Utvecklingsstörning

advertisement
Utvecklingsstörning
Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning
kan förstås som effekt av sjukdomar och
skador
Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan
förstås som resultat av samhälleliga hinder
och barriärer
Miljörelaterat perspektiv,
utvecklingsstörning kan ses som ett resultat
av både de individuella egenskaperna och
samhällets hinder och barriärer
Medicinskt- och
utvecklingspsykologiskt perspektiv
• Beskrivs som en kognitiv funktionsnedsättning
som till ca 90% orsakas av hjärnskada
• Resten ca 10% har en utvecklingsstörning p g a
den biologiska normalvariationen
• Ca 70% av skadorna uppkommer under
fosterstadiet, sjukdomar hos modern,
missbildningar, kromosomavvikelser, mm
• 15% skadas i samband med förlossningen
• 5% skadas under barnaåren
Utvecklingsstörning och andra
funktionsnedsättningar
• Det finns starka samband
• 2/3 av alla med grav utvecklingsstörning har
en eller flera andra funktionsnedsättningar,
vanligast är rörelsehinder, syn- och
hörselskador och epilepsi
Klassificering
• Grav utvecklingsstörning ca 42%
• Måttlig utvecklingsstörning ca 34%
• Lindrig utvecklingsstörning ca 24%
För att bli klassificerad som person med
utvecklingsstörning ska intelligenskvoten ligga
under 70 (ca 2-3 % av befolkningen har IQ under
70)
Svårt att veta antalet personer, endast de som får
hjälp via LSS eller annan sociallagstiftning
registreras (ca 36000 personer)
Socialt och kulturellt perspektiv
• Fokuserar på förhållandet mellan individen och
samhället och mellan individen och gruppen
- Vad är en normal människa?
- Vem bestämmer?
- Vad finns det för behov att kategorisera?
- Vad betyder privilegiet att kategorisera andra?
- Vad gör människor med den kategori man
förväntas tillhöra?
Socialkonstruktionismen
• Perspektivet bygger på att den sociala
verkligheten är konstruerad
• Sociala fenomen konstrueras och
rekonstrueras av människor, det är så vi skapar
verkligheten
• De sociala konstruktionerna är en kollektiv
överenskommelse (diskurs), som gör att vi i
samhället förstår vad vi menar när vi t.ex.
uttalar oss om utvecklingsstörning
Forts.
• T.ex. man väljer definiera människors
beteende och begåvning som annorlunda
utifrån en föreställning om vad som är
normalt, som det vore ett faktum
• Hur människor tillskrivs sociala roller och hur
de aktivt omdefinierar sina sociala roller
• (döv person, funktionshindrad eller språklig
minoritet?)
Identitet
• I grunden samma mönster som hos alla andra,
men påverkas av begåvningen, beroendet,
tillkommande funktionsnedsättningar, hinder i
strävan efter självständighet mm
• Svårigheter att uttrycka sig verbalt och motoriskt,
omfattande beroende av föräldrar och olika
omsorgsgivare, negativa erfarenheter av
interaktionen med andra i skolan och i vardagen
• Enligt Goffman (1972) består identitet av tre
aspekter, social identitet, personlig identitet och
jagidentitet
Självuppfattning och självkänsla
• Den kognitiva förmågan hos personen med
utvecklingsstörning påverkar förmågan att kunna
kliva ur sig själv och förhålla sig till sig själv
• Grav utvecklingsstörda har inte heller förmåga att
reflektera över sig själv medan lindrigt
utvecklingsstörda har denna förmåga
• Social relationer, attityder och samspel med
andra påverkar kraftigt hur självbilden och
självkänslan utvecklas
Stigmatisering
• Sker utifrån en individs eller en grupps synliga eller
osynliga egenskaper, som innebär att individen urskiljer
sig eller avviker av andra. Denna avvikelse betraktas av
omgivningen som misskrediterande
• Själva stämpeln utvecklingsstörd i sig bär med sig ett
stigma och innebär misskreditering av personen
• Genom stämpling socialiseras personen som
utvecklingsstörd och skapar hos omgivningen
förväntan att personen ska uppträda som
utvecklingsstörd
Kulturell tillhörighet
• Decentralisering, betoning på valfrihet och
individualisering har lett till mer uttalat krav
på rätten till kontroll över sitt eget liv
• Integrering med underförstått mål att
personer med utvecklingsstörning inte bara
fysiskt skulle integreras utan de skulle också
uppnå sociala relationer med ”vanliga
människor” har varit problematisk
Skola och utbildning
• Rätten till undervisning 1944 – lindrigt
utvecklingsstörda
• 1968 särskola för alla personer med
utvecklingsstörning
• 1986 flyttades lagstiftningen från
omsorgslagen till skollagen
• 1994 kommunaliserades särskolan
Kommunala särskolan
• 7-16 år grundsärskola eller träningsskola
(frivillig tionde år)
• 16-21 år gymnasiesärskola, yrkesutbildning
(nationellt program), yrkesträning (individuellt
program) och verksamhetsträning
• Särvux
Elevökningen i särskolan
• Antalet elever i särskolan har fördubblats
under perioden 1993-2006
• Främst handlar det om elever i s.k. gränszonen
mellan grundskola och särskola
• Anledning; ekonomiska nedskärningar och
förändrade betygsförutsättningar
• Vi har fått en särskolegeneration med nya
problem för eleverna
Arbetsliv och sysselsättning
• De flesta har aktivitets- eller sjukersättning
• De flesta har någon form av daglig
sysselsättning
• 1% av kvinnorna och 1,6 % av männen har
arbete på öppna arbetsmarknaden
• Skyddade anställningar och anställningar med
lönebidrag förekommer men dock i liten
omfattning
Familjeliv
• Föräldrar upplever ofta högre stress p g a
ekonomiska svårigheter, barnets
omsorgsbehov, tidsbrist,
• Svårt att göra karriär, särskilt kvinnorna
• Begränsat socialt liv
• Delat ”ägandeskap” föräldrar - professionella
Boende
• Egen bostad ( upplevelse att ha mycket
inflytande)
• Bostad med särskild service
• Gruppbostad (upplevelse att ha lite inflytande)
• Trapphusmodellen
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards