Monica von Heijne

advertisement
Utvecklingsstörning
2
LSS - Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade
•
Personer med utvecklingsstörning och personer med
autism eller autismliknande tillstånd
•
Personer med betydande och bestående
begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i
vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig
sjukdom
•
Personer som till följd av andra stora och varaktiga
fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart
inte beror på normalt åldrande, har betydande
svårigheter i den dagliga livsföringen och omfattande
behov av stöd och service
Utvecklingsstörning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Fånar, svagsinta, andesvaga
Oligofreni, mental retardation
Intellektuellt funktionsnedsättning
Kognitiv funktionsnedsättning
Förståelsehinder
Intellectual Disability
Learning Disability
Begåvningshandikapp
Utvecklingsstörning
m.m.
Definition
DiDiagnosen baseras på mätning av
intelligenskvot (IQ) och på problem att
klara sin egen vardag, t ex sköta sin hälsa,
klara sin ekonomi, planera.
Enbart låg IQ räcker ej för diagnos.
Debut före 18 åå
Utvecklingsstörning
Generell nedsättning av begåvning:
•
•
•
förmåga att ta in och förstå vad man upplever
förmåga att tolka, ordna, jämföra och se sammanhang
förmåga att kunna använda information och lösa
problem
Dessa förmågor utvecklas senare,
långsammare och ofullständigt
Utvecklingsstörning - orsaker
•
•
•
•
•
•
•
Down´s syndrom
CP
Intrauterina, perinatala komplikationer
Förvärvad hjärnskada ( infektioner, trauma,
syrebrist)
Delfenomen i olika syndrom ( Angelmann, PraderWilli, Cornelia de Lange, Fragile X osv, osv)
Vid vissa sjd/ syndrom kan , men måste inte
utvecklingsstörning förekomma ( Tuberös
skleros, ryggmärgsbråck, muskeldystrofier)
Väldigt ofta är orsaken okänd
Gradering
•
Lindrig (lätt) us:
•
Medelsvår (måttlig) us: IQ 35-50 kognitiv ålder 6-8 år B-C- nivå
•
Svår us:
IQ 20-35 kognitiv ålder 3-5 år A-B- nivå
•
Grav us:
IQ <20
IQ 50-69 kognitiv ålder 9-12 år C-nivå
kognitiv ålder 0-2 år A-nivå
Åldersangivelserna ovan är mycket ungefärliga, men kan vara en
hjälp att förstå vilken kognitiv nivå personen befinner sig på, vilket är
viktigt att veta när det gäller vilka krav som kan ställas. Felaktig
kravnivå kan orsaka stor stress och resultera i psykiska och/eller
fysiska symtom som leder till kontakt med sjukvården.
Hur många?
•
•
?
•
Skandinavisk forskning 0,4-2,25% av
befolkningen
Drygt 1% av barn i skolåldern går i
särskola (fördubblades i samband med
skolans kommunalisering)
Utredning
•
•
Neuropsykologisk utredning WISC/ WAIS. Griffith
•
Intervjuer med patient, anhöriga, andra närstående
(skola, arbetsplats…) för att bilda sig en uppfattning
om påverkan på daglig livsföring och att
svårigheterna funnits hela livet
•
•
Journaler
IQ <70 ( minst 2 standarddeviationer under
befolkningsgenomsnittet). Tolka med förnuft! (språk,
motivation, motorik, depression, stress)
Inget annat finns som förklarar svårigheterna
Intervju
•
Läsa: långa ord? Komplicerade texter?
Textremsan på TV:n?
•
Skriva: stava? fylla i blanketter? betala räkningar
på internet?
•
Räkna: vilka räknesätt? Procent? Koll på att få rätt
växel i affären? Räcker pengarna hela månaden?
Skulder?
•
Åka kollektivt? Hitta?
Intervju
•
Tidsuppfattning?
•
ADL?
•
Personlig säkerhet? Lättledd?
•
Fritid? Vänner?
•
Hur har det fungerat med studier/ ev arbete?
•
Har personen någon hjälp?
Varför är det viktigt att utreda?
•
Juridisk betydelse: Har man rätt till insatser eller
ej ( LSS)? För att bedöma hjälpbehov,
arbetsförmåga etc. Behov av god man/ förvaltare?
•
I vardagen: Vad är rimlig kravnivå? Vad förväntas
man klara av?
•
För den enskilde: förklaring till svårigheter man
upplevt/upplever. Som underlag för olika livsval.
Upptäckt i vuxen ålder
•
Nästan uteslutande lindrig utvecklingsstörning
•
Gapet till jämnåriga ökar med åren
•
Varför har det missats:
− Född i annat land där utredning ej har kunnat erbjudas
−
−
Andra svårigheter (t.ex motoriska vid cp) har fått förklara
svårigheter i skolan etc
Föräldrar har avböjt utredning
Behöver man testa om senare i livet?
•
•
Ej för diagnos ( livslång funktionsnedsättning)
•
Man misstänker att tidigare utredning givit ”fel”
resultat. ( ex barn felaktigt placerade i särskola)
•
I särskilt komplicerade intygsärenden- gränsfall
Man kan behöva komplettera med andra test om
nya frågeställningar dyker upp (t.ex
minnesförsämring, frågeställning om ADHD,
autismspektrumstörning)
Psykisk utvecklingsstörning
Beteendestörningar
•
Ofta ett sätt att kommunicera att något inte står
rätt till
•
Somatisk bedömning
infektioner? endokrina problem? mag-tarmbesvär?
förstoppning? reflux? tandvärk? syn- och hörselproblem?
•
Psykiatrisk bedömning
depression? psykos? demens? autism?
Beteendestörning
•
Begåvningsnivå? Rätt kravnivå?
•
Nätverksarbete
•
Samsyn
•
Stöd/ handledning- psykopedagogiska insatser.
Hälsa
•
Personer med utvecklingsstörning har sämre
levnadsvillkor och sämre hälsa än jämnåriga
•
Psykisk ohälsa ca 2-3ggr större än i
normalbefolkningen
•
Ca 30-40% av personer med utvecklingsstörning
lider av någon psykisk sjukdom ( depression,
OCD, ångest)
•
•
Begränsat socialt nätverk
Oftare utsatta för övergrepp ( fra kvinnor)
Lindrig utv.störning -hälsa
•
Dessa patienter kommer ofta ensamma till
vårdcentral etc. Inte säkert att de berättar att de
har en utvecklingsstörning.
•
De har som grupp
•
Unga vuxna riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
motsvarande 40-50-åringar
− Väs sämre hälsa än jämnåriga.
− Övervikt
− Lägre fysisk aktivitet
− Högt blodtryck etc
(avhandling feb -13, Eva Flygare Wallén)
20
Tips vid besök
•
•
•
•
Tala med patienten
Visa respekt
Försök skapa tid
Samverkan: övrig sjukvård(distriktssköterska)/
/habilitering/LSS/kommun/
•
Inhämta kunskap från anhöriga, personal, ”kräv
kontaktperson”
•
Kolla av vilka andra sjv-aktörer som är
involverade. Behöver de informeras?
Bemötande
•
•
•
•
Var konkret. Fråga konkret
•
Hur ser patientens nätverk ut? Vem kan stötta?
Undvik svåra ord och långa resonemang
Kolla av att personen har förstått
Ge skriven sammanfattning av vad som beslutats
(ex provtagning, behandling, planering)
Flerfunktionsnedsättning
•
•
Anpassad anamnes. Sjukhistoria via andra
•
Behov av narkos? Avvägning risk –nytta.
Samordning med ex tandbehandling
Anpassad klinisk undersökning. Förflyttning,
hjälp att hålla i, bemötande, förberedelse,
förutsättningar. Kunskap om individen och om ev
ökade risker för medicinska komplikationer.
• Anpassad behandling, information?
• Uppföljning hur och när?
• TID! PLANERING&FÖRBEREDELSE! FANTASI!
Hur kan vi få korrekt underlag för våra
beslut?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Patienten själv
Anhöriga
Assistenter
Gruppbostadspersonal
Personal daglig verksamhet
God man
Kräv att den som följer med patienten känner
honom/henne väl
Väg samman bilder
Samtalsmatta
Rött/gult/grönt
Vad tyckte du om besöket idag?
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards