Huggormsbett hos barn och ungdom, symtom, utredning

Doknr. i Barium
[10443]
Dokumentserie
[su/med]
Giltigt fr o m
[2017-02-23]
Version
[4]
RUTIN
Huggormsbett hos barn och ungdom, symtom, utredning
och behandling
Innehållsansvarig: Younis Khalid Younis, Sektionschef, Läkare akutsjukvård (youkh)
Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor, Läkare barnkirurgi (katab2)
Denna rutin gäller för: Verksamhet Akutsjukvård och Barnkirurgi; Verksamhet Medicin barn
Denna rutin gäller för
Denna rutin gäller för verksamhetsområde Akutsjukvård.
Bakgrund
Huggormens gift innehåller bl.a. proteolytiska enzymer som sprids lokalt i
underhuden och via lymfbanor till cirkulationen. Giftet kan ge lokal vävnads- och
kärlskada samt systemiska effekter.
Barnet bör snabbt transporteras till sjukhus/vårdcentral för bedömning. Håll barnet i
stillhet eftersom fysisk aktivitet kan öka giftspridningen.
Symtom
Bettet kan ses som en till tre små punkter med 6-9 mm avstånd. Ofta blir det en
lokal reaktion med svullnad, rodnad och smärta. Rädsla och ångest kan utlösa
vegetativa symtom. Vid allvarligare reaktion ses allmänsymtom som buksmärtor,
kräkningar, diarréer och cirkulationspåverkan. Andningspåverkan med
slemhinnesvullnad (angioneurotiskt ödem) och bronkospasm kan också tillstöta
samt urtikaria och exantem. Dessa symtom kommer oftast snabbt men kan också
komma först åtskilliga timmar senare. Koagulationen kan påverkas med låga TPK,
förhöjt PK och lätta rubbningar i övrigt. Blödningar är dock ovanliga. Lättare
njurpåverkan med proteinuri och hematuri är vanligt. Hjärtat kan påverkas och ses
på EKG med T-vågsavflackning eller negativa T-vågor. Även arytmier kan
förekomma. CNS-påverkan med allt från yrsel och omtöckning till svåra kramper
och medvetslöshet finns beskrivet vid svårare förgiftning, speciellt hos barn.
Vid utbredd svullnad finns risk för lungödem 3-5 dagar efter bettet då all vätska i
kroppen börjar resorberas.
Provtagning Vid lokalsymtom: Hb, EVF, LPK, TPK, urinsticka.
Vid allmänpåverkan och/eller uttalat ödem: Blodgas, Na, K, krea, ASAT, ALAT, PK,
CK, albumin, APTT, haptoglobin, LD och EKG.
Övervakning Inläggning och observation minst 24 timmar efter bettet. Följ den lokala svullnaden
noggrant. Om ordentlig giftinjektion skett kan lokalutbredningen kulminera först
efter 3-4 dygn. Även andra extremiteter och bålen kan bli svullna. Beakta risken för
utveckling av kompartmentsyndrom.
Undantag: Om mycket begränsad lokalreaktion och inga systemeffekter
förekommit inom 6-8 h efter bettet kan man förmoda att inget gift injicerats och
barnet kan skickas hem.
Behandling
Biten kroppsdel immobiliseras och hålls i högläge. Bettstället lämnas ifred.
Ge smärtlindring.
Tetanusprofylax till ovaccinerade samt till övriga enligt Socialstyrelsens riktlinjer
www.soc.se SOSFS 1990:21. Om skadan inträffar från den dag barnet fyllt 10
månader kan den tredje vaccinationen vid 12 månaders ålder tidigareläggas. Man
ska då inte ge enbart tetanusvaccin utan det 5-6-kombinationsvaccin, som ges på
BVC (Pentavac resp. Infanrix hexa). Påfyllnadsdos ges vid skada om tio år förflutit
från tredje vaccinationen. Barn födda före 2002 får sin fjärde dos vid 10 års ålder
och bör ges extra skydd om skadan inträffar från 9 års ålder. De ska då ha
kombinerat DTP-vaccin. Barn födda från 2002 får sin fjärde dos redan 4-5 år efter
den tredje och behöver inte någon extrados vid sårskada.
Antibiotika endast vid infektionstecken.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 3)
Doknr. i Barium
[10443]
Giltigt fr.o.m
[2017-02-23]
Version
[4]
RUTIN
Huggormsbett hos barn och ungdom, symtom, utredning
och behandling
Vid tecken på allergisk/toxisk reaktion:
-
Adrenalin 1mg/ml im 10 µg/kg d.v.s. 0,01 ml/kg
Betapred 4 mg/ml 1-2 ml iv oavsett kroppsvikt,
alt. inj. Solu-Cortef 100-200 mg iv
Tavegyl 1 mg/ml 0,05 mg/kg iv d.v.s. 0,5 ml/10 kg
Ringer-Acetat 20 ml/kg som bolusdos. Ges med övertryck.
Antiserum: ges tidigt i förloppet och på vid indikation till små barn vid:
-
-
-
alla typer av allmänpåverkan (t.ex. blodtrycksfall, gastrointestinala symtom,
angioödem, bronkospasm) som inte snabbt går i regress eller som
återkommer
snabb progress av lokalreaktionen: om svullnaden av biten extremitet ser ut
att nå till närmsta proximala led inom de närmsta 8 timmarna (t.ex. om
svullnaden vid bett i handen ser ut att nå upp till armbågen, alternativt om
svullnaden vid bett i foten ser ut att nå upp till knät)
i tveksamma fall stöder nedanstående faktorer indikationen:
- leukocytos >18-20 x 109/L
- påtaglig hemokoncentration
- hemolys
- koagulationsrubbningar
- metabolisk acidos
- EKG-förändringar (arytmier, ST-T-förändringar)
Ge ViperaTAb (1 ampull innehåller 100 mg löst i 4 ml NaCl). Ge 2 ampuller oavsett
barnets ålder. Ampullerna finns i kylen i läkemedelsrummet på akutens sskexpedition DSBUS.
Blandning (OBS att detta förfarande är enligt bipacksedeln och skiljer sig från den som anges i
Internetmedicin eftersom man där avser torrsubstans):
2 ampuller ViperaTAb = 200 mg blandas i 100 ml NaCl 9 mg/ml till totalt 108 ml, vilket ges iv på 30
min. Antiserum bör ges tidigt i förloppet men är verksamt om det ges inom 48 timmar från
bettillfället och kan även övervägas senare än så! Ring GIC! (nummer nedan).
En andra dos kan vara indicerad och skall då ges utan dröjsmål. Den vanligaste anledningen är
antingen återkommande ökning av svullnaden efter en stationär period eller fortsatt progress av
svullnaden. Recidiverande allmänsymtom eller uttalad koagulationspåverkan kan också föranleda
en andra dos. Enstaka barn har fått en tredje dos med påtagligt god effekt på den lokala
svullnaden. Ring GIC!
Serum är framställt av fårserum, sålunda viss observans om patienten är allergiker.
Frekvensen biverkningar är mindre än en promille.
Vid allmänpåverkan med cirkulationsrubbning bör patienten vårdas på IVA. Samråd med IVAläkare.
Mer information fås från Giftinformationscentralen, tel. 08-33 12 31, kortnummer 50169
Referenser
Christine Karlson-Stiber, Överläkare Giftinformationscentralen, Karolinska Universitetssjukhuset
Stockholm
Persson H, Karlson-Stiber C. Huggormsbett – klinik och behandling. Läkartidningen 1995; 92: 32-33
Socialstyrelsen www.soc.se SOSFS 1990:21
Smittskyddsinstitutet www.smittskyddsinstitutet.se/vanliga-fragor/allmanna-
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 2 (av 3)
Doknr. i Barium
[10443]
Giltigt fr.o.m
[2017-02-23]
Version
[4]
RUTIN
Huggormsbett hos barn och ungdom, symtom, utredning
och behandling
vaccinationsprogrammet/difteri-och-stelkramp/
Bipacksedel ViperaTAb
Ansvar
Gäller för all hälso- och sjukvårdspersonal inom verksamhetsområde Akutsjukvård och
Barnkirurgi/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU/Östra. Verksamhetschefen ansvarar för
att de rutiner och riktlinjer som verksamheten kräver finns tillgängliga och att verksamheten arbetar
enligt SOFS 2011:9.
Uppföljning, utvärdering och revision
Verksamhetschefen ansvarar tillsammans med alla aktörer som berörs av PM:et, det vill säga
använder, utfärdar eller granskar ett PM, för att revision/uppföljning av innehållet i rutinen. Medvetet
avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg
från rutinen rapporteras i MedControlPRO.
Granskare/arbetsgrupp
Katrin Adrian, överläkare
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 3 (av 3)