3. Vägledning för användningen av EU-medel 2014–2020

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.2.2013
COM(2013) 83 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN
Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive
genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020
{SWD(2013) 38 final}
{SWD(2013) 39 final}
{SWD(2013) 40 final}
{SWD(2013) 41 final}
{SWD(2013) 42 final}
{SWD(2013) 43 final}
{SWD(2013) 44 final}
SV
SV
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN
Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive
genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020
INLEDNING
I Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt1 för alla anges som mål att minst 20
miljoner människor ska hjälpas ut ur fattigdom och social utestängning, och att
sysselsättningen bland personer mellan 20 och 64 år ska ökas till 75 %. Flaggskeppsinitiativen
inom ramen för Europa 2020-strategin, bl.a. den europeiska plattformen mot fattigdom och
social utestängning och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen, stöder insatser
för att uppnå dessa mål. Den europeiska planeringsterminen ger en ram för att styra och
övervaka medlemsstaternas ekonomiska och sociala reformer. Den öppna
samordningsmetoden för socialt skydd och social integration har bidragit till att styra
medlemsstaternas strukturreformer på dessa områden. Att främja ekonomisk, social och
territoriell sammanhållning och att bekämpa social utslagning och diskriminering är
grundläggande mål för Europeiska unionen som anges i fördraget 2. I EU:s stadga om de
grundläggande rättigheterna föreskrivs att EU:s institutioner, och medlemsstaterna, när de
genomför EU:s lagstiftning, bör respektera personliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska
och sociala rättigheter.
I sitt tal om tillståndet i unionen 2012 poängterade Europeiska kommissionens ordförande
José Manuel Barroso följande: ”Det är faktiskt just de europeiska länder som har de mest
effektiva systemen för socialt skydd och de mest utvecklade förbindelserna mellan
arbetsmarknadens parter som sällar sig till de mest framgångsrika och konkurrenskraftiga
ekonomierna i världen.”
Utmaningarna på grund av krisen har dock medfört ökade risker för fattigdom, social
utestängning och utestängning från arbetsmarknaden i många länder.3 Skillnaderna inom och
mellan medlemsstaterna ökar också. Detta innebär inte bara ett hot mot utsikterna att nå
Europa 2020-målen och mot EU:s konkurrenskraft i en globaliserad värld, utan riskerar att
leda till omfattande negativa sociala och ekonomiska konsekvenser eftersom inte bara
enskilda personer utan hela samhället får betala de sociala och ekonomiska kostnaderna för
arbetslöshet, fattigdom och social utestängning.4
Välfärdssystemen har bidragit till att förbättra de sociala resultaten, men drabbas nu av
följderna av de demografiska förändringarna och av den finansiella och ekonomiska krisen.
Det åtföljande trycket på de offentliga budgetarna och risken för strukturella brister på
arbetsmarknaden i framtiden medför ett ökat behov av att modernisera socialpolitiken, för att
göra den så verkningsfull och effektiv som möjligt, och det sätt på vilket den finansieras. Det
1
2
3
4
SV
Meddelande från kommissionen Europa 2020. En strategi för smart och hållbar tillväxt för
alla, KOM(2010)2020, 3.3.2010; Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni 2010.
Artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen.
Antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning har ökat sedan 2008 i 18
av de 26 medlemsstater för vilka uppgifter finns tillgängliga för 2011 (Eurostat).
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Evidence on Demography and Social Trends –
Social Policies' Contribution to Inclusion, Employment and the Economy, SWD(2013)38.
2
SV
är viktigt att se till att de nuvarande resurserna används på bästa sätt och att eventuella
bestående negativa effekter av krisen kan undvikas, både i länder med betydande
budgetbegränsningar och i de medlemsstater som har mer budgetutrymme. Framtida
ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft förutsätter investeringar i humankapital, vilket lägger
grunden för produktivitet och innovation5.
Välfärdssystemen fyller följande tre funktioner: sociala investeringar, socialt skydd och
stabilisering av ekonomin. Sociala investeringar går bland annat ut på att stärka medborgarnas
nuvarande och framtida kapacitet. Förutom omedelbara verkningar har socialpolitiken således
även varaktiga effekter eftersom den ger ekonomisk och social avkastning över tid, särskilt
när det gäller utsikter till sysselsättning eller arbetsinkomster. Sociala investeringar bidrar
bland annat till att förbereda människor för risker i livet, i stället för att bara mildra
konsekvenserna. En modernisering av socialpolitiken förutsätter att man systematiskt börjar
rikta in sig på resultat vid beslut om finansiering och anlägga ett systematiskt synsätt när det
gäller socialpolitikens roll i olika livsskeden, från utbildning till arbete/arbetslöshet och vidare
till sjukdom och ålderdom.
Socialpolitiken har ofta två eller alla tre av de uppgifter som nämns ovan, och de kan vara
ömsesidigt förstärkande. Den skyddsfunktion som den har under sämre perioder möjliggör att
tidigare investeringar i humankapital kan bevaras. Det skulle därför vara missvisande att anslå
enskilda delar av en budget till en särskild funktion. Investeringsdimensionen hos en särskild
socialpolitisk utgiftspost beror i stor utsträckning på dess utformning (villkorlighet,
varaktighet etc.), på den särskilda situationen i medlemsstaterna (komplementaritet med andra
strategier) och tidsmässiga omständigheter (konjunkturcykel, tillväxtkurva). Så har t.ex.
barnomsorgen en skyddsfunktion, men den har också en betydande investeringsdimension om
den är väl utformad, nämligen genom att främja ökad kompetens och integration för den
enskilda individen. Sverige har en av de högsta sysselsättningsgraderna för kvinnor i Europa,
tack vare en familjevänlig sysselsättningspolitik, generös föräldraledighet och investeringar i
allmän barnomsorg.
Väl utformade välfärdssystem, med ett kraftigt inslag av sociala investeringar i kombination
med de två andra funktionerna, dvs. skydd och stabilisering, gör socialpolitiken
ändamålsenligare och effektivare, samtidigt som ett fortsatt stöd för ett rättvisare och mer
inkluderande samhälle garanteras. En modernisering av socialpolitiken inbegriper särskilt att
aktiveringsåtgärder ges en mer framträdande roll. På så sätt ges människor möjlighet att efter
egen förmåga aktivt delta i samhället och ekonomin. Stödsystem bör innehålla en exitstrategi
och således i princip vara tillfälliga. Här ingår också att stödet ges på villkor att ett lämpligt
och specifikt mål (t.ex. deltagande i utbildning) uppnås. Stöd bör bättre riktas in på personer
som behöver det och ges i rätt tid. Individualiserade och integrerade tjänster och förmåner
(t.ex. genom en enda kontaktpunkt (one-stop shop)) kan göra socialpolitiken mer
verkningsfull. Förenklade förfaranden kan göra det lättare för behövande människor att få
tillgång till förmåner och tjänster, och överlappande ordningar och kostnader kan undvikas.
Detta meddelande åtföljs av en rekommendation från kommissionen, Bryta det sociala arvet –
investera i barnens framtid, och en rad arbetsdokument från kommissionens avdelningar.
Tillsammans utgör de ”paketet om sociala investeringar”. De ger en ram för att vid behov
rikta in medlemsstaternas politik på sociala investeringar under hela livet, så att man kan sörja
för tillräckliga och hållbara budgetar för socialpolitiken och arbetsmarknadspolitiken samt för
den offentliga och den privata sektorn. Detta lyftes också fram av Europaparlamentet i dess
5
SV
Såsom betonas i kommissionens meddelande En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk
återhämtning, KOM (2012) 582, 10.10.2012.
3
SV
resolution om den sociala investeringspakten6. Detta är i linje med den årliga
tillväxtöversiktens uppmaning till medlemsstaterna att investera i inkluderande tillväxt med
ökad sysselsättning och fortsätta moderniseringen av de sociala trygghetssystemen, samt
säkerställa deras ändamålsenlighet, tillräcklighet och hållbarhet. Paketet innehåller vägledning
till hur man ska nå Europa 2020-målen genom att upprätta en förbindelse mellan
socialpolitiken, de reformer som rekommenderas i den europeiska planeringsterminen för ett
uppnående av Europa 2020-målen och de EU-fonder som berörs. Det finns också behov av en
förbättrad mätning av fattigdom och aktuellare, EU-omfattande social statistik som visar på
tendenser och resultat.7
Paketet kompletterar till fullo sysselsättningspaketet8, som anger hur man kan gå vidare med
en återhämtning med ökad sysselsättning, vitboken om pensioner9 med en strategi för
tillräckliga,
långsiktigt
bärkraftiga
och
trygga
pensioner,
och
ungdomssysselsättningspaketet10, som specifikt tar upp situationen för ungdomar. Det bygger
även på det regelverk som föreslås för genomförandet av sammanhållningspolitiken under
nästa budgetperiod 2014–2020 och särskilt omfattningen av Europeiska socialfonden (ESF)
och förslaget om att öronmärka minst 20 % av ESF:s medel i varje medlemsstat för främjande
av social inkludering och bekämpning av fattigdom.
1.
UTMANINGARNA
Demografiska förändringar
År 2013 kommer andelen av befolkningen i arbetsför ålder i Europa att minska för första
gången, medan andelen äldre kommer att växa snabbt. För närvarande försörjs varje person
över 65 år av fyra personer, men detta antal sjunker till två före år 2040.
Det finns skillnader mellan olika länder, regioner och sektorer. Sammantaget har EU haft en
blygsam befolkningstillväxt under de senaste åren, men i ett antal medlemsstater, som alla
ligger i den östra delen av EU, har befolkningen minskat stadigt under det decennium som
gått. Vissa mindre gynnade regioner där en befolkningstillväxt sker hos marginaliserade
grupper står inför särskilda utmaningar.
Åldrande, ökande försörjningskvoter och en minskande produktiv befolkning hotar de
offentliga socialpolitiska budgetarnas genomförbarhet och hållbarhet.11 Den ekonomiska
krisen har lett till ökad arbetslöshet, minskade skatteinkomster och ett ökat antal
socialförmånstagare, vilket ytterligare hotar hållbarheten hos våra system för socialt skydd.
De demografiska problemen påverkar alla medlemsstater, men det finns stora skillnader i EU
i fråga om antalet friska levnadsår och förväntad livslängd. Det beror på flera faktorer som är
avgörande för hälsan, bl.a. variationer i levnads- och arbetsvillkor samt livsstil. Skillnader i
tillgången till hälso- och sjukvård och i dess kvalitet bidrar också till detta.
6
7
8
9
10
11
SV
Europaparlamentets resolution av den 20 november 2012, Social investeringspakt – som ett svar på
krisen.
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Evidence on Demography and Social Trends –
Social Policies' Contribution to Inclusion, Employment and the Economy, SWD(2013)38.
Meddelande från kommissionen Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning,
COM (2012) 173, 18.4.2012.
Kommissionens vitbok En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner,
COM(2012) 55, 16.2.2012.
Meddelande från kommissionen Moving Youth into Employment, COM(2012) 727, 5.12.2012.
En närmare bedömning av budgetkonsekvenserna av den åldrande befolkningen görs i 2012 års rapport
om
åldrande
befolkningar:
http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/european_economy/2012/pdf/ee-2012-2_en.pdf
4
SV
Utrymme för effektivitetsvinster i socialpolitiken
De problem som de demografiska förändringarna ger upphov till har förvärrats av krisen och
leder till ett tryck på medlemsstaternas budgetar vid en tidpunkt när ansträngningarna att
uppnå Europa 2020-målen måste intensifieras.
Eftersom de offentliga utgifterna på det socialpolitiska området, som i det stora hela omfattar
pensioner och hälso- och sjukvård, i genomsnitt motsvarar omkring 29,5 % av BNP i EU,
granskas de noga i samband med konsolideringsansträngningarna. Många reformer måste
riktas in på effektivitetsvinster. Reformerna måste utformas väl för att negativa verkningar ska
kunna undvikas när det gäller fattigdomsnivåer, produktivitet och ekonomisk tillväxt,
folkhälsa och social sammanhållning.
För att se till att socialpolitiken är hållbar och ändamålsenlig måste medlemsstaterna finna sätt
att göra den effektivare och verkningsfullare, samtidigt som de reagerar på viktiga
demografiska och samhälleliga förändringar.12 I vissa fall leder mångfalden av förmåner,
organ och villkor för att komma i åtnjutande av dem till extra administrativa kostnader och till
att de som behöver förmånerna mest inte utnyttjar dem i särskilt hög grad. Även otillräcklig
övervakning leder till onödiga utgifter. Vissa kontantförmåner och sociala tjänster är också
bristfälligt målinriktade och når inte de människor som behöver stöd.13
Trots att medlemsstater kan ha lika stora utgifter för socialpolitiken uppnår de varierande
resultat i fråga om fattigdom, sysselsättning och resultat på hälsoområdet. Detta visar att det
finns utrymme för förbättringar när det gäller hur medlen används.14
I den årliga tillväxtöversikt där den europeiska planeringsterminen 2013 lanseras anges att
den pågående processen för att omstrukturera våra ekonomier medför störningar, politiska
utmaningar och sociala problem, men att den är nödvändig för att lägga grunden till en
framtida tillväxt och konkurrenskraft som är smart och hållbar och kommer alla till del. I den
årliga tillväxtöversikten understryks också behovet av reformer av hälso- och
sjukvårdssystemen, med det dubbla syftet att säkerställa tillgången till hälso- och sjukvård av
hög kvalitet och att använda de offentliga resurserna på ett effektivare sätt. Behovet av att
snabba på reformprocessen behandlades redan i 2012 års landspecifika rekommendationer,
som bland annat innehöll en förlängning av det yrkesverksamma livet, incitament till att
arbeta, bättre (sysselsättnings)möjligheter för kvinnor och unga, effektivare sociala
transfereringar och stödsystem och säker tillgång till tjänster av god kvalitet.
Offentliga åtgärder kompletteras med resurser från den privata och den tredje sektorn
Resurserna för socialpolitiken kommer inte bara från den offentliga sektorn. En icke
försumbar del härrör från enskilda personer och familjer. Vidare tillhandahåller ickevinstdrivande organisationer sociala tjänster i en betydande omfattning. Det kan röra sig om
allt från härbärgen för hemlösa och stöd till äldre och personer med funktionsnedsättning till
rådgivning om sociala förmåner i allmänhet. Sociala företag15 kan komplettera den offentliga
12
13
14
15
SV
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Evidence on Demography and Social Trends –
Social Policies' Contribution to Inclusion, Employment and the Economy, SWD(2013)38.
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Report on Follow-up on the Implementation by
the Member States of the 2008 European Commission Recommendation on Active Inclusion of People
Excluded from the Labour Market – Towards a social investment approach, SWD(2013)38.
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Evidence on Demography and Social Trends –
Social Policies' Contribution to Inclusion, Employment and the Economy, SWD(2013)38.
Med den sociala ekonomin, också kallad ”den tredje sektorn”, avses icke-statliga aktörer, till exempel
organisationer i det lokala samhället, frivilligorganisationer och sociala företag som genomför insatser
till social nytta. Sociala företag är företag som i första hand har sociala mål, och deras överskott
5
SV
sektorns insatser och gå i bräschen för utvecklingen av nya marknader, men de behöver mer
stöd än de får i dagsläget16. De vinstdrivande delarna av den privata sektorn måste ytterligare
uppmuntras till att använda sig av den potential som de sociala investeringarna erbjuder, t.ex.
i form av en hälsosam och säker social miljö och arbetsmiljö. Detta begränsar sig inte bara till
företagens sociala ansvar utan inbegriper t.ex. utbildning på arbetsplatsen, företagsintern
barnomsorg, hälsofrämjande, tillgängliga och familjevänliga arbetsplatser.
På det sociala området utnyttjar medlemsstaterna fortfarande inte i tillräcklig utsträckning mer
innovativa strategier för finansiering, t.ex. med deltagande av den privata sektorn och
alternativa finansieringslösningar med hjälp av instrument som mikrofinansiering, politiskt
baserade garantier och obligationer för sociala investeringar (Social Investment Bonds)17.
Målet bör vara budgetbesparingar.
Behov av att investera i människor under hela livet och se till att de har en tillräcklig
försörjning
Om Europa 2020-målen ska bli verklighet måste avhjälpande åtgärder vidtas på bred front för
att möta utmaningar i olika skeden av människors liv.
Barn som växer upp i fattigdom blir ofta kvar i fattigdomen hela livet. Exempelvis drabbas
ofta människor som i barndomen haft sämre förutsättningar i fråga om utbildning18 och hälsa
av tilltagande problem på dessa områden under resten av livet. Det är därför viktigt att ta itu
med bestämningsfaktorer för hälsan under människans hela livscykel. Dåliga skolresultat
leder direkt till sämre framtida anställningsmöjligheter och löner. Till exempel löper romska
barn särskild risk att drabbas av social och ekonomisk marginalisering och diskriminering.
Bara hälften av dessa barn har tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg – hälften av
genomsnittet i EU – och i flera medlemsstater får färre än 10 % av dem en
gymnasieutbildning, vilket leder till en låg sysselsättningsgrad. I Tjeckien har bara två av tio
romer som bor i marginaliserade områden något slag av formell utbildning eller
gymnasiebetyg att bygga sin yrkesbana på.19
Behovet av investeringar i humankapital börjar i tidig ålder och fortsätter under hela livet.
Ungdomsarbetslösheten ligger nu på 23,4 % och siffran ökar hela tiden. Samtidigt har det inte
gjorts några framsteg när det gäller att minska andelen elever som har enbart
grundskoleutbildning eller avbryter en högre utbildning. En oroande hög andel ungdomar
varken arbetar eller studerar, vilket motsvarar 12,9 % av alla ungdomar mellan 15 och 24 år
eller 7,5 miljoner personer under 2011. I vissa medlemsstater löper följaktligen unga
människor större risk än äldre att drabbas av fattigdom. Sådana risker och bristen på
sysselsättning är också ett allvarligt problem i många landsbygdsområden i EU, där ungdomar
har svårare att komma ut på arbetsmarknaden eller hitta sysselsättning jämfört med jämnåriga
16
17
18
19
SV
återinvesteras vanligen i verksamheten eller i lokalsamhället, i stället för att vinsten maximeras för
ägare och aktieägare.
Såsom betonas i initiativet för socialt företagande, i kommissionens meddelande Initiativet för socialt
företagande: skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och
innovation (KOM(2011) 682, 25.10.2011.
Genom samhällsuppbyggande obligationer (social impact bond) finansierar en (vanligen) privat
investerare en tillhandahållare av sociala tjänster som genomför ett socialt program i utbyte mot att den
offentliga sektorn utfärdar ett löfte (”obligation”) om ersättning av den ursprungliga investeringen och
betalning av avkastning om programmet uppnår de sociala mål som ställts upp på förhand.
T.ex. begränsad tillgång till utbildning av hög kvalitet, begränsad tillgång till ytterligare inlärningsstöd,
bristande föräldrastöd eller tillgång till ytterligare (icke-formellt) lärande osv.
Världsbanken, Human Development Sector Unit, Europe and Central Asia Region: Europe and
Centralasia Roma Inclusion: An Economic Opportunity for Bulgaria, Czech Republic, Romania and
Serbia. Policy Note (30.9.2010).
6
SV
i stadsområden och storstäder.20
Arbetstagare i den aktivaste åldersgruppen och äldre arbetstagare påverkas av den snabba
ökningen av långtidsarbetslösheten. Den utsätter dem för risk att drabbas av fattigdom och
innebär en fara för deras anställbarhet, stabiliteten i deras familjer och deras mentala och
fysiska hälsa.
Utöver de unga drabbas även (äldre) kvinnor, arbetslösa, personer med funktionsnedsättning
och i Europa bosatta migranter av svårigheter. Bland dessa personer är arbetslösheten mycket
hög (19,6 % år 2011, jämfört med 9,7 % i genomsnitt). Sysselsättningsgraden bland personer
med funktionsnedsättning är cirka 25 % lägre än för personer som saknar
funktionsnedsättning. Hos utlandsfödda mellan 25 och 54 år är risken för fattigdom och social
utestängning i genomsnitt i hela EU över 10 procentenheter högre än hos andra21. Skillnaden i
risk för fattigdom efter sociala transfereringar mellan migranter och EU-medborgare är också
betydande, nämligen 8 procentenheter22. Vidare löper barn med invandrarbakgrund större risk
att sluta skolan i förtid.
Dessutom är arbetsmarknaderna ännu inte inkluderande. I vissa länder sker det inte någon
större ökning i den takt som kvinnor och personer med migrantbakgrund kommer in på
arbetsmarknaden, och det genomsnittliga antalet arbetade timmar är fortfarande lågt.
Segmenteringen och polariseringen av arbetsmarknaden ger upphov till betydande skillnader i
ett antal länder, och skatte- och bidragssystem kan skapa negativa incitament till att arbeta,
särskilt för låginkomsttagare eller för den andra försörjaren. Förtidspensionering som praxis
och klyftor mellan verklig och lagstadgad pensionsålder leder till lägre ekonomisk aktivitet.
För många människor räcker deras nuvarande arbete inte till för att deras familjer ska kunna ta
sig ut ur fattigdomen. De ”arbetande fattiga” utgör en tredjedel av de vuxna i arbetsför ålder
som riskerar att drabbas av fattigdom.23
Trots insatser för att modernisera välfärdssystemen är framstegen ojämna i EU, och i flera
medlemsstater misslyckas socialpolitiken alltför ofta att hindra delar av befolkningen från att
drabbas av fattigdom och social utestängning och/eller att bli långtidsarbetslösa. Utan socialt
skydd skulle fattigdomsnivåerna kunna vara dubbelt så höga som nu, men för allt fler
människor räcker de sociala förmånerna inte till eller så omfattas de inte alls av förmånerna.
Fler och fler hushåll har finansiella svårigheter,24
Ojämlikheten i fråga om disponibel inkomst har ökat i vissa länder. Samtidigt har den
absoluta levnadsstandarden minskat på ett oproportionerligt sätt för många som redan
befinner sig i en utsatt situation. Detta rimmar illa med medborgarnas rätt till ett värdigt liv.25
Exempelvis kan antalet hemlösa personer i EU enligt en uppskattning från 200926 vara så
många som 410 000 under en given natt. Denna siffra håller på att öka i de flesta
medlemsstater och många fler människor löper en överhängande risk för avhysning.27
20
21
22
23
24
25
26
27
SV
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2012)44 slutlig, 7.3.2012.
Källa: Eurostat, EU-Silc 2008.
Källa: Eurostat, EU-Silc 2008.
EU Employment and Social Situation Quarterly Review, december 2012.
Finansiella svårigheter definieras som att hushållen måste utnyttja besparingar eller skuldsätta sig för att
täcka löpande utgifter.
Se även EU:s stadga om grundläggande rättigheter, där man i avdelning III om jämlikhet fastställer
barnets (artikel 24) och äldres (artikel 25) rättigheter och även hänvisar till jämställdhet mellan kvinnor
och män (artikel 23) och integrering av personer med funktionshinder (artikel 26).
Enligt Ethos definition: http://www.feantsa.org/files/freshstart/Toolkits/Ethos/Leaflet/EN.pdf.
A social inclusion roadmap for Europe 2020, H. Frazer, E. Marlier, I. Nicaise, 2010.
7
SV
Uppmärksamma jämställdhetsdimensionen
Fortsatt bristande jämställdhet leder till särskilda problem som måste lösas på ett enhetligt
sätt.28 I EU lever över 12 miljoner fler kvinnor än män i fattigdom. Förutom att kvinnor har
lägre löner har de också lägre sysselsättningsgrad och arbetar färre timmar, delvis till följd av
obetalt hushållsarbete samt omsorgsansvar för barn och anhöriga.

Kvinnors förvärvsfrekvens är fortfarande 16,4 % lägre än mäns, vilket återspeglar en
fortsatt uppdelning av hushållsansvaret efter kön (år 2011 var förvärvsfrekvensen
64,9 % för kvinnor mot 77,6 % för män i åldersgruppen 15–64 år).

En större andel kvinnor arbetar deltid, vilket leder till att antalet arbetstimmar för
kvinnor i genomsnitt är 17,0 % lägre (33,7 timmar för kvinnor jämfört med 40,6
timmar för män år 2011).

Löneskillnaden mellan könen är 16,2 % (genomsnittlig timlön 2010), vilket dels
beror på kvinnor får lägre lön för likvärdigt arbete, dels på att kvinnors arbete är
koncentrerat till arbetstillfällen med lägre lön.
Mot bakgrund av detta beräknas den sammanlagda inkomstklyftan mellan män och kvinnor i
genomsnitt uppgå till ca 40 %.29 Eftersom bristen på jämställdhet påverkar en enskild person
under hela livet och de negativa verkningarna kumuleras med tiden, blir följden lägre BNP,
lägre sociala avgifter och större fattigdom bland äldre kvinnor. I åldersgruppen över 65 år
riskerar 18 % av kvinnorna att drabbas av fattigdom, jämfört med 13 % av männen. För
människor från en mindre gynnad bakgrund eller som hör till en etnisk minoritet blir bristerna
i jämställdhet ännu större.
28
29
SV
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Evidence on Demography and Social Trends –
Social Policies' Contribution to Inclusion, Employment and the Economy, SWD(2013)38.
Enligt kommissionens beräkningar.
8
SV
2.
VAD
BEHÖVS?
INVESTERINGAR
FOKUS
PÅ
ENKLA,
RIKTADE
OCH
VILLKORADE
SOCIALA
Trots att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna står de alla inför strukturella,
sociala och demografiska utmaningar. De medlemsstater som gått in för en tillväxtmodell där
socialpolitiken inbegriper sociala investeringar, och som gjorde detta på ett tidigt stadium,
konsekvent och redan före krisen, har haft en mer inkluderande tillväxt än andra länder. 30 En
modernisering av socialpolitiken är en fråga av gemensamt intresse på EU-nivå, eftersom en
ineffektiv socialpolitik i ett land kan inverka på andra länder, särskilt inom euroområdet.
Otillräckliga investeringar i socialpolitik som stärker utvecklingen av mänskligt kapital, t.ex. i
förskoleverksamhet och barnomsorg, tar sig tydliga uttryck i lägre utbildningsnivå och
generellt sett lägre kompetensutveckling i vissa medlemsstater.31 Detta kan bidra till att
förklara skillnaderna i ekonomisk konkurrenskraft mellan medlemsstaterna och de nuvarande
obalanserna inom EMU, eftersom lägre utbildning och kompetens ger upphov till en
lågkvalitativ arbetskraft med sämre produktivitet. I medlemsstater med svag ekonomisk
konkurrenskraft kan detta också leda till en tendens för högkvalificerad arbetskraft att lämna
hemlandet för att söka arbete på annat håll, vilket ytterligare minskar produktionspotentialen.
Inför de strukturella utmaningarna på lång sikt måste medlemsstaterna anpassa sig för att se
till att deras sociala system är tillräckliga och hållbara och bidrar till att stabilisera ekonomin.
När människor tillfälligt inte kan finna arbete bör fokus ligga på att förbättra deras kapacitet
för att få dem tillbaka till arbetsmarknaden. Detta måste ske genom en riktad strategi som
utgår från individuella behov och genomförs så kostnadseffektivt som möjligt.
För att ge människor möjlighet att leva upp till sin fulla potential att delta i det sociala och
ekonomiska livet i samhället bör de stödjas i kritiska skeden i livet. Detta arbete börjar med
att investera i barns och ungdomars framtid, för att fortsätta därefter. Social innovation måste
utgöra en integrerad del av de nödvändiga anpassningarna, på så sätt att man testar nya
strategier och väljer de mest effektiva.
2.1.
Öka de sociala systemens hållbarhet och tillförlitlighet genom förenkling och
bättre målinriktning
För att uppnå Europa 2020-målen krävs ett nytt tillvägagångssätt med tanke på de
budgetåtstramningar och demografiska utmaningar som medlemsstaterna står inför.
Socialpolitiken måste bli både tillräcklig och finansiellt bärkraftig, eftersom dessa aspekter
utgör två sidor av samma mynt. Detta innebär först och främst att man ska se till att alla
tillgängliga resurser används mer effektivt genom att förenkla, rikta åtgärderna bättre och
överväga att införa villkorade åtgärder när politiken utformas. Såväl universalism som
selektivitet måste användas på ett intelligent sätt. T.ex. en förskola som är allmänt tillgänglig
för barn, som exempelvis i Frankrike, har visat sig ha en betydande och bestående positiv
effekt på ett barns förmåga att lyckas i skolan och på lång sikt få högre lön på
arbetsmarknaden.
I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om investeringar i hälso- och sjukvård32
anges hur smarta investeringar i hälsa kan leda till bättre hälsoresultat, produktivitet,
anställbarhet, social inkludering och kostnadseffektiv användning av offentliga resurser och
30
31
32
SV
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Evidence on Demography and Social Trends –
Social Policies' Contribution to Inclusion, Employment and the Economy, SWD(2013)38.
Se OECD (2012) Starting strong III: A quality toolbox for Early Childhood Education and Care,
OECD, Paris. I detta dokument framkommer hur förskolepolitiken har påverkat Pisaresultaten (2009)
och hur medlemsstaterna skiljer sig åt när det gäller att investera i denna politik.
Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Investing in Health SWD(2013) 43.
9
SV
bidra till finanspolitisk hållbarhet i hälso- och sjukvårdssystemen33, investeringar i
humankapital och jämlikhet i fråga om hälsa.34
Effekterna av utgifterna bör maximeras ytterligare genom ökade ansträngningar för att minska
bedrägerier
samt
administrativa
bördor
för
användare
och
leverantörer.
Finansieringsstrukturen kan stärkas genom att förbättra skatteuppbörden, bredda
skattebaserna, se över skatteutgiftsposterna och göra skattesystemet mer tillväxtvänligt, t.ex.
genom miljöskatter. Dessutom bör de socialpolitiska åtgärderna bättre riktas till de mest
behövande så att utnyttjandegraden ökar och både tillräckligheten och hållbarheten på sikt
förbättras.
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att

Bättre återspegla de sociala investeringarna i fördelningen av resurser och den
allmänna uppbyggnaden av socialpolitiken, vilket innebär ett större fokus på politik
rörande t.ex. (barn)omsorg, utbildning, aktiv arbetsmarknadspolitik, bostadsstöd,
rehabilitering och hälso- och sjukvårdstjänster. Förbättra hållbarheten i hälso- och
sjukvårdssystemen.35 Finansieringsstrukturerna bör förbättras, exempelvis genom
effektiv skatteuppbörd, en breddning av skattebaserna och ett mer tillväxtvänligt
skattesystem, vilket innebär att negativ inverkan på efterfrågan på arbetskraft kan
undvikas. Framstegen bör rapporteras i de nationella reformprogrammen.

Förenkla bidragssystemen och förvaltningen av dem för användare och
tillhandahållare, minska de administrativa bördorna, minska bedrägerierna och öka
utnyttjandegraden. Detta skulle exempelvis kunna ske genom att inrätta
gemensamma kontaktpunkter och undvika en uppsplittring på många olika typer av
förmåner för en viss omständighet. Förbättra de socialpolitiska åtgärdernas
träffsäkerhet för att se till att de mest behövande får ett tillräckligt stöd samtidigt som
bördan på de offentliga finanserna minskas.
Kommissionen kommer att stödja medlemsstaterna genom följande insatser:

33
34
35
36
SV
Inom ramen för den europeiska planeringsterminen övervaka de sociala systemens
effektivitet och verkningsfullhet och deras tonvikt på sociala investeringar, så att
även tillräckligheten och hållbarheten förbättras. På uppdrag av rådet 36 och i enlighet
med dess arbetsprogram för 2013 kommer kommittén för socialt skydd att arbeta
med finansiering av de sociala trygghetssystemen samt effektivitet och
ändamålsenlighet när det gäller social trygghet. Här ingår att före slutet av 2013
utveckla en metod som kan bidra till detta arbete. Arbetet kommer att bygga på
analys och utbyte av bästa praxis inom ramen för den öppna samordningsmetoden
för socialt skydd och social integration.
Rådets slutsatser, 3054:e mötet i rådet (ekonomiska och finansiella frågor), Bryssel den 7 december
2010.
Rådets slutsatser om gemensamma värderingar i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem
(2006/C 146/01).
Detta bör ske på grundval av den gemensamma rapporten om hälso- och sjukvårdssystemen från
kommittén för ekonomisk politik och kommissionen och av medlemsstaternas samarbete inom ramen
för rådets ”reflexionsprocesser” rörande hälsovårdssystem och kroniska sjukdomar.
Rådets (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) möte 17.2.2012:
”inleda arbetet med finansieringen av de sociala trygghetssystemen och inbjuda övriga berörda
kommittéer att delta i detta viktiga arbete.”
10
SV

Under 2013 inrätta en expertpanel med uppgift att ge oberoende rådgivning om
effektiva sätt att investera i hälsa37.
2.2.
Tillämpa en aktiverings- och stödpolitik genom riktat, villkorat och effektivare stöd
Åtgärder måste vidtas av både myndigheter och arbetsgivare i medlemsstaterna för att
ytterligare öka arbetskraftsdeltagandet, särskilt genom att avlägsna de återstående hindren för
ett fullständigt deltagande, och att öka skapandet av nya arbetstillfällen och efterfrågan på
arbetskraft.
Utöver de politiska riktlinjer som anges i sysselsättningspaketet och i paketet En ny syn på
utbildning38 med fokus på tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden, innebär detta att man
investerar i socialpolitik, tjänster och kontantförmåner som både aktiverar och erbjuder
möjligheter. Sociala investeringar bör inriktas på resultatet för den enskilde och för samhället
i stort. Stödet måste erbjuda enskilda personer en exitstrategi, beviljas så länge som det
behövs, och således i princip vara tillfälligt. I vissa fall ger sociala tjänster ett större stöd än
kontantförmåner. Dessutom bör vissa typer av stöd vara ömsesidiga, dvs. villkorade till att
den enskilde uppnår ett lämpligt och specifikt mål som är anpassat till dennes förmåga, vilket
ofta är fallet t.ex. för att få arbetslöshetsersättning.
Genomförandet av rekommendationen om aktiv inkludering39 och riktlinjerna i detta paket40
är av största vikt i detta hänseende. Åtgärderna måste svara mot den enskildes behov i stället
för att hänga samman med bidragets karaktär eller den ”målgrupp” som den enskilda personen
råkar tillhöra. Gemensamma kontaktpunkter och enskilda kontrakt utgör exempel på ett
förenklat tillvägagångssätt som svarar mot människors behov. Att ställa upp referensbudgetar
kan stödja genomförandet av denna rekommendation.41
Skatte- och förmånssystemen bör göra arbete lönsamt och socialpolitiken bör också se till att
alla har en tillräcklig försörjning. Hindren för kvinnors och andra underrepresenterade
arbetstagares deltagande på arbetsmarknaden bör överbryggas. Det krävs insatser i ett tidigt
skede, kompletterade genom tillgång till grundläggande tjänster som grundläggande
betalkonton, internet, transport42, barnomsorg, utbildning och hälsa. En annan del av denna
insats är att stimulera till prissättning enligt ”kundens bästa anbud” (best offer pricing)43 på
konsumtionsvaror och tjänster samt att förbättra integrationen i det ekonomiska livet.
Avgörande i detta sammanhang är att genomföra lagstiftningspaketet om bankkonton som
innehåller åtgärder för att ge alla konsumenter i EU ett betalkonto med grundläggande
37
38
39
40
41
42
43
SV
Kommissionens beslut 2012/C 198/06 av den 5 juli 2012 om inrättande av en mångsektoriell oberoende
expertpanel för rådgivning om effektiva sätt att investera i hälsa.
Kommissionens meddelande En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre
socioekonomiska resultat. COM (2012) 669, 20.11.2012.
Kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är
utestängda från arbetsmarknaden (2008/867/EG, offentliggjort i EUT L 307, s.11, 18.11.2008).
Se arbetsdokumetet från kommissionens avdelningar Report on Follow-up on the Implementation by the
Member States of the 2008 European Commission Recommendation on Active Inclusion of People
Excluded from the Labour Market – Towards a social investment approach SWD(2013)39.
Referensbudgetar innehåller en förteckning över varor och tjänster som en familj av en viss storlek och
sammansättning behöver för att kunna leva på en viss nivå av välbefinnande, tillsammans med de
beräknade månatliga eller årliga kostnader som är förenade med dessa. Källa: European Consumer Debt
Network (2009), Handbook of reference budgets, ss. 5.
Se även EU:s regelverk om passagerares rättigheter och kollektivtrafik, förordning (EU) nr 1177/2010.
Det lägsta pris som konsumenterna kan betala för en viss vara eller tjänst, inbegripet, i förekommande
fall, genom att köpa kombinerade varor eller tjänster.
11
SV
funktioner, i enlighet med 2011 års rekommendation om tillgång till ett grundläggande
betalkonto44.
Sociala investeringar spelar en särskild roll för människor som drabbas oproportionerligt hårt
av arbetslöshet, fattigdom, undermåliga bostäder och dåliga hälsoförhållanden samt
diskriminering. T.ex. är många romer extremt marginaliserade och lever under synnerligen
dåliga socioekonomiska förhållanden. Detta kräver politik som är inriktad på deras behov och
ger ett integrerat stöd. Att bekämpa hemlöshet med särskild inriktning på prevention och
tidiga ingripanden kan leda till avsevärda besparingar i fråga om nödbostäder, hälso- och
sjukvård och förebyggande av brottslighet. Detta inbegriper också en översyn av
bestämmelser och praxis i fråga om avhysning.
Innovation är en viktig faktor för den sociala investeringspolitiken eftersom socialpolitiken
förutsätter en ständig anpassning till nya utmaningar. Detta innebär att utveckla och införa
nya produkter, tjänster och modeller, att testa dem och gynna dem som är mest effektiva och
ändamålsenliga. Innovatörer inom socialpolitiken behöver en ram för att bland annat testa och
främja nya finansieringsmekanismer samt mäta och utvärdera effekterna av sin verksamhet.
Innovationen inom socialpolitiken måste få större omfattning, integreras i det politiska
beslutsfattandet och kopplas till prioriteringar såsom genomförandet av landsspecifika
rekommendationer, bland annat med hjälp av ESF.
Sociala företag tillsammans med den tredje sektorn kan komplettera den offentliga sektorns
arbete och bli pionjärer när det gäller att utveckla nya tjänster och marknader för individer och
offentliga förvaltningar, men de behöver utbildning och stöd. Det är viktigt för
medlemsstaterna att för sociala entreprenörer tillhandahålla stödsystem, incitament till
nyetableringar och införa ett gynnsamt regelverk45. Exempel på framgångsrika projekt och
riktlinjer för den fortsatta användningen av EU:s medel, bland annat ESF, ingår i detta
paket.46
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att

Till fullo genomföra kommissionens rekommendation om aktiv inkludering (2008)
utan dröjsmål, i förekommande fall även genom användning av ESF och Europeiska
regionala utvecklingsfonden (Eruf), och att integrera dess tre pelare: tillräckligt
inkomststöd, inkluderande arbetsmarknader och stödjande tjänster. Införa rättsliga
ramar som garanterar tillgång till effektiva, högkvalitativa och överkomliga sociala
tjänster i enlighet med EU:s regler. Ställa upp referensbudgetar, på grundval av den
metod som kommissionen kommer att utveckla i samarbete med kommittén för
socialt skydd, för att utforma ett effektivt och tillräckligt inkomststöd som tar hänsyn
till de sociala behov som konstaterats på lokal, regional och nationell nivå47.
Framsteg på alla dessa områden bör återspeglas i de nationella reformprogrammen.

Minska löneskillnaderna mellan könen och undanröja andra hinder för kvinnors och
andra underrepresenterade arbetstagares deltagande på arbetsmarknaden, bland annat
44
45
46
47
SV
Kommissionens rekommendation 2011/442/EU om tillgång till ett grundläggande betalkonto,
18.7.2011.
EU:s regler om statligt stöd måste respekteras (och de möjligheter som erbjuds t.ex. genom den
allmänna gruppundantagsförordningen 800/2008 eller förordningen om stöd av mindre betydelse
1998/2006 kan användas).
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Social Investment through the European Social
Fund SWD(2013)44.
I enlighet med de gemensamma principer om aktiv inkludering som antogs av rådet den 12 december
2008.
12
SV
genom att uppmuntra arbetsgivare att ta itu med diskriminering på arbetsplatsen och
erbjuda möjligheter att förena arbete och familj (t.ex. barnomsorg), genom anpassade
arbetsplatser, inklusive IKT-baserade lösningar, e-tillgänglighet, mångfaldshantering,
program för kompetenshöjning och utbildning, för erkännande av färdigheter och
kvalifikationer samt genom rörlighet och möjligheter att byta yrkesbana. Detta bör
uppnås med hjälp av t.ex. arbetsmarknadslagstiftning, lagstiftning om
föräldraledighet samt skattelättnader. Åtgärder bör vidtas för att se till att skatte- och
bidragssystemen anpassas för att göra arbete lönsamt (sänkta förmånströsklar eller
riktade skatteincitament för redan anställda). ESF, Eruf, Europeiska fonden för
integration av tredjelandsmedborgare och europeiska asyl- och migrationsfonden bör
utnyttjas för att uppnå detta mål.

Bekämpa hemlöshet med hjälp av omfattande strategier som bygger på
förebyggande, ett bostadsinriktat synsätt och en översyn av bestämmelser och praxis
för avhysning, med beaktande av de viktigaste slutsatserna i de riktlinjer för att
bekämpa hemlöshet som ingår i detta paket.

Vid behov utnyttja Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt för
att bekämpa materiell fattigdom och hemlöshet, bl.a. genom stöd till kompletterande
åtgärder för social inkludering.

Genomförande av kommissionens rekommendation om tillgång till ett
grundläggande betalkonto.48 Stimulera till prissättning enligt kundens bästa anbud på
konsumtionsvaror och tjänster samt förbättra integrationen i det ekonomiska livet.

Utveckla konkreta strategier för social innovation, t.ex. partnerskap mellan den
offentliga, privata och tredje sektorn, sörja för tillräckligt och förutsebart finansiellt
stöd, bland annat mikrofinansiering, och tillhandahålla utbildning, nätverk och
mentorskap i syfte att stödja en erfarenhetsbaserad politik. Dra full nytta av de
finansieringsmöjligheter som erbjuds av ESF, ERUF, Europeiska jordbruksfonden
för landsbygdsutveckling (EJFLU), EIF och Europeiska unionens program för social
förändring och social innovation för att göra detta och utvidga framgångsrika projekt.
Prioritera innovation inom socialpolitiken vid genomförandet av landsspecifika
rekommendationer och rapportera detta genom de nationella reformprogrammen.

Stödja sociala entreprenörer49 genom att ge incitament till nyetableringar och dessa
företags fortsatta utveckling genom att utvidga deras kunskap och nätverk, och att
förse dem med ett gynnsamt regelverk i enlighet med initiativet för socialt
entreprenörskap50 och Handlingsplan för företagande 202051.

Undersöka och utveckla innovativa sätt att säkra ytterligare privat finansiering för
sociala investeringar inom EU, t.ex. via offentlig-privata partnerskap.
Kommissionen kommer att stödja medlemsstaterna genom följande insatser:
48
49
50
51
SV
Kommissionens rekommendation 2011/442/EU av den 18 juli 2011 om tillgång till ett grundläggande
betalkonto:
http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2011:190:0087:01:SV:HTML
Delen ”socialt entreprenörskap” inom programmet för social förändring och innovation (90 miljoner
euro) stöder utvecklingen av marknaden för sociala investeringar och underlättar tillgången till
finansiering för sociala företag genom tillhandahållande av eget kapital, hybridkapital, lånefinansiering
och bidrag.
Meddelande från kommissionen Initiativet för socialt företagande: skapa förutsättningar för att främja
sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation (KOM(2011) 682, 25.10.2011.
Meddelande från kommissionen Handlingsplan för företagande 2020, COM (2012) 795, 9.1.2013.
13
SV

Övervaka reformer med sikte på en aktiv inkludering52 inom ramen för den
europeiska planeringsterminen, utarbeta en metod för referensbudgetar år 2013 och
när dessa referensbudgetar väl har utarbetats tillsammans med medlemsstaterna, med
hjälp av dem övervaka att inkomststödet är tillräckligt.

Klargöra för offentliga myndigheter och tjänsteleverantörer hur EU:s regler om
statligt stöd, den inre marknaden och offentlig upphandling53 ska tillämpas på sociala
tjänster, genom en uppdaterad handledning54 och regelbundet informationsutbyte
med berörda parter.

Utarbeta en rekommendation om bästa praxis för integrering av romer som bygger på
medlemsstaternas erfarenheter, och varje år inom ramen för den europeiska
planeringsterminen rapportera om framstegen i genomförandet av nationella
strategier för integrering av romer. Underlätta integreringen av romer genom utbyte
av bästa praxis samt utveckling av transnationellt samarbete, via nätverket av
kontaktpunkter för nationella strategier för integrering av romer.

Lägga fram ett förslag till lagstiftning för att förbättra tillgången till grundläggande
betalkonton, öka insynen och jämförbarheten när det gäller bankavgifter och
underlätta byte av bankkonto.

Göra människor mer medvetna om sina sociala rättigheter, genom mer
användarvänliga vägledningar till det sociala skyddet, och bidra till inrättandet av
tjänster med vilkas hjälp människor kan följa upp sina pensionsrättigheter.
Kommissionen kommer dessutom att bidra till att förhindra diskriminering på grund
av medborgarskap och minska hindren för mobila arbetstagare med hjälp av ett
direktiv som syftar till en bättre tillämpning och övervakning av efterlevnaden av
rätten till fri rörlighet.

Under 2013 ge vägledning till medlemsstaterna om hur de kan utnyttja innovation
inom socialpolitiken vid genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna.
Vägledningen kommer att innehålla exempel på användning av medel från de
europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Under 2013 lägga fram en rapport om genomförandet av meddelandet Solidaritet i
hälsa: att minska ojämlikhet i hälsa i EU.55
2.3.
Sociala investeringar under hela livet
Stöd bör inriktas på de särskilda behov som uppkommer under livets gång: från barndomen,
ungdomen och övergången från skola till arbete, föräldraskap, under hela yrkeslivets gång och
fram till ålderdomen. Detta innebär att integrerade tjänster, kontantförmåner och stöd ska
anpassas till de kritiska perioderna i en människas liv och att man förebygger att problem
uppstår i ett senare skede.
52
53
54
55
SV
Se fotnoterna 38 och 39.
Kommissionens förslag till direktiv om offentlig upphandling (KOM(2011) 896 slutlig) och ett direktiv
om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster
(KOM(2011) 895 slutlig) är för närvarande föremål för förhandlingar.
Vägledning om hur Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd, offentlig upphandling och den
inre marknaden ska tillämpas på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, särskilt sociala tjänster av
allmänt intresse.
Kommissionens meddelande Solidaritet i hälsa: att minska ojämlikhet i hälsa i EU, KOM(2009) 567
slutlig.
14
SV
Kommissionens rekommendation Bryta det sociala arvet - investera i barnens framtid56, som
ingår i detta paket, är ett tydligt exempel på hur målinriktade sociala investeringar kan utgöra
en del av en rättighetsbaserad politik som bygger på universalitet och främjar lika möjligheter.
Inriktningen på barn är av största vikt för en hållbar, effektiv och konkurrenskraftig
kunskapsekonomi och för ett samhälle med en rättvis fördelning mellan generationer. Om de
framtida pensionerna ska räcka till beror på det mänskliga kapitalet hos dem som idag är barn.
Om ökningen i förväntad livslängd och minskningen av befolkningen i arbetsför ålder inte är i
balans kan det leda till en utgiftsstruktur som är inriktad på förmåner vid ålderdom, generellt
sett större statsbudgetar och mindre resurser för barn och ungdomar. Det råder ett brett
samförstånd om att en högkvalitativ förskoleverksamhet och barnomsorg är ett effektiv sätt att
förebygga kort skolgång och leder till bättre studieresultat, hälsa, framtida
sysselsättningsresultat och social rörlighet.
För att förhindra att sämre förutsättningar överförs från generation till generation måste
åtgärder vidtas på en rad politikområden; barnen måste stödjas men även deras familjer och
det omgivande samhället. Detta förutsätter en kombination av kontantförmåner och andra
förmåner, lika tillgång till utbildning av hög kvalitet, en minskad andel elever med enbart
grundskoleutbildning samt ett slut på segregeringen i skolan och felaktig användning av
specialpedagogisk undervisning.
Genom investeringar i hälso- och sjukvård från tidig ålder ges människor möjlighet att vara
aktiva längre och ha bättre hälsa. De höjer arbetskraftens produktivitet och minskar det
finansiella trycket på hälso- och sjukvårdssystemen. Hälsofrämjande och förebyggande
hälsovård är särskilt viktiga under hela livet. I detta sammanhang är det också viktigt att
framhålla fördelarna med att investera i hälsa och säkerhet i arbetet.57
Europeiska kommissionens ungdomssysselsättningspaket58 utgör ett svar på den rådande
situationen med hög ungdomsarbetslöshet. I paketet föreslås system som ser till att alla unga
får ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, fortsatt utbildning, lärlingsplats eller
praktik inom fyra månader efter det att de har blivit arbetslösa eller avslutat en formell
utbildning. Denna ungdomsgaranti förbättrar anställningstryggheten för unga genom att stödja
övergången från skola till arbete. Den bör kompletteras med möjligheter att höja kompetensen
genom livslångt lärande. Även det föreslagna programmet ”Erasmus för alla” 59 ska hjälpa
unga människor att få utbildning och kompetens som kan bidra till deras personliga
utveckling, att få nya färdigheter och språkkunskaper och förbättra sina möjligheter på
arbetsmarknaden.
Senare i livet gör politik för hälsa och aktivt åldrande det möjligt för människor att utnyttja
sin potential. Äldre människors bidrag till samhället som vårdare för andra eller
frivilligarbetare förbises ofta, och de bör få tillräckligt stöd för att ägna sig åt denna
verksamhet. Tack vare Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan
generationerna har medvetenheten ökat om äldre människors bidrag till samhället och året har
gett politiska impulser till initiativ, t.ex. den nya federala planen för äldre i Österrike.
Detta paket innehåller exempel på hur behovet av långtidsvård kan tillgodoses genom
förebyggande, rehabilitering och skapande av åldersvänliga miljöer, och genom utveckling av
56
57
58
59
SV
Se kommissionens rekommendation Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid, C(2013)778.
KOM(2007) 62 slutlig, 21.2.2007.
Meddelande från kommissionen Moving Youth into Employment, COM (2012) 727, 5.12.2012.
Kommissionens meddelande Erasmus för alla: EU:s program för allmän utbildning, yrkesutbildning,
ungdom och idrott, KOM(2011) 787, 23.11.2011.
15
SV
effektivare sätt att tillhandahålla hälso- och sjukvård60. Den utbredda bristen på arbetskraft
inom hälso- och sjukvården och långtidsvården bör också lösas genom incitament för att öka
sysselsättningen inom vårdyrkena och förbättra arbetsvillkoren inom sektorn. Lättillgängliga
transporttjänster till rimliga priser och anpassade bostäder ger också äldre och personer med
funktionsnedsättning möjlighet att ta hand om sig själva så länge som möjligt och minskar
behovet av kostnadskrävande långtidsvård.
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att

Genomföra rekommendationen Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid
på ett integrerat sätt, genom en kombination av kontantförmåner och andra förmåner
samt tillgång till bra förskola, hälsovård och sociala tjänster. Råda bot på ojämlikhet i
barndomen genom att få ett slut på segregeringen i skolan och felaktig användning av
specialpedagogisk undervisning. Göra förskoleverksamhet och barnomsorg mer
synliga och tillgängliga, i linje med Barcelonamålen för barnomsorg61 och EU:s mål
för förskoleverksamhet och barnomsorg62. Rapportera om framstegen i de nationella
reformprogrammen. Utnyttja ESF, Eruf och EJFLU för att främja tillgång till hälsooch sjukvård, sociala tjänster samt förskola och barnomsorg.

Genomföra rekommendationen om politiska strategier för att minska andelen elever
med enbart grundskoleutbildning och utveckla en erfarenhetsbaserad och
övergripande politik mot kort skolgång som omfattar förebyggande, ingripande och
kompenserande åtgärder63.

Använda de vägledande principerna för aktivt åldrande och solidaritet mellan
generationerna64 och indexet för aktivt åldrande65, med vars hjälp äldre följs i fråga
om sysselsättning, social delaktighet och ett självständigt liv, och de möjligheter som
erbjuds genom det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt
åldrande66 för att bedöma i vilken utsträckning äldre människor kan förverkliga sin
potential.
Kommissionen kommer att stödja medlemsstaterna genom följande insatser:

60
61
62
63
64
65
66
SV
Förbättra insamlingen av longitudinella data, med särskild inriktning på barn, för att
få fram bättre underlag för utvecklingen och övervakningen av socialpolitiken med
ett livslångt perspektiv. Rapportera om framstegen i rapporten Sysselsättning och
social utveckling i Europa.
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Long-Term Care in Ageing Societies –
Challenges and Policy Options, SWD(2013)41.
Vid toppmötet i Barcelona 2002 ställde Europeiska rådet upp målet att tillhandahållandet av
barnomsorg 1) senast 2010 skulle omfatta minst 90 % av barnen mellan tre år och den obligatoriska
skolåldern och 2) minst 33 % av alla barn under 3 år.
Senast 2020 bör minst 95 % av barn som har fyllt fyra år men ännu inte uppnått åldern för obligatorisk
skolstart delta i förskoleverksamhet. Rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för
europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020), bilaga I till slutsatserna (EUT C 119, 28.5.2009, s.
2).
Rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som
lämnar skolan i förtid (EUT C 191, 1.7.2011, s. 1).
Rådets slutsatser av den 6 december 2012.
Europeiska kommissionens och Uneces policydokument Active Ageing Index, publiceras 2013 på
http://europa.eu/ey2012.
Målet för det europeiska innovationspartnerskapet om aktivt och hälsosamt åldrande är att öka det
genomsnittliga antalet friska levnadsår för EU:s befolkning med två år fram till 2020. Det är en del av
flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen i Europa 2020-strategin.
16
SV

Inom ramen för ett forskningsprojekt finansierat av Progressprogrammet undersöka
om villkorade kontantöverföringar till stöd för förskolan kan vara verkningsfulla.

Under 2013 samarbeta med kommittén för socialt skydd om en rapport om strategier
för långtidsvård till stöd för sunt och aktivt åldrande och öka möjligheterna till ett
självständigt liv för människor i alla åldrar, med hjälp av alla de möjligheter som den
nya tekniken erbjuder, inklusive e-hälsovård, och övervaka framstegen mot ett
hållbart och tillräckligt socialt skydd när det gäller långtidsvård. Kommissionen
kommer också att utveckla en handledning för beslutsfattare i medlemsstaterna, för
att stödja dem i utarbetandet av långsiktiga vårdstrategier, med utgångspunkt i det
arbete som utförs 2013–2014 av Institutet för framtidsstudier (IPTS) inom
Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC).
3.
VÄGLEDNING FÖR ANVÄNDNINGEN AV EU-MEDEL 2014–2020
EU:s budget bör vara ”en katalysator för tillväxt och sysselsättning i hela Europa, särskilt
genom att användas som hävstång för produktiva investeringar och investeringar i
humankapital”.67 Den andel av EU:s medel som medlemsstaterna anslår till sysselsättning,
utveckling av humankapital, hälso- och socialpolitik – bl.a. genom ESF – har dock minskat
sedan 1989. Av denna anledning har kommissionen för perioden 2014–2020 föreslagit att
minst 25 % av de sammanhållningspolitiska medlen bör anslås till humankapital och sociala
investeringar, med andra ord investeringar i människor genom ESF. Kommissionen har vidare
föreslagit att minst 20 % av ESF:s totala resurser i varje medlemsstat bör tilldelas det
tematiska målet att ”främja social inkludering och bekämpa fattigdom”.
Under programperioden 2007–2013 har Europeiska socialfonden hittills nått över 50 miljoner
människor, bland annat över 4,5 miljoner arbetslösa och 5 miljoner icke-förvärvsarbetande
personer enbart under 2011. ESF har tillhandahållit 75 miljarder euro för att hjälpa människor
att utnyttja sin potential, genom att höja sin kompetens och få bättre möjligheter till
sysselsättning. Programmen inom ramen för fonden har bidragit till att mildra de negativa
effekterna av krisen, bevara arbetstillfällen och förbereda EU för ett ekonomiskt uppsving.
Från Europeiska regionala utvecklingsfonden har 18 miljarder euro gjorts tillgängliga för
åtgärder för social inkludering, huvudsakligen för investeringar i utbildning, hälsovård och
social infrastruktur.
De europeiska struktur- och investeringsfonderna68, särskilt ESF, Progress 2007–2013,
programmet för social förändring och innovation 2014–2020 och Fonden för europeiskt
bistånd till dem som har det sämst ställt är viktiga instrument för medlemsstaterna när det
gäller att genomföra den strategi som fastställs i paketet om sociala investeringar. Ekonomiskt
stöd från sammanhållningspolitiken, som syftar till att stärka den ekonomiska, sociala och
territoriella sammanhållningen inom hela EU, kommer att fortsätta att vara ett viktigt verktyg
under programperioden 2014–2020 för att Europa 2020-strategins mål ska uppnås,
tillsammans med de nödvändiga reformer och moderniseringsåtgärder som anges i detta
meddelande.
För att stödja tillväxt för alla har kommissionen uppmanat medlemsstaterna att se till att de i
sin politik för sysselsättning, utveckling av humankapital, modernisering av offentliga
67
68
SV
Slutsatser från Europeiska rådets möte den 7–8 februari 2013.
Europeiska
socialfonden
(ESF),
Europeiska
regionala
utvecklingsfonden
(ERUF),
Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och
Europeiska havs- och fiskerifonden.
17
SV
tjänster, territoriell investering och social inkludering beaktar de landsspecifika
rekommendationerna och analysen av de viktigaste utmaningar som beskrivs i de
arbetsdokument från kommissionens avdelningar som innehåller bedömningar av de
nationella reformprogrammen och stabilitetsprogrammen69. Stöd från ESF70 kan kompletteras
med ytterligare finansiering från Eruf, särskilt för investeringar i social infrastruktur samt
hälso-, barnomsorgs-, bostads- och utbildningsinfrastruktur, och till stöd för fysiskt och
ekonomiskt återställande av eftersatta stads- och landsbygdssamhällen. Dessa investeringar
kan påverka socialpolitiska reformer, t.ex. avskaffandet av segregeringen i
utbildningsinstitutioner, övergången till vård i samhället och politiken för integrerade
bostäder.
I förordningen om gemensamma bestämmelser71 fastställs de prioriterade områdena för
finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Med hjälp av medel från
struktur- och investeringsfonderna kommer genomförandet av relevanta landsspecifika
rekommendationer och av nationella reformprogram att stödjas. Framstegen när det gäller att
uppnå de politiska målen kommer att följas upp inom ramen för den europeiska
planeringsterminen.
Medlemsstaterna kan använda medlen från struktur- och investeringsfonderna för att stödja
genomförandet av de politiska riktlinjer som anges i detta meddelande, bland annat genom
social innovation, social ekonomi och socialt entreprenörskap.72 En särskild tyngdpunkt för
ESF – med stöd även från Eruf – är social innovation73, med testning av innovativa metoder
och en utvidgning av dem, och denna kommer att bidra till utvecklingen av en mer
verkningsfull socialpolitik.
I samband med operativ vägledning som offentliggörs senast i mitten av 2013 kommer
kommissionen att lägga fram närmare riktlinjer för hur medlemsstaterna bäst kan använda
medel från struktur- och investeringsfonderna för att förverkliga de överenskomna tematiska
målen. Vägledningen kommer att bidra till förverkligandet av politiska reformer samt hållbara
och effektiva offentliga tjänster. När det gäller t.ex. fattigdom bland barn tas i vägledningen
upp vilken typ av åtgärder som krävs i ett land med en stor romsk befolkning, med liten
tillgång till barnomsorg och stora ojämlikheter i skolresultat. Andra ämnen är innovation,
barnomsorg, hälsa, avinstitutionalisering och aktiv inkludering.
Utöver struktur- och investeringsfonderna innehåller också programmet för social förändring
och social innovation, Horisont 2020, Cosme74 och hälsoprogrammet särskilda bestämmelser i
syfte att ge ekonomiskt stöd till socialpolitisk innovation. Med hjälp av ESF kan framgångsrik
socialpolitik som testats i den offentliga och den privata sektorn få en bredare användning.
69
http://ec.europa.eu/europe2020/index_sv.htm
70
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Social Investment through the European Social
Fund SWD(2013)44.
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska
regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den
gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala
utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av
rådets förordning (EG) nr 1083/2006.
Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Social Investment through the European Social
Fund SWD(2013)44.
I förordningen om sammanhållningspolitiken för 2014-2020 föreslog kommissionen att den sociala
ekonomin och sociala företag skulle utgöra en investeringsprioritering.
Program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag.
71
72
73
74
SV
18
SV
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt kommer att hjälpa
medlemsstaterna att garantera en tillräcklig försörjning genom att ta itu med
livsmedelsbristen, hemlösheten och den materiella fattigdomen hos barn. EU:s resurser kan
dessutom kompletteras med medel från exempelvis Världsbanken, Europarådets
utvecklingsbank och Europeiska investeringsbanksgruppen.
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att

Anslå medel för sammanhållningspolitik och landsbygdsutveckling till utveckling av
humankapital, t.ex. social inkludering, minskning av regionala skillnader, aktivt och
hälsosamt åldrande, tillgång till sociala tjänster och tjänster inom utbildning och
hälso- och sjukvård samt livslångt lärande. Resurserna bör räcka till för att
genomföra de strukturella förändringar som föreslås i de landsspecifika
rekommendationerna, med beaktande av målen i Europa 2020-strategin. Se till att de
åtgärder som får stöd från fonderna genomförs med beaktande av relevanta
landsspecifika rekommendationer och principen om sociala investeringar.

Tillgodose behoven hos mindre gynnade personer, bland annat dem som bor i fattiga
och isolerade områden, med samordnade insatser med medel från de europeiska
struktur- och investeringsfonderna.

Försöka hitta sätt att komplettera EU:s resurser med finansiering från Världsbanken,
Europarådets utvecklingsbank och Europeiska investeringsbanksgruppen.

Pröva nya strategier (t.ex. IKT-baserad innovation) för socialpolitiken, bland annat
genom programmet för social förändring och social innovation, och utvidga därefter
omfattningen av de mest verkningsfulla innovationerna med hjälp av medel från de
europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Engagera berörda parter, särskilt de organisationer i det civila samhället som är nära
knutna till målgrupperna för sociala insatser, i planeringen och genomförandet och
underlätta deras tillgång till finansiering.
Kommissionen kommer att stödja medlemsstaterna genom följande insatser:
SV

Före mitten av 2013 utarbeta operativa riktlinjer för medlen från de europeiska
struktur- och investeringsfonderna som till fullo återspeglar principen om sociala
investeringar. På grundval av uppgifter som medlemsstaterna har skickat in i enlighet
med de förfaranden som anges i förordningarna om strukturfonderna kommer
kommissionen att övervaka prestationer och resultat vid genomförandet av
programmen. Om genomförandet ger anledning till oro tar kommissionen upp frågan
med medlemsstaterna, inom ramen för det förfarande som anges i förordningen om
gemensamma bestämmelser.

Möjliggöra ett ökat utbyte av kunskap. Kommissionen kommer särskilt att utveckla
en kunskapsbank med medlemsstaterna och Europeiska fonden för förbättring av
levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) för att dela de erfarenheter som gjorts, både
erfarenheter av politiken och god praxis i fråga om medel från de europeiska
struktur- och investeringsfonderna. Genom ESF kommer kommissionen att stödja
utarbetandet av ”fattigdomskartor” för att kartlägga lokala områden som är allvarligt
eftersatta eller mindre gynnade på flera sätt, för att se till att åtgärderna leder till
effekter för målbefolkningen.
19
SV

Genom ESF stödja nationella och regionala myndigheters uppbyggnad av kapacitet
för att genomföra en effektiv politik, inbegripet främjande av socialt
entreprenörskap.
4.
RIKTADE EU-INITIATIV
I detta avsnitt lägger kommissionen fram en rad initiativ som nämnts i detta meddelande och
som är av avgörande betydelse för att garantera en målinriktad och integrerad strategi för
sociala investeringar.
4.1.
Åtgärder för att stimulera till finansiering i sociala investeringar
Kommissionen kommer att fortsätta att tillhandahålla stöd från strukturfonderna, särskilt ESF,
men nya finansieringsverktyg kan och bör utnyttjas med tanke på att underlätta
konsolideringen av de offentliga finanserna, genom större medverkan av privat finansiering:

Stöd till sociala företags tillgång till finansiering: europeiska fonder för socialt
företagande
Såsom anges i initiativet för socialt företagande spelar sociala entreprenörer en avgörande roll
för att främja social inkludering och investeringar i humankapital. Sociala företag behöver
dock få lättare tillgång till privat finansiering till stöd för sin verksamhet, vilket gör det
möjligt för dem att expandera. Kommissionen har föreslagit en stödfond för de sociala
företagen som en del av programmet för social förändring och innovation som inleds 2014,
och dessutom föreslagit en förordning75 om en beteckning för en europeisk fond för socialt
företagande, så att investerarna lätt kan kartlägga medel som stöder europeiska sociala företag
och få tillgång till viktig information om fonderna för socialt företagande. Den föreslagna
förordningen kommer att undanröja hinder för kapitalanskaffning runtom i Europa och göra
investeringar enklare och effektivare. Kommissionen kommer dessutom att utveckla metoder
för att mäta de socioekonomiska fördelar som skapas av sociala företag och anordna en
högnivåkonferens i början av 2014 för att sprida god praxis när det gäller att stödja socialt
entreprenörskap.

Undersöka användning av nya finansiella instrument
Innovativa finansieringsmetoder för sociala investeringar med medel från den privata och den
tredje sektorn utgör ett viktigt komplement till den offentliga sektorns insatser.
Mikrofinansiering kan spela en viktig roll i detta sammanhang. Att nya småföretag grundas är
avgörande för att sysselsättnings- och integrationsmålen i Europa 2020-strategin ska uppnås.
Ett av de största hindren för nyföretagande är bristande tillgång till finansiering, särskilt
mikrolån. Kommissionen har föreslagit en fortsättning av Progress-instrumentet för
mikrokrediter inom programmet för social förändring och innovation, med start 2014 och en
budget på ca 92 miljoner euro. Instrumentet kommer att finansiera kapacitetsuppbyggnad för
mikrokreditgivare och göra det lättare att få finansiering för människor som vill starta eget
företag, men har svårigheter att få traditionella lån.

Samhällsuppbyggande obligationer
Samhällsuppbyggande obligationer (Social Impact Bonds), som ger incitament till privata
investerare att finansiera sociala program genom att erbjuda avkastning från den offentliga
sektorn om programmen uppnår positiva sociala resultat, hör till de verktyg som behöver
75
SV
Kommissionens lagstiftningsförslag Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
europeiska fonder för socialt företagande KOM(2011) 862, 7.12.2011.
20
SV
undersökas närmare. Kommissionen kommer att stödja medlemsstaterna genom att främja
utbyte av erfarenheter på området.
4.2.
Främja en tillräcklig försörjning/Öka medvetenheten om sociala rättigheter
Kommissionen kommer att sörja för ett genomförande av bestämmelserna för att skydda de
personer som har störst behov av stöd, förbättra informationen till sårbara konsumenter och
tillhandahålla riktat stöd till mindre gynnade personer för att de ska kunna göra välgrundade
val.

Garantera tillräcklig försörjning
De flesta medlemsstater har någon form av system för minimiinkomst. Dessa system kan
dock ofta förbättras. Inkomstnivån bör vara tillräckligt hög för att ett anständigt liv och
samtidigt bidra till att motivera och aktivera människor till att arbeta. Kommissionen kommer
inom ramen för den europeiska planeringsterminen att följa upp att inkomststödet räcker till
och för detta ändamål använda referensbudgetar när de väl har utarbetats tillsammans med
medlemsstaterna.

Uppbyggnad av administrativ kapacitet och rationalisering för att inrätta en
enda kontaktpunkt
Modellen med en enda kontaktpunkt (one-stop shop) bidrar till att göra systemen för socialt
skydd effektiva och verkningsfulla. Med hjälp av dessa kontaktpunkter förenklas
organisationen samt förbättras tillhandahållandet av tjänster och tjänsternas utnyttjandegrad.
Tillgången till användarvänlig information, samordningen mellan olika myndighetsnivåer och
kapaciteten förbättras, vilket kan minska den administrativa bördan för både kunden och
leverantören. Kommissionen kommer att stödja medlemsstaterna genom att främja utbyte av
god praxis bland annat genom den kunskapsbank som utvecklas i samarbete med Eurofound.
Finansiering från ESF kommer att vara tillgänglig inom ramen för det tematiska målet ”stärka
institutionernas kapacitet och effektivisera den offentliga förvaltningen”. Kommissionen
kommer särskilt att beakta dessa initiativ vid den fortsatta uppföljningen av medlemsstaternas
genomförande av strategier för aktiv inkludering.

Ökad integration i det ekonomiska livet
Betalkonton utgör ett viktigt verktyg för att människor ska kunna delta i ekonomin och
samhället. Löner, bidrag och räkningar betalas allt oftare via bankkonton. Ett bankkonto är
också viktigt för tillgången till andra grundläggande finansiella tjänster, t.ex. konsumentlån,
hypotekslån, livförsäkring, elektroniska betalningar och investeringar. I detta syfte föreslår
kommissionen ett direktiv om tillgång till betalkonton med grundläggande funktioner.

Skydda människor mot ekonomiska svårigheter
Den finansiella krisen har visat vilka skador som oansvarig utlåning och oansvarigt
låntagande kan medföra för konsumenter och långivare. Konsumenter som köper en fastighet
eller tecknar ett lån med sitt hem som säkerhet behöver tillräckligt med information om
eventuella risker, och de institutioner som bedriver verksamhet på detta område bör göra det
på ett ansvarsfullt sätt. Kommissionen har offentliggjort ett arbetsdokument om nationella
åtgärder och metoder för att undvika utmätningsförfaranden76. Kommissionen strävar också
efter att förbättra konsumentskyddet och har därför lagt fram ett förslag till direktiv om
bostadslåneavtal. Kommissionen kommer dessutom i början av 2013 att offentliggöra en
76
SV
Arbetsdokument från kommissionens avdelningar National measures and practices to avoid foreclosure
procedures for residential mortgage loans, SEK(2011) 357, 31.3.2011.
21
SV
studie där man kartlägger och analyserar olika rättsliga metoder och bästa praxis för att öka
skyddet för konsumenterna. Dessa initiativ ingår alla i en förebyggande strategi för att lindra
finansiella svårigheter och bekämpa hemlöshet.

Energieffektivitet
I det nya direktivet om energieffektivitet77 uppmanas medlemsstaterna att införa socialt
inriktade krav i sina nationella system. Mindre gynnade personers specifika behov tas upp och
energifattigdom bekämpas genom bestämmelser om smarta mätare och informativa fakturor
så att sårbara konsumenter får tydlig, trovärdig och aktuell information om sin
energiförbrukning och om konkreta möjligheter att minska den.

Förbättra medborgarnas tillgång till information
Tillgänglig information, t.ex. om tjänster för arbetssökande, arbetslöshetsunderstöd,
barnbidrag, vård eller studiebidrag, är en förutsättning för lika möjligheter och medborgarnas
deltagande i ekonomin och samhället. För att underlätta medborgarnas tillgång till sådan
information kommer det föreslagna direktivet om tillgänglighet till offentliga myndigheters
webbplatser78 att sörja för att alla – även personer med funktionsnedsättning och äldre – får
fullständig tillgång till flera offentliga myndigheters webbplatser. Kommissionen kommer
dessutom att ge människor mer lättillgänglig information om sina sociala rättigheter genom
användarvänliga vägledningar till det sociala skyddet, och bidra till inrättandet av tjänster med
vilkas hjälp människor kan följa upp sina pensionsrättigheter. Kommissionen kommer
dessutom att stödja en bättre tillämpning av och övervakning av efterlevnaden av rätten till fri
rörlighet genom ett förslag till direktiv som läggs fram under första halvåret 2013.
4.3.
Investera i barns framtid/Förskola och barnomsorg
Potentialen hos förskoleverksamhet och barnomsorg bör vidareutvecklas, som en social
investering för att komma tillrätta med den ojämlikhet och de problem som barn möter. Detta
bör ske genom tidiga insatser.

Öka tillgången till barnomsorg
Tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg har positiva effekter under hela livet, t.ex.
när det gäller att förebygga kort skolgång, förbättra sysselsättningsresultat och främja social
rörlighet. Förskola och barnomsorg är avgörande när det gäller att ta itu med mindre gynnade
barns problem genom tidiga ingripanden. De är också synnerligen viktiga för att undanröja
hinder för föräldrars deltagande på arbetsmarknaden. I rekommendationen Bryta det sociala
arvet – investera i barnens framtid efterlyses en mer tillgänglig förskola och barnomsorg som
en del av en integrerad strategi för att förbättra barns möjligheter, med sikte på att uppnå
Barcelonamålen. Kommissionen inleder därför en undersökning om hur system med
villkorade utbetalningar kan stödja utnyttjandet av förskola och barnomsorg. Europeiska
kommissionen och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) ökar
sitt samarbete om policyinitiativ för att förbättra kvaliteten på och tillgången till förskolor och
barnomsorg i hela Europa, genom kartläggning av bästa praxis.

77
78
SV
Minska andelen elever med enbart grundskoleutbildning
Artiklarna 7.7 a och 10 i direktiv 2012/27/EU Europaparlamentets och rådets direktiv om
energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av
direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.
Kommissionens lagstiftningsförslag Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser, COM(2012) 721 final, 3.12.2012.
22
SV
Elever som slutar skolan tidigt löper mycket större risk att bli arbetslösa eller drabbas av
fattigdom och social utestängning. I Europa 2020-strategin fastställs mål för att minska
andelen elever med enbart grundskoleutbildning till under 10 %. Fortfarande avbryter dock
13,5 % av alla ungdomar sin skolgång. Att minska andelen elever med enbart
grundskoleutbildning finns med bland Europeiska socialfondens investeringsprioriteringar,
som medlemsstaterna kan utnyttja för att utforma politik i linje med den integrerade strategi
som formulerades i rådets rekommendation79 från 2011, bland annat genom förebyggande
åtgärder, ingripande åtgärder samt åtgärder som syftar till att få unga med enbart
grundskoleutbildning att återuppta sin skolgång. Det nya programmet Erasmus för alla80 för
utbildning och ungdoms- och idrottsfrågor återspeglar behovet av ökade investeringar i
utbildning på EU-nivå och dess fortsatta genomförande kan stödja inkluderande initiativ på
utbildningsområdet.
5.
SLUTSATS – VÄGEN FRAMÅT
Krisen har understrukit både det ömsesidiga beroendet mellan ekonomierna i EU och de stora
skillnaderna mellan olika institutioner på arbetsmarknaden och välfärdssystem när det gäller
kapaciteten att klara av chocker. Den har också bekräftat socialpolitikens och budgetarnas roll
för den övergripande stabiliteten i EU. Även om sociala åtgärder i första hand hör till
medlemsstaternas befogenheter stöder och kompletterar EU medlemsstaternas verksamhet.
Starkare ekonomisk styrning och bättre finanspolitisk bevakning i medlemsstaterna har nu
införts. Detta måste åtföljas av förbättrad politisk övervakning av socialpolitiken på de
områden som på sikt bidrar till krishantering, dämpning av störningar och en tillräcklig nivå
av sociala investeringar över hela Europa. Detta bör måste också tas upp i de pågående
diskussionerna om EMU:s sociala dimension.
Syftet med paketet om sociala investeringar är att rikta in medlemsstaternas politik på sociala
investeringar där så behövs, för att garantera tillräckliga och hållbara sociala system och att
koppla dessa insatser till ett optimalt utnyttjande av EU:s fonder, särskilt ESF. Kommissionen
uppmanar medlemsstaterna att genomföra de åtgärder och riktlinjer som anges i detta paket,
med tonvikt på följande:
1. Stärka de sociala investeringarna som en del av den europeiska planeringsterminen

Medlemsstaterna uppmanas att stärka medverkan av berörda aktörer på alla nivåer,
framför allt arbetsmarknadens parter och organisationer inom det civila samhället, i
en modernisering av socialpolitiken som en del av Europa 2020-strategin.

Medlemsstaterna uppmanas att i sina nationella reformprogram beakta den
vägledning som ges i detta paket om sociala investeringar, med särskild hänsyn till
följande:

SV
Skapa framsteg med ökat fokus på sociala investeringar i socialpolitiken,
särskilt i politik som rör t.ex. (barn)omsorg, utbildning, aktiv
arbetsmarknadspolitik, bostadsstöd, rehabilitering och hälso- och
sjukvårdstjänster.
79
Rådets rekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid
(EUT C 191, 1.7.2011, s.1).
80
Kommissionens meddelande Erasmus för alla: EU:s program för allmän utbildning, yrkesutbildning,
ungdom och idrott, KOM(2011) 787 slutlig, 23.11.2011.
23
SV


Genomföra strategier för aktiv inkludering, bland annat genom att utarbeta
referensbudgetar, förbättra täckningen hos förmåner och tjänster, förenkla de
sociala systemen, t.ex. genom en enda kontaktpunkt, och undvika en
uppsplittring på olika förmåner.
Kommissionen kommer i de landsspecifika rekommendationerna och de därpå
följande europeiska planeringsterminerna att ta upp reformen av de sociala
trygghetssystemen och inriktningen på sociala investeringar och aktiv inkludering.
Kommissionen kommer dessutom att stödja medlemsstaterna genom förbättrad
övervakning av resultat, och i samarbete med det europeiska statistiksystemet stödja
detta genom bättre och mer aktuell statistik81 om fattigdom och resultaten av socialoch hälsopolitiken82.
2. Utnyttja EU:s fonder på bästa sätt för att stödja sociala investeringar

Medlemsstaterna uppmanas att ta vederbörlig hänsyn till dimensionen sociala
investeringar i programplaneringen av EU:s fonder, i synnerhet ESF, för perioden
2014–2020. Detta innebär bland annat att undersöka innovativa tillvägagångssätt för
finansiering och alternativa finansieringslösningar, dra lärdom av erfarenheter, t.ex.
obligationer för sociala investeringar, mikrofinansiering och stöd till sociala företag.

Kommissionen kommer att aktivt stödja medlemsstaterna i deras programplanering,
på grundval av den vägledning som ges i detta paket och ytterligare operativa
tematiska riktlinjer t.ex. för social innovation, avinstitutionalisering och hälsa.
3. Förenkla förvaltning och rapportering

Medlemsstaterna uppmanas att genom relevanta kommittéer lägga fram förslag för
en förstärkning av Europa 2020-strategins sociala dimension, med en starkare
koppling till befintliga processer, t.ex. den öppna samordningsmetoden och en bättre
rapportering om hur medlemsstaternas sociala trygghetssystem fungerar.
Kommissionen kommer att stärka väglednings- och övervakningsverktygen
ytterligare, med beaktande av befintliga styrverktyg på det makroekonomiska
området samt skatte- och sysselsättningsområdet, i syfte att begränsa och åtgärda
skillnader i socialpolitiken. Riktmärken och övervakning av resultaten kommer att
vara en del av detta arbete, som bygger på verktyget för bedömning av situationen
för det sociala skyddet.83

Kommissionen kommer att samarbeta nära med medlemsstaterna inom ramen för de
berörda rådskonstellationerna, kommittén för socialt skydd och med andra berörda
kommittéer för att stödja dessa överväganden, och fortsätta dialogen med alla
berörda parter, särskilt inom ramen för den årliga konferensen om den europeiska
plattformen mot fattigdom och social utestängning.
81
82
83
SV
Förbättra tillhandahållandet av EU-Silc-uppgifter, tillhandahålla variabler för bedömning av fattigdom
och ekonomisk situation vid referensårets slut, samla in uppgifter om hushållsinkomster per månad
snabbare och eventuellt under loppet av ett år, och undersöka möjligheten att utforma en årlig modul
om överlevnadsstrategier.
Genom utnyttjande av de europeiska hälsoindikatorerna.
Rådsdokument 13723/12: Verktyget för bedömning av situationen för det sociala skyddet beskriver
statistiskt signifikanta årliga avvikelser (”sociala tendenser att bevaka”) i överenskomna indikatorer på
en instrumentbräda med indikatorer för socialt skydd. Vid avvikelser utlöses tematisk övervakning av
sociala tendenser
24
SV