juni 2017

Havrenytt juni 2017
Nummer 2
------------------------------------------------------------
Adam ställer om
gården för en
hållbar planet
Mer vegetabilier och mindre animaliska produkter, men med
bättre kvalitet. Det är nödvändigt för vår planets framtid,
menar bonden Adam Arnesson och forskaren Elin Röös. På sin
gård Jannelund har Adam tillsammans med sina föräldrar Thomas
och Berit gått från ord till handling vilket gör att gården
nu kan mätta tre gånger så många människor.
– Vi måste förändra vårt sätt att
leva eftersom det inte är hållbart.
Vi kan styra jordbrukets miljöpåverkan
genom val av livsmedel och hur mycket
vi äter. Animaliska livsmedel är
betydligt mer miljöbelastande än de
flesta vegetabiliska livsmedel så det
har stor betydelse hur mycket kött,
mjölk och ägg kosten innehåller,
säger Elin Röös som är forskare vid
Institutionen för energi och teknik vid
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Sedan 2015 driver hon forskningsprojektet Vad är ett hållbart
svenskt lantbruk? där hon studerar
den ekologiska gården Jannelund
i Närke som ställer om till mer
odling av vegetabilier. Gården drivs
av Adam Arnesson och hans pappa
Thomas Arnesson. Projektet pågår
till och med 2017, men redan nu
visar de preliminära resultaten att
gården kan mätta tre gånger så många
människor med ökad odling av bland
annat baljväxter. Samtidigt halveras
landanvändningen och utsläppen av
växthusgaser från gården minskar
kraftigt.
Ser sig som planetskötare
När Jannelunds gård gick med i
forskningsprojektet var den huvudsakliga verksamheten KRAV-certifierad
lammuppfödning. Gården hade 67 hektar
åker och producerade själv nästan
allt foder. Verksamheten var dock
inte tillräcklig att leva på, utan
krävde att familjen även förvärvsarbetade. Det naturliga hade varit
att utöka djurproduktionen, men Adam
beslutade att istället satsa mer på
vegetabilier för humankonsumtion.
Under processens gång har det varit
många frågor att fundera över, inte
minst vad hållbarhet innebär, vad
gården kan producera som ger mer mat
med mindre miljöpåverkan och inte
minst om produkterna går att sälja
och leva på. Adam ser sig själv som
Välkommen
till sommarnumret av
Havrenytt!
Numera vet vi att vi både måste
ställa om livsmedelsproduktionen
och välja mer gröna livsmedel på
tallriken. Endast så kan vi
minska växthusgasutsläppen från
livsmedelssektorn och uppfylla
klimatmålen. Vi på Oatly har
mycket att berätta om på temat
Hållbar mat och i det här
numret ger vi tre perspektiv:
jordbrukarens, dietistens och
forskarens.
Jordbrukaren Adam kallar sig
planetskötare och ställer om
sitt jordbruk mot ett mer
hållbart brukande. Numera kan
han mätta tre gånger så många
munnar med det han odlar. Prova
gärna det goda receptet med
Adams gråärter eller kikärter.
Dietisten och processutvecklaren Anna menar att dietisten
har en nyckelroll i informationen
om hur miljö, mat och hälsa
hänger ihop.
På sista sidan berättar
doktoranden Camilla om studien
där hon undersökt om en kost
med låg klimatpåverkan samtidigt kan vara näringsriktig.
Med önskan om en riktigt
härlig sommar!
Julia Strömblad Lenhoff
Legitimerad dietist, Oatly
[email protected]
en planetskötare och har alltid
hållbarhetsperspektivet med sig.
– Vår främsta produkt är ekosystemtjänster som till exempel
biologisk mångfald och pollinering,
men vi ska självklart producera mat
som kan mätta världen och samtidigt
med så liten påverkan på klimat
och miljö som möjligt, säger han.
Förbättrar mångfalden
Under 2016 ställdes så gården om för
att bli ett mer hållbart lantbruk
inom forskningsprojektet. Elin
och Adam utgick ifrån modellen
Safa från FN:s livsmedels- och
jordbruksorganisation FAO. Tanken
var att se hur modellen fungerar
och kan utvecklas under svenska
förhållanden. Adam började odla
flera nya grödor som havresorten
SOL II, gråärter, olika sorters
bönor och kålrot - vegetabilier
som kan ätas direkt av människor.
På en halv hektar odlades även
bifoder för att förse bin och andra
insekter med mat.
Hoppingivande resultat
Omställningen har gett överraskande
positiva resultat. Andelen av marken
som används för livsmedel istället
för foder har ökat från 10 till 26
procent. Det medför att gårdens
kort & Gott
NY PRODUKT
Citron/
Fläder
Produktfakta:
Havregurt med god fräsch
smak av citron/fläder
- ca 2% fett
- 100 % vegetabilisk
- Mjölk- och sojafri
- Berikad med kalcium och vitaminer (D2, riboflavin och B12)
- Rik på omättat fett
- 4 % tillsatt socker
- Säljs i litersförpackning
produktion nu kan mätta tre gånger
så många människor, räknat på 2 500
kcal per dag. Samtidigt har utsläppen
av växthusgaser och landanvändningen
beräknat per person minskat till
mindre än hälften.
– Detta är bra resultat som visar
att en omställning är möjlig. Små
insatser ger stora resultat. Nu
kommer vi att titta på hur vi kan
skapa lönsamhet i omställningen
– det goda exemplets kraft kan inte
underskattas, säger Elin.
Marknadsför på nya sätt
Adam provar också nya sätt att nå
ut med gårdens produkter. Den egna
hemsidan, twitter och instagram är
viktiga kanaler för att marknadsföra
gården och produkterna, men även för
att dela med sig av sina tankar om
hållbart lantbruk. Gårdens skörd av
en gammal havresort SOL II, eller
Solhavre som den även kallades när
den var populär för mer än 50 år
sedan, använde Oatly för att göra en
särskild upplaga under hösten 2016.
Adam Arnesson ser framtiden tydligt
för sig:
– År 2020 ska vi kunna påstå att
Jannelunds Gård drivs som framtidens
hållbara lantbruk med utgångspunkt
i miljö, klimat, djurvälfärd, förädling och gastronomi. Gården ska
kunna försörja minst tre personer
Forskningsprojekt
Hållbart livsmedelsystem
OMSTÄLLNING PÅ EN SVENSK LAMMGÅRD
2015
2016
Produktionsomställning, %
Livsmedel/foder
10/90
26/74
Antal människor som
kan mättas per år
(2500 kcal/dag)
60
188
Landanvändning,
ha/person
1,1
0,54
Växthusgasutsläpp,
ton/person
1,7
0,72
och ha ett ekonomiskt resultat som
ger förutsättningar för fortsatta
investeringar. Sedan gäller Only
the sky is the limit, säger han.
Läs mer på:
www.jannelundsgard.se
www.twitter.com/Ekobonden
www.slu.se/institutioner/
energi-teknik/projekt/
hallbara-garden/
oatlys miljöarbetE
Nu går vi över helt till fossilfri
produktion i vår fabrik i Landskrona.
Genom att byta ut naturgas mot biogas
minskar Oatlys klimatpåverkan med 28 %
per producerad liter havredryck.
– Det är ett betydande steg i rätt riktning som fler bör ta – all produktion,
oavsett bransch, måste investera i förnybara energikällor om vi ska klara av
att uppfylla klimatmålen, kommenterar
produktionsdirektör Fia Lindgren.
2013 genomförde vi en livscykelanalys
för att kartlägga Oatlys miljöpåverkan genom hela värdekedjan. Analysen
visade att en knapp tredjedel av vår
klimatpåverkan kommer från fabriken i
Landskrona där havredrycken produceras.
Därför har vi prioriterat en successiv
övergång från naturgas till biogas. Nu
används enbart förnybara energi-källor
i produktionen. All el som vi använder
är märkt med Naturskyddsföreningens Bra
Miljöval.
– Med biogas och förnybar el minskar vi
produktionens utsläpp av växthusgaser,
från 110 g till 7 g per liter berikad
havredryck, säger Fia Lindgren.
Hur ska vi som dietister
förhålla oss till matens
klimatpåverkan?
matvanor. Godis, snacks och annan
”utrymmesmat” med lågt nutritionsvärde är till exempel inte bara
onödiga utifrån ett klimatperspektiv,
utan bidrar också till övervikt och
kroniska sjukdomar.
I allt fler sammanhang är hälsosam
och hållbar mat en gemensam målsättning. FN:s resolution om nutritionsdecenniet (2016-2025) uppmanar till
insatser för att stoppa hunger,
minska malnutrition, men också till
att säkra global tillgång till
hälsosamma och hållbara måltider.
Enligt WWFs Living planet report
2016 är Sverige ett av de länder som
ger störst ekologiskt fotavtryck. Vi
förbrukar resurser som om vi hade
tillgång till 4,2 jordklot och här
står matkonsumtionen för drygt en
tredjedel av växthusgasutsläppen.
– De svenska kostråden tar hänsyn
till både hälsa och miljö. Dessutom
kan rekommendationer för till exempel
cancerprevention också leda till
positiva förändringar för miljön.
Genom att informera patienten om
vinsterna både för hälsan och miljön,
kan vi bidra till att motivationen
ökar, säger Anna.
Länkar:
WWF: www.wwf.se
(sök på hållbar mat för alla)
FAO: www.fao.org/sustainability/
Falafel med rostade gråärtor
4 PORTIONER
-----–------ROSTADE GRÅÄRTOR & SOMMARGRÖNSAKER:
Ca 500 g kokta gråärtor (eller
kikärtor)(färdigkokta och avrunna)
0,5–1 msk spiskummin
3 rödbetor
3 morötter
½ zucchini
1 knippe sparris
1 dl urkärnade Kalamataoliver
Rapsolja
Salt och peppar
TAHINIDRESSING
2 dl Oatly iMat
0,75–1 dl tahini (sesampasta)
(använd tahini som är ljus,
slät och rinnig i konsistensen)
2 tsk dijonsenap
2 tsk honung
2 tsk färskpressad citronsaft
1 vitlöksklyfta
0,5 dl finhackad dill
TILLBEHÖR/ÖVRIGA INGREDIENSER
4 ägg
4 falafelbröd
(alt. pitabröd/tortilla bröd)
1 kruka gräslök
GÖR SÅ HÄR:
1. Sätt ugnen på 225 °C.
2. Häll ut gråärtor (eller kikärtor) på
en plåt med bakplåtspapper och blanda
om med olja (0,5–1 dl), spiskummin,
salt och peppar. Rosta ärtorna i
ugnen tills de fått fin färg och är
krispiga på ytan, ca 20 minuter.
3. Skala rödbetor och morötter och dela
sen alla grönsaker i lagom stora
bitar. Lägg grönsakerna på en plåt
med bakplåtspapper, och blanda om
med olja, salt och peppar. Strö över
oliverna och rosta i ugnen i ca 20
minuter. Tips! Vänta med att lägga på
sparrisen tills det är 5–10 minuter
kvar för att behålla krispigheten.
4. Tahinidressing: Mixa alla
ingredienser till en helt slät sås,
använd mixer eller stavmixer. Smaka
av med salt och peppar och ev. mer
citron.
5. Mjukkoka äggen så att gulan
fortfarande är krämig, ca 5 minuter.
Spola dem i kallt vatten, skala, och
halvera dem.
6. Värm bröden i ugnen (följ anvisningen
på förpackningen).
Fyll ett bröd med alla ingredienser,
gråärtor, grönsaker, kokt ägg,
tahinisås och klippt gräslök, och
vik ihop till en wrap – mums!
Näringsvärde per portion: Energi: 560 kcal, fett: 18 g, mättat fett: 3,5 g, kolhydrater: 65 g, fiber: 14 g,
protein: 28 g, kalcium: 162 mg, D-vitamin: 0,8 μg, , järn: 5 mg, C-vitamin: 25 mg, Co2e: 0,25 kg.
– Självklart bör vi arbeta med detta!
De budskap vi redan sprider om
hälsa kan förstärkas med ytterligare
argument kring miljö och klimat.
Anna menar att dietister har
utmärkta möjligheter att förändra
matvanor och påverka konsumtionen.
Det kan vara i enskilda samtal med
patienter, genom utbildningar, i
broschyrer, via media och i kontakt
med andra professioner. Dietister
som arbetar med offentliga måltider
kan påverka menyer på sjukhus, i
skolor och inom äldreomsorgen.
– Näring, hälsa och klimatbelastning hänger ihop. Därför har
dietisten en nyckelroll för att
främja både hälsosamma och hållbara
Vi ställer frågan till Anna
Stubbendorff, som är dietist
och processutvecklare i Region
Skåne och bland annat
medverkat i det nationella
arbetet för nya riktlinjer för
mat på sjukhus (www.slv.se)
Kan en kost både
vara klimatsmart
och näringsriktig?
- Vår nya studie visar att det går att äta hälsosamt
och klimatsmart, säger Camilla Sjörs, doktorand vid
Karolinska Institutet, som studerar olika matvanor
och deras växthusgasutsläpp.
Studien utgår från ett material där
drygt 5000 personer mellan 18 och
49 år besvarat ett frekvensformulär
(FFQ) om sina matvanor. Materialet
kommer från LifeGene, vars syfte
är att öka kunskapen om hur gener,
omgivning och människors sätt att
leva påverkar vår hälsa.
Matvanorna omräknades till utsläpp
av växthusgaser och intag av energi,
fett, protein och kolhydrater,
liksom intag av vitaminer och
mineraler. Näringsintaget relaterades till nordiska näringsrekommendationer vars syfte är att
förebygga de stora livsstilsrelaterade sjukdomarna såsom cancer och
hjärt-kärlsjuklighet.
Deltagarna delades in i fyra
grupper beroende på om deras matvanor genererade en större eller
mindre mängd växthusgaser (CO2e).
(förklaring, se nedan)
- Studien visar att växthusgasutsläppen i genomsnitt var 4,7 CO2e
per dag och person vilket motsvarar
1,7 ton CO2e per person och år.
Matrelaterade utsläpp var generellt
lägre hos kvinnor än hos män, vilket
beror både på att de åt mindre
portioner och andra livsmedelsval
(kvinnorna åt till exempel mindre
kött än männen). Yngre genererade
lägre växthusgasutsläpp än personer
i medelåldern. Klimatutsläppen från
maten varierade mellan 0,2 kg och
10,9 kg CO2e per dag och person.
Resultatet visar att det inte är
någon större skillnad mellan de
olika CO2e-grupperna oavsett om
man tittar på rapporterat intag,
energiprocent eller näringstäthet.
Detta innebär att en självvald kost
med låg klimatbelastning kan ge samma
intag av näringsämnen som en mer
klimatbelastande kost. Gemensamt för
alla matvanor är den alltför stora
mängden mättat fett och bristen på
vitamin D och folat.
Camilla menar att studien visar
på en möjlig framtida win-winsituation för matvanor som är både
klimatsmarta och näringsriktiga.
Energi- och näringsintag i fyra olika CO2e-koster
KG CO2e/dag
näringsvärde
0.2 – 4.1
4.1 – 4.8
4.8 – 5.7
5.7 – 10.9
Energi (kJ/d)
8432
7396
8086
8700
Protein
71.1
72.3
76.8
87.6
Fiber
24.8
22.2
21.7
21.1
Folat
296.4
287.5
291.3
302.3
Vitamin D
4.8
5.4
5.9
7.0
Vitamin C
92.0
95.5
99.3
103.9
Järn
Kalcium
13.4
12.5
12.9
13.6
816.4
849.6
947.4
1055.5
CAMILLA SJÖRS,
nutritionist och do
ktorand
- Studien visar att proteinintaget
inte är ett problem för gruppen
med låg klimatpåverkan, vilket man
kanske kan tro om man minskar sitt
köttintag. Många förknippar också
kött med järn, men intressant nog
förekom ingen märkbar skillnad i
järnintag mellan grupperna.
Enligt Camilla är det nödvändigt
att vi ändrar våra matvanor för
att nå de fastställda klimatmålen.
- Men bara för att vi äter klimatsmart så innebär det inte att
vi äter hälsosamt. Vi behöver göra
aktiva val genom att minska konsumtionen av framförallt nötkött
och mejeriprodukter och samtidigt
öka konsumtionen av växtbaserade
livsmedel som baljväxter, nötter,
grönsaker och fullkornsprodukter,
avslutar hon.
Vad är CO2e?
De vanligaste växthusgaserna är
koldioxid (CO2), metan (CH4) och
lustgas (N2O). För att kunna jämföra och räkna samman utsläppen av
olika växthusgaser omvandlas utsläppen av metan och lustgas till
koldioxidekvivalenter (CO2e).
Både metan och lustgas är starkare
växthusgaser än koldioxid; det
krävs runt 30 kg koldioxid för att
ge upphov till samma växthusgaseffekt som ett kg metan och runt
300 kg koldioxid för att ge samma
effekt som 1 kg lustgas.
För närvarande sammanställer Camilla en sista artikel i sin avhandling där hon analyserar data från den
svenska matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna, som baseras på matdagböcker. Hon jämför följsamhet till
näringsrekommendationerna vid alla näringsämnen (samt även tillsatt socker) för olika nivåer av växthusgasutsläpp. Artikeln tillsammans med Camillas tidigare studier finns att ta del av på hennes profilsida:
http://ki.se/people/camgar
Oatly AB. Stora Varvsgatan 6A, 211 19 Malmö.
Konsumentkontakt: [email protected] | 020 – 84 28 43 | www.oatly.com