or
Kv
i
nn
lla
r
r
Fli
ck
o
Ki
ts ä SA
I
m Ö
ä
J T
ar
rk
Så
d
l
rid r
Vå nof je
n
vi
je
d
ål
sv
an
a KM T
b
Ä Poj
b
a N kar
r
t
e
h
d
ll R
G
r
Br
u
d
a
r
M
För kvinnofrid och nära
relationer utan hot och våld
Handlingsprogram för perioden 2011 – 2014, revideras 2015
Beslutat av regionfullmäktige 2011 – 10 – 24
2 |
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
Inledning
4
Utgångspunkter
5
Bred samverkan mot mansvåld, våld i nära relationer och för kvinnofrid
Tryggare Gotland
Länsövergripande samverkan
6
6
Uppföljning av handlingsprogrammet
7
Utvecklingsområden
8
Bakgrund och fakta
Mäns våld mot kvinnor
Våld och förtryck i hederns namn
Barn och unga som lever med våld i familjen
Särskilt sårbara grupper
10
11
11
12
Sexuella trakasserier i arbetslivet Sexualisering av det offentliga rummet
Prostitution, trafficking och grooming
13
14
14
Personer med funktionsnedsättning
Äldre personer
Personer med beroendeproblematik
Kvinnor med utländsk bakgrund
6
10
12
12
13
13
Förebyggande arbete
15
Anmälningsskyldighet15
Region15
Förskola och skola
15
Socialtjänst16
Ungdomsgård16
Ungdomsmottagning16
Högskolan på Gotland – studenthälsan 17
Föreningar, samfund och ideella organisationer 17
Idrottsrörelse 18
Arbetsliv18
Ansvar och insatser när våldet har skett
18
Region19
Socialtjänst19
Hälso- och sjukvård
20
Rättsväsende21
Polis och åklagare
21
Kriminalvård21
Ideella jourer
22
Insatser för barn och unga som lever med våld i familjen
Samordnade insatser och information till våldsutsatta kvinnor och deras barn
23
23
Kvinnojour, tjejjour och brottsofferjour
22
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
| 3
Inledning
Det primära området för detta program är mäns våld mot kvinnor. Det finns
också ett antal närliggande områden; våld i nära relation, barn som bevittnat
våld i hemmet och våld i samkönade relationer. Dessa områden omnämns
men är inte huvuduppdraget i detta program.
Utgångspunkten för Handlingsprogram för kvinnofrid är dels de av FN
antagna ståndpunkterna från kvinnokonferensen i Peking 1995, dels den
svenska bakgrunden omkring riksdagsbeslutet 1998 beträffande Lagen om
grov kvinnofridskränkning. Bägge dessa relaterar till att frågan om mäns våld
mot kvinnor är konsekvensen av ett ojämställt samhälle med en maktobalans
mellan könen. Även om många samhälleliga insatser utgår från offret är det
viktigt att även ha fokus på förövaren eller den som finns i riskzonen.
Inom Region Gotland bedrivs ett antal olika aktiviteter och projekt inom närliggande områden, exempelvis jämställd skola och jämställt arbetsliv. Flera
andra aktörer lyfter på olika sätt upp frågan inom sina specifika verksamheter.
För att programmet ska kunna få genomslag är bedömningen att det behövs
en helhetssyn på arbetet på alla nivåer; specifikt förebyggande arbete, insatser för den drabbade samt ett övergripande perspektiv.
Handlingsprogram för kvinnofrid antas genom Region Gotlands politiska
styrsystem. Där formuleras styrkort på koncern- och nämndnivå. På koncernnivån finns, inom samhällsutvecklingsområdet, en särskild strategi; Vi arbetar för att Region Gotland ska utvecklas till en trygg och attraktiv ö präglad
av jämlikhet, jämställdhet och mångfald. Genom besluten får förvaltningarna
och verksamheterna ett särskilt ansvar. Ledningskontoret har ett överordnat
ansvar för inspiration till insatser och för kontinuerlig uppföljning. Varje förvaltning eller verksamhet har genomförande- och uppföljningsansvar beträffande sina utvecklingsområden, detta inom ramen för sina egna grunduppdrag och rutiner.
Parallellt har Länsstyrelsen på Gotland ett uppdrag att arbeta utifrån regeringens nationella jämställdhetspolitik och inom det uppdraget finns både
att ge stöd och att samordna, lika väl som återrapportering av olika slag till
nationell nivå.
För regionala verksamheter, myndigheter, företag, föreningar och organisationer kan programmet vägleda och inspirera till insatser inom området.
Några, framför allt myndigheter, har därutöver egna måldokument eller motsvarande där verksamhetens uppdrag är formulerade.
Enskilda medborgare kan, för sitt eget engagemang, hämta inspiration i programmet.
4 |
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
Utgångspunkter
Vid FN:s kvinnofridskonferens i Peking 1995 fastställdes att våld mot kvinnor
är ett uttryck för historiskt ojämlika maktrelationer mellan kvinnor och män,
vilka har lett till mäns dominans över och diskriminering av kvinnor. I den
handlingsplan som FN ställde sig bakom fastställdes att en helhetssyn och
ett tvärsektionellt arbete måste utvecklas för att åstadkomma ett samhälle
fritt från könsspecifikt våld.
Under hösten 2007 fattade regeringen beslut om en handlingsplan för att
bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld
i samkönade relationer. Totalt satsades drygt en miljard kronor på 56 olika
åtgärder under mandatperioden.
Kommunfullmäktige på Gotland antog i november 2006 ”Handlingsprogrammet för Kvinnofrid på Gotland”. Programmet vill förebygga och minska
mäns våld mot kvinnor genom ett flertal olika åtgärder inom skilda områden.
På folkhälsoenhetens uppdrag genomförde Gotlandsakademin 2009 en
utvärdering av det gotländska handlingsprogrammet. Där framkom att arbetet med att ta hand om kvinnor som utsatts för våld fungerar bra och har
utvecklats väl under de tre åren. Däremot har arbetet med att förebygga
mäns våld mot kvinnor inte utvecklats på samma sätt. I februari 2010 gav
därför kommunstyrelsen ledningskontoret i uppdrag att återkomma med
förslag till reviderat handlingsprogram i enlighet med de intentioner som
framkommit i utvärderingen
Handlingsplan för att bekämpa mäns
våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och
förtryck samt våld i samkönade relationer,
2007/08:39
www.regeringen.se
Kvinnofrid på Gotland
www.gotland.se/kvinnofrid
Under hösten 2010 har ett omfattande arbete pågått med utgångspunkt i
utvärderingens synpunkter. Ett stort antal intervjuer och diskussioner har
genomförts med företrädare för olika kommunala verksamheter samt för
polisen, kriminalvården, ideella jourer, föreningsliv och samfund.
En referensgrupp med deltagare från olika regionala förvaltningar, polisen,
högskolan, länsstyrelsen och kvinnojouren har gett värdefullt stöd i arbetet.
Vissa övergripande principiella frågor har behandlats i en styrgrupp där förutom kommunala företrädare också Länsstyrelsen deltagit.
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
| 5
Bred samverkan mot mansvåld, våld i
nära relationer och för kvinnofrid
Bred och effektiv samverkan mellan olika ansvariga verksamheter och övriga
organisationer är av stor betydelse när en kvinna har blivit utsatt för hot eller
våld.
Tryggare Gotland
Tryggare Gotland
www.gotland.se/tryggaregotland
Nätverket Tryggare Gotland utgör ett forum för övergripande utbyte av information. Nätverket erbjuder en möjlighet att skapa en lokal nulägesbild av
insatser och behov av förstärkning i arbetet inom det brottsförebyggande
och missbruksförebyggande vård- och behandlingsarbetet samt inom närliggande områden. En central fråga utgörs av arbetet med mäns våld mot kvinnor. Detta område är också ett prioriterat arbetsområde i den separata överenskommelse om brottsförebyggande arbete som tecknats mellan regionen
och polisen.
Länsövergripande samverkan
På Gotland finns sedan 1985 en samverkansgrupp kring frågor om våld i nära
relationer – Familjevåldsgruppen. Ansvaret för att samordna gruppen har
under åren roterat bland olika aktörer men idag är det Länsstyrelsen som har
ansvaret.
Länsstyrelsen har ett statligt uppdrag att verka för de jämställdhetspolitiska målen där ett delmål är att ”mäns våld mot kvinnor skall upphöra”. Länsstyrelsen har också ett uppdrag att stödja regional samordning av insatser
som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld,
hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för
sexuella ändamål. Det görs bland annat genom Familjevåldsgruppen och
olika utbildningsinsatser. Länsstyrelsen fördelar också olika former av statsbidrag inom området.
Familjevåldsgruppen
www.lansstyrelsen.se/gotland
6 |
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
I Familjevåldsgruppen finns idag bland annat representanter från hälso- och
sjukvård, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, kriminalvård, åklagarmyndighet, polis och kvinnojour. Familjevåldsgruppens uppdrag är att sprida
information och kunskap om övergrepp mot barn och mäns våld mot kvinnor. I förlängningen ska också rutinerna vid insatser förbättras genom samverkan och dialog. Inom gruppen sker även olika former av fortbildning och
erfarenhetsutbyten. Gruppen är ett forum för att hålla handlingsprogrammet
levande och uppmärksamma problemområdet kontinuerligt.
Uppföljning av handlingsprogrammet
Att förebygga mäns våld mot kvinnor är ett långsiktigt arbete och många
olika verksamheter med olika perspektiv är involverade i arbetet. Till stöd för
arbetet förs en dialog med olika aktörer genom nätverket Tryggare Gotland
och i arbetsgrupper som exempelvis den länsövergripande samverkansgruppen. Ansvaret för genomförande och uppföljning av handlingsprogrammet
åvilar regionstyrelsen. Vid innevarande mandatperiods slut ska en samlad
uppföljning ske.
Det operativa ansvar som anges i anslutning till de redovisade utvecklingsområdena är av olika karaktär och ska följas upp inom respektive verksamhets egen verksamhetsplanering, styrsystem och årliga uppföljning samt i
lämplig form återredovisa dessa. Därmed utgör det specifika arbetet inom
programområdet en integrerad del av verksamheten.
I ett handlingsprogram som sträcker sig över flera år är det inte möjligt att
förutse förändringar i organisationer eller nya behov av insatser. Varje verksamhet har i uppdrag att kontinuerligt analysera och identifiera nya utvecklingsområden och genom en eventuell omarbetning ta med dessa i de egna
styrsystemen.
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
| 7
Utvecklingsområden
Huvudstrategin för att förebygga och minska mäns våld mot kvinnor är att
genom många olika åtgärder inom flera olika områden säkra ett professionellt vardagsarbete.
Utvecklingsområdena ska följas upp inom respektive verksamhets planering,
styrsystem och årliga uppföljning.
Utvecklingsområdena redovisas i tre grupper,
Utvecklingsområden som i huvudsak fokuserar på
det förebyggande arbetet
Utveckling av insatser när våldet har skett
Övergripande utvecklingsområden.
Utvecklingsområde
I huvudsak förebyggande
• Skapa återkommande tillfällen att få diskutera mansroll och attityder
• Initiera till opinionsbildning
8 |
Ansvarig
regional
verksamhet
RS
Samarbetsparter
Regionala nämnder och andra
verksamheter samt ideella
organisationer
Utarbeta handlingsplaner för det förebyggande arbetet, från förskola till
gymnasium för att motverka ojämlika könsskillnader
BUN
GVN
Följa och utveckla arbetet med Likabehandlingsplanerna
BUN
GVN
Utveckla samarbetet mellan polis, socialtjänst, skola och ungdomsgårdar
BUN
GVN
KFN
Polis
SON
Utveckla samarbetet mellan ungdomsmottagning, skola och ungdomsgårdar
HSN
BUN
GVN
KFN
Utreda förutsättningarna för en tjejjour
KFN
Regionala nämnder och ideella
organisationer
Erbjuda gemensam ledarutbildning för föreningsledare utifrån
värdegrundsfrågor och det sociala ledarskapet
KFN
Föreningar, samfund och ideella
organisationer
Erbjuda föreningar ”sociala coacher”/kontaktpersoner på den lokala
ungdomsgården som stöd och vägledning i ledarskap utanför föreningens
specifika kompetensområde
KFN
Föreningar
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
Utvecklingsområde
Insatser när våldet har skett
Ansvarig
regional
verksamhet
Ansvara för att handlingsplaner/riktlinjer finns och är kända och att
medarbetarna har kompetens inom området
HSN
Förankra NCK:s (Nationellt Centrum för Kvinnofrid) koncept ”Våga fråga om
våldsutsatthet som en del av anamnesen”
HSN
Utveckla struktur och metoder för uppföljning
HSN
Utveckla arbetet så att frågor om våld blir rutinfrågor vid möten med män,
kvinnor och barn.
SON
Utveckla verksamhetssystemet så att insatser som rör våld i nära relationer kan
registreras och följas upp.
SON
Utveckla rutinerna inom IFO för arbetet med de våldsutövande männen. Målet
är att nå fler våldsutövande män.
SON
Utvecklingsområde
Övergripande
Samarbetsparter
Ansvarig
regional
verksamhet
Samarbetsparter
Övergripande programuppföljning samt leda arbetet med att utveckla
nyckeltal för att följa upp utvecklingen inom området
RS
Regionala nämnder och andra
verksamheter
Samordna och förtydliga informationen om Kvinnofrid på hemsida www.
gotland.se
RS
HSN
SON
Genomföra kontinuerlig gemensam fortbildning för representanter från olika
verksamheter som möter våldsutsatta kvinnor och med särskilt fokus på unga
kvinnor.
RS
Regionala nämnder och andra
verksamheter
Genomföra kontinuerlig verksamhetsspecifik grund- och fortbildning inom
området och med särskilt fokus på unga kvinnor.
SON
HSN
BUN
GVN
KFN
Polis
Kriminalvård
Ideella organisationer
Säkerställa att olika typer av informationsmaterial inom sakområdet finns
tillgängligt på olika språk, på lättläst svenska och anpassat till personer med
funktionsnedsättning
SON
HSN
BUN
GVN
Polis
Ideella organisationer
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
| 9
Bakgrund och fakta
Nationellt centrum för kvinnofrid
Mäns våld mot kvinnor
www.nck.uu.se
Våld och hot är en vardag för många kvinnor. Det är ett utbrett och allvarligt
brott som ofta sker i det fördolda.
Våld mot kvinnor är ett samlande begrepp för allt fysiskt och psykiskt våld
och innefattar misshandel, mord och dråp, grov kvinnofridskränkning, olaga
hot, olaga tvång, olaga frihetsberövande, ofredande, våldtäkt, sexuellt tvång
och överträdelse av besöksförbud.
Kvinnofridsportalen – faktacentrum om
våld mot kvinnor
www.kvinnofrid.se
Hur kan man förstå mäns våld mot
kvinnor?
Handlingsprogram för kvinnofrid på
Gotland 2006
www.gotland.se/kvinnofrid
Mäns våld mot kvinnor är ett problem som berör hela samhället. Det handlar
om det yttersta uttrycket för ett ojämställt samhälle. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett av de nationella delmålen för jämställdhet i Sverige.
Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes under 2010 omkring 30 000 fall
av misshandel eller grov kvinnofridskränkning. Antalet anmälda fall har ökat
under lång tid. Till viss del kan det förklaras med att fler fall anmäls. Framför allt rör det sig om två särskilt utsatta grupper, ensamstående mödrar som
främst utsätts för våld av närstående och kvinnor som blir utsatta för våld i
arbetslivet.
På Gotland anmäldes drygt 140 misshandelsbrott mot kvinnor under 2010, i
en del fall flera brott mot samma kvinna. Med hänsyn taget till samma mörkertal som för riket finns det skäl att anta att det faktiska antalet misshandelsbrott mot kvinnor på Gotland är 500-600 årligen.
Mäns våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och yrkeskategorier. Våld mot kvinnor handlar om makt, men alla kvinnor är inte lika utsatta
Alla drabbas inte på samma sätt och har heller inte samma stödbehov. Bristande välfärdsresurser, det vill säga utsatthet i form av arbetslöshet och ekonomiska problem, alkohol, droger och psykisk sjukdom hänger samman med
en större utsatthet för våld.
När det gäller så kallat hedersrelaterat våld är orsakerna bakom våldet delvis desamma som vid mäns våld mot kvinnor i nära relationer i allmänhet.
Det finns en skillnad i hur legitimt våldet anses vara inom familjen och släkten. Detta innebär större utsatthet för de kvinnor som drabbas av så kallat
hedersrelaterat våld.
Utsatta kvinnor, barnen och de män som misshandlar, är individer med olika
behov som kräver individuellt inriktade stödinsatser. Oavsett vilken förklaring man väljer har mannen alltid det fulla ansvaret för det våld han utövar.
Samhället har dock ett stort ansvar att arbeta för att våldet ska upphöra. Därför behövs både individuella och strukturella insatser.
10 |
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
Våld och förtryck i hederns namn
Hedersrelaterat våld och hedersmord är kränkningar av de mänskliga rättigheterna som uttrycks i FN:s olika deklarationer, i Kvinnodeklarationen och i
Barnkonventionen.
Tvång, våld och mord i hederns namn förekommer i patriarkala familjesystem
med gruppcentrerat skamtänkande. Bakom hedersbrotten ligger alltid ett
kollektivt tryck om att bestraffning måste ske för hederns återupprättande.
Regeringens insatser mot hedersrelaterat
våld och förtryck 2007-2010
www.regeringen.se
De allvarligaste hedersbrotten är alltid planerade och det kollektiva trycket
gör kraven på bestraffning ofta kompromisslösa och långsinta.
Region Gotland har valt att använda följande definition av hedersrelaterat våld:
Individen är underordnad gruppen som äger och tar yttersta ansvar för heder
och skam. Här är männens och gruppens heder avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda sexuella beteende och relationer. I det
faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en flicka eller ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret
kan direkt eller indirekt stödja förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande.
Systemet gör även förövarna till offer.
När flickor och pojkar förtrycks i hederns
namn – en handbok för skola och
socialtjänst 2009
www.gotland.se/kvinnofrid
Barn och unga som lever med våld i familjen
Barn och unga som växer upp med våld och hot i familjen lever i ett särskilt
utsatt läge. De lever under stark psykisk press med risk för hälsoproblem
och allvarliga konsekvenser för deras utveckling. Våld i familjen kan drabba
barn och unga direkt genom att de själva blir utsatta för våld och övergrepp.
Undersökningar visar att det är större risk för barn att bli utsatta för fysisk
misshandel om de lever i en familj där pappa misshandlar mamma, än om
de inte gör det. De kan också drabbas indirekt genom att de lever i en otrygg
och skräckfylld situation.
BRIS- barnens rätt i samhället
www.bris.se
Att som barn bli utsatt för att bevittna våld inom familjen kan leda till psykiska problem som depressivitet, ångest, självdestruktivitet och aggressivitet
men också försämrade skolprestationer
Det kan göra att barn får svårt att lita på andra människor och en pessimistisk syn på sin egen förmåga att påverka sin egen livssituation. Barn tar ofta
på sig skuld och ansvar för föräldrarnas svårigheter. De är lojala och försöker
skydda sin mamma och utvecklar en ambivalent relation till sin pappa.
Barn som lever med våld i familjen, och det skydd eller stöd som de behöver måste uppmärksammas av socialtjänsten och av andra verksamheter som
möter dessa barn. Många yrkesgrupper har en anmälningsskyldighet. Den
som arbetar i en myndighet som berör barn och unga ska genast anmäla till
Socialtjänstlagen 2001:453 kap 14
www.socialstyrelsen.se
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
| 11
socialtjänsten om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa
eller riskerar att fara illa. Samma skyldighet gäller också den som arbetar inom
privat verksamhet som berör barn och unga samt personal i vård och omsorg.
Särskilt sårbara grupper
Personer med funktionsnedsättning
Forum – kvinnor och funktionshinder
www.kvinnor-funktionshinder.se
Inom forskningen bedömer man att personer med funktionsnedsättning
oftare utsätts för våld, än personer generellt. Handus studie ”Mäns våld mot
kvinnor med funktionsnedsättning” (2007) visar att var tredje funktionsnedsatt kvinna har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I hälften av fallen
har kvinnorna en eller flera gånger fått fysiska skador av våldet.
Man har funnit att kvinnor med intellektuell och psykisk funktionsnedsättning
är mer utsatta än andra kvinnor. I studien Vi är många, övergrepp mot kvinnor
som använder psykiatrin, svarar 70% av kvinnorna att de utsatts för våld.
Våldsproblematiken är densamma som för kvinnor generellt, men våldet kan
också riktas mot funktionsnedsättningen. En våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning kan ha sämre förmåga att försvara sig, orientera sig i en
våldsam situation eller fly. Funktionsnedsättningen kan också begränsa kvinnans möjligheter att förmedla vad hon utsatts för och att söka hjälp. Många
kvinnor med funktionsnedsättning är beroende av stöd i sin vardag, vilket kan innebära en mer sårbar livssituation, jämfört med kvinnor i allmänhet. Forum - Kvinnor och funktionshinder har kartlagt våld och kränkningar
mot kvinnor med funktionsnedsättning och funnit att våldet förekommer
i hemmet, på institutioner och i offentlig miljö. Förövaren är oftast en man;
nära anhörig, personal eller medpatienter eller andra boende och tillfälligt
bekanta. Det är inte ovanligt att den som utövar våldet också är den som
hjälper kvinnan i hennes vardag.
Män med funktionsnedsättning är också våldsutsatta i större utsträckning än
män i allmänhet.
Äldre kvinnors utsatthet
www.nck.uu.se
12 |
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
Äldre personer
Våld och övergrepp mot äldre är ett dolt problem. Det finns få forskningsstudier som visar hur utbrett våld mot äldre är. En omfångsstudie från 2001
visade att 16 % av de kvinnor och 13 % av de män som tillfrågats hade
utsatts för våld eller övergrepp efter sin 65-årsdag. Arten och graden av kvinnornas utsatthet var mer upprepad och av allvarligare slag och kvinnorna
hade fler och tydligare symtom än männen. Kvinnorna hade till skillnad från
männen även varit utsatta för sexuellt våld eller sexuella trakasserier. Tre fjärdedelar av kvinnorna (och hälften av männen) hade aldrig sökt hjälp. Övergreppen utövas främst av familjemedlemmar - den äkta mannen, sambon,
det vuxna barnet men också av personer utanför den närmaste familjekretsen och av vårdpersonal.
Sjukdomar som demens kan medföra personlighetsförändring och ett
aggressivt beteende hos den som drabbas vilket kan leda till våld.
Likaså kan stress och stor omsorgsbörda öka risken för våldsamt beteende,
enligt Nationellt råd för kvinnofrid. Detta gör att i en relation där den ena blir
sjuk och den andra vårdar löper båda parter större risk att utsättas för våld av
den andre.
Ett annat exempel kan vara att personen som är mycket vårdkrävande, till
följd av sjukdom, utsätts för våld av sin vårdare. Det är också vanligt att äldre
personer utsätts för försummelse och ekonomiskt våld. Socialstyrelsen har i
en tidigare undersökning konstaterat att äldre som utsätts för övergrepp av
olika slag ofta är kvinnor med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som
bor ensamma och har få kontakter med andra människor.
Personer med beroendeproblematik
Personer med beroendeproblematik har en särskilt problematisk situation.
De utsätts ofta för våld men har svårt att begära och få hjälp och gör sällan
polisanmälan. Det finns undersökningar som pekar på att kvinnor med beroendeproblematik utsätts för det grövsta våldet. Kvinnorna lever i stark beroendeställning till de män som misshandlar och saknar ofta kvinnliga vänner. Det finns risk att samhällets hjälpinstanser inriktar sig mera på kvinnans
beroendeproblematik än på det faktum att hon är utsatt för våld och att hon
behöver stöd som brottsoffer. Kvinnojourerna har svårt att ta emot kvinnor
med beroendeproblematik i skyddat boende.
Kvinnor med utländsk bakgrund
Kvinnor med utländsk bakgrund kan vara särskilt utsatta för våld på grund
av diskriminering, språksvårigheter, segregation och brist på sociala nätverk.
Detta innebär även begränsade möjligheter att söka hjälp och stöd, vilket en
våldsutövande partner kan utnyttja för att ytterligare isolera kvinnan. Vissa
kvinnor med utländsk bakgrund är särskilt sårbara till följd av sin rättsliga
ställning i Sverige, exempelvis de som nyligen gift sig med en svensk man,
papperslösa och de som är offer för människohandel för sexuella ändamål.
Sexuella trakasserier i arbetslivet
Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande av sexuell
natur som kränker arbetstagarens integritet i arbetet. Ovälkommet är nyckelordet, som innebär att det är den som utsätts för beteendet som avgör om
beteendet eller handlingen är önskvärd eller inte. Sexuella trakasserier kan
innefatta fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande. Med trakasserier på
grund av kön avses ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetstagares värdighet och som har samband med kön. Trakasserierna behöver inte ha
sexuell anknytning utan kan även handla om allmänt nedvärderande syn på
ett visst kön, som tar sig uttryck i ord eller handling.
Diskrimineringslagen 2008:567
www.riksdagen.se
Diskrimineringsombudsmannen
www.do.se
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
| 13
Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är reglerade i diskrimineringslagen från 2008. Alla arbetsgivare ska bedriva ett förebyggande
arbete mot diskriminering i samverkan med de anställda – vanligtvis tillsammans med fackliga representanter. Alla arbetsgivare med minst 25 anställda
ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete.
Sexualisering av det offentliga rummet
Prostitution och människohandel för
sexuella ändamål – en första uppföljning av
regeringens handlingsplan
Stereotypa bilder av män och kvinnor presenteras i olika medier, till exempel
reklam, filmer och dataspel. Kvinnor och flickor sexualiseras och framställs
som objekt. Även män exponeras på ett fördomsfullt sätt. Budskapet som förmedlas är att manlighet står för makt och aktivitet och kvinnlighet för underordning och passivitet. Denna utveckling är allvarlig eftersom den utgör ett
hinder för att nå jämställdhetspolitiska mål. Utvecklingen inom medie- och
informationsteknik innebär ökad tillgänglighet till information och når alla
åldrar både i hemmet och i den offentliga miljön. Regeringen har uppmärksammat frågan, bland annat i ”Jämt och ständigt” - Handlingsplan för jämställdhetspolitiken 2003 - och konstaterar att samhällets jämställdhetssträvanden motverkas av att starka kommersiella intressen bidrar till en sexualisering av det offentliga rummet. Det finns inget entydigt samband mellan
budskapens innehåll och effekt på mottagaren. En ständig exponering kan
bidra till normalisering, där vi riskerar att inte reagera på förtryck, trakasserier
och sexualiserat våld.
BRÅ Rapport 2010:5
Prostitution, trafficking och gromning
www.bra.se
De senaste åren har området prostitution och trafficking lyfts fram, både
nationellt och internationellt. Två perspektiv i det arbetet markeras tydligt.
Nationellt metodstöd mot prostitution och
människohandel
www.nmtsverige.se
Det första är ett tydligt fokus på den enskilde individen och att detta synsätt
ska genomsyra olika myndigheters arbete. Det andra perspektivet lyfter fram
de nationella och ofta internationella kriminella nätverk som ofta finns förknippade med prostitution och trafficking. Insatser för att motverka efterfrågan av
köp av sexuella tjänster är avgörande för att komma tillrätta med problemen.
En hög medvetenhet inom de näringar som berörs, exempelvis hotell och taxiföretag kan ibland förmedla viktig information till Polismyndigheten.
Gromning innebär att vuxna, ofta med en påhittad identitet, aktivt försöker
skapa en förtroendefull relation med barn på nätet i avsikt att senare utsätta
dem för sexuella övergrepp. BRÅ (Brottsförebyggande rådet) genomförde
2007 en undersökning som visade att nästan hälften av alla flickor under 15
år någon gång blivit kontaktad av vuxna i ett sexuellt syfte.
Sexualbrott av olika slag, prostitution, trafficking, gromning och annan form
av sexualiserad brottslighet, har det senaste årtiondet möjliggjorts i större
omfattning via Internet. Dessa områden behöver få ökad uppmärksamhet i
det förebyggande arbetet från olika myndigheter och verksamheter.
14 |
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
Förebyggande arbete
Jämställdhetsarbetet i skolan, arbetslivet och på fritiden samt påverkan av attityder och värderingar hos barn, ungdomar och vuxna är grundläggande förutsättningar för att på sikt förebygga våld mot kvinnor. Att arbeta förebyggande
för kvinnofrid handlar då om att stärka förutsättningarna för jämställdhet, självrespekt och respekt för andra. Arbetet inkluderar många målgrupper och en
viktig grupp för olika aktörer att uppmärksamma är ”nyanlända svenskar”.
Grunden för ömsesidig respekt och jämställda relationer måste läggas tidigt.
Flickor och pojkar måste få lära sig att uttrycka känslor och värna om sin integritet. Ungdomar behöver förberedas för nära relationer genom att få förutsättningar att utveckla sin identitet och förmåga till empati, kommunikation,
goda relationer, självrespekt och respekt för andra. De behöver få ifrågasätta
vad som är manligt och kvinnligt och bli medvetna om maktobalansen mellan könen och reflektera över hur den kan motverkas. I alla miljöer där barn
och ungdomar vistas och fostras behövs insatser för att stärka jämställdheten
och motverka könsdiskriminering.
Under åren har olika insatser gjorts för att försöka få till stånd manliga nätverk på Gotland men hittills med begränsat resultat.
Män för jämställdhet
www.mfj.se
www.machofabriken.se
Socialtjänstlagen 2001:453 kap 14
Anmälningsskyldighet
www.socialstyrelsen.se
Enligt socialtjänstlagen har den som arbetar i en myndighet som berör barn
och unga eller som i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett
barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Samma skyldighet gäller också den som arbetar inom privat verksamhet som berör barn och unga
samt medarbetare inom vård och omsorg. Även alla andra som har grundad
anledning att misstänka att våld förekommer har rätt och möjlighet att ta
kontakt med socialtjänsten eller göra en polisanmälan.
socialtjänsten 0498-26 88 19 dagtid
Region Gotland
socialjouren 0498-26 91 45 efter kontorstid
Förskola och skola
jourtelefon 112 till polisen och socialtjänsten
Här kan du anmäla!
Skolverksamhetens ansvar utgår från skollagen och läroplanerna. Enligt skollagen syftar utbildningen till att barn och elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden.
Utbildningen ska, enligt skollagen, förmedla och förankra respekt för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som
det svenska samhället vilar på. Lagen säger också att alla som verkar inom förskola och skola aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling.
Skollagen
www.skolverket.se
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
| 15
Likabehandlingsplan
www.skolverket.se
Utmärkelse Jämställd Skola gotland
www.gotland.se/genus
Läroplanen fastslår att skolan ska gestalta och förmedla värden som handlar
om människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med
svaga och utsatta.
Det är viktigt med ett medvetet, aktivt och systematiskt arbete med värderingar och jämställdhetsfrågor. Arbetet skall vara långsiktigt och utgöra en
integrerad del i den ordinarie verksamheten.
Förskolor, skolor och fritidshem på Gotland som vill ha stöd för att nå läroplanernas mål, erbjuds att delta i en lokal satsning, Utmärkelse jämställd skola
Gotland.
Skolans ansvar att förebygga diskriminering och motverka kränkande
behandling är tydligt reglerat i både skollagen och diskrimineringslagen. Skolorna är skyldiga att i en särskild plan, likabehandlingsplan, årligen
beskriva hur man arbetar för att förebygga, motverka och hantera kränkande
behandling och diskriminering.
Socialtjänst
Socialtjänstens grunduppdrag är att erbjuda olika former av stödinsatser som
utgår från individens eller familjens behov och livssituation. Men det finns också
ett uppdrag att förhindra uppkomsten av sociala problem. Som en tidig insats i
det förebyggande arbetet finns inom socialtjänsten. Mansforum, en rådgivningsverksamhet för män för samtal bland annat omkring mansrollen, svartsjuka,
familjerelationen efter en skilsmässa och med fokus på våldsproblematiken.
Ungdomsgård
Ungdomsgårdarna och dess medarbetare har ett ansvar för att arbeta med attityder, värderingar och jämställdhetsfrågor bland ungdomar. Att stärka ungdomarna som individer och ge dem verktyg för att våga och klara av att ta ställning
är viktiga ingredienser i fritidsledarnas förebyggande arbete med ungdomar.
Behovet är stort bland både killar och tjejer att få tala om relationer, respekt
och integritet. Detta arbetar ungdomsgårdarna med dagligen, både individuellt och i olika former av gruppverksamhet.
Ungdomsmottagning
Ungdomsmottagningens förebyggande insatser inriktar sig på att stödja
ungdomarnas utveckling mot en positiv identitet kring sexualitet och sociala
relationer. En viktig uppgift är att diskutera gränssättning med både flickor
och pojkar. Ungdomsmottagningens medarbetare kan i sina möten med
ungdomarna få information om att någon är eller har varit utsatt för sexuella
trakasserier och/eller övergrepp. Uppgiften blir då att hjälpa flickan eller pojken vidare utifrån individuellt behov.
16 |
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
Medarbetarnas kompetens används också i det utåtriktade arbetet i skolan där
ungdomsmottagningen har som mål att träffa samtliga elever i årskurs åtta i
grundskolan och första året på gymnasiet. Eleverna i årskurs åtta inbjuds till
studiebesök på ungdomsmottagningen med det främsta syftet att presentera
verksamheten. Klasserna i gymnasiet erbjuds att få besök av medarbetare från
ungdomsmottagningen för preventiv föreläsning och diskussion om sexualitet
och relationer, attityder och värderingar. Ungdomsmottagningen kan även på
lärares uppdrag medverka i att leda tjej- och killgrupper.
Högskolan på Gotland – studenthälsan
Till grund för all verksamhet vid Högskolan på Gotland ligger värderingen att
alla människor har lika värde och har rätt till likabehandling. Likabehandling är
en angelägenhet för oss alla. All verksamhet vid högskolan skall syfta till att motverka ett fördomsfullt och stereotypt tänkande. Målsättningen är att medarbetare och studenter skall bemöta varandra med respekt och att alla människors
begåvning och resurser tas tillvara vilket ger förutsättningar för ett bra arbets-,
studie- och forskningsklimat.
Studenthälsan
www.hgo.se
Så står det i Högskolans likabehandlingsplan som beskriver arbetet med att
förebygga, motverka och hantera kränkande behandling och diskriminering.
För att främja arbetet med likabehandling upprättas varje år en handlingsplan med åtgärder för att förebygga trakasserier och diskriminering.
Varje år utbildar Studenthälsan ett antal studenter som arbetar som faddrar och
är med och introducerar de nya studenterna i studentlivet. Diskussioner förs om
vilka attityder och värderingar som gäller vid Högskolan på Gotland. Det handlar
b la om relationer, personlig integritet, jämställdhet, likabehandling och alkohol.
Studenthälsan arbetar också aktivt med att implementera likabehandlingsplanens intentioner bland lärare och studenter ute på institutionerna. Samtal förs
med studenterna för att utveckla kompetens och medvetenhet om jämställdhetsfrågor och vad som kan betraktas som kränkande behandling. Studenthälsan stöder också studenternas arbete med homo-, bi-, trans- och queerfrågor.
Föreningar, samfund och ideella organisationer
Föreningar, samfund och ideella organisationer har en framträdande roll när
det gäller attityder, värderingar och opinionsbildning. Genom att människor samlas med utgångspunkt från ett gemensamt intresse, en ideologi eller
humanistiska värderingar skapas mötesplatser där man diskuterar människovärde och jämställdhetsfrågor. Barn och unga får i samband med sitt engagemang i konkreta aktiviteter möjligheter att utveckla självrespekt och respekt för andra. Vuxna ledare har en mycket viktig roll eftersom de är förebilder som barn och unga självmant söker sig till, ser upp till och litar på. Flera
av organisationerna har utarbetat riktlinjer och annat material som används i
jämställdhetsarbetet.
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
| 17
Idrottsrörelse
Nästan 15 000 barn och ungdomar är registrerade i en eller flera aktiviteter inom gotländsk idrott. Ett medvetet jämställdhetsarbete pågår och är
beskrivet i en jämställdhetsplan framtagen av Riksidrottsförbundet och SISU
(idrottsrörelsens studieförbund). Det finns också en policy och en handlingsplan mot sexuella trakasserier inom idrotten. Man ser att sexuella trakasserier, övergrepp och brist på jämställdhet är frågor som hänger samman och
idrotten speglar inom dessa områden samhället i stort. Å ena sidan kan övergrepp och trakasserier förekomma i situationer av över- och underordning. Å
andra sidan skapar många vuxna inom idrotten en positiv gemenskap som
innebär social kontroll och ett gott skyddsnät. Idrottsrörelsen samarbetar i
olika former med regionala verksamheter vilket skapar möjlighet att tillsammans förmedla sunda värderingar till pojkar och flickor.
Arbetsmiljölagen
www.av.se
Arbetsmiljöverket, skyddsombud
www.av.se
När kärleken slår – om pojkar och
mäns våld – Informationsfolder från
Länsstyrelsen i Gotlands län
www.lansstyrelsen.se/gotland
18 |
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
Arbetsliv
Arbetsplatsen är ett viktigt forum för diskussioner om jämställdhet. En jämställd arbetsplats är en organisation där kvinnor och män behandlas lika i
fråga om arbete och arbetsförhållande och där arbetsklimatet präglas av
ömsesidig respekt. Ett aktivt jämställdhetsarbete motverkar kränkande särbehandling och sexuella trakasserier i arbetslivet. Inom ramen för Region
Gotlands kontinuerliga medarbetarenkät följs frågan om man utsatts för sexuella trakasserier upp och det finns rutiner för lokal uppföljning.
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för jämställdhetsarbetet och mot sexuella trakasserier. Även fackliga organisationer och skyddsombud har en tydlig roll när det gäller jämställdhetsfrågor och ett särskilt ansvar i samband
med sexuella trakasserier i arbetslivet. På arbetsplatser kan även kvinnor som
har problem med att sköta sitt arbete på grund av att de är utsatta för våld i
hemmet uppmärksammas och ges stöd.
Ansvar och insatser när våldet har skett
Att kvinnor som utsatts för våld upptäcks och får hjälp och stöd är den viktigaste insatsen för att bryta våldsprocessen. De myndigheter och frivilliga
organisationer som först möter den misshandlade kvinnan är därför centrala.
Kunskap och beredskap för att våga se, våga fråga och kunna agera måste
vara hög. Professionellt bemötande och förhållningssätt är avgörande för om
kvinnan vågar och förmår förändra sin situation. Barn som växer upp i familjer där mannen misshandlar kvinnan behöver uppmärksammas och få stöd.
Mäns våld måste stoppas och män ska kunna få hjälp att förändra sitt beteende. En bred samverkan är nödvändig och fortlöpande utbildning behövs.
Region Gotland
Socialtjänst
Socialtjänsten har ett uttalat ansvar för att ge stöd och hjälp till brottsoffer,
särskilt våldsutsatta kvinnor och deras barn. Socialtjänsten ska ha kompetens
och handlingsberedskap för att kunna möta och hjälpa utsatta kvinnor och
behöver vara lyhörd för vad utsatta kvinnor kan vara i behov av.
Myndigheter, vars verksamhet berör barn och ungdom, och andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården har skyldighet att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära
att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Utredningsarbete som
rör barn och ungdomar sker numera bl a genom samarbetsformen Barnahus
och kan även inkluderas i arbetsmodellen Sociala insatsgrupper.
Vid akut behov av skydd
eller stöd
socialtjänsten 0498-26 88 19 dagtid
socialjouren 0498-26 91 45 efter kontorstid
jourtelefon 112 till polisen och socialtjänsten
Kvinnofridslinjen - stödtelefon för dig som
Allmänheten bör också anmäla till socialtjänsten om ett barn behöver skydd och
hjälp. Socialtjänsten har då skyldighet att skyndsamt utreda barnets situation.
utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp
Socialtjänsten har ett ansvar för att våldsbenägna män får stöd.
020 – 50 50 50 ,
År 2009 utkom Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete
med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Där framhålls att
arbetet ska vara av god kvalitet samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras.
www.kvinnofridslinjen.se
Inom region Gotland ansvarar socialtjänstens olika enheter för att stödja
våldsutsatta kvinnor och deras familjer.
Individ- och familjeomsorg (IFO)
Stöd- och försörjningsenheten är den verksamhet som utsatta kvinnor vanligen vänder sig till i samband med att de bryter upp från en relation där de
blivit utsatta för våld. Där finns beredskap att akut ta emot kvinnorna. Utanför kontorstid har socialjouren den uppgiften. Socialjouren samarbetar med
polisen och har möjlighet att erbjuda stöd i direkt anslutning till att våldet
har skett.
Beroendeenheten ansvarar för stöd till kvinnor med beroendeproblematik
och kan erbjuda skyddat boende för missbrukande kvinnor som utsatts för
våld.
Våld - en handbok om socialnämndens
ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn
som bevittnat våld.
www.socialstyrelsen.se
Barn- och familjeenheten har ansvar för utredning och insatser till barn som
bevittnat våld i familjen och kan erbjuda skyddat boende för våldsatta kvinnor och barn samt lägenhet för mannen. Barn som bevittnat våld i nära relationer kan få hjälp att bearbeta denna upplevelse i s k Trappan-samtal, en
modell för samtal med barn som upplevt våld i familjen.
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
| 19
Familjestödsenheten har ett särskilt ansvar för att upptäcka när våld förekommer och att ha fokus på barnet. På familjerätten använder man sig av
screeningfrågor i samarbetssamtal och vårdnadsutredningar för att ta reda
på om våld förekommit i relationen. Inom enheten arbetar man även med
familjebehandling och stödinsatser riktade till barn som bevittnat våld och
medverkar vid övervakat umgänge.
Inom IFO finns Familjefridsteamet, där kunskap om kvinnofridsfrågor är samlat. Teamet kan erbjuda gruppverksamhet och stödsamtal för våldsutsatta
kvinnor och barn samt stöd till männen. Familjefridsteamets uppgift är också
att finnas till hands för medarbetarna för att ge stöd och råd i frågor som
berör våld i nära relationer.
Äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade
Alla medarbetare inom omsorgen, handläggare och anhörigstödjare har
utbildning i bemötande av personer som utsatts för våld. I verksamheterna
finns också medarbetare, så kallade nyckelpersoner, med särskild kompetens
om våld i nära relationer.
När en person inom äldreomsorgen eller omsorgen om funktionshindrade
utsätts för våld behöver insatserna koordineras med det stöd den våldsutsatte
behöver i vardagen. Därför samverkar nyckelpersonerna med individ- och
familjeomsorgen när våld mot äldre eller funktionsnedsatta uppmärksammats.
Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen för god
hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen med god kvalitet, trygghet i vården, tillgänglighet, respekt för självbestämmande och integritet.
Vård och behandling ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i
samråd med patienten.
Att kvinnor lever med våld, hot och kränkningar är ett allvarligt hälsoproblem. Hälso- och sjukvården möter våldsutsatta kvinnor som söker akut vård
av skador framförallt inom akutsjukvården och kvinnokliniken. Utsatta kvinnor söker ofta hjälp indirekt för olika fysiska, psykiska eller psykosomatiska
symtom. Det innebär att kvinnor som kommer till primärvård, psykiatri, mödrahälsovård, tandvård, företagshälsovård, etc kan ha varit utsatta.
Att ställa frågan om våld
www.nck.uu.se
20 |
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen bildades 2002 en Kvinnofridsgrupp
med uppdrag att verka för kunskapsspridning kring kvinnor och barn som
utsätts för mäns våld. I gruppen ingår representanter för olika delar av hälsooch sjukvården. Kvinnofridsgruppen har tagit fram och tryckt upp en checklista, (gula kortet) som ett hjälpmedel att systematiskt ”våga fråga” alla kvinnor om utsatthet för fysiskt eller psykiskt våld i nära relationer. Checklistan
innehåller också information om vart man som medarbetare kan hänvisa
kvinnan för ytterligare stöd och hjälp.
Rättsväsende
Polis och åklagare
Endast en mindre del av mäns våld mot kvinnor leder till polisanmälan och
alla anmälningar leder inte till åtal.
Polisen har en mycket viktig roll när det gäller att bekämpa våld mot kvinnor. Att förhindra, upptäcka och utreda sådana brott är en prioriterad uppgift
inom polismyndigheten. Väl utförda utredningar och snabba skyddsåtgärder
för kvinnan är viktiga förutsättningar.
Åklagaren har det yttersta ansvaret för utredningen och beslutar om åtal och
eventuella tvångsmedel. Anhållande och häktning har ofta en stor betydelse
för utredningen av denna typ av brottslighet.
Hur en utsatt kvinna blir bemött av polisen kan vara av avgörande betydelse
för hennes vilja att medverka i brottsutredning och rättegång. Polis och åklagare ansvarar för att informera kvinnan om hennes rättigheter till målsägarbiträde och stödperson under förundersökning och rättegång, rättshjälp och
rådgivning, besöksförbud och i förekommande fall trygghetspaket.
Polisen ansvarar för att informera kvinnan om andra myndigheter som kan
ge stöd och hjälp och förmedlar kontakt med sjukvård, brottsofferjour och
kvinnojour för kvinnor som önskar det. Polisen har ansvar för att anmäla till
socialtjänsten om barn far illa.
Kriminalvård
Kriminalvården ansvarar för häktade personer och verkställer utdömda straff
i fängelse och frivård. Frivård innebär kontroll och motivations- och påverkansarbete riktat till den dömde mannen och hjälp att söka stöd i samhället i
övrigt.
Kriminalvården i Visby har i uppdrag att öka ansträngningarna för att förebygga
våldsbrott mot kvinnor, att samverka med andra myndigheter i frågor som rör
mäns våld mot kvinnor och att fortbilda medarbetare om våld mot kvinnor.
För att minska återfall i brott och förebygga framtida våld startade kriminalvården i mars 2006 ett påverkansprogram, IDAP, (Integrated Domestic Abuse
Programme) för män som misshandlar kvinnor. Påverkansprogrammet bygger på kognitiva teorier. Männen kan dömas till programmet som skyddstillsyn med föreskrift eller som kontraktsvård. Det kan också ingå i slutfasen av
ett fängelsestraff.
Parallellt med programmet ska kvinnorna ha en stödkontakt fristående från
kriminalvården och hållas underrättade om mannens deltagande, framsteg
eller eventuella avsteg från programmet.
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
| 21
Ideella jourer
Kvinnojour, tjejjour och brottsofferjour
Kvinnojouren Amanda
www.kvinnojouren-gotland.se
Det ideella arbetet inom kvinnojour, tjejjour och brottsofferjour med att ge
skydd, stöd och hjälp till utsatta kvinnor är ett stort och värdefullt komplement till de professionella verksamheterna. För många kvinnor som vill bryta
upp från en våldsprocess är det viktigt att kunna vända sig till en organisation som inte representerar en myndighet och där man kan få vara anonym.
Kvinnojouren beskriver att deras styrka ligger i det jämbördiga förhållandet
med kvinnan. Jourens uppgift blir att med utgångspunkt från en förtroendefull kontakt motivera till och vara med som stöd vid myndighetskontakter.
Kvinnojour
Kvinnojouren Amanda bildades 1984 och har som uppgift att rekrytera och
utbilda kvinnor som deltar i jourens verksamhet som stödpersoner till utsatta
kvinnor. Ett tjugotal aktiva kvinnor sköter kvinnojourens jourtelefon och
erbjuder skyddat boende i jourlägenhet. Kvinnojouren erbjuder också informationsinsatser till myndigheter och i skolor
De kvinnor som vänder sig till kvinnojouren har oftast inte sökt hjälp någon
annanstans. En del kontakter förmedlas dock via polis, socialtjänst och hälsooch sjukvård.
Samarbete mellan olika aktörer skapar de bästa förutsättningarna för att
hjälpa kvinnorna.
www.tjejjouren.se är en portal för Sveriges
tjejjourer
Brottsofferjourernas riksförbund
www.boj.se
Tjejjour
För närvarande finns ingen tjejjour på Gotland, men behovet av en förening
som arbetar med att stötta och stärka unga tjejer är stort.
Brottsofferjour
Brottsofferjouren på Gotland är knuten till paraplyorganisationen Brottsofferjourernas riksförbund. Brottsofferjourens uppgift är att stödja brottsoffer och
medverka till att de får den hjälp de behöver. Polisen förmedlar anmälningar
om brottsoffer en gång i veckan och någon av Brottsofferjourens aktiva personer kontaktar alla som förmedlas. Brottsofferjouren ansvarar också för att
vara vittnesstöd i tingsrätten genom utbildade stödpersoner. Brottsofferjouren har en lokal där man varje vecka ansvarar för kontakter, besök och
jourtelefon.
Huvuddelen av brottsoffren är kvinnor. Brottsofferjouren förmedlar vid
behov kontakt med kvinnojouren. Man har viss erfarenhet av stöd till kvinnor
som varit utsatta för så kallat hedersrelaterat våld. Brottsofferjouren medverkar som stöd vid kontakter med till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvård,
polis och försäkringsbolag och är nöjd med hur dessa kontakter fungerar.
22 |
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
Insatser för barn och unga som lever
med våld i familjen
Barn som lever med våld i familjen behöver uppmärksammas och få stöd.
Flickor och unga kvinnor som riskerar att drabbas av så kallat hedersrelaterat
våld och förtryck behöver stöd och skydd.
Socialtjänsten har ett uttalat ansvar för att utreda och ge stöd och skydd till
barn och unga som riskerar att fara illa och ett särskilt ansvar för barn som
brottsoffer. Barnen ska uppmärksammas som egna personer - ur ett barnperspektiv. De yrkesgrupper som möter mödrar som utsatts för våld ska uppmärksamma barnens situation och har skyldighet att anmäla till socialtjänsten när det finns risk för att barn far illa. För flickor som lever i familjer där de
riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck kan skolan vara den
enda sociala kontakten. Det är då i första hand medarbetare i förskolan och
skolan som ser signaler om att en flicka kan vara i behov av stöd och skydd.
Samordnade insatser och information
till våldsutsatta kvinnor och deras barn
Våldsutsatta kvinnor och deras barn behöver akut skydd och stöd av de professionella och de frivilliga organisationerna. Insatserna ska vara lättillgängliga och kända och kunna ges flexibelt med utgångspunkt från kvinnans
behov av stöd. Socialtjänsten har ett uttalat ansvar att samverkan kommer till
stånd när det gäller insatser till barn.
Socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis är tillgängliga dygnet runt. Varje
handläggare vid respektive verksamhet som har en roll gentemot kvinnan,
barnet eller förövaren ansvarar för att bedöma och ta ställning till den enskildes behov av insatser från någon annan myndighet eller organisation.
Varje handläggare skall också se till att samarbete och samverkan sker kring
de enskilda fallen.
En förutsättning för att våldsutsatta kvinnor söker hjälp är att kvinnan känner till vilken hjälp som finns att få och vilka rättigheter hon har. Information
tryckt på flera språk och på lättläst svenska bör finnas på platser där den kan
nå många kvinnor.
Handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
| 23
PRODUKTION © Infoteamet, Region Gotland, 2011
TRYCK ??
Region Gotland, Folkhälsoenheten
Besöksadress Visborgsallén 19
Postadress 621 81 VISBY
Telefon 0498–26 90 00 vxl
Hemsida www.gotland.se/folkhalsa
www.gotland.se/kvinnofrid
