Coryphaenoides rupestris - storfjallig skolast - 206181

Coryphaenoides rupestris
Storfjällig skoläst
NE
NA
LC
DD
Fiskar
NT
VU
EN
CR
RE
Akut hotad (CR)
A2d
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning: Gadiformes (torskartade fiskar), Familj: Macrouridae
(skolästfiskar), Släkte: Coryphaenoides, Art: Coryphaenoides rupestris - storfjällig skoläst Gunnerus, 1765
Synonymer: skoläst
Kännetecken
En mörk och strävfjällig fisk med stora ögon, minimal skäggtöm, knottrig ryggfentagg och ett långt utdraget
stjärtparti utan stjärtfena.
Totallängd 110 cm, vanligen 70 cm. Kroppen domineras av ett stort och framtill brett rundat huvud samt en kort
kropp med främre rygg- och analfena samt bukfenor. Därefter följer ett långt, bakåt avsmalnande stjärtparti med en
välutvecklad, bred bakre analfena samt en mycket kort och smalare bakre ryggfena. Huvudet är något
sammanpressat från sidorna. Ögonens diameter motsvarar noslängden, och mellankäksbenet når till ögats bakkant.
Munnen är nedåtriktad, och längst fram på den rundade nosen finns en knölig benplatta. På underkäkens spets sitter
en mycket kort skäggtöm.
Den främre ryggfenan är lång och spetsig och har en lång, framtill sågtandad taggstråle. Bröstfenorna är relativt långa
och rundade eller trubbspetsade. Bukfenorna är spetsiga och har en förlängd främre stråle. Fjällbeklädnaden utgörs
av små taggfjäll med påfallande långa taggar.
Hela kroppen är blygrå. Fenorna är något mörkare med ljusare kanter. Munnen och gälhålorna är svarta.
Fenstrålar och fjäll: D1 ii.8-11, D2 152-170, A 149-190, P 19-21, V 7-8. Fjäll längs sidan ca 190-200.
Utbredning och status
Storfjällig skoläst förekommer sparsamt i de djupare delarna av Skagerrak. Arten förekommer i Nordatlanten från
Nordamerikas och Grönlands kuster till de europeiska kusterna, och den har även påträffats utanför Nordafrika och
Bahamas.
Betydande bestånd fanns fram till 1990-talet runt flera av undervattenstopparna i den mittatlantiska ryggen.
Skolästen har tidigare fångats som bifångst vid fiske med trål efter räka. Arten användes tidigare främst till
fiskmjölsproduktion, men på senare år har den även börjat uppskattas som matfisk och efter något decenniums
intensivt fiske är bestånden i norra Atlanten i dagsläget kraftigt överexploaterade.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Ekologi
Storfjällig skoläst är en marin fisk som föredrar mjuka bottnar, vanligtvis på mellan 400 och 1 000 meters djup
(ibland upp till 100 m och ned till 2 200 m). Den lever i stora stim nära bottnen, där den jagar kräftdjur, fiskar och
bläckfiskar. Leken sker på djupt vatten, förmodligen året om. Honorna är lekmogna vid 60 cm längd, hanarna vid 40
cm. Äggen är pelagiska, och en hona lägger 12 000-35 000 ägg. Livslängden kan uppgå till 71 år.
Förekomsten är årstidsberoende och arten förekommer normalt djupare sommartid medan den vandrar upp på
grundare vatten under vintern. Fördelningen i vattnet förändras under dygnet i takt med tidvattnets skiftningar. Vid
lågvatten är beståndet väl samlat, normalt inom 10–20 m från bottnen. Under perioder med högvatten sprider sig
fisken och kan i samband med detta röra sig upp till 300 m från bottnen, enstaka fångster visar att de kan förekomma
ända upp till 1000 m från bottnen. Tillväxten är långsam och könsmognaden sen. Skolästhannar blir könsmogna vid
ca 40 cm längd och honorna vid ca 60 cm. Uppgifter om ålder vid första könsmognad varierar mellan 8 och 16 år.
Honorna leker vartannat år, hanarna varje år. Kunskaperna om när arten leker är dåliga, och tillgängliga data i viss
utsträckning motsägande. Mycket tyder på att arten har en diskret lekperiod under försommaren (maj–juni), men
det finns andra uppgifter som gör gällande att arten kan leka såväl vår som höst. Leken sker på 600–1400 m djup
under sommaren – hösten/förvintern. Äggen är 1,8–2,6 mm stora. De flyter fritt i pelagialen på cirka 500–600 m
djup och förmodas kläckas efter 2–3 månader. Ynglen övergår till bottenliv vid 8–10 månaders ålder. Arten bildar
lokala bestånd på vissa undervattenstoppar i Nordatlanten. Provfisken har visat att redan några få dagars trålning
medför en allvarlig störning. De normalt tämligen stationära fiskarna sprider sig bort från topparna och ner på större
djup. Skolästen har inga utpräglade fiender. I Atlanten kan dock predationstrycket från mindre hälleflundra
(Reinhardtius hippoglossoides) vara betydande under vissa delar av året.
Hot
Skolästens långsamma tillväxt, sena könsmognad och låga reproduktionstakt gör den känslig för störningar och ett
högt fisketryck. Det är tveksamt om andra tänkbara orsaker som biotopförändringar eller brist på föda har någon som
helst betydelse för den observerade populationsminskningen. I Nordatlanten är bestånden kraftigt överexploaterade,
och i Fiskeri-verkets provtrålningar förekommer arten numera endast sporadiskt. Det finns ingen svensk förvaltning
för arten. Internationellt fiske efter skoläst påbörjades på 1960-talet främst av fiskare från Östtyskland, Polen och
Ryssland. Uttagen ökade kraftigt från slutet av 1980-talet då franska och spanska fiskare på allvar började fiska efter
arten. Under 2000-talet har upprepade varningar kommit angående huruvida fisket är hållbart eller inte. Som en
följd av detta har forskarna länge argumenterat för sänkta kvoter. Detta verkar dock inte hjälpa. Analyser av artens
förekomst utanför Kanadas kust under perioden 1978–2004 antyder att beståndet av skoläst minskat med 96 %
under 26 år. År 2004 beräknades beståndet i den grönländska ekonomiska zonen till 633 ton, en högst
anmärkningsvärd minskning sedan 1986 då man uppskattade att det fanns ca 100 000 ton. Detta trots att det inte
förekommit något riktad fiske efter arten i området.Studier på fiskeområdena i centrala Nordatlanten visar att arten
reagerar mycket snabbt på kommersiellt fiske. Beståndets storlek minskar snabbt, samtidigt som storleken på fisken
går ner. I Nordostatlanten är det främst danska fiskare som landar skoläst. Under många år har landningarna legat
tämligen stabilt kring 2000–3000 ton. Efter politiska påtryckningar ökade danska trålare sitt uttag mycket kraftigt
under 2005 och totalt landades 13 000 ton enbart från Skagerrak. Förutom det riktade fisket fångas stora mängder
skoläst som bifångst vid fiske efter nordsjöräka. Omfattningen är okänd.
Åtgärder
Eftersom arten fångas som bifångst i räktrålar på tämligen stort djup är det troligt att den på grund av den stora
skillnaden i tryck mellan ytan och bottnen, inte överlever fångsten och därför inte kan återutsättas. Införande av rist i
räktrål utanför trålgränsen i Skagerrak och Nordsjön bör kunna ge en betydande minskning av oönskade bifångster av
djuphavsfiskar som skoläst. Denna fråga är ur artbevarandesynpunkt av synnerligen stor vikt och bör drivas aktivt
inom EU. ICES (Internationella havsforskningsrådet) har under många år framhållit att bestånden av de flesta
djuphavsfiskar endast tål ett mycket begränsad uttag. Mängden arter som minskat mycket kraftigt efter kortvarigt
fiske är i dagsläget så pass många att inget som helst fiske efter djuphavsarter ska tillåtas utan en noggrann
monitoring av effekterna på beståndsnivå. Allt kommersiellt fiske efter djuphavsarter måste starta i liten skala och
bör endast tillåtas expandera i en sådan skala att påverkan på bestånden minimeras.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
Övrigt
Namngivning. Coryphaenoides rupestris Gunner, 1765. Det Trondhiemske Selskabs Skrifter 3: 50. Svensk synonym:
skoläst.
Etymologi: rupestris = knuten till klippor; rupes (lat.) = klippa; suffixet -estris (lat.). Namnet bygger på artens norska
namn, berglax.
Namn på andra språk: Norska: Skolest, danska: Almindelig skolæst, finska: Lestikala, engelska: Roundnose grenadier.
Rödlistning i andra länder
Global rödlistning: CR A4bd (2015)
Litteratur
Allain, V. & Lorance, P. 2000. Age estimation and growth of some deep-sea fish from the North-East Atlantic Ocean.
Cybium 24(3) suppl.: 7–16.
Atkinson, D.B. 1995. The biology and fishery of roundnose grenadier (Coryphaenoides rupestris Gunnerus, 1765) in
the North West Atlantic. I: Hopper, A.G. (red.) Deep-water Fisheries of the North Atlantic Oceanic Slope. NATO ASI
Series. Serie E: Applied Sciences Vol. 296: 51–111.
Bergstad, O.A. 1990. Distribution, population structure, growth and reproduction of the roundnose grenadier
Coryphaenus rupestris (Pisces: Macrouridae) in the deep waters of the Skagerrak. Marine Biology 107: 25–39.
Curry-Lindahl, K. 1985. Våra fiskar. Havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm.
Devine, A.J., Baker, K.D. & Haedrich, R.L. 2006. Deep-sea fishes qualify as endangered. A shift from shelf fisheries to
the deep sea is exhausting late-maturing species that recover only slowly. Nature 439(5): 29.
Muus, B.J. & Nielsen, J.G. 1999. Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Prisma Bokförlag.
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Janusz, J., Lipinski, M.R. & Draganik, B. 2002. Distribution and biology of the roundnose grenadier (Coryphenoides
rupestris) from the Mid-Atlantic Ridge. Results of Polish investigations in the years 1986, 1997 and 1998.
Savvatimsky, P.I. 1985. Diurnal vertical migrations of cod and rock grenadier in the Northwest Atlantic. I: Moyseev,
P.A. (red.) Behaviour of Commercial Fishes. Collection of Scientific Works of VNIRO, USSR: 67–77.
www.fishbase.org
Författare
Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (Kännetecken, Levnadssätt, Utbredning, bearbetad av Tomas Carlberg och
Ragnar Hall, ArtDatabanken). Charlott Stenberg 2005. Rev. Mikael Svensson 2006 (naturvårdsinformation).
ArtDatabanken - artfaktablad
3