Nationalismen och de nya
nationerna
-Nationalismens utveckling och skapandet av
Tyskland.
Nationalismen
Tidigare har vi nämnt att det fanns två
grundläggande synsätt inom nationalismen.
Låt oss
börja med
denna typ
1. Medborgartanken.
Individen är
medborgare i en stat
och har därför
rättigheter.
2, Tanken om en
folksjäl. En närmast
religiös tanke om att
folket i en nation delar
samma själ.
Denna tanke kom delvis att likna
liberalismen och därför stå i
opposition till den gamla
Medan denna tanke mycket
väl gick att kombinera med
adelsmakt och kungadömen.
1848 – Medborgartankens nationalism
Europa hade till stora delar industrialiserats.
De grupper som kom att tjäna pengar på detta saknade
fortfarande rösträtt. Franska revolutionen hade ju
misslyckats.
Uppror och revolutionsförsök skakade främst Frankrike och
1848 startade ett uppror som kom att sprida sig runt hela
Europa.
1848 – Medborgartankens nationalism
Detta uppror då folk krävde rösträtt,
kombinerades med en tanke om nationellt
självbestämmande.
På samma sätt som individerna ansåg sina
rättigheter kränkta av kungar och furstar,
ansåg man de olika folkgruppernas rättigheter
kränkta.
Exempel.
Österrike-Ungern var ett
kejsardöme under denna
period.
Detta var resterna av det
gamla tysk- romerska
riket som hade upplösts
av Napoleon 1806.
Riket styrdes av en
tysktalande monark, med
efternamnet Habsburg, men
landet bestod av en mängd
olika språkgrupper och
etniciteter.
Exempel.
Notera på kartan den
mångfald av nationaliteter
som fanns under denna tid i
riket.
Uppfyllda av de nya
ideologierna nationalism
och liberalism kom nu
många kräva inflytande
såväl som individer som
etniska minoriteter.
1848 års uppror.
Upproret var radikalt och utmanade det gamla
Europas idéer om styrelseskick och
gränsdragningar.
Eftersom nationalismen ansågs vara politiskt
utmanande kom den därför att kombineras
med både socialistiska och liberalistiska
tankar.
Den bärande idén var att varje människa,
inom varje nation, skulle ha medborgarrätt.
Frankfurtparlamentet 1848
Efter Napoleonkrigen hade nationalismen spridit sig.
Av det gamla Tysk-romerska rikets rester hade, efter
Wienkongressen, det tyska förbundet bildats.
1848 års uppror fick effekten att man i dessa tyska
stater kämpade för medborgarrätt och en gemensam
tysk nation.
I Frankfurt bildades ett parlament där det var tänkt
att den framtida tyska staten skulle styras i
demokratiska anda.
Frankfurtparlamentet 1848
Som en sammanhållande symbol för
den tyska nationen ville man ha en
gestalt – en kejsare.
Den militärt starka staten Preussen
hade en kung, Fredrik Wilhelm, som
blev tillfrågad.
Fredrik Wilhelm avböjde dock. Idén
om den nya nationen var
framsprungen ur ett folkuppror, något
som den konservative monarken inte
kunde acceptera.
Fredrik Wilhelm var också rädd för
hur Österrike–Ungern skulle reagera.
Varför var han det?
Vi kommer till det.
Fredrik Willhelm, kung av Preussen fram till
1857.
Tysklands enande
Nationalismen var, som vi lärt oss under 1848
års uppror, en politiskt radikal åsikt.
Efter hand kom dock Europas gamla styrelse
ta till sig idéerna och göra de till sina.
Nationalismen
Tidigare har vi nämnt att det fanns två
grundläggande synsätt inom nationalismen.
Denna
”nationalism”
dominerade
under 1848
1. Medborgartanken.
års uppror … Individen är
medborgare i en stat
och har därför
rättigheter.
Denna tanke kom delvis att likna
liberalismen och därför stå i
opposition till den gamla
…medan
denna typ
kom att
användas för
2, Tanken om en
folksjäl. En närmast att motivera
religiös tanke om att den gamla
folket i en nation delar kungamakten
samma själ.
Medan denna tanke mycket
väl gick att kombinera med
adelsmakt och kungadömen.
Nationalismen
Det måste här infogas att det naturligtvis finns
och ofta förekommer nationalistiska idéer,
som innehåller ingredienser från de båda
typerna.
Idén med uppdelningen är främst att göra
historien åskådlig och därmed förstålig.
Tysklands enande
Tillbaka till Tyskland 1848.
Fredrik Wilhelm hade avböjt kejsartiteln från
Frankfurtparlamentet.
Under 1860-talet kom historien ta en vändning.
Preussens monark tillsammans med sin rikskansler
(statsminister) kom att använda nationalismen för att
motivera ett auktoritärt Tyskland, där medborgarna
skulle ha få möjligheter att göra sina röster hörda.
Tysklands enande
Otto von Bismarck blev
rikskansler i Preussen
1862. Han kom att bli
den drivande kraften
bakom Tysklands
enande.
Vid sidan av honom
kom Preussens kung,
bror till Fredrik
Wilhem, att bli den som
personifierade det
enade Tyskland.
Otto von Bismarck.
Huvudpersonen i Tysklands
enande.
Kung Wilhelm kom
sedermera bli Tysklands
kejsare. Han spelade en
viktig roll i Tysklands
enande, men var i
skymundan av rikskansler
Bismarck. Han lär ha
sagt: ”Det är inte lätt att
vara kejsare under
Bismarck.”
Tysklands enande
Enandet av Tyskland kan kopplas till tre
företeelser.
Krig
Auktoritär nationalism.
Preussens dominans
Krigen
Ett berömt citat av Bismarck summerar vad
det handlar om:
”Tidens stora frågor avgörs inte genom tal och
majoritetsbeslut, utan genom blod och järn.”
Denna del av citatet visar på att Bismarck
såg kriget som en möjlighet.
Det bör här
understrykas att krig
under denna tid inte
sågs som något hemskt,
utan som en möjlig
politisk väg att gå.
Krigen
Med tre krig skapade Bismarck den enighet
som behövdes för att ena riket.
Vad vann Bismarck?
1. Krig mot Danmark i allians med
Österrike 1864
Genom alliansen med Österrike kunde Bismarck
poängtera ”det tyska”, och genom vinsten mot
Danmark tydliggöra Preussens militära styrka
2. Krig mot Österrike 1866
Syftet var att göra sig av med den största
konkurrenten till ledarskapet av Tyskland.
Förhållandet mellan Österrike och Preussen
är mycket betydelsefullt historiskt. Låt oss
därför titta på en karta
Kartan visar det gamla Tysk – romerska riket
innan Napoleon upplöste det (1806).
Notera att Österrike
ingick som en del i
detta rike
Formellt sätt var kejsaren
valbar i detta rike, men av
tradition tillhörde kejsaren den
habsburgska dynastin, vilken
hade sitt säte i Wien i Österrike
Den habsburgska kejsarätten…
…fick sitta kvar som kejsare över Österrike –
Ungern efter Napoleonkrigen.
Av historiska orsaker såg sig därför den
österrikiska monarken som den rättmätiga
arvtagaren till ett nytt enat Tyskland
Krigen
Alltså…
Vad vann Bismarck?
1. Krig mot Danmark i allians med
Österrike 1864
Genom alliansen med Österrike kunde Bismarck
poängtera ”det tyska”, och genom vinsten mot
Danmark tydliggöra Preussens militära styrka
2. Krig mot Österrike 1866
Syftet var att göra sig av med den största konkurrenten
till ledarskapet av Tyskland.
Preussen vann detta krig och kunde visa
omvärlden att de var de rättmätiga arvtagarna
till det nya Tyskland
3. Krig mot Frankrike 1870-71
Genom krig mot Frankrike lyckades Bismarck få Sydtyskland
och Nordtyskland att anfalla en gemensam fiende och
samtidigt visa världen vilken som var mäktigast av Frankrike
och Tyskland.
Den tyska nationen
Bildades 1871 efter kriget mot Frankrike.
Den preussiska kungen Wilhelm blev
Tysklands kejsare Wilhelm I.
Genom enandet kom Preussen att ta över värdigheten
som kejsarmakt över Tyskland, men först genom att
militärt visa Österrike vem som var mäktigast.
Österrikes historiska roll som härskarmakt över det tyskromerska riket hade ju en faktisk betydelse på många vis.
Bl.a. var denna historia en anledning till att Fredrik
Wilhelm inte vågade ta emot kejsarkronan från
Frankfurtparlamentet
Den tyska nationen
Landet styrdes i enlighet med Bismarcks citat:
”Tidens stora frågor avgörs inte genom tal och
majoritetsbeslut, utan genom blod och järn.”
Detta innebar att kejsaren i praktiken hade all makt.
Att det tyska kejsardömet införde parlament och rösträtt för män, gör
att vi kan kalla landet för en s.k. ”skendemokrati”.
Den tyska nationen
Principen för styrelseskicket såg ut så här:
Kejsaren
Väljer
Rikskansler och regering
Den alltyska riksdagen
Väljer
Folket
Här fanns den verkliga
makten medan…
Relationen här
saknades helt, varför
vi inte kan tala om
någon egentlig
..detta till synes
demokrati.
demokratiska
styrelseskick bara fanns
för syns skull.
Den tyska nationen
Det fanns en hel del
symbolik i de
handlingar som
Bismarck och
preussarna tog sig för
när de enade landet.
Bl.a. utropades den
tyska nationen 1871 i
slottet Versailles.
Versialles var Ludvig
XIV:s palats och var
tidigare centrum för den
franska stormakten
Genom att utropa nationen Tyskland i Frankrikes ”hjärta”, kom
Bismarck att poängtera den tyska överhögheten. Genom att
också kräva ett betydande skadestånd efter kriget 1870-71 kom
tyskarna att väcka den franska vreden.
Detta område, som på tyska
kallas Elsass-Lothringen och på
franska kallas Alsace-Lorraine,
tvingades Frankrike avstå.
Området är bördigt och rikt
på råvaror, så den
ekonomiska betydelsen
skall inte underskattas…
…ej heller bör men
underskatta dess symboliska
betydelse.
Låt oss göra en historisk tillbakablick
Under 800-talet fanns ett gigantiskt rike
som kallades Karl den stores rike.
När Karl den store delades riket upp
i tre delar:
Den östra landsdelen kom att bli
det framtida Tyskland.
Den västra delen kom att bli det
framtida Frankrike.
Mittenremsan, det s.k. Lothringen,
kom att från början vara ett eget
land, men efterhand kom de två
andra länderna strida om det
Den makt som dominerar denna
landremsa besitter därför den symboliska
överhögheten över Karl den stores rike.
Summering
Den tyska nationens bildande är ett exempel på en
”ovanifrånrevolution”.
Den gamla härskarmakten i Preussen tog genom krig
över de radikala nationalisternas längtan efter ett nytt
Tyskland.
Under bildandet av den nya nationen kom relationen
mellan Tyskland och Frankrike att bli än mer
ansträngd.
Historien om Tysklands historia är oerhört
betydelsefull om man skall förstå Europas blodiga
1900-tal.
