutin, och det är nu
på de flesta kliniker, där tiopuriner används,
rutin att mäta enzymet innan patienten
startar sin tiopurinbehandling.
– Utmaningen är att i framtiden kunna
hitta rätt behandling till varje individ
genom att förutsäga utfallet. För att komma
dit behöver vi få ytterligare kunskap om
vad som händer i cellerna vid cytostatika­
behandling, säger Malin Lindqvist Appell.
TEXT: MARIA CARLQVIST
FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON
FAKTA
Kliniska farmakologer och protein­­fors­­kare samarbetar i projektet som startade
i Lin­köping 1999 av Curt Peterson och
Sven Almer. Sedan 2009 drivs projektet
under ledning av Malin Lindqvist Appell.
I ett tvärvetenskapligt samarbete med
Lars-Göran Mårtensson, Tekniska hög­
skolan, studeras läkemedelsmetabolism från
patient ner till molekyl. Forskningspro­
jektet har fått medel av LiU-Cancer som
ett tvärvetenskapligt projekt som utvecklar
cancervården. Projektet har idag data från
mer än 11 000 patienter, och en biobank
med provmaterial som förvaras i Fryshotellet
i Linköping.
Deltagande
i projektet som stötts
av LiU Cancer
Malin Lindqvist Appell
Lars-Göran Mårtensson,
IFM, LiU
Patrik Lundström, IFM, LiU
Peter Söderkvist, IKE, LiU
Kourosh Lotfi, IMH, LIU
Anna Lindblom, barnläkare,
KI, Sthlm
I laboratoriet vid Linköpings
universitet gör forskarteamet
en genetisk analys av prover
från patienter som behandlas
med cytostatika.
Sara Helander, postdoktor och Anna Zimdahl Kahlin, doktorand, analyserar prover inför en ny delstudie.
9
TEMA – CANCER
Hjärntumörer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos
barn. Men att ta bort dem är en delikat uppgift för neuro­
kirurgen. Forskare vid Linköpings universitet och Universitetssjukhuset i Linköping prövar nya möjligheter att exakt avgränsa
en tumör från de omgivande känsliga strukturerna.
Högteknologiska
projekt ska rädda fler barn
med hjärntumör
– Barns hjärnor är visserligen mer flexibla
men en skada på till exempel språkcentrum
kan göra att barnet aldrig utvecklar ett
riktigt språk, säger Örjan Smedby, professor
i radiologi.
Vyn i mikroskopet
när man slagit över
till fluorescensläge
- blått ljus istället för
vitt. Bilden är sparad
direkt via mikro­
skoputrustningen
av kirurgen
10
Han driver det ena av två forskningsprojekt
som försöker lösa problemet på varsitt sätt.
Projekten stöds av Barncancerfonden med
sex miljoner kronor.
Smedby forskar inom CMIV, Centrum för
medicinsk bildvetenskap och visualisering,
där magnetkameran (MR) är ett viktigt
redskap för neurokirurgi. Med den kan man
se anatomiska strukturer, blodkärl och även
särskilja tumören från funktionella centra,
och sådan avbildning är numera rutin.
Dagen före operation sitter kirurgen och
radio­logen tillsammans och studerar bilderna med avancerade visualiseringshjälpmedel,
men i operationssalen dagen därpå kan det
vara svårt att minnas exakt hur det såg ut.
– Hjärntumörer ser olika ut hos olika individer. En del tumörtyper kan vara svåra att
differentiera från normal hjärnvävnad, framförallt i gränszonen. Dessutom har vi prob­
lemet med ”brain shift”, som innebär att
hjärnans läge ändras med någon centimeter
när vi öppnar skallen, säger Peter Milos,
neurokirurg och ansvarig för tumörkirurgin
vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Digital kartbild
Idag har han och hans kolleger förutom
MR-bilderna tillgång till ultraljud, neuro­
navigation – ett system som relaterar en
digital kartbild till den hjärna han har framför sig – och operationsmikroskop. En ny
avancerad bildteknik, ”förstärkt verklighet”,
skulle kunna öka säkerheten i ingreppen,
tror Örjan Smedby.
Tanken är att smälta samman digitala bilder
med den fysiska verkligheten. Kirurgen kan
titta i det operationsmikroskop som han är
van vid och där se MR-bilder av operationsområdet, sammansmälta med den öppna
hjärnytan i en och samma bild. Om tumören avbildas i avvikande färg blir det lättare
att hitta den exakta gränsen.
– Projektet innebär en stor utmaning. Helst
ska MR-bilderna omformas i realtid och
följa med i takt med att operationen pågår,
säger Örjan Smedby.
Avgränsa tumören
Karin Wårdell, professor i medicinsk
teknik, har en annan infallsvinkel på pro­
blemet. Hon utvecklar metoder att avgränsa
tumören med fluorescens. Med ämnet
aminolevulinsyra som kontrastvätska kan
man få tumören att fluorescera när den blir
belyst med ultraviolett ljus.
Patienten får dricka ett glas av vätskan på
avdelningen och förs sedan till operationssalen. Skallbenet öppnas under narkos. När
kirurgen kommit fram till tumören skiftar
hen till fluorescensmikroskopet och tumören
lyser upp i rosa. En specialutvecklad optisk
prob bidrar till en exakt avgränsning mot
den friska hjärnvävnaden.
–Vi vill ta bort så mycket som möjligt av
tumören utan att riskera skador på den
friska vävnaden. Framförallt på högmaligna
tumörer är fluorescenstekniken mycket
användbar, säger Peter Milos.
Den tekniska utrustningen, kallad Fluolink,
som utvecklats på institutionen för medicinsk teknik har redan använts på 40 vuxna
patienter.
– Nu har vi ansökt hos Läkemedelsverket
om att få introducera tekniken även på barn
vilket vi hoppas komma igång med under
hösten, säger Karin Wårdell.
TEXT: ÅKE HJELM
FOTO: JOHAN RICHTER, LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND, SHUTTERSTOCK
FAKTA
I projekten deltar flera forskare, doktorander
och läkare, bland andra Neda Haj Hosseini,
teknisk doktor, medicinsk teknik, Johan
Richter, överläkare, neurokirurgen US,
och Filipe Marreiros, doktorand, medicinsk
visualisering.
11
TEMA – CANCER
TEMA – CANCER
Kan träning hjälpa mot fatigue?
Patientupplevelser
utvecklar
cancervården
Cancerpatienter som behandlas med cytostatika eller strålning
drabbas ofta av en extrem trötthet, så kallad fatigue. Ny forskning tyder på att träning kan hjälpa. 200 patienter med cancer
i Linköping ska få träna medan de får sin cancerbehandling.
När Sussanne Börjeson arbetade med cancervård på Radiumhemmet mötte hon ofta
patienter med symtom på det tillstånd som
forskarna kallar fatigue.
­– Tröttheten är så stark att den inte går att
vila sig ifrån, och det kan kännas svårt att
lyfta ett finger. Vi vet att fatigue är en biverkning av cancerbehandling, men har hittills inte kunnat ge patienterna några riktiga
råd, säger Sussanne Börjeson, universitetslektor, docent och lokal forskningsledare för
studien Phys Can vid Universitetssjukhuset
i Linköping.
Stärker immunförsvaret
De senaste åren har flera mindre studier
kunnat visa att träning har en positiv effekt.
Tidigare forskning har indikerat att det
finns biomarkörer som bidrar till att fatigue
utvecklas, och som kan påverkas av träning.
Träningen stärker immunförsvaret och
kroppen kan läka bättre.
Studien som startar 2015 är en av de största
hittills som fokuserar på fatigue. Drygt 800
patienter med cancer i Linköping, Uppsala,
Lund och Bergen ska träna kondition och
styrka samtidigt som de behandlas med
cytostatika eller strålning.
12
– Syftet är dels att på ett större patientantal
bekräfta om träning ger avsedd effekt, dels
att ta reda på vilken typ av träning som har
bäst effekt. Projektet drivs i två år och vi
följer alla deltagare i tio år, säger Sussanne
Börjeson.
Finns coacher
Deltagarna ska träna på låg-, medel- eller
högintensiv nivå i varsin grupp, minst två
gånger i veckan. Oavsett om de har tränat
tidigare i livet ska de upp i 40-50 respektive
80-90 procent av sin maximala syreupptag­
ningsförmåga. Utmaningen är att de ska
träna även om de känner motstånd och
trötthet. Därför finns även coacher med
i projektet som kan ge ett individuellt motivationsstöd.
– Vi får många frågor om detta är säkert
och om patienterna kommer att orka.
Deras hälsotillstånd kommer att övervakas
noga. Vi hoppas att tidig träning ska förebygga fatigue, så att den inte utvecklas eller
bara ger lindriga symtom, säger Sussanne
Börjeson .
TEXT: MARIA CARLQVIST
FOTO: SHUTTERSTOCK
Sussanne Börjeson, forskningsledare i studien vid Universitetssjukhuset i Linköping
En enkät som fångar
cancerpatienters upplevelser av vården har utvecklats
på Regionalt cancercentrum
sydöst. Instrumentet
hjälper till att förbättra
vården utifrån ett strikt
patientperspektiv.
OM STUDIEN
Studien är tvärprofessionell, och
stöds av Cancerfonden. Nationell
projektledare är Karin Norin,
professor i vårdvetenskap, Uppsala
universitet. Patienter som har opererats för bröstcancer, prostatacancer
och kolorektal cancer vid Universi­
tetssjukhuset i Linköping erbjuds
behandlingen och deltagandet är
förstås frivilligt. Tidigare forskning
kommer från Norge och Holland,
där vården redan ordinerar träning
vid fatigue.
Enkäten är en del i den nu startade
nationella extra satsningen på cancervården, som bland annat syftar till att korta
väntetiderna och göra cancervården mer
jämlik. Projektet kommer stegvis
att utvecklas under perioden 20152018 och utgår från den danska modellen
”pakkeforløb”, arbete med standardi­
serade vårdförlopp.
– Det behövs en bättre struktur för
vårdförloppet, för att kunna korta svarstider och minska väntan i vården, säger
Hans Starkhammar, verksamhetschef vid
Regionalt cancercentrum sydöst.
Träningen består av styrka och kondition, minst två gånger i veckan.
Samtidigt vill man ta ett grepp om hela
patientens upplevelse av sin cancervård
och sjukdomssituation.
– De psykosociala frågorna, som familje­
situationen och ekonomin tillhör ofta
patienternas största bekymmer och oro.
Målet är att dessa frågor uppmärksammas mer i vården för att minska patienters lidande, säger Hans Starkhammar.
13
I FOKUS – CANCER
REGIONALT
RCC-forskning
utvärderar cancervård över tid
25-årig studie fortsätter ge svar
Bröstcancermedicin sänker risken för hjärtinfarkt, och män
med malignt melanom kommer till vården tidigare än förut.
Två spännande resultat som doktoranderna Johan Rosell och
Johan Lyth har fått fram genom forskning på mångåriga
registerdata.
Tumörprover sparas inför framtiden vid patologavdelningen efter canceroperation, om patienterna tillåter det. Det kan vara viktigt för sjukvården
Doktoranden Cynthia
om patienten får återfall i sjukdomen, men också för forskning. Efter en längre tid kan forskarna jämföra registerdata med analyser från tumörprover.
Veenstra tittar på tumörsnitt
från bröstcancer
Sydöstra och södra sjukvårdsregionen samarbetar i en av
de äldsta kliniska studierna
på bröstcancerpatienter, där
patienter har följts så länge
som 25 år. Med hjälp av dödsorsaksregistret kan man snart
visa om behandling med
antiöstrogener har gett ökad
överlevnad.
14
Mellan åren 1986 och 1991 genomfördes
en studie i sydöstra och södra sjukvårdsregionen för att undersöka effekten av det
antiöstrogena läkemedlet tamoxifen hos
bröstcancerpatienter, kvinnor som ännu inte
kommit i klimakteriet. Efter operation och
eventuell strålbehandling randomiserades
patienterna till två års behandling med tamoxifen, eller ingen ytterligare behandling.
– När studien presenterades 2005 såg forskarna en skillnad när det gäller återfall till
fördel för gruppen som behandlats med tamoxifen. De kunde inte se någon betydande
skillnad i överlevnad mellan grupperna,
men noterade att skillnaderna ökade mot
slutet av uppföljningstiden, framförallt för
patienter med en viss typ av hormonkänslig
bröstcancer, säger Maria Ekholm, doktorand
i studien.
Det visade sig vara intressanta fynd och
nu görs en långtidsuppföljning av samma
studie.
– Eftersom eventuella skillnader i överlevnad vid hormonkänslig cancer ofta visar sig
sent, är det mycket viktigt med lång uppföljningstid för att kunna påvisa en eventuell
överlevnadsvinst säger Maria Ekholm.
Jämför överlevnad
Tack vare Socialstyrelsens dödsorsaksregister går det att få uppgifter om dödsdatum
och om dödsfallen har varit kopplade till
bröstcancersjukdomen. På så sätt kan man
jämföra överlevnaden i de båda grupperna.
– Vi har ännu inga färdiga resultat, men det
ser lovande ut och vi hoppas kunna påvisa
att två års behandling med tamoxifen faktiskt ger en överlevnadsvinst upp till mer än
tjugo år efter avslutad behandling.
Maria Ekholm är onkolog i Jönköping och
doktorand i Lund, och studien som ingår
i hennes avhandling, sker bland annat i
samarbete med Linköpingsforskarna Bo
Nordenskjöld och Olle Stål. Olle Stål,
forskare i experimentell onkologi i Linköping, har använt registerdata i sin forskning
i många år. Forskningen är cellbiologisk och
studerar hur cancertumörer skiljer sig från
en person till en annan. Allt fler individuella
skillnader upptäcks, som kan styra valet av
behandling.
– Ju mer vi kan skräddarsy behandlingar till
patienternas enskilda förutsättningar, desto
smalare blir patientgrupperna. Idag behöver
vi arbeta inom och över regiongränserna, för
att få ihop till så stora patientgrupper som
vi behöver för att få beviskraft i resultaten,
säger Olle Stål.
Statistikerna Johan Rosell och Johan Lyth är två av tre doktorander vid Regionalt Cancercentrum (RCC). I sin forskning kombinerar de olika register och sökkriterier så att olika
mönster träder fram. Här kan vårdens metoder, behandlingar
och patientgrupper utvärderas över tid.
Johan Rosells forskning visar att en av de vanligaste bröstcancermedicinerna (tamoxifen) sänker risken att drabbas av
hjärtinfarkt.
– Genom att använda hälsodataregister för drygt 4000 bröstcancerpatienter, ser jag en tydlig koppling. Risken för hjärtinfarkt sänks som en sidoeffekt och det kan få betydelse när man
jämför med andra behandlingar. Med hjälp av långtidsuppföljning har både negativa och positiva effekter av behandlingen
kunnat påvisas, säger Johan Rosell.
Johan Rosell har studerat allt från slutenvårdsdata och dödlighet i olika sjukdomar till effekter av behandlingen på annan
cancer inklusive cancer i andra bröstet.
Johan Lyth forskar på hudmelanom i det nationella kvalitetsregistret som nu innefattar över 40 000 patienter. Han har
jämfört tumörtjocklek hos patienter diagnostiserade 20072011 med åren 1997-2001.
– Jag ser att tumörerna vid diagnostillfället har blivit tunnare
över tid hos män och även överlevnaden har förbättrats i denna
grupp. Det är förhoppningsvis ett tecken på att medvetenheten om melanom har ökat i gruppen och att fler söker vård
tidigare, innan tumören blivit så tjock, säger Johan Lyth.
Det är en positiv utveckling eftersom prognosen efter
diagnosen malignt melanom är beroende av tumörtjocklek,
och 98 procent av patienterna kan räddas om de söker tidigt
när tumören är 1 millimeter tjock eller mindre. Prognosen
är betydligt sämre för den som väntar med att söka för sin
hudfläck.
TEXT OCH FOTO:: MARIA CARLQVIST
TEXT: MARIA CARLQVIST
FOTO: ANNA HÅLLAMS, STAFFAN GUSTAVSSON
FAKTA
Antihormonell behandling används till
exempel vid bröstcancer för att hindra tillväxt hos cancercellerna. Det antiöstrogena
läkemedlet tamoxifen kan ges om det är det
kvinnliga könshormonet östrogen eller gulkroppshormon som påverkar cancercellerna
så att de växer till och delar sig.
Johan Rosell och Johan Lyth
15
PRISER OCH UTMÄRKELSER
PRISER OCH UTMÄRKELSER
Tuberkulos­
forskare får
Fernströmpriset
Forskaren Maria Lerm söker nya vägar att
tillverka ett bättre vaccin mot tuberkulos
– sjukdomen som skördar två miljoner män­
niskoliv årligen. Nu tilldelas hon Fernström­
priset på 100 000 kronor.
Med en farfar från ön Batalden vid Norges
kust, en mormor från Blekinge och själv
rotad i svenskbygderna i Minnesota var det
kanske inte konstigt att den amerikanske
läkaren och vårdforskaren Paul Batalden
drogs till Skandinavien. Historien börjar på
läkarutbildningen vid Universitetet i Minnesota. Som ung doktor specialiserade han sig i
pediatrik och kom att arbeta med barn som
drabbats av leukemi.
– Jag lärde mig då att det inte är läkaren
som är ”healer”, utan patienten. Mitt jobb
var att lätta bördan, att lindra symtomen.
Jag lärde mig också att de stora sjukhusens
komplexa system inte alltid är till patientens
bästa, säger Paul Batalden, på besök i Linköping vid promoveringen.
Intresse för förbättringsarbete
Erfarenheterna från barnkliniken skapade
ett intresse för förbättringsarbete inom
hälso- och sjukvården. De senaste 35 åren
har han ägnat åt att försöka förstå hur man
kan få hela systemet att fungera bättre,
med högre kvalitet och större säkerhet för
patienterna. 1994 tackade han ja till en
forskartjänst vid The Dartmouth Institute
for Health Policy & Clinical Practice i New
Hampshire.
–Mitt engagemang är grundat i min kärlek
och respekt för de inblandade människorna.
Som läkare är vi en del i en social process.
Vi gör vårt jobb med patienterna, inte åt
dem.
16
Mycket i det normsystem som idag styr
vårdverksamheten är hämtade från tillverkningsindustrin, hävdar Paul Batalden.
”Jobba med patienterna
– inte åt dem”
Hur kan man få ett komplext vårdsystemet att fungera bättre,
med högre kvalitet och större säkerhet för patienterna?
Det har Paul Batalden grunnat på i 35 år. I maj utnämndes han till
hedersdoktor vid Linköpings universitet.
Men i hälso- och sjukvården krävs en helt
annan relation till ”kunderna”, något som
nu riskerar att glömmas bort. Den dramatiska tekniska utvecklingen gör att vi ibland
fokuserar på att optimera tekniken i stället
för att ägna oss åt patienten.
Ofta har han längtat tillbaka till det
förtroendefulla arbetet vid sängkanten på
en klinik, särskilt med barn som patienter.
Men varje gång har han kommit fram till
slutsatsen att det inte går att vara på topp
i två karriärer. När den ena vägts mot den
andra har helhetsgreppet vunnit. Och i sin
summering vid 70+ finner han att valet var
riktigt.
– Livet som forskare och lärare har varit
enormt givande. Förbättringsarbete, ett begrepp som knappast fanns för 25 år sedan,
har blivit en självklarhet både i vården och
utbildningen.
Studentdrivna avdelningar förebild
I Sverige har Paul Batalden arbetat från och
till under ett tjugotal år. I Jönköping har
han undervisat som adjungerad professor
i landstinget, kommunen och Hälsohögskolan. I Linköping har Hälsouniversitetet
utnyttjat hans erfarenheter.
– Fakulteten var förmodligen först i världen
med sina fantastiska vårdprogram med
inriktning på interprofessionellt lärande.
Detta curriculum har jag fått vara med
att utveckla, med målet att Linköping ska
behålla sin världsledande ställning.
Paul Batalden vurmar särskilt för de studentdrivna avdelningarna på US och Vrinnevisjukhuset, förebilder för de ”kliniska
mikrosystem” han förespråkar som basala
funktionella enheter i modern sjukvård.
– Där samverkar professionell personal av
olika kategorier, patienter, utrustning och
informationsteknologi, ett helt litet system
och en social process som måste fungera väl.
TEXT: ÅKE HJELM
FOTO: MAGNUS JOHANSSON
– En jätteglad nyhet, roligt att bli uppmärksammad för sin forskning, säger Maria Lerm, 40-årig biträdande professor i medicinsk
mikrobiologi vid Linköpings universitet.
Utmärkelsen damp ner mitt under arbetet med att söka pengar till
ett nytt banbrytande projekt med målet att skapa ett effektivare
vaccin mot sjukdomen, som framförallt drabbar människor i fattiga
länder. Det har hittills visat sig mycket svårt att stoppa infektioner
av tuberkulosbakterien, som lever inuti vita blodkroppar.
Tillsammans med den holländske forskaren Mihai Netea testar hon
en ny strategi att komma åt den fruktade bakterien i lungorna, där
dagens vaccin inte ger något bra skydd.
– Vår teori går ut på att träna upp kroppens medfödda immunitet i
lungan med en oskadliggjord form av tuberkulosbakterier. Ett sådant
vaccin skulle ges via inhalering, säger Maria Lerm.
Projektet har redan smygstartat och om EU-ansökan med en
budget på 30–40 miljoner kronor går igenom kan forskningen skalas
upp rejält.
– Våra idéer har aldrig tidigare studerats, säger Maria Lerm.
TEXT: ÅKE HJELM
FOTO: KATJA KIRCHER
FAKTA
Den svenska delen av Fernströmpriset delas årligen ut till ”yngre,
särskilt lovande och framgångsrika forskare”, en vid varje medicinsk
fakultet. Prissumman är personlig.
17
PRISER OCH UTMÄRKELSER
STRATEGI OCH UTVECKLING
Stora Psykologpriset 2014
för forskning på internetbehandling
Gerhard Andersson, professor
i klinisk psykologi vid Linkö­
pings universitet, har tagit emot
Stora psykologpriset 2014. Han
har på vetenskaplig grund hjälpt
till att göra internetbehandlingar
mer tillgängliga för alla, enligt
Sveriges Psykologförbund.
Gerhard Andersson och hans
forskargrupp har satt Lin­köping
på kartan när det gäller internet­
behandlingar. Social fobi,
depression och ångest är bara
några av tillstånden som forskargruppen har
behandlat med KBT på internet. Patienten
får sin behandling över datorn, träffar inte
psyko­logen fysiskt utan går själv ut och gör
övningarna.
– Vi ser goda resultat genom att deltagarna
upplever att de har fått minskade besvär
eller blivit besvärsfria. Resultaten består
i femårsuppföljningarna. Behandlingarna
blir tillgängliga för fler när de
kan få behandlingen när det passar dem själva på dygnet.
Ett nära samarbete mellan psykologer, läkare och andra yrkes­
kategorier, har varit viktigt
i studierna.
– Vi har också många duktiga
doktorander och psykologstudenter som har jobbat i projekten,
framhåller Gerhard Andersson.
Att forskningen inte når vården
i det dagliga arbetet i samma
utsträckning hör till det man får acceptera
som forskare, menar han.
– Jag skulle inte hinna både forska och
implementera. För att behandlingarna ska
komma ut till fler patienter behöver andra
ta vid.
Han arbetar också kliniskt som psykolog
på öron-näsa-halskliniken vid Universitets­
Årets ortopedavhandling
till Jörg Schilcher
För andra året i rad går utmärkelsen Årets
bästa avhandling i ortopedi till Linköping.
Jörg Schilcher, forskare och ortoped i Lin­
köping, mottog priset vid Svensk Ortope­
disk Förenings årsmöte.
18
Han har också fått resultat ur avhandlingen publicerad i New England Journal of
Medicine. Tillsammans med sin handledare
Per Aspenberg har Jörg visat att stressfrakturer hos äldre kvinnor kan kopplas till
läkemedelsbehandling med bisfosfonater.
Efter fyra till fem års behandling är risken
att patienterna drabbas av stressfraktur över
100 gånger så hög som hos obehandlade
patienter. Det är roligt att
vi får utmärkelsen andra året
i rad. Jag tror
att det beror
på en lyckosam
matchning mellan handledare
och doktorand,
hårt arbete och
att ortopedkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping har satsat på unga forskare,
säger Jörg Schilcher.
Avhandlingens titel är Epidemiology, Radio­
logy and Histology of Atypical Femoral
Fractures. Development of understanding
gorna. Han vill också ta ny avstamp och se
över formerna. Vilka strukturer gynnar eller
hindrar forskning?
– Ett universitetssjukhus lever på en alltmer
konkurrensutsatt marknad. Allt större krav
ställs på sjukvården att arbeta med forskning
och utveckling, som villkor för ekonomiska
medel.
sjukhuset i Linköping, och behandlar
patienter med tinnitus med kognitiv bete­
endeterapi.
TEXT: MARIA CARLQVIST
Om tre år ska universitetssjukvården utvärderas av staten, med fokus på forskning. Hur
vi utvecklar sjukvården, och den framtida
resursfördelningen kan komma att bero av
den.
JURYNS MOTIVERING
Med sitt arbete som praktiker och forskare
har årets vinnare bidragit till att på vetenskaplig grund göra psykologiska behandlingsmetoder, både inom det psykologiska
och det somatiska området, tillgängliga för
alla, även för dem som bor på orter där
psykologisk behandling varit svår att få.
Han sprider också sin kunskap till allmänhet och beslutsfattare och skapar på så sätt
en större förståelse kring psykisk ohälsa
och de möjligheter psykologisk behandling
innebär för att lindra och bota den.
(Sveriges Psykologförbund)
”Vi måste sätta ett
större tryck på projekten”
Han är geriatriker och hjärnforskare med intresse för
motorcyklar och psykoterapi. Jan Marcusson är ny FoU-chef
på Landstinget i Östergötland.
Han har just läst sina göteborgska forskarkollegors resultat på morgonnyheterna i
New York Times. Stress kan leda till Alzheimers. Om ett par dagar kommer nyheten
vara ute i svensk kvällspress.
– Det kan vara områden i hjärnan som blir
sköra när de utsätts för stress och oro. Vi har
inte hela bilden men ser att det är samma
områden som drabbas av Alzheimers och
påverkar kognitiva funktioner, säger Jan
Marcusson.
Arbetar på Minnesmottagningen
När han började som FoU-chef lämnade
han sin professur i geriatrik på Linköpings
universitet, men stannar på deltid som
läkare på Minnesmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping. Här behandlar
han patienter med Alzheimers sjukdom, som
också är hans forskningsområde.
– Kontakten med mottagningen känns viktig att behålla. Här ser jag vad som fungerar
i praktiken, och vad som inte fungerar. Så
att ingen kan komma och berätta att det är
på något annat sätt.
Större krav
I sin roll är han en bro mellan sjukvården
och den akademiska världen och driver
utvecklingen av de gemensamma FoU-frå-
Flera satsningar
Nu görs flera nationella satsningar där
forskarkraften samlas och strategiska
forskningsområden väljs ut. Landstingen i
Östergötland och i sydöstra sjukvårdsregionen samordnar sig och bildar ett mer nära
kunskapskluster. I en annan satsning ska
Landstinget i Östergötland tydligare än i
dag kraftsamla all sin forskning och hitta
nya strategier för att utveckla den kliniska
forskningen.
– Det gäller dels att hitta nya samarbetsformer, dels att satsa på rätt projekt. Vi måste
sätta ett större tryck på projekten för att se
om de är hållbara. Vårt nya avtal om forskning med staten kräver att vi levererar mer
innovativ och konkurrenskraftig forskning.
Det går inte att få forskningsmedel av gammal vana, säger Jan Marcusson.
Samtal och möten
Sedan han startade ett ganska intensivt race
i april har han besökt olika verksamheter för
att förstå de olika delarna. Allt från labb till
styrelserum. Han är intresserad av samtal
och möten, med en psykoterapiutbildning
i bakgrunden. Det är inte bara forskningsintresset som gör att han trivs med sitt
uppdrag.
– Jag bär på en nyfikenhet i alla möten med
kreativa och kunskapstörstande medarbetare, säger Jan.
Vad är avkoppling, för att inte
drabbas av stress?
– Att ta motorcykeln till jobbet en solig
höstmorgon är ett tillfälle till reflektion. Jag
försöker leva som jag lär, att ägna tid till att
reflektera. Att låta hjärnan ”vara ifred” är en
underskattad metod för att hitta balans.
TEXT: MARIA CARLQVIST
FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON
19
STRATEGI OCH UTVECKLING
STRATEGI OCH UTVECKLING
När samhället drabbas av kris
Vad händer om tio svårt skadade patienter kommer till sjukhuset
samtidigt vid en stor olycka? Hur gör vi för att begränsa skadan och
förebygga kaos? Katastrofmedicinsk forskning hjälper samhället att
öka sin krisberedskap.
I våras invigdes Katastrofmedicinskt
centrum i ett nytt hus på universitetsom­
rådet i Linköping. Det är ett av landets
främsta forskningscentra på området och
nav för en ung, tvärvetenskaplig forskning.
– Här lever utbildning och forskning sida
vid sida, och verksamheterna utvecklar hela
tiden varandra. Flytten till universitetsområdet innebär också att vi har kommit nära
många av våra samarbetspartners – tekniska,
logistiska och kognitiva vetenskaper, säger
Carl-Oscar Jonson, forskningskoordinator
vid Katastrofmedicinskt centrum.
Katastrofmedicinskt centrum drivs av
Landstinget i Östergötland och Linköpings
universitet. I flexibla lokaler med modern
utrustning kan verksamheten arbeta med
utbildning, träning och forskning enligt
de senaste metoderna. Vid en krishändelse
– som sjukvården kallar ”allvarlig händelse”
– samverkar många delar av samhället,
som polis, sjukvård och räddningstjänst.
De ska snabbt mobilisera sig och fatta
gemensamma beslut.
– Det är vanligt att människor som arbetar
i en krishändelse upplever att det är resursbrist. Det är naturligt, krishändelser kräver
ju per definition mer än vi har tillgängligt.
Med forskningen vill vi förbättra villkoren
både för personer som arbetar i en kris­
händelse och som drabbas av den, säger
Carl-Oscar Jonson.
Simulerar realistiska scenarier
Med den nya tekniken går det att skapa
realistiska scenarier för olika olycks- och
katastrofhändelser genom simulering.
Vad händer om tio svårt skadade patienter
skickas samtidigt till akuten på US vid
en olycka? Utbildningar sker ofta på KMC,
men även i andra verksamheter med
KMC:s personal.
– Deltagarna får agera och fatta beslut som
de skulle ha gjort i verkligheten. Känslan
blir att det är på riktigt. Det gör att vi
numera kan forska och dra erfarenhet av
övningar. Det är värdefullt eftersom verk­liga
krishändelser inte är så vanliga, säger
Carl-Oscar Jonson.
Forskning från Katastrofmedicinskt
centrum har visat att besluten som tas
i början av en insats är viktiga, om inte
avgörande, för att minska konsekvenserna
för drabbade människor. Genom att dokumentera och spela in övningar kan forskarna
gå tillbaka och analysera vilka beslut som
tas och hur konsekvenserna blir. Utgången
beror ofta på vilka prioriteringar som görs.
Ska sjukvården skapa förutsättningar för att
behandla på plats eller skicka iväg patienter
i den ordning räddningstjänsten tar ut
personer ur det brinnande huset?
– Vi brukar tala om rätt patient till rätt plats
i rätt tid. I detta fall kan man diskutera om
man ska vänta tills man sett alla patienter
och välja rätt eller prioritera tiden och skicka
dem i den ordning de kommer.
TEXT: MARIA CARLQVIST
FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON
Emergo Train System har profilpatienter
med olika skadetyper, som kan användas
till att simulera olycksscenarier. Det går
i övningen att mäta hur det gick för patienterna och vad som behöver förbättras.
Lokalerna och utrustningen är skräddar­
sydda för olika typer av träningsmoment
inom katastrofmedicin.
Med modern bildteknik kan grupper sam­
arbeta mellan olika rum, där varje rum har
en given funktion.
Internationellt intresse för Emergo Train System
Storbritannien, Italien, Holland, Japan och
Förenade Arabemiraten är några av länder­
na som använder Emergo Train System
(ETS). Det pedagogiska simuleringsverk­
tyget för träning och övning är utvecklat
på Katastrofmedicinskt centrum.
20
Ett 30-tal nationer använder utbildningssystemet efter att ha gått den internationella
instruktörskursen i Linköping. Kärnan
i Emergo Train System består av en en
databas med 1000 autentiska profilpatien­
ter som kan användas till olika typer av
scenarier. Verktyget används av bland annat
ambulans, sjukhus och organisationer som
motsvarar landsting i andra länder.
– Systemet är flexibelt och går att använda
för att träna prehospital personal, staber och
medarbetare på sjukhuset som ska arbeta
vid en allvarlig händelse. Deltagarna kan
plocka ut patienter med olika skadetyper
och se på ett realistiskt sätt om de överlever
med de beslut som tas under övningen. Det
blir väldigt konkret, säger Johan Hornwall,
systemansvarig på KMC.
Det interaktiva utbildningssystemet byggs
upp på whiteboardtavlor där olika magnet-
symboler används för visualisering av hur
arbetet går till på en skadeplats eller på ett
sjukhus. Efter övningen kan besluten ut­
värderas och kopplas ihop med hur det gick
för patienterna som togs omhand. Varje
patient har ett speciellt behov av en livräddande åtgärd som att lägga ett tryckförband
på en stor blödning. Efter övningen går det
att utvärdera om patienten riskerade att
drabbas av död eller komplikation beroende
på vad som har gjorts och om det utförts
inom rätt tid. De olika skadetyperna är
framtagna i samarbete med nationell och
internationell expertis.
21
PROFILEN
FAKTA
Charlotta Dabrosin
Med brösten i fokus
Titel: Professor i onkologi
Ålder: 53
Bor: I Linköping
Familj: Gift. Två barn.
Fritid: Barnen fortfarande, ”även om de är
stora och tycker att jag borde bry mig om något
annat”, måleri och yoga.
Förebild: Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef
för FN:s interna revision. ”Jag har följt hennes
arbete mot korruption och jag tycker att hon
är totalt orädd och har en stark inre moralisk
kompass som hon följer oavsett konsekvenser.
Det gillar jag!”
Charlotta Dabrosin är ordförande i LiU-Cancer, ett nätverk som
har som mål att främja och höja kvaliteten på den tvärvetenskapliga cancerforskningen vid Linköpings universitet och Landstinget i Östergötland. Men hon är också cancerforskare och överläkare med ett brinnande intresse för bröstcancerforskning.
D
et som sticker ut på
Charlotta Dabrosins välordnade skrivbord är en
bild av en yppig kvinna.
Hon är naken uppifrån
och ner och precis så välmående som konstnären Fernando Boteros
figurer brukar vara.
– Till det bröstcancerprojekt min forskar­
grupp arbetar med just nu rekryterar vi
kvinnor som genomgått mammografi­
screening. Den här bilden använder vi
i informationsfoldern. Det vällustiga och
yppiga uttrycket känns befriande i en
värld där vi har ganska anorektiska och
otillåtande attityder till bröst, säger
Charlotta Dabrosin.
22
Med projektet hoppas forskarna kunna
definiera vad som skiljer täta och glesa bröst
åt. Att ha mycket bröstkörtelvävnad, täta
bröst, ökar risken för bröstcancer. Det är
inte bara på grund av mer körtelvävnad som
risken ökar utan sannolikt bidrar även andra
biologiska skillnader i bröstvävnaden men
exakt vilka vet man inte idag.
”Viljan att delta är stor”
Hon är lite förvånad över att det hittills har
gått lätt att rekrytera kvinnor till projektet.
– Vi gör ju ett invasivt ingrepp, där vi både
för in en slang i bröstet för att samla lösliga
ämnen från bröstet och sedan avslutar vi
med att göra en punktion för att ta ut hel
vävnad. Men jag tror att i den här åldersgruppen, kvinnor över 55, är viljan att delta
stor. Alla känner någon eller har en anhörig
som har drabbats av bröstcancer.
– Förhoppningsvis kan vi ha några resultat
i vår. För en forskare är det här ett intressant
projekt som knyter ihop människa, bild och
biologi, säger Charlotta Dabrosin.
Börjat måla
Just bild är något som intresserar henne
även utanför arbetstid. Men där det i jobbet
handlar om avbildning för forskning handlar det på fritiden om måleri.
–Jag började måla för sex-sju år sedan. Jag
gillar färg och form. Det ger en förklaring
till den runda Boterobilden som Charlotta
håller i handen.
Även om Charlotta Dabrosin idag är professor inom onkologi var det inom gynekologin
hon inledde sin karriär. Hon disputerade
23
PROFILEN
med en avhandling om hur normalt bröst
påverkas av könshormoner. Ett ämne som
hon fortfarande fascineras av.
– Både kroppens egna hormoner och det
vi tillför, exempelvis p-piller och klimakteriebehandlingar, ger en ökad risk för
brös­t­cancer.
”Livet är komplicerat”
Idag är det få tjejer som inte äter p-piller.
Men Charlotta Dabrosin menar att de eventuella risker det medför inte nödvändigtvis
innebär att man ska undvika p-piller.
– Livet är komplicerat. Äter man inte ppiller kan ju det få andra konsekvenser och
risken för bröstcancer i unga år är extremt
liten. Ur bröstcancerperspektiv ska man
föda barn snabbt, helst så tidigt som möjligt
efter första menstruationen, och sedan ta
bort äggstockarna. Men, så ser ju livet inte
ut och det skulle ju få andra förödande
konsekvenser för kvinnor. Man måste se till
hela individen och dess livskvalitet.
Ny LARC-föreståndare
Den första januari lämnar Charlotta
Dabrosin tillfälligt sitt arbete med bröstcancerpatienter. Då tillträder hon tjänsten
som föreståndare för Linköping Academic
Research Center, LARC.
– Det är berikande att kunna hjälpa patienter, men det är också nyttigt med en paus.
I mitt nya uppdrag månar jag ju också om
patienterna fast på att annat sätt. Med bättre
kvalité på den kliniska forskningen idag får
morgondagens patienter ännu bättre vård.
Utbyte på storlabb
i New York
Charlotta Dabrosins nya jobb innebär att
hon ska jobba för att stärka och underlätta
för den kliniska forskningen.
– Det är frågor jag har varit med och utrett
på nationell nivå, så det blir kul att få vara
med och arbeta för det här i Östergötland.
Jag ser fram emot jobbet.
TEXT: THERESE EKSTRAND
FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON
Hallå där Linda Bojmar,
doktorand på Institutionen
för klinisk och experimentell
medicin (IKE) som genom
ett utbyte skriver sin doktors­
avhandling i New York:
Vad gör du på Cornell University?
– Jag jobbar experimentellt på labb med
projekt som syftar till att lära mer om
spridning av cancer - metastasering. Syftet
med min forskningsvistelse är att skaffa mer
kunskap om spridningen av cancer, som är
mitt avhandlingsämne. Labbet jag är på är
specialiserat på detta fält. Jag får även möjlighet att lära mig ett helt nytt område inom
tumörspridning – exosomer,
eller cirkulerande mikrovesiklar – som det
här labbet har alla typer av metoder för.
Hur kom du iväg på utbytet?
–Det är ett samarbetsprojekt med
Linköpings universitet och Landstinget
i Östergötland, och kommer att utgöra en
del av min avhandling. Jag är här till 2015
och har även en koppling till Karolinska
institutet.
Datorbilden visar en typ av vita blodkroppar i en bröstcancer. Med det mikroskopiska snittet kan forskarna se hur cellernas
biologiska profil förändras efter hormonbehandling.
24
Vad får du ut personligen?
– Jag ville pröva på att arbeta på ett stort
labb utomlands med många kollegor.
Här jobbar 20 personer med olika bakgrund, allt från biomedicinare och kliniker
till postdoks och teknisk personal.
Hur jobbar ni på labbet?
– Vi arbetar väldigt translationellt med allt
från patientprover till djurmodeller och in
vitro-försök. Mitt fokus är spridning från
kolorektal cancer och bröstcancer till levern,
som jag tidigare arbetat med i Linköping.
Det stora utbudet av modeller gör att jag
också får möjlighet att jämföra och studera
flera andra typer av cancer.
Vilka är de största skillnaderna
mot Sverige?
– Här är det hög press och klimatet kan
anses vara lite hårt jämfört med Sverige.
Men flexibiliteten är stor, man får ta mycket
eget ansvar. Förvånande i början var att
många kommer till labbet sen förmiddag
och stannar till sen kväll, ibland längre.
I stället för svensk fika så bjuds det ofta på
bagels eller lunch i samband med möten.
TEXT: MARIA CARLQVIST
FOTO: SHUTTERSTOCK/LINDA BOJMAR
BLOGG
Linda Bojmar bloggar från sitt utbyte:
http://researchexchange.blogg.se
25
AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING
AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING
Läs hela avhandlingar och sök efter annat publicerat forskningsmaterial på www.ep.liu.se.
Tipsa gärna redaktören på adressen [email protected]
Hjärtsvikts­
mottagning
minskade
kostnader
Ny metod kan
upptäcka lindrig
lungfunktions­
nedsättning
Ett aktivt omhändertagande av hjärtsviktspatienter i primärvården kan minska
sjukvårdsrelaterade kostnader och inläggningar, visar distriktsläkaren Björn Agvalls
doktorsavhandling.
Han har utvärderat resultatet av en
hjärtsviktsmottagning som drevs för 160
patienter i Östergötland och Småland.
Resultatet blev en signifikant förbättring på
ett antal områden hos patienterna som var
knutna till mottagningen. De blev i mindre
grad inlagda på sjukhus och hjärtfunktionen förbättrades jämfört med patienterna i
kontrollgruppen.
– Resultaten visar att det är möjligt att med
insatser i primärvården minska behovet av
sjukvårdskontakter och att minska sjukvårdskostnaderna. Hjärtsviktspatienter i
primärvården har mestadels en hjärtsvikt
som är mildare och mer stabil, och blir inte
inlagda lika ofta som sjukhuspatienter. Ändå
ser vi att en intervention i den här gruppen
tydligt kan minska resursutnyttjande och
kostnader, säger Björn Agvall.
Pernilla Norberg har skapat och studerat en
bildbaserad metod för att analysera om och
var lungans funktion är nedsatt. Hennes
doktorsavhandling pekar mot att CVT-metoden kan upptäcka lindriga lungfunktionsnedsättningar tidigare i en sjukdomsprocess
än ett lungfunktionstest.
– Tidig upptäckt är viktig eftersom det ger
en möjlighet att kunna motverka fortsatt
försämring, säger Pernilla Norberg, filosofie
doktor och sjukhusfysiker.
Den nya CVT-metoden används på
tredimensionella gammakamerabilder och
mäter ojämnheter i luftens fördelning i
lungan vilka har orsakats av lungfunktionsnedsättning. Ojämn luftfördelning i lungan
kan man hitta hos exempelvis patienter med
kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), astmatiker och rökare. Ju mer påverkad lungan
är av sjukdom desto ojämnare fördelning
har individen.
FÖRFATTARE: Björn Agvall
DISPUTATION: 14 april 2014
TITEL: Heart failure in primary care with
Metod att lättare
identifiera trycksårsrisk
26
Sjuksköterskan Sara Bergstrand har i sin
doktorsavhandling mätt cirkulationen i
hud som utsätts för tryck hos sängliggande
patienter. Det gör det lättare att identifiera
vilka patienter som riskerar att drabbas av
trycksår och vilka åtgärder man kan göra för
att förhindra att de uppkommer.
Trycksår är en komplikation som måste
förebyggas eftersom det är ett stort problem
för den drabbade, sjukvården och samhället
i stort. Därför försöker man i vården identifiera de personer som riskerar att utveckla
dem och sätta in åtgärder som kan förhindra
att de uppstår.
Avhandlingen identifierade två mekanismer av betydelse för utveckling av trycksår,
tryckinducerad blodflödesökning (PIV) och
reaktiv hyperemi (RH). Dessa är viktiga för
att skydda vävnaden mot tryck och saknas
de så är man troligen extra känslig för tryck
och har då lättare för att utveckla trycksår
än andra. Resultaten visar att de låga
tryck som uppstod när patienten låg på en
madrass, och som allmänt tros vara tillräckligt låga för att undvika trycksår, i vissa fall
kan påverka cirkulationen i de minsta kärlen
och eventuellt leda till trycksår.
– Det är viktigt att vårdpersonal blir medvetna om det och noga kontrollerar huden
på patienter som har nedsatt rörlighet för att
upptäcka tidiga tecken på skadad hud, säger
Sara Bergstrand.
FÖRFATTARE: Sara Bergstrand
DISPUTATION: 12 september 2014
TITEL: Preventing pressure ulcers by as-
sessment of the microcirculation in tissue
exposed to pressure
ORGANISATION: Institutionen för medicin och
hälsa, Linköpings universitet
special emphasis on costs and benefits of a
disease management programme
ORGANISATION: Institutionen för medicin och
hälsa, Linköpings universitet
FÖRFATTARE: Pernilla Norberg
DISPUTATION: 5 juni 2014
TITEL: Quantification and optimisation of lung
ventilation SPECT images.
ORGANISATION: Radiofysik, Institutionen för
medicin och hälsa, Linköpings universitet
Psoriasin främjar
nybildningen av blodkärl
Proteinet psoriasin främjar nybildningen av
blodkärl och är betydelsefull för cellers utmognad. Det skulle därmed kunna utnyttjas
i utvecklingen av nya behandlingsmetoder
för bröstcancer och psoriasis, visar Jenny
Vegfors doktorsavhandling från Linköping
universitet.
Jenny Vegfors har studerat samspelet
mellan psoriasin, fria syreradikaler och
tillväxtfaktorer och funnit att mängden av
psoriasin och tillväxtfaktorer ökade i celler
som utsattes för fria syreradikaler. Hon har
också studerat kopplingen mellan psoriasin
och cellers utmognad och visat att mängden av psoriasin och ämnen som bidrar till
cellers mognad ökade i celler som utsattes
för behandlingar för avsikt att påskynda
utmognaden.
Ju fler nya blodkärl som bildas desto mer
syre och näring kan cancercellerna och
psoriasishuden få tillgång till och då gynnas
celldelningen. Vidare påverkar den onormala utmognaden av celler utvecklingen av
bröstcancer och psoriasis genom att celler
uppvisar ett onormalt beteende, säger Jenny
Vegfors.
Resultaten visar att psoriasin främjar nybildningen av blodkärl, och är betydelsefull
för cellers utmognad och att proteinet därmed skulle kunna utnyttjas i utvecklingen
av nya behandlingsmetoder för bröstcancer
och psoriasis.
FÖRFATTARE: Jenny Vegfors
DISPUTATION: 26 september 2014
TITEL: Psoriasin For Better or for Worse in
Sickness and in Health: The Role of Psoriasin
in Angiogenesis and Differentation of Epithelial Cells
ORGANISATION: Institutionen för klinisk och
experimentell medicin, Linköpings universitet
Tuggummi kan rädda liv
vid strålningsolycka
Efter att en radioaktiv bomb detonerat, eller
allmänheten på något annat sätt blivit utsatt
för en hög bestrålning, är det viktigt att så
snabbt som möjligt göra en bedömning av
vilka som blivit exponerade. Eftersom kläder
och hud inte lämpar sig som dosimetrar,
det vill säga strålningsmätare, har forskare
från avdelningen för radiologiska vetenskaper försökt hitta något annat material som
många människor bär med sig. Axel Israelsson, numera doktor i strålningsfysik, gjorde
upptäckten att ett tuggummi ur någons
ficka kan fungera som ett utmärkt mätinstrument för att bedöma strålningshalt. Det
visar sig att xylitolet som många tuggummin innehåller har en speciell struktur som
gör att strålningen lämnar ett bestående
avtryck. Förutom utprövandet av tuggummi
som dosimeter vid en strålningsolycka har
Axel Israelsson utvecklat metoder för att
använda hår för att mäta uranupptag hos
personer som jobbar inom kärnbränsleindustrin eller hämtar sitt dricksvatten från
bergborrade brunnar.
FÖRFATTARE: Axel Israelsson
DISPUTATION: 29 augusti 2014
TITEL: Chewing Gum and Human Hair as
Retrospective Dosimeters
ORGANISATION: Institutionen för medicin och
hälsa, Linköpings Universitet
27
Föredrar du film?
Vår forskning finns även som webb-TV
Forskning i framkant är en populärvetenskaplig föreläsningsserie där du kan
ta del av de senaste medicinska forskningsrönen. Föreläsningarna hålls
i Hälsouniversitetets lokaler på Universitetssjukhuset i Linköping. Men alla kan
se föreläsningarna på webben som webb-tv.
Fråga forskare
Vill du ställa en fråga till forskare vid Linköpings univer­
sitet? En expertpanel inom olika ämnesområden svarar
på allmänhetens frågor på webben.
www.liu.se/forskning/fragaforskare
Fråga: När kan man hoppas att det finns en medicin ute
på marknaden mot vinterkräksjuka? Vad jag förstår handlar det framför allt om symtomlindring, eller forskar man
även på vaccin mot viruset?
/Lisa
Svar: När det gäller läkemedel mot vinterkräksjuka och
kräkningarna i synnerhet så kanske vi kan ha ett läkemedel på marknaden om något år, om våra kliniska studier
visar vad vi hoppas. Läkemedlet skulle då begränsa
kräkningarna och underlätta att återställa vätskebalansen och hindra smittspridning. Man forskar även på ett
vaccin mot vinterkräksjuka. Flera studier pågår i USA
med lovande resultat. Kanske kan ett vaccin vara färdigt
om 4-5 år.
Bästa hälsningar,
Lennart Svensson, professor i virologi och Maria Lerm,
biträdande professor i medicinsk mikrobiologi
Forskning i framkant
– program hösten 2014
HIV och jakten på ett effektivt vaccin
– den 25 september
Föreläsare: docent Marie Larsson, professor i molekylär
virologi, Linköpings universitet.
Demens – Från lite glömska till svår sjukdom.
Varför blir det så?
– den 27 november
Föreläsare: Martin Hallbeck, docent i patologi, Linköpings
universitet.
Öppna föreläsningar, klockan 16.30–17.30 i Berzelius­
salen, ingång 65, Campus US, Linköpings universitet.
Se föreläsningarna även på webben
www.lio.se/forskningiframkant
Mer för den vetgirige
Aktuella medicinska forskningsnyheter hittar du alltid på www.hu.liu.se
28
Linköpings universitet
Landstinget i Östergötland
581 83 Linköping
581 91 Linköping
Tfn 013-28 10 00
Tfn 013-103 00 00
www.hu.liu.se
www.lio.se
