Hur kan vi bli mer miljösmarta?
Om livsstilar och hållbar utveckling
Kulturens Hus - Luleå 18 september 2014
Katarina Axelsson
Stockholm Environment Institute
1
Frågeställningar
1. Konsumtionsperspektiv på några
av våra globala miljöutmaningar
2. Sverige i internationell jämförelse
© Unknown
3. Hur kan vi mäta vår miljöpåverkan?
4. Resursförbrukningen i Luleå, Piteå och Pajala i jmf
5. Hur kan vi bli mer miljösmarta?
2
Konsumtionsperspektiv
på våra globala
miljöutmaningar
3
Vi spelar ishockey med jordklotet...
Humanity’s 10,000 years of grace
4
5
Det handlar om energi...
Source: IIASA
6
”Rekordlåga utsläpp år
2012”
Sektorer
Jämf
med
1990-års
utsläpps
-nivå
Motivering
”Utsläppen av växthusgaser
minskade 5 procent
mellan år 2011 och 2012
och uppgår nu till 58,3 miljoner ton
koldioxidekvivalenter.
Vägtrafiken
Straxt
över
Effektivare
motorer, mer
biobränsle. Dock
fler bilar.
Energiindustrin
Samma
Väderberoende
Industrin
- 22 %
Konjunkturberoende +
effektivisering
Inrikes
transporter
-12 %
Konjunkturberoende +
effektivisering
Bostäder,
lokaler och
areella näringar
- 81 %
+ Fjärrvärme och
biobränslen
- Olja
Jordbruk
-2%
-
Avfallshantering
- 54 %
-
Det är den
lägsta noteringen
sedan basåret 1990. Totalt har
utsläppen minskat 20 procent
sedan år 1990, enligt preliminära
data.”
Källa: Naturvårdsverket, pressmeddelande
16 april, 2013
Allt vi konsumerar är inte
producerat i Sverige…
Världens leksakskonsumtion
Världens leksaksproduktion
Copyright SASI Group (University of Sheffield)
and Mark Newman (University of Michigan)
8
Konsumtionsperspektivet
Traditionell
utsläppsredovisning
Nationella utsläpp från
- transporter
- uppvärmning
- industrier
Konsumtionsbaserad
utsläppsredovisning
Direkta utsläpp från
- transporter
- uppvärmning
Indirekta utsläpp
- ”inbäddade” i de
produkter och tjänster vi
konsumerar
Nationellt producerade +
Importerade - Exporterade
Sveriges konsumtion i ett jämförande perspektiv
- Konsumtionsbaserade CO2 utsläpp i Sverige och 25 andra EU-länder
År 2004
Davis and Cadeira, European Environment, State and Outlook 2010
Utsläppen orsakade av svensk konsumtion har ökat
med 17 procent 1993–2011
140
Miljoner ton
koldioxidekvivalenter
120
100
80
Utsläpp i Sverige -25%
Utsläpp i andra länder
60
+65%
40
20
0
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
NV, 16 sep 2014, http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-AO/Vaxthusgaser--utslapp-av-svensk-konsumtion/
Generationsmålet i miljömålssystemet
• ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa
generation lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och
hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
• ”Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så
små miljö- och hälsoproblem som möjligt.”
Hur kan vi mäta vår
totala miljöpåverkan?
- Heltäckande metoder
saknas
- Klimatfotavtryck och
ekologiska fotavtryck
en bit på vägen
13
Klimatfotavtryck – Utsläpp av växthusgaser från
hela tillverkningskedjan
Återförsäljare
Biltillverkning
Bilen transporteras
Bilen säljs
Bilen används &
skrotas sedan
Inkluderar även det AVFALL som genereras i varje led
Indirekta utsläpp/
miljöpåverkan 40%
Direkta utsläpp/
miljöpåverkan 60%
14
Ekologiskt fotavtryck
= de naturresurser vi använder
1. Vår efterfrågan på
planetens resurser o
bioproduktiv förmåga
2. Vilka land- och
vattenytor behövs för
vår konsumtion
Bild : WWF
15
Ekologiskt fotavtryck - en omöjlig ekvation...
•
•
•
•
•
•
Jordens biokapacitet 2008
Tillgängligt per person
Världens förbrukning i snitt
Återskapa resurserna
Sveriges fotavtryck 2008
Om alla använde 5,7 ha
= ca 12 miljarder ha (hektar)
= 1,8 ha
= 2,7 ha/person
= 1,5 år...
= 5,7 ha/person
= 3,2 jordklot
Källa: WWF, Living Planet report 2012 16
Luleå, Piteå och Pajala i jämförelse
- Hur påverkar våra livsstilar
vår gemensamma planet?
Foto: www.visitsweden.se
Foto: Sune Helgesson, www.panoramio.com
17
Konsumtionsbaserade utsläpp
- Luleå, Piteå och Pajala i jämförelse
Ton växthusgaser (t CO2e),
per person, år 2004
18
16
14
12
10
8
Förvaltning, investeringar,
övrigt
Utbildning (privat)
Restauranger och hotell
Alkoholhaltiga drycker,
tobak
IT; post; kommunikation
Hälsovård
6
Övriga produkter tjänster
4
Kläder och skor
2
0
Möbler; underhåll;
utrustning
Rekreation och kultur
Transporter
Livsmedel; ickealkoholhaltiga drycker
Boende, vatten, el, energi
Källa: REAP, Stockholm Environment Institute
18
Luleå – Hushållens totala konsumtion
Ton växthusgaser per person 2004 (t CO2e)
Boende, vatten, el, energi
0,2
0,3
0,2
0,4
0,1
0,1
Livsmedel; icke-alkoholhaltiga
drycker
Transporter
0,01
Rekreation och kultur
2,0
0,6
Möbler; underhåll; utrustning
0,8
Kläder och skor
2,1
Övriga produkter tjänster
2,0
Hälsovård
IT; post; kommunikation
Alkoholhaltiga drycker, tobak
Restauranger och hotell
Utbildning (privat)
Totalt 8,8 ton/person
Källa: REAP
19
Luleå – Livsmedelskonsumtion
Ton växthusgaser per person 2004 (t CO2e)
Kött
0,1 0,1
0,1
Bröd, ris, pasta, mjöl
0,1
Mjölk, ost, ägg
0,1
0,7
Grönsaker
0,2
Mat övrigt (kryddor, barnmat)
0,2
0,3
0,3
Frukt
Socker, sylt, honung, choklad
Fisk och skaldjur
Totalt 2,07 ton/person
Oljor och fetter
Icke-alkoholhaltiga drycker
Källa: REAP
20
Konsumtionsperspektivet vs det nationella perspektivet
- Sverige
Koldioxid (CO2) tusen ton/år, totalt
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Nationell rapportering
RUS (2005)
Konsumtionsperspektivet
REAP (2004)
Konsumtionsperspektivet vs Territoriella utsläpp
– Några internationella exempel
30
13%
tCO2e per person,
år 2004
25
20
55%
15
Territoriellt
perspektiv
10
Konsumtionsperspektiv
82%
33%
-27%
-17%
5
-2%
0
Källa: EUREAPA
Hur kan vi bli mer miljösmarta?
Arenor/aktörer på olika nivåer
Internationell
nivå - FN
Regional nivå
Nordiska länderna,
EU, Asien
Nationell nivå
Sverige , Brasilien
Sydafrika, Kina, USA
Regional &
Luleå
lokal nivå
23
Kommunernas roll
”Kommunerna har stort ansvar för att miljökvalitetsmålen nås.
Miljöaspekterna kan i större utsträckning vägas
in i politiska beslut.
Kommunernas miljöarbete behöver i större utsträckning synliggöras och tillvaratas i
miljömålssystemet.”
Prop. 2009/10:155 sid. 62
Kommunernas verktyg
Skapa
stödjande
strukturer!
Kortsiktigt
Långsiktigt
Processer: Integration, översikts- och
detaljplanering, tillsyn, avfalls-, trafik, energiplanering etc.
Huvudmannaskap: avfallshantering,
[energiförsörjning], kollektivtrafik,
skolor, vård och omsorg, bygg, drift
och underhåll av offentliga byggnader
etc.
Verka genom upphandling, ledarskap,
kommunikation/dialog, förebilder etc
i samarbete med samhällets olika
aktörer
Lärande och delaktighet: Aktivt
medborgarskap, undervisning
Naturvårdande: Grönområden och
ekosystemtjänster som en naturlig
del av samhället
Dialog: med olika parter såsom
befolkningen, ideella organisationer,
näringsliv, andra kommuner och
myndigheter samt forskare
Skapa förutsättningar: för hållbara
livsstilar
Verka för ekologisk, ekonomisk och social
hållbarhet genom att tydliggöra
sambanden
Hållbara livsstilar på stadsdelsnivå
– exemplet Hållbara Hökarängen
Ett utvecklingsprojekt inom Stockholmshem för att skapa ett
socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart Hökarängen.
”Hur kan fastighetsägare, tillsammans med boende och
verksamma, samverka för att minska användningen av energi
och andra resurser?”.
Målsättningen att skapa inspirerande och långsiktiga exempel på
hur resurseffektivitet kan ske inom en stadsdel genom att
involvera och aktivera de människor som bor och/eller arbetar
där
26
Hållbara Hökarängen
– Sociala strukturer av stor betydelse
Några övergripande slutsatser:
- Mer tekniska åtgärder minimal effekt
- Skapa mötesplatser med det hållbara samhället i fokus
- På mötesplatserna inspirerar vi varandra
- Vi blir sedda, något som ökar vår vilja att göra rätt
- Fokus på livskvalitet - då underlättas omställningen
- Man når inte alla men en ”ringarna på vattnet”-effekt
Min Klimatpåverkan
28
Hökarängens lokala hållbarhetsambassadörer
12,00
Ton CO2e/person
10,00
Exkl. förvaltning m.m.!
Zon 6
+ bil
Zon 6
+bil
8,00
Vegan +
stor
kolonilott
6,00
4,00
Transporter
Mat
Energi
Shopping
Aktiviteter
2,00
0,00
1
2
3
4
5
6
7
8
snitt &&
2 graders
mål
Stockholm
2 graders
mål
9 Stockholm
10 snitt
Hökarängsskolan - Klass 9C
12
Växthusgaser/Person
Ton CO2e/Person
Per person
10
8
Transporter
6
4
Mat
Energi
Shopping
2
Aktiviteter
0
30
www.Story of Stuff.org
Vi har alla olika drivkrafter och förutsättningar…
Tack!
[email protected]
