Kursbeskrivning:
Beskrivningen är baserad på godkänd ansökan till LIPULS, läkarnas institut för professionell utveckling
i sjukvården och kan utgöra del av ST-utbildning. Kursen är också godkänd av specialistrådet i
Sveriges psykologförbund och kan ingå i specialistexamen i psykologi.
Målgrupp. Kursen riktar sig till psykiatrer och andra läkare, psykoterapeuter, kuratorer, psykologer,
sjuksköterskor, mentalskötare och andra som i sitt arbete har kontakt med suicidala patienter
och/eller arbetar för att utveckla suicidprevention. Har de handledar- och utbildningsansvar är det
värdefullt.
Kursdatum:
21-23 oktober 2013
17-18 februari 2014
12 maj 2014
Kursen utspridd för att möjliggöra personlig utveckling, eget patient- och handledningsarbete, samt
utbildning av andra personalkategorier.
Plats: Suicidprevention i Väst, Mellangatan 1 i Göteborg.
Anmälan: Senast den 1 oktober 2013 via e-post: [email protected], eller telefon:
031-775 79 77. Uppge namn, yrke, e-post, telefonnummer och fakturaadress.
Referenspersoner, som kan berätta om kursen:
Taye Demeke, ST-läkare, Lärjedalens vårdcentral, Göteborg.
[email protected], 0708-472931
Margit Farkas, Chefsläkare BUP i Västerås. [email protected], 0761 - 34 22 77
Anders Falk, Överläkare BUP Mälarsjukhuset, Eskilstuna. [email protected],
0702 - 22 54 88
Hemin Najar, ST-läkare, Vuxenpsykiatrin, Sahlgrenska sjukhuset. Göteborg.
[email protected], 0737 - 63 13 53
Gunilla Jansson, skolkurator, Hulebäcksgymnasiet, Mölnlycke. [email protected]
ALLMÄN BESKRIVNING
Sammanfattning
Internationella forskare har gjort betydelsefulla rön om normal (funktionell) och patologisk (ibland livsfarlig)
suicidalitet. Det finns nu förutsättningar för en sammanhängande psykologisk teori om suicidalitetens
uppkomst, utveckling och behandling. Kärnpunkter är skillnaden mellan normal och patologisk suicidalitet;
mellan patologisk suicidalitet och psykisk sjukdom; nya modeller för den suicidala processen över tid;
utvecklingen av suicidalt modus; lättriggat av banala stimuli; samt olycksfallsteorier användbara för att förstå
suicidalitet men också för att förstå och vidareutveckla händelseanalyser. Genom att perspektivet vidgas från
ett kognitivt individuellt till ett kognitivt systemiskt perspektiv sker en distansering från ett alltför djupt och
ofta kaotiskt emotionellt engagemang. Den viktigaste fördelen är emellertid att suicidaliteten lättare kan
förstås mot bakgrunden av neurobiologiska, individuella och kulturella system. Förutom teoretiska kunskaper
ska deltagarna efter kursen behärska samtalsmodellen ”två forskare”, kunna upprätta individuell
suicidpreventiv plan och individuell suicidriskskala med nivåbestämda kopingstrategier samt analysera
baslinjesuicidalitet. – Detta är nödvändig specialkunskap i mötet med den suicidala patienten. Kursen
motsvarar 7.5 högskolepoäng.
Bakgrund
Att förstå och rätt behandla suicidalitet är en svår utmaning för enskilda läkare, hälso- och
sjukvården och samhället. Det handlar om svåra lidanden och stora kostnader. Suicid inträffar ofta
oväntat. Suicidala patienter är svåra att samarbeta med, effekterna är slumpmässiga och
ofullständiga, dödligheten betydande. Kritiken framför allt mot psykiatrin från vårdtagare, anhöriga
och media, är häftig.
Behandlingsmässigt ligger fokus traditionellt på vårdorganisation (vårdprogram, riskbedömning,
skalor, övervakning, tvångsvård) medan vårdinnehåll, d v s psykologisk behandling av den suicidala
patienten, ägnas mindre uppmärksamhet, Socialstyrelsen 2010, allmänt men inget specifikt för
suicidalitet, Landstinget Halland 2009, Örebro läns landsting 2009. Denna brist vad gäller
vårdinnehåll beror på att i Sverige tillämpade vetenskapligt grundade teorier för att förstå och
behandla suicidalitet och för att genomföra händelseanalyser är otillräckliga. De använda verktygen
blir därigenom onödigt trubbiga. Lyckligtvis har internationella forskare under de senaste
decennierna gjort betydelsefulla rön, som mynnar ut i en sammanhängande fördjupad teoretisk
förståelse av suicidalitet. Denna preciserar och effektiviserar det terapeutiska förhållningssättet. Med
denna kurs vill kursledningen överföra denna kunskap till svensk hälso- och sjukvård
Utbildningsmål. God kännedom om aktuella kognitiva teorier och metoder för förståelse och
hantering av suicidalitet samt grunderna i ett systematiskt angreppssätt;
Känna till:
Tabueringens historia och funktion på gott och ont tidigare och i dag
Kunna:
För och nackdelar med olika teorier om suicidalitet, psykiatrisk sjukdomsmodell, suicidal
process över tid, suicidalt modus och episodisk suicidalitet,
Skillnader (teoretiskt och terapeutiskt) mellan olika former av suicidalitet (psykotisk, PTSD,
ångest- och depressionssuicidalitet).
Några kognitiva modeller för att förstå och hantera psykiska problem (Fem-faktormodellen,
arousalmodellen, Becks ångesttriad, Becks depressionstriad, Padeskys
konceptualiseringsmodell.)
Förväntade positiva effekter:
För den enskilde deltagaren: Ökad trygghet och bättre precision i bemötandet av suicidala
patienter.
Färdigheter:
Behärska kognitivt-systemiska samtalsmodellen "Två forskare" samt några kognitiva
modeller
Tillsammans med patienten upprätta en individuell suicidpreventiv plan samt en individuell
suicidriskskala med nivåbestämda kopingstrategier; samt
Analysera baslinjesuicidalitet.
För verksamheten.
Ökat expertkunnande och därmed ökad trygghet för vårdpersonalen, höjd vårdkvalitet i
omhändertagandet av suicidala patienter. På sikt lägre frekvens av suicidförsök och suicid, vilket kan
utvärderas kvalitativt och ekonomiskt. Effektivare och mer meningsfulla händelseanalyser.
Deltagarna uppmanas att bilda suicidpreventiva team för fortsatt utveckling av suicidpreventionen
inom det egna verksamhetsområdet.
För patientens och samhället. Bättre dialog mellan vårdsökande suicidal person inklusive anhöriga
och hälso- och sjukvårdens personal. På sikt tydligare kravprofil vad gäller vård av dessa patienter,
mer sansad diskussion och ökat förtroende för hälso- och sjukvården.
Budskapet kortfattat, Take home messages.
-
Skilj mellan normal och patologisk suicidalitet.
Skilj mellan patologisk suicidalitet och psykisk sjukdom.
Förstå och hantera olika teorier om patologisk suicidalitet: psykiatrisk sjukdomsmodell,
suicidal process över tid, suicidalt modus, suicidala episoder, olycksfallsteorier
Förstå och hantera suicidalitet vid olika psykiska störningar: PTSD, ångestsyndrom,
depression och psykos.
Arbeta enligt modellen ”två forskare” med individuella suicidpreventiva planer, individuella
suicidriskskalor samt analys av baslinjesuicidalitet.
Har hänsyn tagits till genusfrågor? Ja. Genusfrågor behandlas inom främst tre områden:
-
-
Tabuering: Tabuering är till för att skydda ömtåliga områden. Ofta blir det emellertid
överdrivet och kontraproduktivt. Så innebär t ex tabuering kring suicidalitet ett svårt
motstånd att övervinna vid såväl individinriktad som befolkningsinriktad suicidprevention.
Inte bara suicidalitet utan även t ex psykisk sjukdom, psykiatri, döende och död samt
sexualitet är tabuerade områden. Samtliga områden har använts för att legitimera
maktutövning, vilket inte minst gått ut över kvinnobilden med kvinnan som antingen
frånvarande eller förvriden (helgon eller hora). Genom att medvetandegöra
tabueringsproblemen belyses genusfrågor.
Reaktionssätt vid påfrestningar. Depression är dubbelt så vanlig bland kvinnor. Suicidförsök
och suicidala meddelanden också vanligare, medan suicid är dubbelt så vanligt bland män.
Att förebygga suicid hos män är notoriskt svårt. Således delvis olika metoder vid olika genus.
-
Snedfördelning av suicidalitet som symtom på förtryck, bl.a. i u-länder.
I samtliga dessa fall analyseras bakgrunden i syfte att öka förståelsen för föreställningarnas
uppkomst och funktion.
PEDAGOGISKA METODER
Utgångspunkter:
-
-
Kursdeltagarna skall före kursen ha god erfarenhet av suicidala patienter samt de teorier och
tekniker som nu används i vård av dessa patienter.
De skall i förväg få läsanvisningar, material om olika typer av samtal samt de kognitiva
modeller som kommer att användas samt hand-outs i form av Power-point-bilder.
Arbetet genomförs i seminarieform med inskjutna korta föreläsningspass inom fyra moment:
-- Aktualisering av befintlig kunskap
-- Sammanfattning av någon/några av de teorier/metoder som hör till dagens ämne; Vilka
huvudförfattare som hör till resp. avsnitt anges i det preliminära programmet.
-- Arbete individuellt, i grupp och i storgrupp.
-- Sammanfattning: Vad lärde vi oss nu av detta?
Skriftlig och muntlig examination: hemtentamen med redovisning i grupp
Handledning på egna patientexempel.
Tiden mellan de olika kursdagarna skall användas till egen fördjupning, tillämpning av inlärda
modeller på sig själv och på patienter med suicidproblem samt användandet av kunskaperna
i utbildning av andra.
Utdelat material. Åhörarkopior, kompendier, checklistor eller manualer anpassade för klinisk
användning. Stencil att läsa före kursen. Hand-outs.
Rekommenderade förberedelser.
-
-
-
-
Utsänt material enligt ovan.
Innehållet i Beskow et al. Suicidalitet som problemlösnng, olyckshändelse och trauma,
Studentlitteratur, 2013 förutsätts känt.
För de som tidigare inte utbildats i kognitiv psykoterapi rekommenderas:
Palm A (red) Kognitivt förhållningssätt. En psykologisk teori för samverkan med patienten.
Stockholm: Natur och Kultur, 1994.
Oestrich IH, Kolstrup N. Kognitiv terapi i läkarpraktiken. Handbok för läkare. Övers. Per
Larson. Lund: Studentlitteratur 2003.
Gyllensten K, Palm Beskow A, Palmer S. Psykologisk coaching, Natur och Kultur 2011
Kunskapskontroll: Examination i form av hemuppgift med redovisning i grupp. Deltagarna skall också
skriftligen redovisa vilka utbildningar de deltagit i för att ge spridning åt kursinnehållet.
Kursen har tidigare godkänts av Psykologförbundet som del i specialistutbildningen för psykologer.
Liknande framställan kommer att göras även för denna kurs. Psykologer som önskar tillgodoräkna sig
kursen som del i sin specialistutbildning genomgår särskild examination enligt av psykologförbundet
fastställda principer.
Uppföljning: Kursen är uppdelad på 3+2+1 kursdag. Den sista är en uppföljning som kommer tre
månader efter den femte kursdagen. Under denna samtalar vi om gjorda erfarenheter och ger
fortsatt handledning på egna patientexempel.
Material eller metod för att utveckla den egna och andras arbetsplatser. Deltagarna uppmanas att
bilda suicidpreventiva team för fortsatt utveckling av suicidpreventionen inom det egna
verksamhetsområdet. Kursens power-pointbilder och allt annat material får användas fritt i
informationsverksamhet. Möjlighet till lärarkontakt för fortsatt stöd till dessa och till kursdeltagarna.
Kontakter:
Kursinnehåll: Jan Beskow, Gibraltargatan 18, 6 tr, 411 32 Göteborg,
Tlf: 0709-640561
E-post: [email protected]
Kursinformation: Lovisa Bengtsson. Suicidprevention i Väst, Mellangatan 1, 41311 Göteborg.
Tlf: 031-7757977.
E-post: [email protected]
Hemsida: www.suicidprev.com
1
KURSPROGRAM
Göteborg 2013
De viktigaste referenserna anges under respektive avsnitt. Se i övrigt referenslista.
MÅNDAG, 21 oktober 2013
10.00 - 12.00. Introduktion. Jan Beskow.
Välkomna. Socialisering. Principer för examination dels för alla, dels för de psykologer och ST-läkare
som vill använda kursen i sin specialistutbildning. Basfakta om suicidalitet.
Suicidalitet som trauma. Jan Beskow.
Fallexempel: Suicidalitet efter våldtäkt. Tabuering. Behovet av teori, metod och tekniker. Rollspel.
Modeller. Kursöversikt.
13.00 - 16.30. Normal och patologisk suicidalitet. Jan Beskow.
Psykiatrisk sjukdomsmodell. Normal suicidalitet. Gruppövning: Balkongen. Suicidalitet som
problemlösning: från faktisk problemlösning via personifiering till suicidalitet. Utveckling av
patologisk suicidalitet: suicidalt modus, triggers, olycksfall. Patientfall som illustrerar suicidala
episoder, Wenzel 2009.
TISDAG, 22 oktober 2013
8.30 - 12.00. Terapeutisk allians, Samtalsmodellen Två forskare, kognitiva modeller.
Astrid Palm Beskow, Annika Selstam Grundén.
Principer. Konvivialitet. Compassion. Respekt för legitimitet, Fem-faktormodellen, Palm Beskow
2004.
13.00 - 16.30. Människans existentiella villkor. Jan Beskow.
Kroppen vill leva, men hjärnan (kognitionerna) vet inte alltid hur det ska gå till. Camus 1942/1957.
Grundläggande mentala behov, Grawe 2007. Yttre och inre språk. Arousalmodellen, Ogden 2006.
ONSDAG, 23 oktober 2013
8.30 - 12.00. Neurofysiologi och emotioner. Anna Ehnvall.
Neurofysiologisk bakgrund till emotioner och microemotioner, flight-fight-freeze och faint. Psykisk
smärta. Imaging. Suicidalitet vid ångest, PTSD och depression, Clark 2010, Kuyken 2009, Holmes
2010, Stopa 2009.
13.00 - 16.00. Individuell suicidprevention. Astrid Palm Beskow, Annika Selstam Grundén.
Konceptualisering. Suicidalitet vid psykoser, särskilt schizofreni. Deltagarnas egna patientexempel.
Ångestskala. Individuell suicidriskskala. Individuell suicidpreventiv plan. – Palm Beskow 2004.
16.00 - 16.30. Avrundning. Astrid Palm Beskow
Oklarheter? Hemuppgifter: Träna inlärda metoder under kliniskt arbete; Utbilda andra.
Specialuppgifter för psykologers specialistexamen.
2
MÅNDAG, 17 februari 2014
10.00 - 12.00. Välkomna, samhällets suicidprevention. Jan Beskow.
Disposition av dagarna. Systemteori. Praktisk suicidprevention på nationell, regional och lokal nivå.
13.00 - 16.30. Utveckling av suicidprevention. Ullakarin Nyberg.
Anhörigas och vårdpersonals reaktioner efter suicid, en nationell studie av föräldrar som mist ett
barn i suicid. Suicidpreventivt arbete ur kliniskt perspektiv: ett framgångsrikt arbetssätt som
innefattar attityder, bemötande, händelseanalyser, patientsäkerhet och rutiner. Vårdprogram i
Stockholms läns landsting.
TISDAG, 18 februari 2014
8.30 - 12.00, 13.00 - 14.30. Examination. Redovisning av hem-tentamen. Gruppdiskussion. Astrid
Palm Beskow, Annika Selstam Grundén
15.00 - 16.30. Examination. Jan Beskow.
Genomgång av hemuppgifter: att utbilda andra. Återstående frågor. Utvärdering av kursen.
Avrundning.
17.00 - 19.00. Ev. speciell examination för de psykologer som vill ha kursen räknad i sin
specialistexamen.
Dag för uppföljning:
MÅNDAG, 12 maj 2014
10.00 - 12.00, 13.00 - 16.30. Disposition av dagen. Fortsatt examination. Astrid Palm Beskow.
Genomgång av hemuppgifter. Frågor. Deltagarnas egna patientexempel. Sammanfattning.
Avslutning.
FÖRELÄSARE
Professor Jan Beskow, läkare, specialist i psykiatri och socialmedicin. Invald medlem i The
International Academy for Suicide Research, IASR. Nationellt och internationellt verksam inom
suicidprevention i över 45 år. Har disputerat och handlett tre doktorander på avhandlingar som rört
retrospektiva genomgångar av självmord hos män, kvinnor, unga och gamla, totalt över 500 analyser.
Publicerat många artiklar, flera bokkapitel och böcker, bl a ”Självmord och självmordsprevention”,
”Suicidalitetens språk” och Suicidalitet som problemlösning, olyckshändelse och trauma,
Studentlitteratur, 2000, 2005 och 2013. Aktuell forskning kring ångest och suicidala episoder.
Fil.dr Astrid Palm Beskow, leg. psykolog och leg. psykoterapeut med kognitiv inriktning. Skapade
Center för Cognitiv Psykoterapi och Utbildning i Göteborg år 1985 och var rektor till och med 2010.
Associate member i Association for Coaching och Honorary vice president i Society for Coaching,
hederledamot i Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier, SfKBT. Har
redigerat läroböcker i Kognitivt förhållningssätt, Natur och Kultur, 1994 och Psykologisk coaching,
Natur och Kultur 2011. Medförfattare till Suicidalitetens språk och Suicidalitet som problemlösning,
olyckshändelse och trauma, båda på Studentlitteratur 2005 resp. 2013.
Överläkare, med dr. Anna Ehnvall, leg. läkare, leg. psykoterapeut med kognitiv inriktning,
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Har en
kombinerad klinisk/forskartjänst vid Vuxenpsykiatriska mottagningen i Varberg, och är rektor vid
3
Center för Cognitiv Psykoterapi och Utbildning i Göteborg. Disputerade år 2004 på en avhandling om
levnadskartor hos terapiresistenta patienter med affektiv sjukdom. Aktiv forskare med
terapirefraktära depressioner, suicidalitet och behandlingseffekter av mindfulness som huvudsaklig
inriktning. Medförfattare till boken Suicidalitetens språk och Suicidalitet som problemlösning
olyckshändelse och trauma, 2005 resp. 2013 samt Psykologisk coaching, Natur och Kultur 2011. Nära
forskningssamarbete med University of New South Wales, Black Dog Institute samt University of
Sydney i Sydney, Australien.
Överläkare, med dr. Ullakarin Nyberg, arbetar inom Norra Stockholms psykiatri med
patientsäkerhet, suicidprevention och stöd till närstående. Bakgrund inom onkologi, konsultpsykiater
på en bröstcancermottagning. Disputerade år 2002 på en avhandling om strålskador. Nu aktiv
forskare i en forskargrupp på Karolinska Institutet som undersöker konsekvensen av förluster.
Tillsammans med doktorander undersökt alla föräldrar i Sverige som förlorade ett barn i suicid
mellan 2004-2007. Samarbete med Linköpings universitet och Bergens Krisecenter/Atle Dyregrov.
Ansvarig för suicidkoordinatorer inom Stockholms län och implementerar det regionala
vårdprogrammet för suicidnära patienter och deras närstående.
Fil. kand Annika Selstam Grundén, leg. sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatri, leg.
psykoterapeut och handledare med kognitiv inriktning, auktoriserad av Svenska föreningen för
kognitiva och beteendeinriktade terapier, SfKBT. Specialistsjuksköterska inom vuxenpsykiatri. Arbetar
sedan 10 år som psykoterapeut, förläsare och handledare inom kognitiv terapi. Varit studierektor för
Center för Cognitiv Psykoterapi och Utbildning i Göteborg utbildning i kognitiv counselling.
Medförfattare till Psykologisk coaching, Natur och Kultur 2011.
