Lärande och samhälle
Kultur Språk Media
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Att skriva sig till läsning med
datorn som penna
Två lärares tankar om ASL och IKT i svenskundervisningen
Learning to read using the computer as a pen
Two teachers’ thoughts about iWTR and ICT in the teaching of Swedish
Frida Fernqvist
Josefine Ekelund
Lärarexamen 210hp
Svenska i ett mångkulturellt samhälle
2013-11-07
Examinator:
Handledare:
Magnus
Ange
Persson
handledare
Handledare: Anna-Clara Törnqvist
1
Förord
Från att ha suttit och bollat en liten idé har vi tillslut skrivit klart ett examensarbete. Tillsammans
har vi skrivit, diskuterat och dragit gemensamma beslut och slutsatser som inte alltid har varit
lätta att ta. Dock så kan vi nu i efterhand säga att utan varandra hade vi nog inte kastat den lilla
bollen vi från början hade i mål. Vi har kompletterat varandras starka och svaga sidor och arbetat
tillsammans. Därför vill vi nu ge varandra ett stort tack för visat engagemang och intresse.
Förutom att tacka varandra finns det ett antal personer till som har varit viktiga för oss under den
här tiden. Vi vill framförallt tacka de två lärarna som har ställt upp för intervju och gav oss det
värdefulla material som vi behövde för att utföra vårt examensarbete. Ett stort tack ska även
Charlotte på Pedagog Malmö, Centrum för pedagogisk inspiration, ha för visat engagemang och
vi är oerhört tacksamma för att vi fick möjligheten att delta på föreläsningen om Att skriva sig till
läsning som anordnades av Malmö Stad. Ett enormt tack ska även vår kunniga handledare AnnaClara ha som stöttat och väglett oss från en vag idé till ett färdigt examensarbete. Vår examinator
Magnus ska också ha ett stort tack för visat intresse. Och sist, men definitivt inte minst, vill vi
tacka våra nära och kära som stöttat oss i vårt skrivande. Tack!
När det kommer till uppdelning av examensarbetet har vi till viss del haft olika ansvarsområden
men har tillsammans bearbetat och finjusterat. Dock finns det delar som vi gjort och haft ansvar
för tillsammans, vilket bland annat skedde vid insamling av empiri då vi tillsammans hade
huvudansvar och utförde intervjuerna tillsammans.
Malmö, oktober 2013
Frida Och Josefine
2
Sammanfattning/Abstract
I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har
informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till
exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever
att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling,
samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och
kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade
vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till
läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg
bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken. Vi valde att utföra
kvalitativa intervjuer med två olika lärare för att samla in vårt material.
Resultatet visade att båda lärarna är positiva till Att skriva sig till läsning och ser i stort sett
enbart fördelar med Tragetons metod. Lärarna argumenterade för att med hjälp av datorn som
skrivverktyg försvinner motoriska hinder och eleverna kan lättare lägga fokus på
textskapandet. En av de få saker de intervjuade lärarna såg som en nackdel var att tekniken
ibland kan skapa hinder för undervisningen då den inte fungerar, annars så var de mest
positiva till metoden då elevernas texter hade en bättre kvalité då samtliga elever skapade
längre texter med ett bättre innehåll när de fick skriva på datorn.
Den slutsats vi kan dra är att det är viktigt att vi som är verksamma inom skolan driver en
tidsenlig undervisning och använder oss av de digitala hjälpmedel som finns. Det finns inte
en metod som passar alla elever utan en kombination av olika metoder är det bästa för att
stimulera varje individs läs- och skrivutveckling. Dock så kan vi se att datorn som
skrivverktyg och IKT kan bidra till elevers fortsatta lärande.
Nyckelord: ASL, Att skriva sig till läsning, digitala verktyg, IKT, läs- och skrivinlärning,
samspel, skriv- och läslärande, Trageton
3
4
Innehållsförteckning
Förord .............................................................................................................................................. 2
Sammanfattning/Abstract ............................................................................................................... 3
1. Inledning ................................................................................................................................. 8
2. Syfte och problemställning ..................................................................................................... 9
2.1 Syfte ................................................................................................................................. 9
2.2
3.
Frågeställningar ................................................................................................................ 9
Litteraturgenomgång ............................................................................................................... 9
3.1 Allmänt om läs- och skrivutveckling ............................................................................... 9
3.2
Sociokulturellt perspektiv .............................................................................................. 10
3.3
Att skriva sig till läsning ................................................................................................ 11
3.3.1 Aktuell forskning om Att skriva sig till läsning........................................................... 12
3.4 Att skriva sig till läsning i praktiken .............................................................................. 12
3.4.1 Uppstart med bokstavsräckor och spökskrift .......................................................... 12
3.4.2 Temaorienterat skrivande........................................................................................ 13
3.4.3 Brevskrivande, diktskapande och tidningstexter .................................................... 13
3.5 Tidigare kritik mot ASL ................................................................................................. 14
4.
5.
6.
7.
3.6
Tidsenlig utbildning med IKT och digitala verktyg ....................................................... 14
3.7
Vad säger kursplanen i svenska? .................................................................................... 15
Metod .................................................................................................................................... 15
4.1 Undersökningsmetod ...................................................................................................... 16
4.2
Tillförlitlighet ................................................................................................................. 16
4.3
Etiska aspekter................................................................................................................ 17
4.4
Genomförande ................................................................................................................ 17
Resultat ................................................................................................................................. 18
5.1 Presentation av skolan och närområdet .......................................................................... 18
5.2
Intervju 1 ........................................................................................................................ 18
5.3
Intervju 2 ........................................................................................................................ 21
Analytisk diskussion ............................................................................................................. 25
6.1 Metod eller arbetssätt? ................................................................................................... 25
6.2.1 Uppstart, bearbetning och efterarbete ..................................................................... 26
6.2.2 Datorn som redskap ................................................................................................ 27
6.2.3 Stationssystem......................................................................................................... 28
6.2.4 Pararbete ................................................................................................................. 28
6.2.5 Läsning med ASL ................................................................................................... 29
Avslutande tankar om ASL och IKT .................................................................................... 35
5
7.1
Återkopplande av frågeställningar ................................................................................. 35
7.2
Slutsats ........................................................................................................................... 37
7.3
Förslag på fortsatt forskning .......................................................................................... 37
Referenser ..................................................................................................................................... 38
Bilaga 1: Intervjufrågor................................................................................................................. 40
6
7
1. Inledning
Dagens IT-baserade samhälle utvecklas konstant och för oss blivande lärare är det viktigt att
vi deltar och håller oss uppdaterade i de förändringar som sker. Skolan bör erbjuda en
tidsenlig utbildning där vi använder oss av de aktuella och moderna lärverktyg som finns. Att
använda sig av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) skapar andra möjligheter
för lärande genom att bland annat erbjuda ett multimodalt meningsskapande som gör att
eleverna förbereds inför ett IT-baserat samhälle.
I Malmö Stad hölls den 19 september 2013 en föreläsning som berörde detta och handlade
om Arne Tragetons (2005) allt mer omtyckta läs- och skrivinlärningsmetod som går under
namnet Att skriva sig till läsning (ASL). Skolforskaren Maria Westman var den som höll
föreläsningen vid namn Vad händer när ASL används i skriv- och läsinlärningen? där hon
berättade om vad hon sett händer i klassrummet när elever och lärare använder digitala
skrivverktyg i läs- och skrivundervisningen. Hon menade att ASL-metoden skapade en
undervisning där digitala verktyg och IKT blir en del av den vardagliga undervisningen där
eleverna genom arbetssättet får möjlighet att känna sig som riktiga skribenter och läsare som
i lärprocessen dessutom utvecklar den idag nödvändiga digitala kompetensen.
Med det i åtanke, eftersom vi fick möjligheten att ta del av denna föreläsning, blev vi nyfikna
på att undersöka hur lärare tycker att forskaren och pedagogen Arne Tragetons (2005) metod
Att skriva sig till läsning fungerar i en klassrumssituation och se hur en IKT-baserad läs- och
skrivinlärningsmetod som grundar sig i det sociokulturella perspektivet fungerar i dagens
skola.
8
2. Syfte och problemställning
I följande avsnitt har vi valt att presentera vårt syfte med examensarbetet samt presentera de
frågeställningar vi använt oss av för att försöka besvara vår undersökning.
2.1 Syfte
Denna studie syftar till att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att
skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i
praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar
till ett tidsenligt lärande.
2.2 Frågeställningar
Hur upplever lärarna att Att skriva sig till läsning-metoden påverkar elevers läs- och
skrivutveckling? Och ser de någon skillnad jämfört med tidigare undervisning?
Upplever lärarna, och i så fall hur, att skrivning med hjälp av ett digitalt verktyg
bidrar till att skapa en undervisningsform som ger elever möjligheter att utvecklas
utifrån sina egna förutsättningar?
Hur går Att skriva sig till läsning-metoden till i praktiken enligt de intervjuade
lärarna?
3. Litteraturgenomgång
I det här avsnittet har vi valt att presentera teori och forskning som handlar om läs- och
skrivutveckling, kommunikation och modern teknik samt redogöra för vad kursplanen i
svenska säger om språkutveckling.
3.1 Allmänt om läs- och skrivutveckling
Läs- och skrivundervisningen har under en lång tid präglats av två olika förhållningssätt,
nämligen det syntetiska och det analytiska. Elisabeth Berg (2011) nämner i sin bok om läsoch skrivundervisning att det konstant har funnits och än idag finns en debatt om vilken
9
metod som är den rätta. De syntetiskt präglade metoderna utgår ifrån ett atomistiskt
förhållningssätt vilket innebär att man utgår ifrån småbitar som sedan komponeras ihop till
helheter, vilket liknar mer den traditionella formen av läs- och skrivundervisning. Exempel
på syntetiska metoder är Phonics och Wittingmetoden. Till skillnad från de syntetiska så
utgår de analytiska metoderna ifrån helheten och plockar efterhand isär helheten i mindre
bitar. Detta synsätt är enligt Berg (2011) ett holistiskt förhållningssätt där fokus ligger på
textförståelse. Exempel på analytiska metoder är LTG (läsning på talets grund) och Whole
language.
Maj Björk och Caroline Liberg (1996) skriver om att en viktig del i läsutvecklingen är att
inlärarna får chans att skriva och kommunicera. De menar att en av de mest effektiva
metoderna för att lära sig läsa är att få lära sig läsa genom att skriva. Även Inga-Lill
Jakobsson och Inger Nilsson (2011) skriver om att elevers läs- och skrivutveckling inte är två
olika inlärningsprocesser utan är beroende av varandra. Elever lär sig läsa genom att skriva
och lär sig skriva genom att läsa.
Under åren har det presenteras många olika metoder eller arbetssätt för läs- och
skrivutveckling. Många av dessa metoder så som LTG (läsning på talets grund), Whole
language-metoden (även känd under namnet KIWI-metoden), och ASL har sin grund i det
sociokulturella perspektivet på lärande. Caroline Liberg m.fl. (2007) skriver om att samtalet
är ett viktigt stöd och en avgörande faktor är att elever uppmuntras att samtala för att
stimulera sin egen utveckling.
3.2 Sociokulturellt perspektiv
Lev Vygotskij var en forskare och en pedagogisk teoretiker som menade att individens
utveckling sker i samspel med andra. De sociala sammanhang individen deltar i gör att
han/hon utvecklas och lär i samspel tillsammans med andra människor. Detta synsätt brukar
gå under namnet sociokulturellt perspektiv på lärande. Från denna idé utvecklade han idén
om den proximala utvecklingszonen (ZPD) vilket innebar skillnaden på vad ett barn klarar av
att göra själv eller på egen hand och där barnet behöver en vuxens hjälp. När barnet ges en
chans att samarbeta har barnet möjlighet att nå en högre utvecklingsgrad. Det som barnet får
10
hjälp med kommer han/hon senare att klara av att göra själv och Vygotskij menade att det
inte var samspelet/samarbetet i en viss situation som var betydelsefull utan det var att
samarbetet ledde till vidare utveckling och lärande, (Bråten & Thurmann-Moe, 1998.)
3.3 Att skriva sig till läsning
Skrivning är lättare än läsning. Men att skriva för hand är svårt för 6-åringar. Med datorn,
som är ett enklare skrivredskap än pennan, kan vi omvandla den traditionella läs- och
skrivinlärningen till skriv- och läslärande. Att formulera egna tankar och meningar gör
eleverna till kunskapsproducenter. Parskrivning stimulerar muntlig dialog och muntlig
kompetens. Barnen lär sig läsa genom sin egen skrivning. Lärarrollen går från att handla
om ren undervisning till att stimulera bearbetning och lärande.
(Trageton, 2005:09)
I ovanstående citat har den norske forskaren Arne Trageton sammanfattat några av sina
tankar kring läs- och skrivinlärningsmetoden Att skriva sig till läsning (ASL). Hans metod
grundar sig i Vygotskijs sociokulturella syn på lärande eftersom både Vygotskij och
Trageton menar att lärande bör ske i samspel för att största möjliga utveckling ska ske. En
betydelsebärande faktor i undervisning är nämligen att eleverna i inlärningsprocessen får
arbeta i par eftersom att ”barn lär sig bäst i dialog med ett andra barn, dvs. i par” eftersom de
då kan ta lärdom av varandra och utvecklas, (Trageton, 2005:50).
Metoden ASL grundar sig på Tragetons tankar om att det är lättare för elever att lära sig
skriva än att läsa och med det i åtanke har han tagit in datorn som skrivredskap i
klassrummet och infört något han kallar för skriv- och läslärande istället för den mer
traditionellt formade läs- och skrivinlärningen. Med hjälp av datorn som skrivverktyg får
eleverna möjlighet att bli aktiva skribenter och läsare och alla elever ges lika förutsättningar
att vara skribenter då eleverna får fokusera på texten och dess innehåll istället för utseendet
av varje handskriven bokstav. Att lära sig skriva förhand senareläggs till årskurs 2 då
eleverna redan är bekanta med alla bokstävers utseende och motoriskt redo, (Trageton,
2005).
Trageton (2005) anser dock att det inte enbart är skriftspråksutvecklingen som har en fördel
av att använda datorn som lärverktyg utan även läsutvecklingen. När eleverna får producera
11
sina egna texter som de sedan får läsa upp är det lättare för eleverna att läsa då han menar att
det är lättare att läsa en elevnära text än en obekant.
Den grundtanke Trageton har använt sig av när han skapat sin metod är att genom ett
kreativt och lustfyllt skrivande vid datorn skapar eleverna en läslust och lär sig därigenom
att läsa. Eleverna ska få lära sig läsa och skriva i en kontext, där deras erfarenheter bejakas
och det informella lärandet är betydelsebärande.
3.3.1 Aktuell forskning om Att skriva sig till läsning
Nyligen publicerade forskarna Annika Agélii Genlott och Åke Grönlund (2013) en
forskningsstudie där de hävdar att barn lär sig skriva och läsa fortare genom ITundervisning. De barn som ingick i testgruppen arbetade utifrån Tragetons Att skriva sig till
läsning och visade bättre resultat än kontrollgruppen som arbetade utifrån en mer
traditionellt formad läs- och skrivundervisning.
The tests show that both reading and writing had improved considerably in the test group
/…/ Also, student satisfaction – as reported by students in comments on the web site and
in talks with the teachers, was high, both as concerns method and results. By the end of
grade 1, all students in the test group, irrespective of whatever difficulties they had had,
were assessed by the teachers as having good confidence in their reading and writing
improvement.
(Genlott och Grönlund, 2013:13)
Eleverna som arbetade med ASL i testgruppen beskrivs i ovanstående citat som inte enbart
bättre skribenter och läsare utan även som oerhört nöjda med undervisningssättet. Eleverna
upplevdes vara stimulerade i undervisningen och visade en större lust för att lära samt hade
en god tilltro till sin egen läs- och skrivförmåga.
3.4 Att skriva sig till läsning i praktiken
Trageton (2005) använder vissa centrala begrepp och moment i sin metod. Vi har nedan
kortfattat beskrivit dessa och gett en förklaring om hur de är tänkta att användas i praktiken.
3.4.1 Uppstart med bokstavsräckor och spökskrift
Att klassrummet är en skriftspråksstimulerande miljö är något som Trageton (2005)
12
poängterar. Därför anser han att det är viktigt att eleverna får möjlighet att experimentera
med språket och bokstäver från början. Med datorn som verktyg får eleverna skriva så
kallade bokstavsräckor, slumpmässiga rader med bokstäver som även kallas spökskrift, vars
syfte är att eleverna både får tränas på att skriva på tangentbordet samt leka med bokstäver
och upptäcka skriftspråket. Erica Lövgren (2009) skriver att när eleverna är färdiga med sina
bokstavsräckor kommer läraren fram och ljudar igenom den slumpmässiga texten. Eleverna
får i sin tur berätta om vad de har skrivit och läraren renskriver sedan det eleverna berättar
nedanför elevernas text. Lövgren menar att i denna arbetsprocess så finns det ett naturligt
utrymme till att resonera kring begrepp som satser, meningsuppbyggnad, ordval med mera.
Detta gör att eleverna succesivt arbetar upp en förståelse för skriftspråket och att deras
bokstavsräckor så småningom kan börja innehålla enstaka ord och meningar.
Elevernas bokstavsräckor och lärarens nedskrivna text skrivs sedan ut och eleverna får
bearbeta dessa utskrifter genom att exempelvis leta efter hur många e:n som finns på pappret
och markera dem. I efterarbetsfasen, skriver Lövgren (2009), får eleverna även läsa upp sin
text för exempelvis någon annan klasskamrat, eller låtsasberätta, innan den eventuellt
publiceras i antingen en egengjord bok eller digitalt. Till texten görs även en illustration och
texten får genom publiceringen en verklig mottagare.
3.4.2 Temaorienterat skrivande
En del av Tragetons (2005) tankar med metoden är att skrivandet ska ingå i olika
temaarbeten. Han menar att ”Intressanta teman och /…/ skapande verksamhet inspirerar till
stora insatser för att berätta om detta och att försöka formulera detta på datorskärmen” hos
eleverna, (2005:75). Eleverna ges möjlighet att skapa texter inom samma ämne och det
menar Trageton (2005) ökar intresset för att skriva sina egna texter och läsa vad andra har
skrivit.
3.4.3 Brevskrivande, diktskapande och tidningstexter
Utanför det tematiska skrivandet får eleverna även skriva brev, skapa dikter och publicera
texter i till exempel form av en tidning. Trageton (2005) anser nämligen att skrivandet
stimuleras när det används i autentiska situationer med en verklig mottagare. De autentiska
13
situationerna är något som är viktigt för produktionen av text och uppmuntrar elevers läsoch skrivintresse.
3.5 Tidigare kritik mot ASL
I februari 2008 publicerades det en artikel vid namn De har slängt läseböckerna skriven av
Maria Löfstedt på spraktidningen.se. I artikeln skriver Löfstedt om den då rätt så nya läs- och
skrivinlärningsmetoden Att skriva sig till läsning och ställer sig frågan ”Men kan man
verkligen lära sig läsa genom att skriva?”. Löfstedt skriver om att den norska läs- och
skrivinlärningsmetoden har visat goda resultat hos eleverna men att det ändå finns svenska
forskare som ställer sig kritiska. Löfstedt har intervjuat en forskare inom specialpedagogik
vid namn Mats Myrberg som i artikeln menar att de vetenskapliga bevis som fanns 2008 inte
var tillräckliga. En annan person som Löfstedt skriver var kritisk är den numera avlidna
professorn Ingvar Lundberg. Lundberg som var aktiv inom läs- och skrivutveckling ansåg att
det fanns en risk att driva en undervisning då eleverna enbart får skriva med hjälp av datorn. I
artikeln, skriven av Löfstedt, framkommer det att Lundberg ansåg att när eleverna själva får
forma bokstäver så blir fler sinnen aktiverade vilket han ansåg har en positiv effekt på
minneskapaciteten.
3.6 Tidsenlig utbildning med IKT och digitala verktyg
Att informations- och kommunikationstekniken (IKT) har fått en allt större roll i skolan under
de senaste åren kan nog ha mycket att göra med Skolverkets många publikationer om ämnet.
Skolverket skriver exempelvis på sin hemsida (skolverket.se) att ”Elever ska ha tillgång till
de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”. Informationsteknik (IT), eller IKT, har
enligt Jonas Linderoth (2009) kommit att bli en del av vår vardag och har fått allt större roll i
skolan med åren. Informationsteknik har enligt Linderoth (2009) förändrat hur vi lär oss ny
kunskap och huvudmålet med att digitalisera undervisningen är inte att göra den mer effektiv
utan snarare en möjlighet att följa med i utvecklingen och en möjlighet som gör att skolan
kan anpassa sitt innehåll efter den samhällsförändring som skett.
14
Att de digitala verktygen har en viktig roll i skolan är något Christina Löfving (2012)
bekräftar. Hon menar att i dagens digitala och ständigt uppkopplade samhälle är det viktigt
att vi inom skolverksamheten använder oss av de moderna verktyg som finns. De digitala
verktyg som finns idag skapar enligt Löfving (2012:66) ”möjlighet att låta eleverna vara
skribenter och kreatörer som omvandlar och använder kunskap”. Lövgren (2009:70) skriver
att ”För elever som skriver sig till läsning är det naturligt att ta in det vidgade textbegreppet i
sina arbeten”. Med datorn som verktyg blir elevernas texter med lätthet multimodala och för
eleverna har på så sätt det vidgade textbegreppet blivit en del av den vardagliga
undervisningen. I och med det arbetssättet så anser Lövgren (2009) att det bidrar till att
eleverna utvecklar en förståelse för medias roll och utvecklar goda IKT-kunskaper.
3.7 Vad säger kursplanen i svenska?
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom
språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur
andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna
förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
(Skolverket, 2011:222)
Ovanstående citat från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,
Skolverket (2011), är det inledande ledordet i del 3:17 Svenska. Elever ska genom
svenskundervisningen, bland annat, ges förutsättningar att både enskilt och tillsammans med
andra få formulera sig i tal och skrift, bli bekanta med olika texttyper och ges möjlighet att
utveckla sitt språk i mötet med texter. Undervisning ska dessutom stimulera eleverna och ge
dem tilltro till sin språkliga förmåga samt skapa ett intresse för att läsa och skriva.
Eleverna ska få möjlighet att skriva olika former av texter och få uttrycka dessa genom
skilda medier och med hjälp av estetiska läroprocesser.
4. Metod
I följande avsnitt har vi valt att redogöra vårt metodval samt diskutera undersökningens
tillförlitlighet. Vi kommer även presentera de forskningsetiska aspekter vi har tagit hänsyn
till och beskriva hur undersökningen genomfördes.
15
4.1 Undersökningsmetod
Det metodiska angreppssätt vi valt för att samla in vårt material är intervju. Anledningen till
att vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod är eftersom Jan Trost
(2010:32) menar att ”Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller att hitta mönster så
skall man göra en kvalitativ studie”. I och med att våra forskningsfrågor är skapade för att
försöka få en förståelse för hur lärarna arbetar med ASL-metoden och hur det fungerar i
praktiken att ha en undervisning som är inspirerad av IKT och baserat på digitala verktyg
som läromedel så var valet av kvalitativa intervjuer som metod givet.
Vi funderade även över att göra en observation och var medvetna om att det hade varit ett bra
komplement då man hade kunnat jämföra lärarnas svar med hur de faktiskt arbetade i
klassrummet. Men vi valde tillslut att inte utföra någon observation eftersom vårt syfte
pekade så tydligt på lärarnas egna upplevelser. Med undersökningens syfte i åtanke valde vi
därför att enbart utföra kvalitativa intervjuer eftersom vi var nyfikna på att se hur lärarna
upplever att det fungerar att arbeta med ASL och IKT i undervisning och se om de uppfattar
att elevers läs- och skrivutveckling underlättas av detta.
4.2 Tillförlitlighet
En sak vi valde att ta hänsyn till är Trosts (2010) resonemang om miljön för genomförandet
av intervjun. Han menar nämligen att miljön ska vara, inte enbart en trygg plats för den som
blir intervjuad, utan även en ostörd plats. Oavsett val av lokal så finns det alltid för- och
nackdelar med platsen och saker som kan påverka trovärdigheten i det insamlade materialet,
(Trost, 2010). Lärarnas val av plats kan därför inte enbart haft en positiv roll utan kan även
ha haft en negativ inverkan i resultatet av vårt insamlade material. Då de båda lärarna valde
att utföra intervjuerna på sin arbetsplats så uppstod det vissa störningsmoment. Ett
störningsmoment som uppstod under intervju 2 gjorde att både vi och läraren tappade lite
fokus då vi var tvungna att avbryta intervjun en kortare stund pga. att en elev kom in i
klassrummet för att hämta ett kvarglömt föremål. Detta är något som möjligtvis kan ha
spelat en mindre roll i inspelningen eftersom den pågående konversationen var tvungen att
16
avbrytas och det som läraren hade tänkt säga blev möjligen aldrig sagt på det sätt som hon
till en början hade tänkt.
Vi är medvetna om att vi inte kan dra några generella slutsatser kring hur ASL och IKT
fungerar i skolan eftersom vi enbart har intervjuat två lärare. Däremot kan vi redogöra för
hur de intervjuade lärarna har upplevt att det är att arbeta med datorn som skrivverktyg och
hur de har tyckt att det har fungerat för deras elevgrupper.
4.3 Etiska aspekter
Vi har med hänsyn till de forskningsetiska principerna om information, samtyckande,
konfidentialitet och nyttjande, som Pål Repstad (2007:90) presenterar och redan innan
intervjutillfället meddelat de intervjuade lärarna om hur det inspelade materialet kommer att
användas. Lärarna har sedan godkänt att det enbart är vi skribenter som får använda oss av
inspelningarna i syfte att skriva vårt examensarbete och att inspelningar inte får spelas upp
för någon annan. Alla parter har varit överens om detta redan innan intervjutillfällena och
medvetna om att de intervjuade lärarna förblir anonyma.
4.4 Genomförande
När vi hade bestämt ämne så tog vi tidigt kontakt med en skola som arbetade utifrån ASL i de
tidigare skolåren. Vi valde skola efter att ha läst en artikel där en av lärarna på den utvalda
skolan berättade om hur det är att jobba med ASL och hur de använder sig av det i
undervisningen. Vi informerade de kontaktade lärarna om vad vi skulle göra och frågade om
lov för ett tillfälle då vi kunde genomföra intervjuerna. När besökstillfälle och plats var
bestämt fick de tillfrågade lärarna våra intervjufrågor skickade till sig via mejl. Anledningen
till att vi valt att skicka våra frågor i förväg är för att lärarna skulle få möjlighet att fundera
över våra frågor och kunna ge så utförliga svar som möjligt. Detta resulterade i att en av
lärarna hade diskuterat våra intervjufrågor tillsammans med några kollegor och de hade
tillsammans förberett sig inför kommande intervju.
Några dagar senare besökte vi de två lärarna och genomförde en intervju i taget i respektive
lärares klassrum. Trost (2010) menar att det är en fördel att intervjua en person i taget
17
eftersom att vid en gruppintervju är det mer komplicerat att få fram de enskilda individernas
åsikter och det är lätt att det uppstår en situation där de intervjuade anpassar sig efter
varandras åsikter. Med det i åtanke genomfördes intervjuerna var för sig och spelades in med
hjälp av diktafon samt att vi under tiden antecknade saker som inträffade under
inspelningarna. Även om intervjuerna skedde var för sig så kan den ena lärarens svar ha
påverkats av att hon diskuterat intervjufrågorna tillsammans med sina kollegor. I det fallet
kan hon ha influerats av sina kollegors tankar om ASL och IKT. För vår del kan det både ha
varit positivt och negativt eftersom hennes svar både var egna åsikter samt kan ha influerats
av lärarlagets åsikter.
5. Resultat
I följande avsnitt redogör vi för resultatet av vårt intervjumaterial. Varje intervju redovisas
var för sig och har sedan varit grunden för analys och diskussion.
5.1 Presentation av skolan och närområdet
De två intervjuade lärarna arbetar på en skola som ligger i en mindre ort i södra Sverige.
Skolan har arbetat med Att skriva sig till läsning sedan höstterminen 2010 i mindre skala
men sedan uppstarten efter sommarlovet 2011 så har arbetet varit i full gång med datorer i
de tidigare årskurserna. Alla klasser på lågstadiet har arbetat med digitala verktyg i
klassrummet och det sker ett flitigt samarbete med både förskoleklass och fritidshem. Från
och med höstterminen 2012 så fick samtliga klasser på lågstadiet Ipads istället för datorer.
5.2 Intervju 1
Den första intervjun var tillsammans med Carolina, en 34-årig kvinna som har arbetat som
lärare i 10 år och har en utbildning som 1-7 lärare i svenska och samhällsorienterade ämnen.
Carolina är klassföreståndare för en årskurs 2 och klassen har tillsammans arbetat utifrån
ASL-metoden sedan de började första klass vilket var hösten 2012. Carolina och några av
hennes kollegor gick en kurs som hölls av Erica Lövgren som handlade om Att skriva sig till
läsning-metoden och blev intresserade och skolan valde därför att ansöka om bidrag för att
18
kunna köpa in datorer och Ipads till verksamheten. Skolan valde även att utbilda samtlig
personal på lågstadiet och personal på fritids om ASL-metoden inför införandet av
arbetssättet. Carolina förklarade att klassen, i början av ettan, började att arbeta utifrån LTGmetoden som dock snabbt övergick till att bli ASL-metoden. Klassen började parvis med
spökskrift. Carolina berättade även att hon alltid väljer paren:
Jag har alltid valt /…/ starka och svaga och nån gång har jag testat att ta två starka ihop
för att se om, /…/ jag tycker inte att resultatet blev mycket bättre av det /…/ för jag
upplever också att /…/ den starke måste ju också motivera /…/ de är ju det när man
ibland måste sätta ord på det man gör själv så måste man ju kunna förklara det och då
måste man ju kunna tänka till ett steg till och det måste då den starke göra
I ovanstående citat beskrev Carolina hur hon har resonerat kring sina val av skrivpar. Hon
berättade att hon har försökt att variera paren i den mån det har gått för att lärande ska ske.
Hon har testat att nivågruppera eleverna men hon ansåg inte att någon part gynnades av detta.
Hon ansåg att när två ”starka” elever arbetade ihop bidrog de inte lika mycket till varandras
lärande jämfört med att placera en ”svag” och en ”stark” elev tillsammans, som då kan hjälpa
och lära av varandra. Carolina har valt att byta ut skrivparen ungefär varannan vecka för att
skapa en variation i skrivandet.
Efter att eleverna har arbetat med spökskrift, även kallade bokstavsräckor, fick eleverna
diskutera och började skriva på en text som sedan bearbetades under förloppets gång. Texten
skrevs med hjälp av en Ipad som varje elev har fått som läroverktyg. När den skrivna texten
var bearbetad och klar fick eleverna rita en bild till texten eller möjligen fotografera. Men
efter att ha arbetat på detta sätt i några veckor insåg Carolina att hon inte hann med alla och
utvecklade då ett arbetssätt som hon kallade för blomman. Det bestod av en blomma med x
antal blomsterblad och på varje blad fanns en uppgift skriven, och uppgiften kunde vara
praktisk, motorisk, matematisk eller en uppgift som handlade om att skriva på datorn.
Carolina beskrev att eleverna har fått välja ett av blommans blad och sedan fått gjort den
uppgiften innan de gick vidare till nästa. Något som Carolina menade var positivt med denna
typ av uppgifter var att de skapade möjlighet till rotation i klassrummet.
19
Carolina har en positiv syn på att använda sig av ASL-metoden i klassrummet, dock var hon
noga med att påpeka att hon och många andra på skolan inte har sett Att skriva sig till läsning
som en metod utan ”vi ser det som ett redskap /…/ ja de blandar vi i olika metoder … med
datorn som redskapet”. Hon menade att ASL gav goda förutsättningar för läs- och
skrivutvecklingen och att eleverna har visat en skrivglädje och en större lust till att lära:
/…/ dom har ju varit väldigt glada för att skriva och skriver väldigt mycket och man kan
ju se på deras bilder förhållandevis till det de producerar i text, hade de skullat skriva det
för hand hade vi ju inte varit där så att dom har ju lagt tiden på innehåll och texten nått
som har vart roligt tycker jag.
De texter som har producerats har haft en större textmängd och bättre kvalitet än tidigare
texter som producerats vid annan typ av metod/arbetssätt ansåg Carolina. Något som hon
även var positiv till gällande ASL-metoden/redskapet var att motoriken inte var ett hinder
som den lätt kan vara vid andra typer av läs- och skrivmetoder. Hon menade att det finns
många i klassen som har motoriska svårigheter men det blev inget hinder för utvecklingen
hos eleverna då de använde sig av datorn som skrivverktyg. Genom detta försvann inte
elevernas skrivglädje som den annars lätt hade kunnat göra, ansåg Carolina. Överlag såg hon
enbart fördelar med att arbeta utifrån ASL-metoden. Men hon kunde se några få möjliga
nackdelar med metoden, dock inget som handlade om lärandet i sig utan mer fysiska
nackdelar:
Vi har pratat om det /…/ en nackdel är absolut datorn /…/ rent fysiskt /…/ nacken
så att man få va lite observant på det. Sen sitter man ju ofta inte sålänge ändå men
visst det är nått man får vara observant på /…/ men det är tekniken som kan strula
Hon menade att när eleverna satt vid datorn var det viktigt att man som lärare var observant
på hur eleverna höll huvudet, då nacken kan ta skada vid fel kroppshållning. Dock påpekade
hon att man normalt inte var stillasittande under längre stunder. Hon upplevde även att
20
tekniken ibland kan ha en tendens till att inte vilja fungera vilket var något som hon kunde se
som en nackdel.
Då datorn var det främsta skrivverktyget i Carolinas undervisning påpekade hon att de enbart
använde sig utav pennan som skrivverktyg i matematiken för att skriva siffror eller när de
ritade. Har det varit skrivuppgifter i matematikboken har de skrivits på datorn. Carolina
berättade att läxor har skett via klassens gemensamma blogg eller via mejl för att kontinuiten
med datorn som skrivverktyg inte skulle rubbas. I årskurs 2 och har de använt sig utav
pennan som ett ytterligare skrivverktyg och hon har inte märkt att handskriften har blivit
sämre utan den förblev likartad med jämnåriga barns. Carolina förklarade att hon var
medveten om att skolan är placerad i ett område där samtliga elever har tillgång till datorer i
hemmet. Dock påpekade hon att vid det första föräldramötet frågade hon föräldrarna hur de
ställde sig till läxor som gjordes med hjälp av datorn. För övrigt berättade Carolina att
föräldrarna enbart har visat sig vara positiva till skolans arbetssätt.
Carolina säger även att hon har upplevt att eleverna har tyckt att arbetssättet har varit roligt
och givande och att det är roligt att arbeta med de ”appar” som finns på Ipaden. De ”appar”
som Ipaden innehöll gav enligt henne eleverna möjlighet att göra tidningsuppslag vilket var
något hon beskrev som populärt då Ipaden inte enbart blev ett skrivverktyg. Hon sa även att
eleverna har tyckt det har varit roligt när elever från högstadiet har kommit fram och frågat
varför de har datorer och Ipads och då har Carolinas elever svarat att ”Vi skriver inte med
penna här på detta stället!”.
Tidigare har Carolina inte använt sig av datorer i samma utsträckning som hon har gjort nu.
Innan har hon mest varit van vid att ha en datasal som man har varit tvungen till att boka för
att kunna få möjlighet till att använda. Hon menade att man kan arbeta med datorn som ett
hjälpmedel på ett helt annat sätt när datorerna finns att tillgå i klassrummet.
5.3 Intervju 2
Den andra intervjun var tillsammans med Lena, en 45-årig kvinna som har arbetat som lärare
i 14 år. Hon har utbildat sig som lärare i matematik och naturorienterande ämnen för årskurs
21
1-7. Lena arbetade i en årskurs 3 och det var hennes första klass där hon har använt och
arbetat utifrån ASL-metoden. Lena var den första läraren på skolan som började med Att
skriva sig till läsning-metoden hösten 2011. Det är något som hon i efterhand kan se som en
nackdel då hon fick testa sig fram och begå sina egna misstag men på det sättet fick hon även
lära sig. Hon började med att para ihop eleverna i skrivpar och de var i samma par under en
längre tid just för att Lena ville att eleverna skulle lära känna varandra väl innan de bytte par.
Lena berättade att hon alltid har valt paren och att hon har försökt variera utifrån bland annat
nivågruppering och genus. Under årskurs 3 har eleverna även fått välja om de vill arbeta
enskilt om det funnits önskemål om det.
Lena använde sig inte av att skriva bokstavsräckor eller spökskrift i början av uppstarten.
Lena hade i stället en form av stationssystem där eleverna fick rotera runt i klassrummet och
lösa olika uppgifter. En station kunde exempelvis handla om bokstavskort, en station kunde
ha en praktisk övning och en station kunde ha en övning där finmotoriken tränades. Eleverna
kunde även ta bilder och sedan prata om dessa tillsammans och de ritade även bilder till deras
olika texter. Allt eftersom eleverna blev äldre berättade Lena att hon ville visa eleverna att
det fanns två vägar in i denna metod och därför fick hälften av eleverna börja med att rita en
bild och sen skapa en text och hälften började med att skapa en text och sen skapa en bild till.
De egenkomponerade texterna med tillhörande bilder ställdes sedan ut på olika sätt, de kunde
bli till en bok, ett faktahäfte eller beundransvärd dekoration i skolans korridorer.
Lena visade tydligt att hon var motståndare till ordet metod och menade att Att skriva sig till
läsning var en del i undervisningen och valde hon att kalla det för ett arbetssätt istället för en
metod, ”/…/ så tar man ju till det som en del, det är en del i hela undervisningen”. De
fördelar Lena beskrev var många med att arbeta på detta sätt, framförallt menade hon att de
som har svårigheter med motoriken vann mycket på att använda datorn som skrivverktyg
istället för pennan. Elev och lärare har genom arbetssättet inte behövt lägga tid och energi på
att få till fina och läsliga bokstäver. Den tid som inte har behövts läggas på att skriva med
penna har istället lagts på läsning och läsförståelse menade Lena. Hon sa att:
22
Jag har aldrig jobbat så mycket med böcker och läsförståelse så tidigt som jag har gjort
med det här gänget. Alla hade knäckt läskoden till novemberlovet så någonstans under
oktober kunde alla läsa.
Lena sa att alla elever hade knäckt läskoden tidigt men när det kom till avkodning såg hon
ingen specifik skillnad jämfört med tidigare undervisning och arbetssätt. Dock påpekade
Lena att när det gällde läsningen så har hon inte enbart valt att använda sig av elevernas
texter utan har även valt att plocka in ”riktiga texter” som hon sedan har kombinerat
tillsammans med elevernas för att arbeta med elevernas läsutveckling.
Lena ansåg att datorn var ett bra (skriv)verktyg att använda sig av i undervisningen och som
har haft en underlättande effekt. Eleverna har inte behövt sudda på sitt papper utan när man
har använt sig av datorn har de med lätthet kunnat gå in, ta bort och göra om och till exempel
lägga till ett mellanrum mellan två ord. Hon menade att man som lärare lättare kunde sitta
tillsammans med eleven och titta på hans/hennes egenskrivna text och sedan resonera med
eleven om hur den kunde förbättra texten. Lena har jämfört klassen med andra elever som
hon har haft tidigare och har upplevt att hennes elever skrev mer med hjälp av datorn samt att
deras texter har haft ett bättre innehåll än när de har skrivit för hand. För övrigt har Lena
tyckt att detta arbetssätt fungerat utmärkt och hon påpekade att hon inte har tänkt gå tillbaka
till en mer traditionell undervisning.
Lena berättade att hon under höstterminen 2013 fått en projektor i sitt klassrum. Att hon fick
projektorn under ett senare stadie var något som hon beskrev som en nackdel då den hade
behövts under det tidigare arbetet med ASL. Hon menade att projektorn har underlättat för
undervisningen och att det hade varit skönt att ha haft den under uppstarten med
elevgruppen, då det hade förenklat vissa moment som hon istället varit tvungen att lösa på
andra sätt. En annan nackdel som Lena kunde se med metoden var att när eleverna började
att skriva med penna visade vissa elever en lathet då de var vana vid att använda datorn som
skrivverktyg. Något som Lena påpekade var att man som lärare måste vara uppmärksam på
att efter en viss tid kan eleverna komma på att de kan åka snålskjuts och på det sättet ta sig
igenom hela processen. Lena menade att man som lärare då var tvungen att se till så att alla
23
elever aktivt deltog och bidrog. En annan sak som hon menade att man inte fick glömma i
denna typ av arbetssätt var:
/…/ det är alla språkövningar /…/ språkmedvetenhet och dom bitarna som är fortfarande
lika viktiga och lyssna på ljuden kommer det först kommer det sist och så att man inte
glömmer det för att man skriver datorer.
Lena berättade att de enbart använt pennan när de skrivit siffror i matematik samt när de har
ritat. Dessutom har Lena använt sig av läxor via mejl så att eleverna inte skulle vara tvungna
att använda pennan i hemmet utan att de har med lätthet haft möjlighet att svara på läxan via
mejlfunktionen på datorn.
När det kom till föräldrarnas åsikter så sa Lena att nästan alla var positiva från början, utom
någon enstaka som tyckte det var förfärligt att de skulle använda datorn. Men efter ett
föräldramöte då Lena förklarade vad syftet med detta arbetssätt var och påpekade att det ena
inte skulle utesluta det andra, utan att eleverna kommer att få lära sig skriva för hand också,
fick föräldrarna en annan syn på arbetssättet. Lena sa även att hon har upplevt att eleverna
tyckt om detta arbetssätt eftersom ingen har klagat på att använda datorn som skrivverktyg.
Hon menade att eleverna trivs med arbetssättet eftersom vissa kunde tycka att det var jobbigt
att skriva för hand.
I tidigare undervisning har Lena inte använt datorn på samma vis som hon gjort med ovan
nämnda elevgrupp. Tidigare har de haft en datasal och eleverna har då fått använda sig av de
datorer som fanns för att skriva rent sin text inför en redovisning om t.ex. Skåne. Däremot
har hon tidigare haft någon enstaka elev med läs- och skrivsvårigheter som då har haft
tillgång till dator som hjälpmedel i klassrummet.
24
6. Analytisk diskussion
I följande avsnitt har vi valt att fördjupa oss i vad de två lärarna berättade för att redogöra för
resultatet av våra kvalitativa intervjuer och med hjälp av presenterad teori tolkat resultatet.
6.1 Metod eller arbetssätt?
Trageton (2005) beskriver ASL som en metod där han har vänt på den traditionella läs- och
skrivinlärning till skriv- och läslärande med hjälp av datorn som verktyg. Dock ställer sig
båda de intervjuade lärarna negativt till att se ASL som enbart en metod utan vill snarare
kalla det ett arbetssätt. Carolinas åsikt är att det är ett arbetssätt då man har möjlighet att
blanda olika metoder men att det som genomsyrar all undervisning är att datorn är redskapet.
Framförallt Lena ställer sig som tydlig motståndare till ordet metod och ser snarare ASL som
”en del i hela undervisningen” och vill därför kalla det för ett arbetssätt.
Vi har i efterhand ställt oss frågan: Varför visar de två lärarna sig som så tydliga
motståndare till ordet metod och vad ser de för skillnad mellan orden metod och arbetssätt?
Det som vi kan tänka oss att Carolina och Lena kanske ser som den största skillnaden är att
en metod är något som ska följas till punkt och pricka medan ett arbetssätt inte stänger ute
andra tankesätt. Bara för att de arbetar med datorn som skrivverktyg i undervisning behöver
inte det betyda att de måste följa Tragetons undervisningsupplägg. Deras starka motstånd
mot benämningen av ASL som en metod har kanske snarare att göra med att de inte vill visa
sig stängda inför andra inlärningssätt och kanske är det så att de vill visa en acceptans för att
vi alla lär oss på olika sätt? Att det visar att Carolina och Lena är medvetna om att vi alla har
olika behov och att det inte finns en ”metod” som är den rätta för alla individer.
Efter att ha hört lärarnas resonemang om ASL som ett arbetssätt snarare än en metod har vi
börjat fundera över hur vi ser på det. För oss blir skillnaden mellan metod och arbetssätt
tydlig i praktiken. Vår tanke är att begreppet metod är mer anknuten till teorin medan ett
arbetssätt kan anpassas och utvecklas efter elevgrupp och varje enskild individ. Ett arbetssätt
är mer öppet och flexibelt än en metod, samtidigt som en metod kan vara grunden för ett
25
arbetssätt. Det kan kopplas till Bergs (2011) resonemang kring debatten om vilken metod
som är den mest effektiva. Vår tro är att det inte finns en metod som passar alla elever utan
man får variera och skapa en undervisning som passar elevgruppen utifrån olika metoder och
då skapar man ett arbetssätt. Den tanken vi har kan jämföras med Jakobsson och Nilssons
(2011) om att läs- och skrivinlärning inte är två olika saker utan är beroende av varandra och
att det är viktigt att man arbetar med både läs- och skrivutvecklingen parallellt. Det ena
utesluter inte det andra utan de är två saker som behöver arbetas med samtidigt.
I fortsättningen av analysen har vi med tanke på de intervjuade lärarnas åsikter om att ASL
snarare är ett arbetssätt än en metod använt oss av ordet arbetssätt när vi redogör för lärarnas
åsikter. Dock vill vi uppmärksamma er läsare på att ordet metod även kan komma att
förekomma då vi kopplar till teori och framförallt Tragetons tankar och idéer.
6.2 ASL i praktiken
I följande avsnitt har vi valt att diskutera hur Att skriva sig till läsning-metoden går till i
Lenas och Carolinas klassrum. Detta kan knytas an till vår frågeställning ’Hur går Att skriva
sig till läsning till i praktiken?’ och har delats upp i mindre avsnitt där vi valt att diskutera
allt från uppstart till datorn som redskap.
6.2.1 Uppstart, bearbetning och efterarbete
De två intervjuade lärarnas arbetssätt skiljer sig åt till viss del då de både vid uppstarten och
i efterföljande arbete har lagt upp undervisningen på lite olika sätt. Den som följt Tragetons
(2005) tankar mest är nog Carolina. Dock valde hon till en början att arbeta utifrån ett
holistiskt förhållningssätt och använde sig då utav den analytiska metoden LTG. Efter en
gemensam uppstart med elevgruppen om skriftspråket som grundades på LTG-metoden
övergick hon snabbt till ASL. Carolina delade då in eleverna i skrivpar och introducerade
Tragetons metods första moment för eleverna, nämligen spökskrift. Eleverna fick på så sätt
parvis möjlighet att experimentera med språket med hjälp av datorn som skrivverktyg vilket
är något som Trageton (2005) anser främjar elevernas upptäckt av skriftspråket.
26
Till skillnad från Carolina valde Lena att helt utesluta spökskriften när hon började använda
ASL som arbetssätt i sin klass. Lena har med andra ord själv valt att inte följa Tragetons
upplägg och istället valt ett sätt som hon ansåg passar hennes elever bättre. Istället för att låta
eleverna skriva spökskrift valde hon att direkt låta dem skriva enklare texter i den mån det
var möjligt. Det arbetssätt eller framförallt uppstarten av ASL som Lena beskrev skiljer sig
åt mot Carolinas och Tragetons upplägg. Lenas val av uppstart visar tydligt att hon inte ser
ASL som en metod utan snarare ett arbetssätt då hon har anpassat undervisningen efter sina
elevers kunskaper och behov. Dock använde sig både Carolina och Lena i de tidiga
skrivmomenten, och även i dagsläget, av bearbetning och kompletterande estetiska
uttryckssätt till texterna i form av tecknande eller fotografering. Att använda sig av
bearbetning och estetiska uttryckssätt i komplement till skrivandet är något som Trageton
anser har en betydande roll för utvecklingen av lärandet. Lena menar att det finns en naturlig
plats för bearbetning och att man som lärare med lätthet kan sitta ner tillsammans med
eleverna och föra ett resonemang om texten. Hennes tankar delas även av Carolina och
stämmer överens med Lövgrens (2009) resonemang om att det finns gott om utrymme till att
bearbeta elevtexternas meningsuppbyggnad, ordval med mera vid arbete med ASL som
metod.
6.2.2 Datorn som redskap
Både Carolina och Lena ser datorn som ett positivt redskap när man arbetar med ASL.
Löfving (2012) skriver att digitala verktyg skapar andra möjligheter i undervisning genom
att man kan ”låta eleverna vara skribenter och kreatörer”, (2012:66). Detta är något både
Carolina och Lena har låtit sina elever vara från start och deras texter har fått skrivas utifrån
ett syfte då deras texter ska ha en verklig mottagare.
Trageton (2005) anser att elevernas skrivande stimuleras av autentiska situationer vilket
uppstår när skrivandet och läsandet sker i en verklig kontext. Lena beskriver hur elevernas
egenkomponerade texter med tillhörande bilder brukar ställas ut på olika sätt. Elevtexterna
har fått en eller flera verkliga mottagare genom att komponeras ihop till en bok, ett
faktahäfte eller genom att pryda skolans korridorer för att delge så många läsare som
möjligt. Detsamma gäller läxor då i alla fall Carolina har använt sig av att eleverna
27
publicerar sina hemuppgifter på en gemensam blogg. Dessutom har eleverna genom ett
kontinuerligt bildskapande, både för hand och med digitala verktyg, fått ta del av ett
multimodalt textskapande och det vidgade textbegreppet. Detta är något Lövgren (2009)
menar kommer sig naturligt för elever som skriver sig till läsning och skapar möjlighet för
eleverna att på ett enkelt sätt ska kunna skapa en förståelse för media samt utveckla goda
IKT-kunskaper. Detta kan bland annat ske genom att elevernas texter publiceras tillsammans
med en bild som ibland kan vara digital. Genom detta arbetssätt ges eleverna dessutom
möjlighet att tillgodose riktlinjerna i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011 om att elever ska få möjlighet att skriva texter i olika former och får
uttrycka dessa genom olika medier samt estetiska uttryckssätt.
6.2.3 Stationssystem
Både Carolina och Lena arbetar idag utifrån ett stationssystem där det finns olika uppgifter
för eleverna att utföra. Dessa uppgifter kan vara allt från finmotoriska till att skriva på
datorn. Dock så benämner de detta arbete olika, Carolina har döpt det till ”blomman” medan
Lena rentav använder uttrycket stationssystem. Carolina berättar att hon införde detta
arbetssätt då hon ansåg att hon inte hade tillräckligt med tid för att hinna med alla elever. Att
införa ”blomman” är något som Carolina ser som positivt då hon tycker att det lättare
uppstår en rotation i klassrummet. Den här rotationen anser Carolina gjorde att hon fick mer
tid att hjälpa eleverna som satt vid datorn och skrev då det inte var lika många elever som
var aktiva textskapare samtidigt. Om vi jämför Tragetons upplägg av ASL-metoden skiljer
sig lärarnas arbetssätt åt vid den punkten. Trageton menar att skrivandet ska ingå i olika
teman där det gemensamma skrivandet om samma sak väcker en läslust hos eleverna. Det
framkommer inte av det insamlade materialet om lärarnas stationssystem ingår i något
specifikt temaarbete och själva upplägget med stationssystem är inget Trageton (2005)
skriver om i sin metod.
6.2.4 Pararbete
Tragetons (2005) tankar om att lärande bör ske i samspel är något som både Carolina och
Lena påpekar. Precis som Tragetons metod grundar sig i Vygotskijs sociokulturella syn på
lärande så arbetar framförallt Carolina utifrån idén om att skrivandet bör ske i par. Förutom
28
att både Carolina och Lena tycker att pararbetet är gynnsamt så tillgodoser det även
läroplanens riktlinjer om att elever inom svenskundervisningen ska ges förutsättningar att
tillsammans med andra få formulera sig i tal och skrift. Dock poängteras det att eleverna ska
kunna formulera sig både enskilt och tillsammans med andra. Detta är något som Lena nu i
årskurs tre har låtit sina elever göra. Hennes elever har nämligen i årskurs tre getts större
valmöjlighet att få skriva enskilt ifall de skulle vilja och behöver därför inte alltid arbeta i
par. Dock ger både Carolina och Lena eleverna möjlighet att uttrycka sig individuellt i skrift
när de har läxor, då skrivandet inte sker i par hemma.
När det kommer till indelningen av skrivpar påpekar båda lärarna att de väljer paren men de
har lite olika sätt att fördela eleverna. Både Carolina och Lena berättar att de har testat att
nivågruppera eleverna, men Carolina är tydlig med att säga att hon inte tycker någon part
gynnas av att kombinera ihop eleverna som är någorlunda på samma nivå. Istället har både
Carolina och Lena valt ut par utifrån andra förutsättningar och försöker variera paren så att
eleverna får möjlighet att lära sig arbeta med olika individer och lära sig av varandra.
Vygotskij menade att när barnet har chans att samarbeta så har barnet lättare att nå en högre
utvecklingsgrad och menade att samarbete leder till vidare utveckling och lärande. (Bråten &
Thurmann-Moe, 1998).
6.2.5 Läsning med ASL
En av Tragetons (2005) tankar med ASL-metoden är att eleverna lär sig läsa lättare genom
att skriva. Det sker i och med att eleverna konstant får läsa elevnära texter som de själva har
skrivit. En av hans tankar är att det är betydligt lättare att läsa en elevnära text än att läsa en
text som någon annan har skrivit. En elevnära text innehåller samma referensramar som
eleverna är bekanta med. Detta är något de båda lärarna använder sig av men Lena har valt
att dessutom använda sig av utomstående texter när elevernas läsfärdighet ska tränas. Hon
uttrycker sig så att hon plockat in ”riktiga texter” som hon valt att kombinera med elevernas
för att stimulera elevernas läsutveckling. Lena är positiv till ASL eftersom hon ser det som
att man frigör otroligt mycket tid som istället går till läsning. Lenas anser att eftersom man
inte lägger så mycket tid på motoriken kan man istället använda den tiden till läsning och
29
läsförståelse. Den tid som annars skulle gå till skrivande med pennan som verktyg försvinner
och kan därmed användas till annat.
En av Tragetons grundtankar med ASL är att elevernas egna dataskrivande väcker en läslust.
Detta sker genom att skrivandet bidrar till ett läsande då det väcks en nyfikenhet för
skriftspråket. Vår tanke är att nyfikenheten bland annat kan väckas genom att eleverna vill
läsa sina egna och sina klasskamraters egenkomponerade texter. Detta är något som
Trageton anser sker på ett naturligt sätt inom ASL-metoden då skrivandet oftast sker inom ett
gemensamt tema. Dessutom kan samspelet vid datorn ha en bidragande effekt till läsning då
eleverna tillsammans komponerar texter med hjälp av varandra. Vi anser nämligen att när
skrivparen sitter ner och skriver tillsammans så för de både ett muntligt resonemang om
texten samt läser vad de skriver.
Då Carolina och Lena har frångått Tragetons tankar om temaorienterat skrivande så kan vi
tänka oss att det finns en risk att undervisningen möjligtvis kan bli innehållsfattig. Generellt
sätt menar vi att det finns en risk att ASL kan vara en metod som kan uppfattas som något
formaliserad om man plockar bort mycket av Tragetons tankar med metoden som
exempelvis temaorienterat skrivande. Om man använder datorn som skrivverktyg och enbart
skriver för skrivandets skull utan att ha ett innehåll eller tydligt syfte med skrivandet kan det
innebära en formaliserad undervisning i en ny variant. Dock finns det alltid en risk att
undervisningen, oavsett metodval, blir formaliserad istället för funktionaliserad då man inte
bejakar elevernas intresse, förkunskaper och har ett tydligt innehåll samt funktion i
undervisningen. Om vi återkopplar till de två lärarnas val att frångå Tragetons
temaorienterande skrivande och istället arbeta med olika stationssystem kan det vara deras
sätt att skapa ett tydligt innehåll i undervisningen. Genom att de arbetar med ASL utifrån
synen att det är ett arbetssätt har de möjligtvis valt att skapa ett innehåll och en funktion i
läs- och skrivundervisningen på annat sätt en det som Trageton förespråkar.
6.3 Lärarnas åsikter om ASL som arbetssätt
Om vi jämför lärarnas tankar med en av våra frågeställningar ’Hur upplever lärarna att
skrivning med hjälp av ett digitalt verktyg bidrar till att skapa en undervisningsform som ger
30
eleverna möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar?’ visar deras tankar att de
är positiva till att använda datorn som skrivverktyg. Carolina och Lena är positiva till att
använda sig av metoden Att skriva sig till läsning och ser inte många nackdelar. En sak som
de båda lärarna är positivt inställda till är att metoden inte gör motoriken till ett hinder för
eleverna då det finns elever som kan ha svårigheter med motoriken i tidig ålder. Carolina har
märkt att när eleverna slipper lägga ner energi på att skriva för hand försvinner inte lusten att
skriva. Lena är positiv till att använda datorn då eleverna inte behöver sudda på sitt papper
utan kan enkelt ändra i texten genom att använda datorns funktioner.
Carolina och Lenas tankar stämmer väl överens med det som Trageton poängterar, nämligen
att det är betydligt lättare att lära sig skriva än att lära sig läsa och framförallt med datorn
som verktyg. Istället för att börja med läsningen, som många traditionella inlärningsmetoder
gör, menar Trageton att vi borde vända på inlärningsordningen. Att lära sig läsa och skriva i
en växelverkan är något som även Björk och Liberg (1996) nämner som gynnande. De menar
att man kan effektivisera läs- och skrivutvecklingen genom att man får lära sig läsa genom att
skriva dock så fanns inte metoden ASL när dem uttryckte sina tankar. Till skillnad från
Trageton, Björk och Liberg skriver Jakobsson och Nilsson (2011) att läs- och
skrivinlärningen inte är två separata saker utan bör kombineras. Deras tanke är att elever lär
sig läsa genom att skriva och skriva genom att läsa. För att alla elever ska få samma
möjlighet att lära sig läsa och skriva bör därför undervisningen växla mellan läsande och
skrivande. Precis som debatten kring läs- och skrivinlärning som Berg (2011) nämner i sin
bok kommer det alltid finnas delade meningar om hur man lär sig bäst. Vår tanke är att det
med säkerhet är så att vissa elever lär sig läsa bäst genom att skriva och andra lär sig skriva
bäst genom att läsa och några vill ha en växelverkan mellan dessa.
Tragetons har dock även tankar om att motoriken gör att det blir svårare att skriva för hand i
de tidigare åren vilket dessutom Carolina och Lena uttrycker. Datorn är därför ett enklare
skrivredskap som gör att elevernas skriftspråkliga utveckling tillgodoses och skapar
möjligheter för vidare utveckling hos eleverna. Med tanke på Trageton och lärarnas
resonemang anser vi att ASL i undervisningen kan göra att elever behåller sitt självförtroende
inom sin skriftspråkliga utveckling samt ökar lusten att lära. Det grundar vi på att det
31
normala störningsmomentet som många elever troligen upplever, att kämpa med att skapa en
läsbar handstil, försvinner och kvar finns enbart det kreativa textskapandet.
Liberg (2007) påpekar att samtalet är en viktig komponent i elevernas egen utveckling,
eleverna behöver känna stöd från någon annan för att utvecklas. Detta resonemang går att
jämföra med de tankar som Vygotskij hade om att elever lär i samspel med andra och vad en
elev kan behöva hjälp med idag kan han/hon själv klara av imorgon. Även Lövgren (2009)
förespråkar denna typ av arbetsprocess då hon menar att när det finns utrymme för samtal
mellan lärare och elev om elevens text kan man på ett naturligt sätt prata om olika begrepp
som berör texters uppbyggnad på den nivån som eleven befinner sig. Lövgren menar att om
man arbetar på detta sätt får eleverna en bättre förståelse för skriftspråket.
Lena och Carolina är båda gynnsamt inställda när det kommer till att använda datorn som ett
hjälpmedel och Lövgren (2009) anser att när man arbetar med datorn som verktyg i
klassrummet vidgar det elevernas kunskaper om IKT och medias roll i samhället. Även
läroplanen påpekar att elever ska ha tillgång till och ha kunskaper i IKT. Betydelsen av
informations- och kommunikationsteknik är något som vi anser har en stor roll i både
undervisning och i samhället. Med tanke på den samhällsförändring som skett de senaste åren
behöver vi, precis som Linderoth (2009) skriver om, förändra undervisningssätten så att de är
anpassade efter dagens samhälle och förbereder eleverna för ett kommande yrkesliv där
digitala verktyg ingår. Linderoth (2009:14) menar att ”Den konstanta teknikutvecklingen
medför att trender kommer och går beträffande pedagogisk IT-användning”. Utifrån hans
resonemang ställer vi oss frågan vad som egentligen är ett tidsenligt lärande? Blir skolan
tidsenlig enbart av att plocka in IKT och behöver skolan vara tidsenlig? Vår tanke med ett
tidsenligt lärande är att skolan ska dra nytta av de medier som finns tillgängliga för att skapa
en undervisning som ökar och vidgar elevers kunskap och lärande. För oss är det viktigt att
man plockar in de medier som är relevanta i dagsläget och som skapar en undervisning som
är anpassad efter elevernas behov och förkunskaper. Med andra ord är ett tidsenligt lärande
för oss ett sätt att bedriva en undervisning som känns aktuell med tanke på samhällets
utveckling (då skolan har i uppdrag att spegla samhället). Dessutom är det viktigt att vi inom
skolverksamheten tar hänsyn till Lgr11:s riktlinjer om estetiska läroprocesser och därmed
32
arbetar med det vidgade textbegreppet. Dock är det viktigt att man som lärare kritiskt
granskar vilka läromedel som passar ens elever och att man ställer sig frågan: Vad är syftet
med att plocka in tidsenliga läromedel och IKT?
6.4 Jämförelse med tidigare undervisningssätt
Varken Carolina eller Lena har använt datorn i samma utsträckning i tidigare undervisning.
Carolina menar att när ett digitalt verktyg som dator eller Ipad finns tillgängligt i
klassrummet kan de arbeta med det på ett helt annat sätt än vad de gjort tidigare. Förut har
de enligt både Carolina och Lena varit så att antalet tillgängliga datorer på skolan varit
begränsade då det enbart har funnits en datasal. Därför har deras tidigare elever enbart fått
använda sig av datorn för att renskriva text. Båda två ser det som en enorm fördel att ha
digitala verktyg i klassrummet och nämner att elevernas texter har en bättre kvalitet och
mängd. Carolina anser att när eleverna får skriva med ett digitalt verktyg har deras texter fått
en bättre struktur och ett djupare innehåll. Detta är något som även Lena har märkt och hon
menar att det är en enorm fördel att eleverna inte behöver lägga tid på textens utseende (dvs.
tid till att lägga på att skapa en läsbar handstil) då motoriken inte blir ett hinder. Den tiden
kan istället gå till annat så som läsförståelse och läsning.
Jag har aldrig jobbat så mycket med böcker och läsförståelse så tidigt som jag har gjort
med det här gänget. Alla hade knäckt läskoden till novemberlovet så någonstans under
oktober kunde alla läsa.
Lena (2012-09-24)
Kopplar vi ovanstående resonemang till vår första frågeställning om ’Hur upplever lärarna
att Att skriva sig till läsning-metoden påverkar elevers läs- och skrivutveckling? Och ser de
någon skillnad jämfört med tidigare undervisning?’ har elevernas läsning enligt Lena
förbättras. Dock har hon märkt att när det kommer till elevers avkodning finns det ingen
markant skillnad jämfört med de elever som undervisats på tidigare sätt. Men hon påpekar
dock att det finns betydligt mer tid att lägga på läsning och läsförståelse och att arbetssättet
har gjort att eleverna lärt sig läsa relativt tidigt.
33
Precis som Agélii Genlott och Grönlund (2013) skriver tycker de två lärarna att elevernas
resultat har förbättrats. Framförallt ser de skillnad på elevernas textproducerande vilket
stämmer väl överens med resultatet av Agélii Genlott och Grönlunds forskning. Likaså har
elevernas läsning fått större utrymme tidsmässigt vilket har gjort att de lärt sig läsa vid ett
tidigt skede.
6.5 Hur kan arbetssättet upplevas av närmst berörda?
Både Carolina och Lena upplever att eleverna uppskattar arbetssättet och tycker det är roligt
och givande. Carolina menar att hon upplever att eleverna har en större skrivglädje och mer
lust för att lära och att eleverna skriver längre texter. En grundtanke som Trageton (2005) har
gällande sin metod är att för att eleverna ska lära sig läsa måste det ske i ett kreativt och
lustfyllt skrivande vid datorn och därigenom skapas läslust som är viktig att ha. Även i
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 nämns vikten av att skapa
en läslust hos varje individ. Carolinas klass använder Ipads till att till exempel arbeta med de
olika ”apparna” som finns nedladdade på Ipaden där man bland annat kan göra
tidningsuppslag vilket Carolinas elever uppskattar att göra. En anledning till varför eleverna
uppskattar arbetssättet som de gör menar Lena kan ha att göra med att vissa elever kan tycka
det är ansträngande att skriva för hand och då underlättar datorn. Detta är helt i
överensstämmelse med Trageton som menar att denna typ av metod gör att eleverna kan
fokusera på texten och behöver inte lägga ner mödosam tid på att forma läsvänliga
handskrivna bokstäver.
Carolina och Lena arbetar inom ett område där samtliga hushåll har tillgång till internet, och
därför var det aldrig något problem att läxor gjordes med hjälp av datorn. För säkerhets skull
frågade både Carolina och Lena elevernas föräldrar, vid det första föräldramötet, om det
fanns möjlighet att alla läxor gjordes med datorn som skrivverktyg. I Carolinas klass var
samtliga föräldrar positiva och öppna till det nya arbetssättet medan i Lenas klass var där
enstaka föräldrar som var negativa till att datorn skulle vara en sådan stor del i
undervisningen. Men efter att Lena hade förklarat syftet med arbetssättet och föräldrarna var
införstådda i att eleverna givetvis skulle lära sig att skriva förhand var föräldrarna mer
förstående med hur datorn skulle ingå i arbetssättet. Linderoth (2009) menar att
34
informations- och kommunikationsteknik (IKT) på senare tid har fått en större betydande roll i
svenska klassrum och är ett nytt och annorlunda sätt att ta till oss ny kunskap. Vi anser att det
finns ett behov av att använda sig av moderna läroverktyg i undervisning och genom att vi
plockar in digitala verktyg i klassrummen tar vi även in ett nytt sätt att ta till oss kunskap som
utmanar de traditionella tankarna kring läs- och skrivundervisning. Därför kan säkert
människor ställa sig frågande till att arbeta med datorer i skolan, vilket är något som både
Carolina och Lena märkte vid uppstarten med ASL. Att vissa föräldrar till en början var
kritiska kan möjligen bero på att de inte visste vilka möjligheter datorn kan skapa i
undervisningen, utan snarare ser en dator som ett surf- och spelverktyg som man använder
för nöjets skull.
7. Avslutande tankar om ASL och IKT
I det här avsnittet har vi valt att diskutera vårt resultat och sammanställa möjliga slutsatser.
Vi har även funderat över hur en fortsatt forskning skulle kunna ske.
7.1 Återkopplande av frågeställningar
I vår första frågeställning ville vi undersöka hur lärarna upplever att Att skriva sig till
läsning-metoden påverkar elevers läs- och skrivutveckling och om de ser någon skillnad
jämfört med tidigare undervisning. Resultatet visade att de två lärarna upplever att ASL är ett
bra arbetssätt som skapar goda förutsättningar för elevers läs- och skrivutveckling. De
beskriver att elevernas texter har en högre kvalitet och större textmängd jämfört med tidigare
elevers vilket är åsikter som stämmer väl överens med aktuell forskning om ASL. De fördelar
som nämns är att undervisningen stimulerar elevernas läs- och skrivutveckling och att ASL
som arbetssätt skapar mer tid för undervisning utifrån varje elevs behov.
I den andra frågeställningen ville vi undersöka hur lärarna upplever att skrivning med hjälp
av ett digitalt verktyg bidrar till att skapa en undervisningsform som ger elever möjligheter
att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vår tanke utifrån vårt resultat är att eftersom
35
samhället ständigt blir mer och mer digitaliserat behöver teknik få en större plats i skolans
verksamhet. I skolan behöver vi använda oss av IKT och digitala verktyg för att driva en
tidsenlig undervisning som ger eleverna goda förutsättningar inför framtiden. De två lärarna
upplever att datorn som skrivverktyg bidrar till att skapa en undervisningsform som gynnar
varje enskild individ och stimulerar utvecklingen. Eleverna får med datorn som skrivverktyg
goda förutsättningar att lära sig skriva och läsa eftersom många vanliga hinder försvinner
som exempelvis motoriska svårigheter. Dock påpekar de båda lärarna att vissa föräldrar till
en början var skeptiska mot Att skriva sig till läsning och då framförallt att datorn skulle vara
det huvudsakliga verktyget. En tanke som vi har kring att det möjligtvis finns människor som
är negativa till datorn som ett läroverktyg är att det är ett relativt nytt och modernt sätt att
lära. Det är enbart under de senaste åren som IKT har uppmärksammats och som datorn har
tagits in i skolan som ett undervisningsredskap. Detta kan vara en anledning till den
negativitet som finns då människor i allmänhet möjligen inte är bekanta med det nya
undervisningssättet och vilka möjligheter digitala läroverktyg kan ge. Dock visar teori och
forskning samt lärarnas tankar vilka möjligheter digitala verktyg kan skapa i
undervisningssammanhang och Lena nämner även att hon aldrig kommer gå tillbaka till en
mer traditionellt formad undervisning.
Vår sista frågeställning berörde hur Att skriva sig till läsningen-metoden fungerar i praktiken.
Det vi kan se om vi utgår ifrån hur de två lärarna beskriver att de arbetar med ASL i
klassrummet är att det finns vissa gemensamma nämnare för hur de har lagt upp
undervisningen. Båda två använder sig av pararbete, skrivande och läsande i autentiska
situationer, bearbetning och även något som skiljer sig från Tragetons tankar, nämligen ett
stationssystem. Eftersom de båda lärarna ser ASL som ett arbetssätt snarare än en metod har
det gjort att lärarna har skapat sin egen undervisningsform som är baserad på ASL men som
även innehåller andra metoder och arbetssätt. Med tanke på att lärarnas arbetssätt skiljer sig
från Tragetons metod i vissa punkter kan vi inte resonera kring hur metoden går till i
praktiken utan enbart hur den formats i respektive lärares klassrum.
36
7.2 Slutsats
Vårt syfte med detta arbeta var att ”undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod
Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden
används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och
kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande.” Den slutsats vi kan dra utifrån syftet
är att vi som blivande lärare behöver använda oss av de digitala resurser som finns och
bedriva en tidsenlig undervisning som innehåller olika medier som bidrar till det vidgade
textbegreppet. Utifrån vårt resultat kan vi se att de två intervjuade lärarna driver en
undervisning som är anpassad efter elevgruppens behov och förkunskaper för att stimulera
elevernas läs- och skrivutveckling. Datorskrivandet och pararbetet som Trageton (2005)
förespråkar har enligt oss en positiv effekt på elevers inlärningsförmåga och gynnar varje
enskild individ. Vår tanke är att det är viktigt att bedriva en undervisning som utgår ifrån att
alla elever känner sig delaktiga, har möjlighet att kommunicera och uttrycka sig i olika
former samt förmedla sina individuella åsikter. Förmodligen finns det inte en metod som
passar alla elever utan vår uppfattning är att man som lärare behöver blanda olika metoder
och arbetssätt för att hitta en undervisning som bidrar till alla elevernas fortsatta lärande.
7.3 Förslag på fortsatt forskning
Om man skulle expandera vår undersökning och vidareutveckla den hade det varit intressant
att fördjupa sig i vilken grad dagens skola erbjuder en tidsenlig undervisning. Hur arbetar
den svenska skolan med informations- och kommunikationsteknik och vilka andra metoder
förutom Att skriva sig till läsning använder sig av IKT som en del av undervisningen? En
annan intressant sak hade varit att undersöka om och hur IKT möjligen kan underlätta för
elever med läs- och skrivsvårigheter. Ytterligare en sak som vi gärna hade forskat i är hur
ASL förhåller sig jämfört med andra metoder. Då hade det framförallt varit spännande att
göra en långvarig studie för att se hur ASL förhåller sig jämfört med annan undervisning och
se om det finns några skillnader på resultatet mellan de elever som fick lära sig läsa och
skriva utifrån en mer traditionellt formad undervisning och de som fick lära sig genom att
arbeta utifrån ASL.
37
Referenser
Agélii Genlott, Annika och Grönlund, Åke (2013). Improving literacy skills through learning
reading by writing: The iWTR method presented and tested. Hämtad 4 september, 2013 från
http://www.sollentuna.se/Documents/barn_utbildning/Information%20om%20M%C3%A5l%20
och%20Kvalitet/iWTR-publicerad.pdf
Berg, Elisabeth (2011). Läs- och skrivundervisning: teorier, trender och tradition. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket: tillsammans och på egen hand. 1.
uppl. Stockholm: Natur och kultur
Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som
utgångspunkt för pedagogisk praxis. I: Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken.
Lund: Studentlitteratur
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm:
Natur & kultur
Liberg, Caroline, Hyltenstam, Kenneth, Myrberg, Mats, Frykholm, Clas-Uno, Hjort, Madeleine,
Nordström, Gert Z, Wiklund, Ulla & Persson, Magnus (red.) (2007). Att läsa och skriva
[Elektronisk resurs] : forskning och beprövad erfarenhet. [reviderad upplaga] Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887
Linderoth, Jonas (red.) (2009). Individ, teknik och lärande. Stockholm: Carlsson
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket
38
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Löfstedt, Maria (2008). De har slängt läseböckerna. Hämtad 7 november, 2013 från
http://spraktidningen.se/artiklar/2008/02/de-har-slangt-lasebockerna
Löfving, Christina (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen: så skapar vi en
relevant skola utifrån Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber
Lövgren, Erica (2009). Med datorn som skrivverktyg: språk, motorik och bokstavsformer. 1.
uppl. Stockholm: Bonnier Utbildning
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Skolverket.se http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan, hämtad
2013-09-25
Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
39
Bilaga 1: Intervjufrågor
Kan du kort presentera dig själv?
Ålder, utbildning, hur länge har du arbetat som lärare? Och arbetat på skolan?
Hur länge har ni använt er av ASL–metoden?
Kan du förklara kortfattat hur en arbetsprocess går till med hjälp av ASL-metoden? Hur
såg uppstarten ut med nuvarande klass? Osv.
Vilka förutsättningar ger metoden för elevers tidiga läs- och skrivutveckling?
Ser ni någon/några fördel/fördelar eller nackdel/nackdelar med metoden?
Har ni tidigare använt er av datorer i undervisningen och hur?
Ser ni några skillnader om ni jämför med elevers läs- och skrivutveckling beroende på
arbetsmetod? Tidigare undervisning jämfört med ASL-metoden?
Vad tror du att eleverna tycker om arbetssättet? Hur upplever ni att eleverna tycker om
arbetssättet? Vad tycker eleverna om att skriva med hjälp utav digitala verktyg?
40
