Konsthistoria

Konsthistoria
Mål som ska ha uppnåts i slutet av det nionde skolåret
- ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tder
och kulturer, känna tll några framträdande bildkonstnärer….
Mål at sträva mot
- tllägna sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning….
(Skolverket. Kursplaner och betygskriterier 2000)
Namn…………………………………………………… Klass……………
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
MAGI OCH RIT
DEN FÖRHISTORISKA MÄNNISKANS KONST
För ca 33000 år f.Kr. möter vi det tdigaste för oss kända konstverken.
Konstskapandet kom säkerligen inte som et enda plötsligt utbrot, utan man
måste anta at det föregicks av en långsam utveckling under tusentals år.
Under denna td gick den sista istden i Europa mot sit slut. Klimatet mellan
Alperna och Skandinavien påminde om det klimat som idag fnns i Sibirien och
Alaska. I Skandinavien drog sig inte den sista istden tllbaka förrän för 10000 år
f.Kr.
Man har funnit små konstöremål av mammutbetar, renhorn och sten, som
skars ut med hjälp av fintaverktyg. Bra exempel på dessa vackra konstverk är
Venus från Willendorf ca 25000 – 20000 f.Kr. Hon är en fruktbarhetsfgur och
har troligtvis även ingåt i någon slags rit eller magi.
Venus från Willendorf
Ca 15000 f.Kr. bodde dåtdens européer i grotor och det är också därför som
man fnner prov på deras konst i dylika. Bilden här nedan är grotmålningar.
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
2
Dessa grotmålningar gjordes troligen inte bara som dekoraton, utan har
troligen ingåt i magiska riter, vilka man gjorde för at försäkra sig om en lycklig
jakt. Man såg ingen skillnad på bild och verklighet, utan dödades djuret på
bilden så trodde dåtdens människor at de hade dödat djurets livsvilja.
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
3
Hällristningar
Tusentals år senare omkring 2000 f. Kr. gjordes hällristningar bl.a. i Sverige. De
äldsta föreställde jakter, medan de som gjordes 500 år senare hade mer sådana
motv som det på bilden, föreställande skepp och människor.
Samtdigt byggdes et välkänt byggnadsverk vid Stonehenge i södra England .
Om arkitektur är konsten at skapa rum för mänskliga behov och önskningar så
fyller deta byggnadsverk mer än väl måtet av et av Englands första
arkitektoniska konstverk.
Ale stenar vid Kåseberga i Skåne kan anses vara et liknande monument. Vad
dessa byggnadsverk har använts tll tvistar fortarande de lärda om, men
troligtvis är även dessa kopplade tll rit och magi.
Stonehenge
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
4
EGYPTISK KONST
Ca 2500 f. Kr. byggdes magnifka gravmonoment, pyramider, i Egypten tll
mäktga faraoner. Tre av dessa mäktga kungar var Mykerinos, Chefren och
Cheops. Bredvid Chefrens pyramid står den stora sfnxen, som är huggen direkt
ur klippan. Pyramiderna och sfnxen visar at man ansåg kungadömet som
gudomligt. I sfnxen reser sig det kungliga huvudet från en lejonkropp.
Antagligen bar kungahuvudet Chefrens ansiktsdrag, med detaljerna har tyvärr
suddats ut under olika religioners tder och krig.
Pyramiderna i Gisa
Sfnzen
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
5
Under faraon Echnatons td ca 1360 f.Kr. förskönades den egyptska konsten.
Et bevis på deta är bysten av hans hustru drotning Nefertte . Än idag är deta
konstverk en symbol för kvinnlig skönhet.
Drotning Nefertte
Tutanchamon
Echnatons eferföljare var Tutanchamon. Han dog ca 1340 f.Kr. endast 18 år
gammal och är känd p.g.a. at hans grav är den enda som i modern td har blivit
upptäckt med allt sit innehåll orört. Gravinnehållet var en otrolig skat. Bara
hans guldkista väger 113,5 kg. .
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
6
ANTIKEN
GREKISK OCH ROMERSK FORNTID
ca 700 f.Kr. – ca 300 e.Kr.
GREKISK KONST OCH ARKITEKTUR
På den heliga klippan Akropolis i Aten kan man än idag beskåda templet
Parthenon, som är helgat åt jungfrun Athena. Deta tempel är byggt 448 – 432
f.Kr. och är en återuppbyggnad av tempel som förstördes av perserna år 480
f.Kr. Akropolis är et stort område med gamla tempel från Greklands storhetstd.
Parthenon på Akropolis
Diskuskastaren
Grekerna var också vid denna td duktga skulptörer. En av dessa välkända
statyer från ca 450 f.Kr. är Diskuskastaren. Idag fnns denna staty i Rom, där
man gjorde en marmorkopia efer bronsorginalet.
ETRUSKISK KONST
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
7
Etruskerna stod under 600 – 500-talet f.Kr. på höjden av sin makt. Deras
område sträckte sig från Neapel i söder tll Podalens nedre del i norr. (Man kan
säga at det är ungefär den mellersta delen av det som vi idag kallar Italien.)
Rom styrdes under denna td av etruskiska kungar. Under denna etruskiska td i
Rom tllverkades et konstverk som kom at bli en symbol för staden, nämligen
Varginnan som diar Romulus och Remus. De två barnen är dock inte gjorda av
etruskerna, utan har sats dit under renässansen (1400-1500-talet).
Varginnan
ROMERSK ARKITEKTUR
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
8
I Rom kan du på området Forum Romanum än idag hita mycket av den antka
arkitektur som kom tll under den mäktga romartden.
Et av dessa välkända monoment är Colusseum, som byggdes 72 – 80 e.Kr. Det
är en stor amfteater där romarna fck se blodiga skådespel där bl.a. gladiatorer
och vilda djur kämpade mot varandra.
Colusseum
MEDELTIDA KONST
Ca 400 – 1400-talet
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
9
Den medeltda konsten i Europa innehåller mycket konst med kristna motv,
krigsbilder och rädslan för pesten. Men det förekom även vardagsbilder som
visade hur livet kunde te sig under denna td. Under medeltden byggdes också
många stora katedraler. Ofa talas det om den mörka medeltden, men deta är
nog något som tyvärr många tder kan kallas för.
Bayeuxtapeten, Slaget vid Hastng
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
10
Vinter
Notre Dame i Paris
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
11
RENÄSSANSEN
1400 – 1500-talet
Renässansen utmärker sig främst av sitt intresse för antiken, vars kultur man
ville återuppliva. Renässansen bryter med medeltidens ”mörker”.
Sandro Botcelli 1444/1445 – 1510
Italienare
Venus födelse
Leonardo da Vinci 1452 – 1519
Italienare
Natvarden
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
12
Mona Lisa
Michelangelo 1475 – 1564
Italienare
David
Pieta
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
13
Adams födelse
Sixtnska kapellet
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
14
Rafael 1483 – 1520
Italienare
Sixtnska madonnan
Madonna del Granduca
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
15
BAROCKEN
1600-1750
Barocken ville framhäva rymd, djup och rörelse genom perspektv, ljus och
skuggefekter. Utgick från Italien. Blev eferhand överdrivet pompös.
Rembrandt 1606 –1669
Holländare
Självporträt
Natvakten
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
16
Diego Velázquez 1599 - 1660
Spanjor
Hovdamerna
Venus vid sin spegel
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
17
NYKLASSICISMEN
1750 - 1850
Nyklassicismen ville pånytöda antken med dess klarhet och harmoni.
Stmulerades bl.a. av utgrävningarna av Pomeij.
Ingres 1780 – 1867
Fransman
Odalisk
Kejsare Napoleon
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
18
ROMANTIKEN
1800-1860
Konstnärerna ville måla tavlor som visade känslor och stämningar.
Landskapsmåleriet spelade en viktg roll under romantken. Konstnärerna ville
visa hur mäktg naturen är. Därför använde man gärna starka färger och häfiga
efekter.
Motven kunde visa mäktga eller mystsk natur. Man målade gärna glimrande
solnedgångar eller spännande historiska händelser. Andra konstnärer tyckte
bätre om stormande hav eller romantska gårdar.
Goya 1746 – 1828
Spanjor
Den 3 maj 1808
Maja
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
19
Delacroix 1798 – 1863
Fransman
Friheten på barrikaderna
Massakern på Chios
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
20
Turner 1775 – 1851
Engelsman
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
21
IMPRESSIONISMEN
1860-1880
Konstnärerna målade gärna utomhus. De ville försöka fånga en ögonblicksbild
av et landskap.
Framförallt ljuset och färgen betydde mycket för impressionistmålarna. De
lärde sig at bygga upp et motv med många färgfäckar. Färgerna var nu
betydligt ljusare än vad de hade varit under romantken.
Landskapet var impressionisternas favoritmotv, men konstnärerna hämtade
också gärna motv från Paris caféliv, eller helt enkelt från platser där människor
träfades och hade trevligt. En del målningar kunde visa näckrosdammar eller
baletdansöser.
Claude Monet 1840 – 1926
Fransman
Impression
Näckrosor
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
22
Auguste Renoir 1841 – 1919
Fransman
Roddarnas frukost
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
23
POST-IMPRESSIONISMEN
1880-1900
Den td som följde efer impressionismen, brukar kallas för postmpressionism
(post betyder efer).
Post-impressionismen innehöll egentligen fera stlar, men en sak har de
gemensamt. Man tyckte at et konstverk skulle vara en bild. Tavlan skulle också
tala om vad konstnären tänkte och hur han kände det inom sig, när han målade
tavlan.
Konstnärerna utvecklade tekniker at måla med små färgfäckar. En del började
helt enkelt at ”pricka” färg med penseln. Andra målade med virvlande
penselstreck. Några målade motv med stora färgytor, medan andra målade
med breda penselstreck som man lavade på varandra.
Paul Gaugain 1848 – 1903
Fransman
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
24
Vincent van Gogh 1853 – 1890
Holländare
Självporträt
Solrosor
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
25
Toulouse-Lautrec 1864 – 1901
Fransman
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
26
KUBISMEN
1900-1915
Konstnärerna inom kubismen tänkte sig föremålen uppdelade i olika
geometriska fgurer.
Man försökte måla saker, så at det såg ut som om man såg dem från fera
olika håll samtdigt. Man använde koner, kuber, klot och rör.
Kubisterna var de första konstnärerna som började arbeta med collage. På sina
dukar kunde de klistra upp t.ex. tdningspapper, tändstcksaskar och biljeter.
Pablo Picasso 1881 – 1973
Spanjor
Guernica
Flickorna från Avignon
EXPRESSIONISMEN
1900-1950
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
27
Expressionism betyder utryck. Konstnärerna ville ge utryck för sina känslor
med färger, ytor, linjer och former.
Tidigare hade man visat rädsla, glädje eller spänning med ansiktsutryck eller
rörelse. Nu försökte man göra det med enbart färg och form.
Konstnärerna målade med våldsamma färger och ändrade ofa form på saker
som de målade. Motvet i sig själv var inte längre det viktgaste. Hur
konstnärerna upplevde motvet var det intressanta.
Edvard Munch 1863 – 1944
Norrman
Skriet
Madonnan
SURREALISM
1920Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
28
De surrealistska konstnärerna avbildade sina motv verklighetstroget. Ibland
såg det ut som om man hade använt en kamera och tagit et fotograf.
Det märkliga är at ingentng man ser på tavlan verkar möjligt. Motven är
mycket fantasifulla och man kan tro at de är hämtade från en drömvärld.
Med sådana här lite overkliga tavlor, hoppades målarna at de skulle väcka
publikens egen fantasi.
Marc Chagall 1887 – 1985
Ryss
Jag och byn
Födelsedagsgåva
Salvador Dali 1904 – 1989
Spanjor
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
29
Minnenas varaktghet
ABSTRAKT-EXPRESSIONISM
1920Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
30
Konstnärerna som tllhörde denna stl började måla abstrakt. Det betyder at
de målade bilder som inte föreställde någontng.
Vi i publiken får använda vår egen fantasi, för at avgöra vad det är som vi ser
på duken.
Ibland kan en abstrakt tavla se ut som et rutnät av linjer. Ibland kan det se ut
som om konstnären helt enkelt hällt eller stänkt ut färg.
Kandinsky 1866 – 1944
Ryss
POPKONST
1950Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
31
Popkonstnärerna ville skapa konst från vårt eget vardagsliv. De tyckte också at
måleriet hade blivit lite för mycket abstrakt. Någontng skulle väl ändå tavlorna
föreställa…..
Därför började konstnärerna åter avbilda motven exakt. Man började använda
tdningar och reklam tll sina motv.
En ganska ny metod var at använda fotografer tll grund för sin konst. Lustgt
nog så är ofa sådana målningar mer omtyckta än fotografer.
Andy Warhol 1928/1931 – 1987
Amerikan
NYREALISM
1960-
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
32
Nyrealismen i Sverige lade stor vikt vid at skildra vardagshändelser och
situatoner som var bekanta för betraktaren. För övrigt hade de mycket av
popkonstens tankegångar.
Ola Billgren 1940 –
Svensk
Korridoren
Peter Tillberg 1946 –
Svensk
Blir du lönsam lille vän
Vissa av texterna från Impressionism tll Nyrealism är hämtade från Beta
Pedagogens konstkort.
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
33
Övrig text är frit skriven efer kunskaper som jag fåt från:
Bonniers stora lexikon 1989
Konsten av H.W.Janson. Tredje utgåvan, Bearbetad av Anthony E.Janson. 1992
Betapedagogens konstkort
Bilderna är hämtade från Google.se ( Endast bilder som inte är skyddade av
upphovsräten är använda. Sådana som är skyddade går inte at skriva ut, enligt
min erfarenhet.)
Monica Larsson, Bäckagårdsskolan, Malmö – www.lektion.se
34