Klimatfotavtryck och ekologiska fotavtryck
– ett mått på vår resursförbrukning
Fotavtrycksindikatorer kan användas för att visa på den miljöpåverkan som har uppstått på global
nivå till följd av vår efterfrågan och konsumtion av olika varor och tjänster.
För att få en heltäckande bild av hur vår konsumtion påverkar vår globala miljö måste all
miljöpåverkan som genererats under en produkts hela livscykel räknas in, inklusive miljöpåverkan
utomlands från tillverkning och transport av de varor som importerats. Det räcker till exempel inte
att bara titta på de utsläpp som skapas när vi kör bilen utan vi bör även titta på den miljöpåverkan
som uppstod vid tillverkningen av bilen, från det att metaller bryts för att användas i tillverkningen,
genom produktionen, transporten av bilen till försäljningsstället och slutligen också allt det avfall som
uppstår längs vägen.
Klimatfotavtryck och ekologiskt fotavtryck möjliggör jämförelse mellan länder, regioner och individer
och ger en god bild av hur långsiktigt uthållig vår konsumtion faktiskt är.
1 Vad är ett klimatfotavtryck?
Allt det som vi konsumerar kan knytas till utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Alla
växthusgasutsläpp omräknas till så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e) efter deras relativa bidrag till
växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid benämns ofta koldioxidfotavtryck och utsläppen av alla
växthusgaser totalt benämns ofta klimatfotavtryck (eller refereras till som koldioxidekvivalenter).
Det globala klimatfotavtrycket ligger idag på ett genomsnitt om cirka sex ton per person och år.i I
Sverige släpper vi ut ungefär 14 ton per person och år, vilket är mer än dubbelt så högt som det
globala genomsnittet.
Sverige, EU och andra länder har antagit ett mål om att begränsa uppvärmningen till 2 grader över
förindustriell nivå i ett försök att förhindra en allvarlig klimatförändring. Målet är politiskt och det
råder stor tveksamhet om detta är tillräckligt. Istället menar många forskare att vi behöver sikta på
max 1,5 gradii,iii. Forskarna är inte helt klara över exakt vilka utsläppsnivåer vi behöver komma ner till
per person för att begränsa klimatförändringarna till 2 grader, eftersom det är en mängd faktorer
som samverkar. Två ton per person är dock en siffra som använts i olika sammanhang, även om
många menar att vi behöver komma ner mycket lägre än så.
Till exempel menar Naturvårdsverket att om vi ska ha en chans att nå tvågradersmålet behöver de
globala utsläppen av växthusgaser vara halverade till 2050 jämfört med 1990 års nivå och sedan
fortsätta minska.iv 1990 låg de globala utsläppen på cirka 40 Gigatonv. En halvering till 2050 och
fördelat på de cirka 9 miljarder människor vi förväntas vara år 2050, ger cirka 2 ton per person. Även
om det är oklart exakt vilka utsläppsnivåer vi behöver komma ner till per person för att begränsa
klimatförändringarna till 2 eller 1,5 grader är det utan tvekan så att det kommer att krävas mycket
stora investeringar i bland annat teknikutveckling, infrastruktur, marknadsstyrsystem och förändrade
beteenden för att åtminstone komma ner till 2 ton per person.
EU:s utgångspunkt är även att industriländer bör ta på sig ett större ansvar för utsläppsminskningar
och reducera sina utsläpp med 25–40 procent till 2020 och med 80–95 procent till 2050.
Utvecklingsländer bör med denna bördefördelning åta sig att minska sina utsläpp med 15–30 procent
jämfört med den beräknade utvecklingen fram till 2020.vi
Diagram 1 illustrerar på ett tydligt sätt de utmaningar vi står inför om vi ska komma ner i de 2 ton per
person till år 2050 som nämnts som målsättning för att nå det så kallade tvågradersmålet.
Diagrammet visar utsläppen av växthusgaser från Sveriges totala konsumtion, uppdelat på ett antal
valda sektorer och i jämförelse med det så kallade tvågradersmålet och det globala genomsnittet.
Diagram 1. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp – olika sektorer relativa bidrag
Övrigt (transport)
16
ton CO2 ekvivalenter (tCO2e), per person, år 2004
Kapital och investeringar
Förvaltning
14
Utbildning (privat)
12
Restauranger och hotell
10
Alkoholhaltiga drycker,
tobak
IT, post, kommunikation
8
Hälsovård
Övriga produkter tjänster
6
Kläder och skor
Möbler, underhåll,
utrustning
Fritid, kultur
4
2
Transporter
0
Genomsnitt Sverige
Tvågradersmålet
Källa: REAP, Stockholm Environment Institute
Globalt genomsnitt
Livsmedel, ickealkoholhaltiga drycker
Boende: vatten, el, energi
Diagram 2 presenterar utsläppen av växthusgaser från hushållens genomsnittliga konsumtion
uppdelat på sektorer och efter deras relativa påverkan.
Diagram 2. Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser
Boende: vatten, el, energi
ton koldioxidekvivalenter (tCO2e), per person, år 2004
Livsmedel, ickealkoholhaltiga drycker
Transporter
0,08
0,05
0,39
0,25 0,20
0,29
2,21
4%
0,62
7%
0,76
0,01
25%
Fritid, kultur
Möbler, underhåll,
utrustning
Kläder och skor
9%
Övriga produkter tjänster
22%
23%
Hälsovård
IT, post, kommunikation
1,96
2,00
Alkoholhaltiga drycker,
tobak
Restauranger och hotell
Utbildning (privat)
Källa: REAP, Stockholm Environment Institute
Som framgår av diagram 2 är påverkan från de tre kategorierna boende, livsmedel och transporter
ungefär lika stora och ligger mellan 22-25 procent av hushållens totala klimatfotavtryck. Statistiken är
från 2004, men annan statistik pekar på att klimatfotavtrycket per person totalt sett ökat sedan dess
även om det finns sektorer som har minskat. För att ta några exempel från de största sektorerna,
visar statistik från SCB att till exempel hushållens energikonsumtion gått ner med 18 procent mellan
1990-2008, medan energikonsumtionen inom transportsektorn ökat med cirka 26 procent under
samma period.vii Statistik från Livsmedelsverket visar att köttkonsumtionen har ökat med 70 procent
under perioden 1960-2006, eller med 13 procent mellan år 2000-2006.viii
2 Vad är ett ekologiskt fotavtryck?
Ekologiskt fotavtryck kallas den yta av mark och vatten som behövs för att förse befolkningen i ett
land eller område med livsmedel, boende, transporter och andra varor och material. Här ingår också
den yta som krävs för att ta hand om våra koldioxdutsläpp (genom att uppskatta hur mycket
skogsmark som krävs för att absorbera koldioxidutsläppen).ix
Annorlunda uttryckt är det ekologiska fotavtrycket ett mått som används för att visa på de mänskliga
aktiviteternas efterfrågan på planetens förnyelsebara naturresurser och sedan jämföra detta med
planetens bioproduktiva förmåga. Med bioproduktiv förmåga menas planetens förmåga att
producera och återskapa de naturresurser som vi människor utnyttjar. Det ekologiska fotavtrycket
mäter alltså de naturresurser som tas i anspråk av jordens befolkning och visar även balansen mellan
människans efterfrågan och naturens utbud.
Det ekologiska fotavtrycket mäts i något som kallas för globala hektar (gha). En global hektar
motsvarar en globalt genomsnittlig hektar med avseende på biologiskt produktivet. Standardiserade
globala hektar (gha) gör ekologiska fotavtryck jämförbara mellan olika länder och regioner oavsett
var på jordklotet resurserna förbrukas. Om det ekologiska fotavtrycket överstiger den tillgängliga
produktiva landytan uppstår ett överutnyttjande av våra naturresurser, det vill säga att man
förbrukar naturkapital på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart, till exempel att träd huggs ner
snabbare än det hinner växa upp lika många nya.
Enligt Global Footprint Network finns cirka 11,9 miljarder globala hektar av biologiskt produktiv yta
på jorden. Fördelat på hela jordens befolkning (knappt 7 miljarder) ger det cirka 1,8 globala hektar
per person. För att räkna ut hur stort varje lands fotavtryck är tittar man på landets tillgängliga yta
och granskar landets användning av naturresurser. Det globala genomsnittet ligger på 2,7 globala
hektar per person. Enligt Living Planet Report 2010, som är den data som delvis ligger till grund för
beräkningarna, låg Sveriges ekologiska fotavtryck år 2007 på 5,9 globala hektar per person. Det
betyder att om alla levde som svenskarna gör skulle det krävas resurser motsvarande 3,25 jordklot.x
Se diagram 3 nedan för en illustration.
Vill du läsa mer om ekologiska fotavtryck, hänvisar vi till WWF:s webbplats.
Diagram 3. Ekologiska fotavtryck per person - jämförelse
7
Globala hektar per person(gha), år 2008
6
5
Övrigt
4
Investeringar
3
Förvaltningen
Hushållen
2
1
0
Tillgängligt
globalt
Genomsnitt
globalt
Genomsnitt
Sverige
Källa: REAP,
Stockholm
Environment
Institute
i
Naturvårdsverket, Utsläpp i olika delar av världen, feb 2012
http://www.naturvardsverket.se/Start/Klimat/Utslapp-av-vaxthusgaser/Statistik-och-trender/Utslapp-i-olikadelar-av-varlden/
ii
Stockholm Environment Insitute, Torka, svält och dränkta länder om världen ger upp 2-gradersmålet, nov
2011, http://www.sei-international.org/sei-in-the-media/2168
iii
Carbon Brief, Is 1.5 degrees a scientifically realistic target?, jun 2011,
http://www.carbonbrief.org/blog/2011/06/is-one-point-five-degrees-scientifically-realistic
iv
Naturvårdsverket, EU:s klimatpolitik, http://www.naturvardsverket.se/Start/Klimat/Klimatpolitik/EUsklimatpolitik/, feb 2012
v
Naturvårdsverket, Globala utsläpp, http://www.naturvardsverket.se/Start/Klimat/Utslapp-avvaxthusgaser/Statistik-och-trender/Globala-utslapp/, feb 2012
vi
Naturvårdsverket, EU:s klimatpolitik, http://www.naturvardsverket.se/Start/Klimat/Klimatpolitik/EUsklimatpolitik/, feb 2012
vii
Statistik hämtad från Statistiska Centralbyrån, maj 2012
http://www.scb.se/Pages/SubjectArea____6058.aspx
viii
Jordbruksverket, Livsmedelskonsumtionen 1960-2006, Statistikrapport 2009:2
ix
Exklusive den andel som absorberas av våra hav och som leder till försurning. WWF, Living Planet Report
2012, Biodiversity, biocapacity and better choices, 2012.
x
WWF, Living Planet Report 2010, Biodiversity, biocapacity and development, 2010. Enligt LPR 2012, hade
Sveriges ekologiska fotavtryck minskat något till 5,7 gha/person (år 2008), främst pga av metodologiska
skillnader i sättet att beräkna. Se Living Planet Report 2012, WWF, 2012.
