FILOSOFI
HT 2017
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
Filosofi
141 89 Huddinge
Tel 08-608 40 00
www.sh.se/filosofi
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Allmän presentation .................................................................................................................1
Filosofin på Södertörn ..............................................................................................................1
Utbytesplatser ............................................................................................................................2
Uppläggning av A- och B-kursen...........................................................................................2
Filosofi A, 30 hp............................................................................................................ 3
Filosofi B, 30 hp ............................................................................................................ 6
Filosofi C, 30 hp ............................................................................................................ 9
Magisterprogram i filosofi, 60 hp (termin 2) .......................................................... 11
Övriga fristående kurser
Grekiska för filosofer ..................................................................................................12
Filosofins historia (distanskurs) ...............................................................................12
Samtida filosofi (distanskurs) ...................................................................................13
Förteckning över valbara läskurser för studerande på C- och magisternivå ..............14
Gästföreläsningar ....................................................................................................................15
Övrig seminarieverksamhet ..................................................................................................15
Presentation av undervisande lärare ...................................................................................16
ALLMÄN PRESENTATION
Ordet ”filosofi” är grekiska för ”kärlek till visdom”. Filosofin växer fram under
femhundratalet f.Kr. i det antika Grekland som ett tänkande och frågande kring
existensens yttersta villkor och värden. Filosofin kan beskrivas som alla
vetenskapers moder eftersom den länge fungerar som ett samlingsnamn för
teoretiserande överhuvudtaget, där så skilda verksamheter som fysik, teologi,
psykologi och statskunskap löper samman. Filosofin förvaltar och vidareför ett
äldre ideal om ”visdom” (sofia) som något mer än specialkunskaper, som en
förmåga att se helhet och enhet i mångfald. De största antika tänkarna, framför
allt Platon och Aristoteles, förenar redan från början de olika aspekter av filosofin som stundtals uppträder helt åtskilda: å ena sidan en systematisk teoretisk
reflektion över varat och vetandet i dess helhet, å andra sidan en livspraktik, ett
självbildningsarbete, syftande mot det goda livet. Därtill exemplifierar de också
på olika sätt det kritiskt prövande utanförskap som hör till filosofin. Den
filosoferande är den som förmår stiga ut ur och pröva sitt eget samhälles värden
och vetande. Filosofin är därmed inte så mycket ett historiskt kunnande som
snarare en färdighet att kunna tänka över livets grundfrågor på ett fritt och
systematiskt sätt.
FILOSOFIN PÅ SÖDERTÖRN
Filosofiämnet på Södertörn skiljer sig på vissa punkter från hur filosofin
undervisas på andra håll i landet. Till att börja med skiljer de flesta svenska
universitet mellan teoretisk och praktisk filosofi, där den förra studerar språket
och verkligheten medan den senare undersöker värden och normer (för att
uttrycka det mycket kortfattat). Filosofiämnet på Södertörn samlar och varvar
redan från början dessa två aspekter. På andra håll gör man därtill ofta en
uppdelning mellan filosofins metod och dess historia. Här löper de parallellt
genom att man tränas i filosofiskt kritiskt tänkande utifrån läsning av klassiska
historiska texter. På Södertörn ses studiet av historiska texter som en nödvändig
väg in i filosoferandet självt. Vid sidan av den antika filosofin betonas den
kontinentaleuropeiska traditionen från Kant och framåt, via bland andra Hegel,
Nietzsche, Heidegger, de Beauvoir och Foucault. Men sammantaget syftar
undervisningen till att ge en kvalificerad inledning till det filosofiska studiet i
dess helhet. Undervisning erbjuds på A-, B-, C-nivå, samt på magisternivå. Inom
ramarna för området Kritisk kulturteori, där filosofiämnet ingår tillsammans
med estetik, medie- och kommunikationsvetenskap och genusvetenskap, erbjuds
även forskarutbildning.
1
UTBYTESPLATSER
Utbytesavtal finns med universiteten i Freiburg, Greifswald, Rom (La
Sapienza), Tampere och Charles Universitet (Prag). Vi har även ett samarbete
med PUC i Rio de Janeiro och med Seattle University. Kontakta studierektorn
([email protected]) vid intresse. Information om praktiska arrangemang
vid utlandsstudier fås från internationella sekretariatet som är beläget i
Kompassen i F-huset, plan 5.
UPPLÄGGNING AV A- OCH B-KURSEN
Kursen består av fyra delkurser som behandlar separata men ytterst sett
sammanlänkade aspekter av det filosofiska vetandet: Etik, Logik, Metafysik och
Politik. Delkurserna har fått namn som alla anknyter till grekiska grundbegrepp
för att betona förbindelsen till denna tradition. Inom varje delkurs läses någon
antik text tillsammans med moderna texter som behandlar samma problem på
ett annorlunda sätt. Syftet är inte att bara lära sig vad skilda författare har sagt,
utan att med stöd i föreläsningar lära sig att tänka själv över de problem som
texterna behandlar. Kurserna bygger på läsning av originaltexter och föreläsningar, inte på läroböcker. Däremot bör alla studenter själva se till att skaffa
sig en grundläggande orientering i filosofins historia under terminens gång. Vi
rekommenderar att man köper en filosofihistoria, exempelvis Svante Nordins
Filosofins historia (Studentlitteratur). För att själv kunna få ut maximalt av undervisningen måste man även ha tillgång till ett filosofiskt lexikon, där begrepp och
gestalter presenteras kortfattat. För närvarande finns inget svenskt filosofilexikon i tryck, så vi rekommenderar att man skaffar The Penguin Dictionary of
Philosophy, eller något likvärdigt. Parallellt med föreläsningar anordnas diskussionsseminarier i mindre grupper. Tentamen sker huvudsakligen i form av
kortare uppsatser och inlämningsuppgifter. Till examinationen hör också att
studenterna var för sig och i grupp under seminarierna presenterar sammandrag
av texter och av gruppdiskussioner. På B-kursen utgörs ett moment av ett
seminarium, där man skriver en handledd uppsats och övas i akademiskt
skrivande. Anställda lärare har en mottagningstid efter överenskommelse då
studenterna är välkomna att ställa frågor om kursen och litteraturen och ämnet i
stort.
2
FILOSOFI A, 30 hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
1. Etik I, 7,5 hp
Termen ”etik” kommer från grekiskans ethos, sedvana eller hemvist. Inom etiken
ställs frågor om förhållandet mellan teori och praktik, mellan filosofi och erfarenhet, vad det goda i sig är, hur det goda livet bör levas och vad som utgör ett
riktigt handlande. I förlängningen syftar den till att försöka förstå människans
plats och ansvar i världen. Delkursen ger en inledning till ett systematiskt
tänkande över etik och etiska problem med utgångspunkt i en serie klassiska
texter från Platon till Arendt. Skillnaden mellan olika teoretiska förhållningssätt
till etiken klargörs liksom skilda utgångspunkter för etiska resonemang. Etik I är
också en inledning till det filosofiska studiet genom att läsningen av texterna
uppövar ett kritiskt och argumenterande förhållningssätt samt en reflektion över
tidsavstånd, språkavstånd och kulturella skillnader.
Litteratur att införskaffa:
• Aristoteles, Den nikomachiska etiken, övers. Mårten Ringbom (Göteborg:
Daidalos, 2012).
• Beauvoir, Simone de, För en tvetydighetens moral, övers. Mats Rosengren
(Göteborg: Daidalos, 1992).
• Platon, Om kärleken och döden, övers. Jan Stolpe (Studentlitteratur, Lund,
1993).
På studiewebben:
• Arendt, Hannah, ”Tänkande och moraliska överväganden” i Ulla Holm, Eva
Mark och Annika Persson, utg., Tanke, känsla, identitet (Göteborg: Anamma,
1997), ca 15 s.
• Hadot, Pierre, Vad är antikens filosofi, övers. Jim Jakobsson (Göteborg:
Daidalos, 2015), 37-69.
• Irigaray, Luce, ”Sorceror Love: A Reading of Plato’s Symposim, Diotima’s
Speech.”, övers. Eleanor H. Kuykendall i Hypatia, vol. 3, nr. 3, French
Feminist Philosophy (Winter 1989), 32-44.
• Kant, Immanuel, ”Ur Grundläggning till sedernas metafysik” i: Filosofin
genom tiderna. 1600-talet – 1700-talet. Marc Wogau (red.) (Stockholm: Thales,
2000).
• Kant, Immanuel, ”Ur Kritisk av det praktiska förnuftet” i: : Filosofin genom
tiderna. 1600-talet – 1700-talet. Marc Wogau (red.) (Stockholm: Thales, 2000).
• Kant, Immanuel, ”Svar på frågan: Vad är upplysning?”, övers. Ulf Peter
Hallberg, i Vad är upplysning? Kant, Foucault, Habermas, Mendelssohn,
Heidegren. Brutus Östling (red.) (Stockholm: Symposion, 1992).
• Nietzsche, Friedrich, Om moralens härstamning: en stridsskrift (Rabén Prisma,
Stockholm, 1994).
• Platon, ”Menon” (i Skrifter, bok 2, övers. Jan Stolpe, Stockholm: Atlantis,
2001).
3
•
•
Platon, ur ”Sjunde brevet” i Filosofin genom tiderna, 1. Antiken, medeltiden,
renässansen, red. Konrad Marc-Wogau, Stockholm: Thales, 2005).
Grekiska termer (pdf).
Referenslitteratur:
• Nordin, Svante, Filosofins historia (Stockholm: Studentlitteratur, 2003)
• Lübcke, Poul (red), Filosofilexikonet (Stockholm: Forum, 1977) eller The
Penguin Dictionary of Philosophy, Penguin.
Lärare: Gustav Strandberg
Tid: 28/8-27/9
2. Logik I, 7,5 hp
Termen ”logik” kommer från grekiskans logos: språk och förnuft. I antiken
förknippas logiken särskilt med Aristoteles lära om formerna för korrekta
slutledningar. I dag är symbolisk eller formell logik en disciplin med nära
koppling till såväl språkfilosofi som matematik. Men logik kan också i bredare
mening vara ett samlingsnamn för filosofiska frågor rörande kunskapens,
vetenskapens och språkets karaktär. Delkursen studerar logiken som idé om ren
form, relationen mellan formalisering och vardagsspråk, vilka huvudlinjer det
finns gällande frågan om logikens plats och betydelse i filosofin och hur detta
influerar skillnaden mellan kontinental och analytisk filosofi.
All litteratur tillgänglig som PDF på studiewebb eller på nätet:
• Anscombe, Elisabeth, ”The first person”, The Collected Papers of G. E. M
Anscombe, vol. II: Metaphysics and the Philosophy of Mind (Oxford: Blackwell,
1981) (tillgänglig på voices.uchicago.edu).
• Aristoteles, ur Metafysiken och De Interpretatione, i Filosofin genom tiderna 1,
Antiken Medeltiden Renässansen (Stockholm: Thales, 2005 eller tidigare
utgåvor).
• Artikel om Aristoteles logik i Stanford Encyclopedia of Philosophy alternativt
Internet Encyclopedia of Philosophy:
• http://plato.stanford.edu/entries/aristotle-logic/ respektive
• http://www.iep.utm.edu/aris-log/
• Frege, ”Om mening och betydelse”, i Skrifter i urval, övers. S.-O. Wallenstein
& D. Birnbaum (Stockholm: Thales, 1995).
• Hegel, G. W. F., ur Logikens vetenskap, övers. Sven-Olov Wallenstein
(manuskript).
• Heidegger, Martin, §§ 31-34 ur Vara och tid, övers. Jim Jakobsson (Göteborg:
Daidalos, 2013).
• Husserl, Edmund, ”Introduction” och ”Preparatory Considerations” i Formal
and Transcendental Logic, övers. Dorion Cairns (Haag: Nijhoff, 1969)
(tillgänglig på scribd.com).
• Kant, Immanuel, ”Inledning till Transcendentala Logiken”, i Kritik av det rena
förnuftet, övers. Jeanette Emt (Stockholm: Thales, 2004).
4
•
•
•
•
Leibniz, G. W. ”En dialog”, i Valda skrifter, övers. Konrad Marc-Wogau
(Lund: Natur och Kultur, 1990).
Quine, W. V. O., ”Empirismens två dogmer”, i Filosofin genom tiderna: 1900talet, efter 1950 (Stockholm: Thales, 2008) – alternativt ”Kunskapsteorins
naturalisering” i Filosofin genom tiderna: 1900-talet, efter 1950 (Stockholm:
Thales, 2000).
von Wright, Georg Henrik, ”Leibniz och kalkylens idé”, ”Den filosofiska
semantiken”, ”Den senare Wittgenstein”, i Logik, filosofi och språk: strömningar
och gestalter i modern filosofi (Nora: Nya Doxa, 1993).
Wittgenstein, Ludvig, ”Förord”, §§ 1-23, 89-133 ur Filosofiska undersökningar,
övers. Anders Wedberg (Stockholm: Thales, 1992).
Lärare: Sven-Olov Wallenstein
Tid: 28/9-31/10
3. Metafysik I, 7,5 hp
Termen ”metafysik” kommer från grekiskans meta ta fysika, “efter” eller ”bortom
det som rör naturen”. Den används först som beteckning på de föreläsningar av
Aristoteles som handlar om den så kallade ”första filosofin”. Metafysiken är
därmed nära förbunden med det som också kallas ontologi, det vill säga läran om
det varande. Dit hör frågor om vad som är det mest grundläggande, materia eller
ande, och om det finns en gud och hur denne i så fall hänger samman med världen.
Ytterst leder oss metafysiken också mot frågan om vad som kännetecknar filosofin
och det filosofiska vetandet som sådant. Metafysiken eftersträvar ett högre och
samlande vetande som är något mer än vad vi finner inom de vanliga
vetenskaperna. I delkursen läses centrala texter ur den metafysiska traditionen,
som alla på skilda sätt närmar sig frågan om verklighetens djupaste struktur och
hur vi kan få kunskap om denna.
Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på studiewebben:
• Parmenides, ”Om naturen”, i: Kris nr. 49-50 (Umeå 1996).
• Platon, Staten (Stockholm: Atlantis, 2003), s. 293-307.
• Aristoteles, Metaphysics (Cambridge: Harvard University Press, 1980), s. 147159.
• Metafysiken, i: Marc-Wogau, Konrad (utg.): Filosofin genom tiderna I,
(Stockholm: Bonnier, 1983), s. 178-189.
• Descartes, René, Valda skrifter (Stockholm: Natur och kultur, 1998), s. 91-103.
• Horkheimer, Max & Adorno, Theodor W., Upplysningens dialektik (Göteborg:
Daidalos, 1997), s. 47-51.
• Leibniz, G. W., Valda skrifter (Stockholm: Natur och kultur, 1959), s. 73-89.
• Bartonek, Anders, ”Leibniz monadologi, individualitet och Panopticon”, i:
Filosofisk tidskrift nr. 2:2007 (Stockholm).
• Kant, Immanuel, Kritik av det rena förnuftet (Stockholm: Thales, 2004), s. 91108.
• Hegel, G. W. F., Andens fenomenologi (Stockholm: Thales, 2008), s. 57-63+102
5
•
•
•
•
112.
Irigaray, Luce, This Sex which is not one (Ithaca: Cornell University Press
1985), s. 23-33.
Kierkegaard, Sören, Sjukdomen till döds (Guldsmedshyttan: Nimrod, 1996), s.
15-23.
Heidegger, Martin, Vara och tid (Göteborg: Daidalos, 2013), §§ 1-5.
Butler, Judith, Genustrubbel (Göteborg: Daidalos, 2007), s. 49-63.
Lärare: Anders Bartonek
Tid: 1/11-3/12
4. Politik I, 7,5 hp
Termen “politik” kommer från grekiskans polis, stad eller stat. Den politiska
filosofin är en gren av filosofin som står etiken nära och som undersöker
människans villkor och skyldigheter i egenskap av samhällsvarelse. Inom den
analyseras bland annat olika samhälleliga organisationsformer, medborgarskap,
våldsutövning, laglighet, rättigheter och frihet.
Delkursen undersöker olika historiska modeller för att tänka det politiska, från
Aristoteles till Édouard Glissant, över tänkare som Mary Wollstonecraft,
Toussaint L’Ouverture, Kant, Olympe de Gouges, Mahatma Gandhi, Aimé
Césaire, Frantz Fanon, Charles Mills, María Lugones och Sara Ahmed. Fokus
ligger på att förstå idén om politik som det bästa sättet att upprätta ett gemensamt
gott liv. Kursen vill också initiera en reflektion kring huruvida västerlandet har
lyckats uppnå detta mål eller inte, och i vilken utsträckning det fortfarande låter
sig göras inifrån en tanke om Europa/väst som utgångspunkt. Dessutom kommer
vi att ta upp det “sociala kontraktet” som en bärande idé från 1600-talet och
framåt, och kritiskt granska huruvida den universalism som förknippats med det
äger giltighet även för alla som inte är vita män, utifrån postkoloniala och
feministiskt/intersektionella perspektiv.
Litteratur att införskaffa:
• Aristoteles, Politiken, övers. Karin Blomqvist (Sävedalen: Åströms förlag,
2003).
• John Locke, Andra avhandlingen om styrelseskicket: en essä angående den civila
styrelsens sanna ursprung, räckvidd och mål [1689], övers. Eva Backelin
(Göteborg: Daidalos, 2016).
• Immanuel Kant [1795], Om den eviga freden, övers. Alf Johansson (Stockholm:
Norstedts, 2005).
• Frantz Fanon, Jordens fördömda, övers. Per-Olov Zennström (Stockholm:
Leopard, 2007).
• Édouard Glissant [2009], Relationens filosofi. Omfångets poesi, övers. Johan
Sehlberg & Christina Kullberg (Göteborg: Glänta, 2012).
Lärare: Nicholas Smith & May-Britt Öhman (fil. dr. i teknovetenskap KTH, nu
vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet)
6
Tid: 4/12-14/1
7
FILOSOFI B, 30 hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
1. Metafysik II: Husserls Cartesianska meditationer 7,5 hp
Kursen ger en bred inledning till fenomenologin utifrån Husserls mest kända
sammanfattning av sin filosofi, som han presenterade den för en fransk publik i
Paris 1929, de s.k. Cartesianska meditationerna. Den presenterar och diskuterar
ingående centrala begrepp som mening, erfarenhet, objektivitet, intentionalitet,
noesis och noema, det transcendentala jaget och erfarenheten av främmande egon.
Den ger en praktisk ingång till det fenomenologiska tänkandet genom att betona
betydelsen av de fenomenologiska reduktionerna och den fenomenologiska
inställningen.
Litteratur:
• Husserl, Edmund, Cartesianska meditationer, övers. D. Birnbaum & S.-O.
Wallenstein (Stockholm: Thales, 1992).
• Zahavi, Dan, Husserl’s Phenomenology (Stanford: Standford UP, 2003).
• Ett urval kommenterande uppsatser och eget material som läggs upp på
kurswebb efter hand.
Lärare: Hans Ruin
Tid: 28/8-27/9
2. Etik/Politik II – Aristoteles Politik: drömmen om praxis, 7,5 hp
I Politiken utvecklar Aristoteles bland annat sin vision av det goda samhället, vilket
i hög grad bärs upp av sina medborgare, vilka både har del i statens styre och låter
sig styras i sin tur. En sådan medborgare är en agent i fullödig mening: han ägnar
sig åt praxis, handling, medan han överlåter produktionen, poiesis, åt andra.
Därmed förverkligar han också den mänskliga naturen. I delkursen synar vi
Aristoteles politiska vision med nämnda distinktion mellan praxis och poiesis som
ledtråd: hur möjliggör just handlingsbegreppet en avgjort mer optimistisk
inställning till den politiska gemenskapen i allmänhet och till politiskt styre i
synnerhet jämfört med hur det ser ut hos Platon, som tenderar att betrakta politik
som en artificiell konstruktion vilken primärt behövs för att skydda människan
från henne själv som naturvarelse? Har Aristoteles lyckats övervinna den till synes
olösliga konflikt mellan natur och samhälle, fysis och polis, som inte bara präglar
Platon utan också är högst närvarande i den grekiska tragedin? Och förutsätter inte
Aristoteles goda samhälle av aktiva medborgare en bas av mänsklig
produktionskraft (slavar, kvinnor, bönder och hantverkare), vilka per definition är
utestängda från praxis och därmed även från polis?
Litteratur:
• Aristoteles, Politiken, övers. Karin Blomqvist (Partille: Åström, 1993, eller
senare utgåvor; översättningen är utgiven både med och utan grekisk
8
•
•
parallelltext).
Frank, Jill, A Democracy of Distinction: Aristotle and the Work of Politics
(Chicago: The University of Chicago Press, 2005).
Artiklar samt utdrag ur några av Platons dialoger (Staten, Protagoras, ev.
Statsmannen) tillgängliga som pdf på studiewebben.
Lärare: Charlotta Weigelt
Tid: 28/9-31/10
3. Logik II – Dekolonial logik. Urfolkskunskap och alternativa sätt att
relatera till världen, 7,5 hp
Kursen är en introduktion till urfolkskunskap (Nordamerika, Sápmi, Hawai’i
m.m.) som alternativa kunskapsproduktioner om världen i förhållande till
traditionell, västerländsk vetenskap och logik. Kursen handlar om relationen
mellan erfarenhet och värld, hur olika erfarenheter ger upphov till olika sätt att
förhålla sig till världen på, och tar upp hur vissa erfarenheter har kommit att bli
dominerande av såväl politiska som ekonomiska och sociala skäl (kolonialism,
sexism, världsförstörelse), medan andra har aktivt raderats ut (genocide,
epistemocide) eller låtits falla i “glömska”. Kursen syftar således delvis till att lyfta
fram den politiska dimension av kunskapsproduktionen som hela tiden funnits där
men som gjorts osynlig under täckmantel av “objektivitet”, “neutralitet” och andra
typiskt västerländska vetenskapliga ideal. Men framför allt vill kursen bidra till en
positiv förståelse av andra typer av relationer mellan människa, djur och värld som
är centrala inslag i många urfolksperspektiv som en mer hållbar grund. Begrepp
som erfarenhet, relation, tid och rum är centrala. Historiska perspektiv där
bakgrunden till den pågående globala, ekologiska katastrofen läggs fram, och hur
denna måste förstås utifrån den tekno-vetenskapliga rationalitet som kommit att
dominera först europeiskt tänkande och politisk handling, för att sedan ha fått allt
mer globala effekter. Urfolkskunskap sätts i kursen i relation till transcendental
logik i en utvidgad fenomenologisk mening.
Litteratur
• Vine Deloria, Custer Died For Your Sins. An Indian Manifesto (Norman:
University of Oklahoma Press, 1988).
• Till detta kommer annan litteratur i pdf-form och länkar, samt video.
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 1/11-3/12
4. Uppsatsseminarium, 7,5hp
Huvudsyftet med delkursen är att träna sig i författandet av en kortare
akademisk uppsats inom en given tematisk ram. Tonvikt läggs vid textanalys,
förmågan att problematisera ett stoff, att argumentera och att behärska en
akademisk framställningsform. Vi kommer att anknyta till de teman och den
9
litteratur som ingår i de övriga B-kurserna.
Litteratur:
• Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003)
Lärare: Ulrika Björk
Tid: 4/12-14/1
10
FILOSOFI C, 30hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
Påbyggnadskursen består av två kurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 15 hp. Som stöd för uppsatsskrivandet ordnas ett uppsatsseminarium som träffas regelbundet under
terminen för att diskutera metodologiska och vetenskapsteoretiska frågor av
relevans för uppsatsarbetet. Minst en av delkurserna bör väljas bland de nedan
angivna c-kurserna; den som vill kan också välja någon av de delkurser
som ges på Filosofi B (i så fall helst någon dem som ligger under första halvan av
terminen, så att all tid kan läggas på uppsatsarbetet under andra halvan av
terminen), som i samråd med undervisande lärare utvidgas med lämplig
litteratur.
1. Verkstudium – Hegels Logik, 7,5 hp
Kursen behandlar företalen, inledningarna och det första avsnittet i Hegels
Wissenschaft der Logik (ca 200 sidor i den tyska texten), och ger en översikt över de
inledande stegen i Hegels Logik och dess filosofihistoriska kontext.
Litteratur:
• Hegel, Wissenschaft der Logik. Texten kommer att finnas tillgänglig i svensk
översättning på studiewebben.
• Rosen, Stanley, The Idea of Hegel’s Science of Logic (University of Chicago
Press, 2014). Boken kan laddas ned gratis som e-bok och/eller PDF på
scribd.com och bookzz.org.
Lärare: Sven-Olov Wallenstein
Tid: 28/8-31/10
2. Temastudium: Samtida läsningar av Descartes, 7,5 hp
Kurser avser en diskussion av två samtida läsningar av Descartes som utmanar
bilden av Descartes filosofi som grundare av den moderna dualismen mellan
kropp och själ. Descartes definition av cogito som fundament för en säker sanning
om världen har ifrågasatts av många, bl.a. Foucault och Derrida. I denna kurs ska
fokus snarare ligga på frågan om Descartes estetik i den breda meningen av
sinnenas sensibilitet. Fokus kommer att bli på hur Descartes tänkande behåller en
estetisk dimension som öppnar upp en annan förståelse av relationen mellan
sinnenas sensibilitet och mening. De två filosofer kring vilka kursen kommer att
kretsa är Merleau-Ponty och Jean-Luc Nancy.
Litteratur – primärlitteratur:
• Descartes. Valda skrifter (Göteborg: Daidalos, 2017)
• Descartes. “The Optics (Dioptriques)” kapitel 1- 4 i: Discourse on Method,
Optics, Geometry, and Meteorology, övers. P. J. Olscamp (New York: Hackett
11
•
•
•
•
•
Publishing, 2001).
Maurice Merleau-Ponty: ur Lovtal till filosofin, "Ögat och anden", övers. A. P.
Fredlund (Brutus Östlings förlag 2004), s. 281-319.
Maurice Merleau-Ponty: utdrag ur Kroppens fenomenologi (Göteborg:
Daidalos, 2000) eller Phenomenology of Perception, övers. C. Smith (London
/NY: Routledge, 2002).
Jean-Luc Nancy. Corpus (NY: Fordham University Press, 2008).
Jean-Luc Nancy . “Ego sum” i: Ego sum: Corpus, Anima, Fabula, övers. M.-E.
Morin (NY: Fordham University Press, 2016).
Jean-Luc Nancy & Jacques Derrida, utdrag ur On Touching, övers. C. Irizarry
(Stanford: Stanford University Press, 2005).
Därtill kommer ett par uppsatser, bl.a.:
• Paul Valéry, Inledning till Descartes i urval och med inledning av Paul Valéry,
övers. G. Vallquist (Stockholm, 1950).
• Sara Heinämaa, “Merleau-Ponty’s dialogue with Descartes: The living body
and its position in metaphysics”
(https://philpapers.org/archive/HEIMDW.pdf).
Lärare: Marcia Sá Cavalcante Schuback
Tid: 28/8-31/10
1. Uppsatsseminarium, 15 hp
Seminariet syftar i första hand till att erbjuda ett stöd för uppsatsskrivandet. Det
behandlar olika frågeställningar kring läsande, skrivande, tolkning och filosofisk
forskning. Inom ramen för seminariet sker också ibland oppositioner på uppsatser från föregående termin. Texter kommer att delas ut från gång till gång.
Referenslitteratur:
• Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003).
Lärare: Charlotta Weigelt
Tid: 1/11-14/1
12
MAGISTERPROGRAM I FILOSOFI, 60 hp (termin 1)
Kursansvarig: Hans Ruin
Magisterprogrammet består av fyra delkurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 30 hp. En av dessa delkurser
utgörs av ett temastudium (se nedan). Övriga tre delkurser kan väljas bland ännu
inte lästa delkurser som denna termin undervisas på B-kursen och C-kursen, som
i samråd med undervisande lärare utvidgas med lämplig litteratur. Det finns
även möjlighet att i grupp eller individuellt utforma en egen läskurs utifrån
något av de tre teman som finns listade nedan. Magisterseminariet träffas
ungefär var tredje vecka för att diskutera och ventilera magisteruppsatser. Det
sammanfaller delvis med Högre seminariet där lärare vid institutionen och
inbjudna gäster presenterar pågående forskning.
1. Magisterseminarium
Seminariet träffas regelbundet under hela terminen och ska i första hand fungera
som ett stöd för uppsatsskrivandet.
Lärare: Hans Ruin
Tid: 28/8-14/1
2. Temastudium: Ur tingets synpunkt
”Das Ding dingt”: så sammanfattar Heidegger tingets paradox: dess öppenhet för
människan men också dess otillgänglighet; dess sätt att alltid verka vara till hands
och på en och samma gång förbli i sig självt och avlägset. Saker och ting kan vara
vad som helst, ingenting alls, eller allting i världen samt utanför denna, inklusive
Gud. Hur tänker man tinget? Är det egentligen endast genom representation och
effekt som tingen berör oss? Hur erfar man tingets förstummade språk? Finns det
något annat sätt att relatera till och tänka saker förutom det (enligt Marx) osunda
förhållandet genom ägande och ömsesidig förslavning? I denna kurs diskuterar vi
tinget som en faktor i den moderna människans tillstånd. Vi utforskar olika
intellektuella, poetiska och politiska strategier mot emancipation ”ur tingets
synpunkt”.
Litteratur:
• Lucretius, Om tingens natur, övers. I. Björkeson (Stockholm: Natur och
kultur, 2002) (Bok 1 och 2).
• Francis Ponge, Ur tingens synpunkt, svensk tolkning av Jesper Svenbro
(Stockholm 1977).
• Rainer Maria Rilke, Brev om Cézanne, förord: Peter Cornell, övers. H. Krook
(Raster Förlag, 1995).
• Sergei Eisenstein, Montage 1938 och The Non-Indifferent Nature, i urval
(bibliografisk information tillkommer).
• Martin Heidegger, ”The Thing”, i: Poetry Language Thought (New York:
Perennial Classics), s. 161-184 (“Das Ding”, i Vorträge und Aufsätze, 1950).
13
•
•
•
•
•
Martin Heidegger, Konstverkets ursprung; övers. S.-O. Wallenstein Göteborg:
Daidalos, 2005).
Georg Simmel, The Philosophy of Money 2 (London: Routledge, 1990) (i urval).
Walter Benjamin, ”Konvolut H och I”, Passagearbetet: Paris, 1800-talets
huvudstad, Bd 1, övers. Ulf Peter Hallberg (Stockholm: Atlantis, 2015).
Jacques Derrida, On Touching, Jean-Luc Nancy (Stanford: Stanford University
Press, 2005) (i urval).
Michel Serres, The Birth of Physics (Manchester: Clinamen, 2000) (i urval).
Lärare: Irina Sanomirskaja
Tid: 28/8-31/10
FÖRTECKNING ÖVER VALBARA LÄSKURSER FÖR STUDERANDE
PÅ MAGISTERNIVÅ
Den som vill välja en läskurs i stället för någon av de kurser som undervisas
under innevarande termin kontaktar den ansvariga för magisterprogrammet
(Hans Ruin) med sitt förslag. I höst erbjuds följande läskurser:
* Samtida fransk filosofi (Sven-Olov Wallenstein)
* Hermeneutik (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Dialektik (Anders Bartonek)
14
ÖVRIGA FRISTÅENDE KURSER
Distanskurser
FILOSOFINS HISTORIA, 15 hp
Kursen ges på halvfart, webkurs
Kursen behandlar i kondenserad form filosofins historia, utifrån de fyra teman
som utgör den nuvarande grundkursen i filosofi vid Södertörns högskola: etik,
logik, metafysik och politik. Kursen är utformad i fyra delar: Antikens filosofi,
Medeltid och renässans, Nya tidens filosofi till och med Kant, samt Den moderna
filosofin från Hegel till ca 1950. Kursen vänder sig till dig som vill få en
kronologisk översikt av filosofins historia, och är helt webbaserad.
Litteratur:
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 1, Antiken Medeltiden
Renässansen (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2005 eller tidigare utgåvor).
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 2, 1600-talet 1700-talet
(Stockholm: Bokförlaget Thales, 2007 eller tidigare utgåvor).
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 3, 1800-talet (Stockholm:
Bokförlaget Thales, 2008 eller tidigare utgåvor)
• Konrad Marc-Wogau m.fl. (red.), Filosofin genom tiderna 4, 1900-talet före 1950
(Stockholm: Bokförlaget Thales, ny, reviderad utgåva 2010; tidigare utgåvor
går också bra, då heter den bara: FGT 4, 1900-talet)
• Anna-Karin Malmström-Ehrling (red.), Kvinnliga filosofer från medeltid till
upplysning. Originaltexter i urval (Stockholm: Natur och Kultur, ebok 2010) –
OBS! elektronisk bok att läsa på skärm alt. skriva ut själv, går inte längre att
köpa som vanlig bok i bokhandeln.
• Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances In Continental Political
Thought (Palgrave Macmillan, 2006) 337p. [denna finns som ebok genom
biblioteket]
• Richard H. Popkin (ed.), The Columbia History of Western Philosophy (New
York: Columbia University Press, 1999/2005) 836 p.
• Alternativt:
• Svante Nordin, Filosofins historia: Det västerländska förnuftets äventyr från
Thales till postmodernismen (Studentlitteratur AB; Stockholm, 2003 eller
senare).
Lärare: Fredrika Spindler
Tid: 28/8-14/1
SAMTIDA FILOSOFI, 15 hp
Kursen ges på halvfart, webbkurs
Kursen är tematiskt upplagd, och behandlar centrala frågeställningar inom den
15
samtida västerländska filosofin från ca 1950 och framåt. Särskilt betonas de
franska, tyska och angloamerikanska teoribildningar som har sina rötter i den
kontinentalfilosofiska traditionen, med nedslag i feministisk filosofi och postkolonialt tänkande. Syftet är att ge en bred överblick över den samtida filosofin,
och kursen fokuserar på vissa teman och tänkare som visat sig särskilt betydelsefulla under denna tidsperiod. Kursen utgör en fristående fortsättning på webbkursen Filosofins historia.
Litteratur:
• Richard Kearney & Mara Rainwater (ed.), The Continental Philosophy Reader
(London: Routledge, 1996) paperback 496 pp.
• John Mullarkey & Beth Lord (ed.), The Bloomsbury Companion to Continental
Philosophy (Bloomsbury Academic Press, 2013) 432 pp.
• Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances in Continental Political
Thought (New York: Palgrave Macmillan, 2006) paperback 337 s. [Part II-III;
denna finns som e-bok genom biblioteket]
• Robert C. Young, Postcolonialism: A Very Short Introduction (Oxford: Oxford
University Press, 2003).
Lärare: Fredrika Spindler
Tid: 28/8-14/1
GREKISKA FÖR FILOSOFER, 7,5 hp
Kursen syftar till att ge en förmåga att analysera och översätta lättare till
normalsvåra filosofiska texter på antik grekiska och att ge grundläggande
kunskaper om grekiskans formlära samt en grundläggande förståelse av de
viktigaste delarna av det antika grekiska språkets syntax. Textläsning och
grammatikstudium löper parallellt under hela kursen.
Litteratur:
• Blomqvist, Jerker, Grekiska för filosofer: en introduktion (Lunds universitet
2002). Kompendiet trycks upp av institutionen.
Lärare: Charlotta Weigelt
Tid: 28/8-31/10
16
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Under terminen ordnas regelbundet gästföreläsningar där svenska och utländska
filosofer talar om aktuella ämnen som ofta också anknyter till undervisningen.
Dessa gästföreläsningar riktar sig i första hand till de studerande i filosofi, men
de är också öppna för andra studenter och lärare vid högskolan och för utomstående. I regel äger de rum på fredag eftermiddag, klockan 14, inom ramen för
den högre seminarieverksamheten, men ibland också vid andra tillfällen. De
utannonseras efter hand. Den som önskar mer information om dessa föreläsningar kan höra av sig till den ämnesansvarige (Charlotta Weigelt) för att sättas upp
på utskickslista.
ÖVRIG SEMINARIEVERKSAMHET
Utöver undervisning och gästföreläsningar ordnas under höstterminen några
forskarseminarier, då vissa frågeställningar, texter och doktorandarbeten diskuteras. Också dessa möten ligger i regel på fredagar kl. 14. För mer information
kontakta Hans Ruin ([email protected]).
17
PRESENTATION AV UNDERVISANDE LÄRARE
Marcia Sá Cavalcante Schuback, professor, tidigare professor adjunto vid
Universidade Federal do Rio de Janeiro (Brasilien), doktorerade i filosofi 1992
med en avhandling om begreppet "början" i Schellings sena filosofi, O comeco de
deus. Översatt till portugisiska bl a Heideggers Varat och Tiden, publicerat I
människans tystnad (aforismer om musik och filosofi), A doutrina dos sons de Goethe
a caminho da música nova de Webern (Goethes tonlära mot Weberns nymusik), Para
ler os medievais - ensaio de hermenëutica imaginativa (Att läsa medeltiden - försök till
en imaginativ hermeneutik), Lovtal till intet (Glänta 2006), Att tänka i skisser
(Glänta 2011), Being with the Without (Axl Books 2013). Ansvarig för forskningsprojekt "Loss of grounds as common ground", och forskare inom ramen för
programmet Tid, Minne och representation (www.histcon.se).
Nicholas Smith, lektor, disputerade 2010 vid Stockholms universitet på en
avhandling om fenomenologi och psykoanalys: Towards a Phenomenology of
Repression – A Husserlian Reply to the Freudian Challenge. Jag jobbar i min forskning
och undervisning sedan dess med dekolonialt tänkande, i relation till feminism,
dekonstruktion samt psykoanalytisk teori i syfte att ställa gränsöverskridande
kritiska frågor till filosofin (kring eurocentrism, misogyni och rasism) och att
transformera kanon. Översättar och fackgranskare av fransk och tysk filosofi
(Ricoeur, Nietzsche, Derrida, Husserl m.fl.). Har publicerat många artiklar i
dagspress, nationell och internationell fackpress samt antologier;
har också medverkat som skribent och co-curator i ett
flertal
samtida
konstprojekt; visiting scholar vid Husserl-arkiven i Leuven; undervisat i Rio de
Janeiro mm. Senaste bok: Nicholas Smith & Jonna Bornemark (red.),
Phenomenology of Pregnacy (2014). Projektledare för forskningsprojektet (ÖSS)
Decolonizing Phenomenologies, tillsammans med Madina Tlostanova.
Anders Bartonek disputerade januari 2011 vid Södertörns högskola med en
avhandling om Theodor W. Adornos negativa dialektik och begrepp om det ickeidentiska: Philosophie im Konjunktiv. Nichtidentität als Ort der Möglichkeit des
Utopischen in der negativen Dialektik Theodor W. Adornos (Würzburg: Königshausen
& Neumann, 2011). Bartonek ingår sedan 2014 i forskningsprojektet Hegeliansk
marxism (ÖSS) och undervisar för närvarande på filosofiämnet och
lärarutbildningen. Bartoneks forskningsintressen omfattar Frankfurtskolans
Kritiska teori (framförallt Adornos tänkande, men även Marcuses, Horkheimers
och Habermas), Tysk idealism (Hegel och Schelling), teorier om dialektik och
kritik, Marx och marxism, Agambens politiska teori liksom politisk ekonomi och
teorier om arbete. Bartonek arbetar dessutom på en översättning av Hegels
Rättsfilosofi (med Sven-Olov Wallenstein).
Irina Sandomirskaja, professor i cultural studies, specialiserad på rysk och
sovjetisk kulturhistoria, kritisk teori, konst, litteratur och språk.
Sven-Olov Wallenstein, professor, har specialiserat sig på modern europeisk
filosofi och estetisk teori med betoning på bildkonst och arkitektur. Har bland
18
annat publicerat Heideggers väg (med Daniel Birnbaum, 1999), Arkitekturteorier
(red. 1999), Bildstrider: Föreläsningar om estetisk teori (2001), Den sista bilden: det
moderna måleriets kriser och förvandlingar (2002), Den moderna arkitekturens filosofier
(2004), Minimalism och postminimalism (red. 2005), Konceptkonst (red. 2006) Essays,
Lectures (2007), Thinking Worlds: The Moscow Conference on Philosophy, Politics, and
Art (red. med Joseph Backstein and Daniel Birnbaum, 2007), Deleuze och
mångfaldens veck (red. med Helena Mattsson, 2008), Koreografier (red. med Cristina
Caprioli, 2008), The Silences of Mies (2008), 1930/31: Swedish Modernism at the
Crossroads (med Helena Mattsson, 2009), Biopolitics and the Emergence of Modern
Architecture (2009), Svar på frågan: Vad var det postmoderna? (red. 2009), Swedish
Modernism: Architecture, Consumption and the Welfare State (red. med Helena
Mattsson, 2010), Nihilism, Art, Technology (2011), Edmund Husserl (red. 2011),
Aisthesis: Estetikens historia del 1 (red. med Sara Danius and Cecilia Sjöholm, 2012),
Translating Hegel: The Phenomenology of Spirit and Modern Philosophy (red. med
Brian Manning Delaney, 2012), Foucault, Biopolitics, and Governmentality (red. med
Jakob Nilsson, 2013) och Heidegger, språket och poesin (red. med Ola Nilsson, 2013),
Madness, Religion, and the Limits of Reason (red. med Jonna Bornemark, 2015),
Architecture, Critique, Ideology: Writings on Architecture and Theory (2016), Foucault
och antiken (red. med Johan Sehlberg, 2017) och Glasarkitektur: Scheerbart, Taut,
Benjamin (red. 2017). Han är redaktör för tidskriften Site samt verksam som
översättare av bl.a. Baumgarten, Winckelmann, Lessing, Kant, Hegel, Frege,
Husserl, Heidegger, Levinas, Derrida, Deleuze, Foucault, Rancière and Agamben.
Kommande 2017/2018: Upplysningens estetik: Nedslag i 1700-talet,
Spacing
Philosophy: Jean-François Lyotard and the Idea of the Exhibition (med Daniel
Birnbaum), översättningar av Adornos Negative Dialektik och Ästhetische Theorie,
Hegels Grundlinien der Philosophie des Rechts (med Anders Bartonek) och
Wissenschaft der Logik.
Charlotta Weigelt, ämnessamordnare och docent, disputerade 2002 vid Stockholms Universitet på avhandlingen The Logic of Life: Heidegger’s Retrieval of
Aristotle’s Concept of Logos. Har publicerat olika artiklar om fenomenologi och
antik filosofi. Har även översatt Aristoteles Fysik. Arbetar för närvarande med en
nyöversättning av densammes Nikomachiska etiken, samt med att färdigställa en
monografi om Sokrates som filosofisk gestalt hos Platon, plus ett annat arbete som
behandlar framväxten av naturbegreppet inom det antika tänkandet.
Ulrika Björk,lektor, disputerade i filosofi vid Helsingfors universitet 2009 på en
avhandling om subjektivitetens och det litterära uttryckets tematik i Simone de
Beauvoirs tänkande (Poetics of Subjectivity: Existence and Expressivity in Simone de
Beauvoir’s Philosophy). Hennes pågående forskning handlar om Hannah Arendts
politiska fenomenologi med särskild uppmärksamhet på begreppet försoning.
Ulrika Björk har gett ut antologierna Kropp, kön och andrahet. Tolv essäer i feministisk
filosofi (Daidalos 2010, med Lisa Folkmarson Käll) och Konsten att handla – konsten
att tänka. Hannah Arendt om det politiska (Axl Books 2011, med Anders Burman)
samt skrivit artiklar inom fenomenologi och fransk existensfilosofi. Hon har varit
verksam som forskare och lärare vid Uppsala universitet och gästforskat i Italien
(Verona) och USA (Penn State och Tulane).
19
Hans Ruin, Professor, huvudsakliga forskningsintressen är fenomenologi och
hermeneutik (särskilt Heidegger), Nietzsche, modern fransk filosofi (särskilt
Derrida), antik filosofi, historieteori och teknikens filosofi. Har författat och
redigerat ca tio böcker, omkring hundra artiklar, essäer och kapitel i böcker, bl.a. i
Research in Phenomenology, Husserl Studies, Continental Philosophy Review, Epoche.
Medredaktör för den svenska utgåvan av Nietzsches Samlade skrifter. Medlem i
redaktionsråd för tidskrifterna Nietzsche Studien, Hermeneutische Jahrbuch, samt
medredaktör för skriftserien Södertörn Philosophical Studies. Översatt till svenska
texter av bland annat Derrida, Husserl och Heidegger och Herakleitos. Har lett
det stora mångdisciplinära forskningsprogrammet Tid, minne, representation
2010-2015 (www.histcon.se).
Fredrika Spindler, docent, disputerade 1996 på avhandlingen Philosophie de la
puissance et détermination de l’homme chez Spinoza et chez Nietzsche (Université Paul
Valéry, Montpellier, utg. Glänta Produktion, Göteborg 2005). Har publicerat
Nietzsche – kropp, konst, kunskap (Glänta Produktion 2010) och Spinoza. Multitud,
affekt, kraft (Glänta Produktion 2009) och. Har också publicerat ett flertal essäer
och artiklar, bl.a. Att tappa fotfästet. Tänkandets territorier, i Utforskande arkitektur
(red. S. Gromark och F. Nilsson, Axl Books 2006), Att tappa ansiktet. Om subjekt,
individ och vänskap hos Gilles Deleuze Aiolos, 29, 2007), The theory of history in
Spinoza’s Theologico-Political Treatise (Philosophical Studies, Södertörns Högskola,
2006) Att se vetenskapen med konstnärens optik, men konsten med livets (Umeå
universitet, 2004). Är sedan 2007 knuten till projektet Teknik, livsvärld, nihilism
(Södertörns Högskola, Östersjöstiftelsen, 2007-2010) samt programmet Tid,
minne, representation (Riksbankens Jubileumsfond, 2010-). Är också verksam
som översättare av bl.a. Derrida, Deleuze, Hardt och Negri, samt redaktionsmedlem i tidskrifterna Glänta, Site och Multitudes.
Gustav Strandberg, doktorand i filosofi, skriver avhandlingen Politikens
omskakning – Samexistens, frihet och negativitet i Jan Patočkas tänkande och ska
försvara sin avhandling den 22 september 2017. Strandbergs forskningsområden
innefattar fenomenologi, politisk filosofi, marxism, post-marxism, estetik och
historiefilosofi. Han är även verksam som översättare av bland andra Jean-Luc
Nancy, Slavoj Žižek och Judith Butler.
20
21
22
