Högskolan Dalarna
Samhällskunskap B, delkurs 2
Våren 2000
”Människosynen i Waldorfskolans
läroplan – en jämförelse med Lpo -94”
Författare:
Grupp Ajax
Anders Frendin
Anna Ågren
Fredrik Rohlén
Ingegerd Wedin
Katarina Hellström
Mattias Scandola
Thorun Nilsson
Werking Magnus
Handledare:
Ulf Oom Gardtman
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING
INLEDNING
s.4
SYFTE
s.4
FRÅGESTÄLLNING
s.4
TIDIGARE FORSKNING
s.4
METOD
s.5
BAKGRUND
s.6
ANALYS
s.8
MÄNNISKOSYNEN I WALDORFSKOLANS LÄROPLAN
s.8
MÄNNISKOSYNEN I LPO -94
JÄMFÖRELSE MELLAN WALDORFSKOLANS LÄROPLAN,
”EN VÄG TILL FRIHET OCH LPO -94
s.10
KRITIK FÖR OCH EMOT MÄNNISKOSYNEN I WALDORFSKOLANS
LÄROPLAN
s.11
SUMMERING AV RESULTAT
s.13
AVSLUTANDE DISKUSSION
s.13
REFERENSLISTA
s.16
BILAGA
2
SAMMANFATTNING
Arbetet har utgått från en tidningsartikel med rubriken ”Man kan blir rik som ett troll”.1
Utifrån artikeln som handlade om privatiseringen inom äldreomsorgen, landade vi till sist i
diskussioner kring olika pedagogiker. Vi specificerade oss till Waldorfpedagogiken.
Det är en man vid namn Rudolf Steiner som grundat Waldorfpedagogiken och den har sitt
ursprung ur antroposofin.
Syftet med vårt arbete är, att undersöka och kritiskt granska Waldorfpedagogiken såsom den
gestaltas i Waldorfskolans läroplan, och jämföra den med Lpo -94. Uppsatsen är gjord som en
litteraturstudie, där vi arbetat efter följande fyra frågeställningar: * Hur gestaltas
människosynen i Waldorfskolans läroplan? * Vilken syn på människan återger Lpo - 94?
* Vilka likheter och skillnader finns, vad gäller synen på människan, i Waldorfskolans
läroplan och Lpo -94? * Vilken kritik finns för och emot människosynen i Waldorfskolan?
Följande skillnader har vi funnit mellan Waldorfskolans läroplan och Lpo –94:
1. Vi kan se skillnader mellan hur de demokratiska grundvärderingarena genomsyrar de olika
läroplanerna.
2. De båda läroplanerna skiljer sig i synen på kunskap, inte minst under de första fem läsåren.
3. Waldorfskolans läroplan uppmuntrar inte kritiskt tänkande och egna ställningstaganden i
samma utsträckning som Lpo –94, utan tar endast upp detta i målbeskrivningarna för ett fåtal
skolämnen.
4. Vi kan konstarera att Waldorfskolans läroplan använder sig av ett flertal mångtydiga
begrepp, som kan tolkas olika beroende på vem som tolkar. Detta gäller även Lpo –94, om än
inte i samma stora utsträckning.
Anna Gustavsson och Mia Tottmar, ”Man kan blir rik som ett troll”, (Dagens Nyheter,
2000-02-05)
1
3
INLEDNING
Vårt arbete började med att vi läste en artikel i Dagens Nyheter, som handlade om
privatiseringen inom äldreomsorgen. När vi valde inriktningen ”Waldorfpedagogiken och
dess människosyn” var det ett resultat till följd av långa diskussioner om privat/offentligt,
privatskolor/friskolor. Slutligen landade vi i ett resonemang om olika pedagogiska
inriktningar. Efter ytterligare diskussioner omkring Montessori, Reggio Emilia och
Waldorfpedagogiken, där vi ett tag funderade på att jämföra olika inriktningar, beslutade vi
oss för att välja Waldorf. Redan då vi läste artikeln kom vi att fundera över synen på
människan och vilken människosyn artikeln gav uttryck för. Vi tyckte att detta kunde vara en
bra utgångspunkt inför granskandet av Waldorfpedagogiken. Vilken människosyn finns i
Waldorfskolans styrdokument?
SYFTE
Syftet med vårt arbete är, att undersöka och kritiskt granska Waldorfpedagogiken såsom den
gestaltas i Waldorfskolans läroplan, och jämföra den med Lpo -94.
FRÅGESTÄLLNING
” Hur gestaltas människosynen i Waldorfskolans läroplan?”
” Vilken syn på människan återger Lpo -94?”
” Vilka likheter och skillnader finns, vad gäller synen på människan, i Waldorfskolans
läroplan och Lpo -94?”
” Vilken kritik finns för och emot människosynen i Waldorfskolan?”
TIDIGARE FORSKNING
Margit Tornéus vid psykologiska institutionen på Umeå universitet, fick i uppdrag av
skolverket att analysera Waldorfskolornas läroplan och jämföra den med skollagen, den nya
läroplanen samt de nya kurs- och timplanerna. Syftet med utredningen var att använda den
som ett hjälpmedel vid skolverkets tillsyn och godkännande av fristående skolor med
Waldorfinriktning och av Waldorfskolorna själva.2
Jämförelse mellan waldorfskolans läroplan och Lpo -94:
”Jämförelsen baserar sig – förutom Lpo 94 – på inledningskapitlet i Waldorfskolans Lärooch kursplaner (WL) samt i viss mån också på ämnesbeskrivningar som görs i
kursplanerna.”3
Tornéus Margit, ”Waldorfskolornas läroplan, en jämförelse, del 1 den obligatoriska
skolan,” (Skolverket 1995).
3
Ibid, s. 1
2
4
Den jämförande analys som Margit Tornéus har gjort, syftar till att belysa frågan ”I vilka
avseenden kan waldorfpedagogikens särdrag leda till avvikelser från det som i Lpo 94 anges
som Skolans värdegrund och uppgifter samt Mål och riktlinjer?”4
Grundläggande värden:
Margit Tornéus har i sin analys kommit fram till att de grundläggande värden som lyfts fram i
Lpo -94 även finns med i Waldorfskolans läroplan. De grundläggande värdena är
demokratiska värderingar såsom: aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår
gemensamma miljö, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och
utsatta.
Margit Tornéus har i sin rapport kommit fram till att Waldorfskolan aktivt omfattar samma
grundläggande värden som anges i Lpo -94. Waldorfpedagogikens särdrag strider inte mot
Lpo -94 i det hänseendet.
Mål och riktlinjer:
När det gäller kunskapsyn finns det skillnader mellan Lpo -94 och Waldorfskolans läroplan
fram till och med det femte skolåret. Efterhand närmar sig Waldorfskolans läroplan den
kunskapsyn som finns i Lpo 94 för att vid slutet av det nionde skolåret vara likartad med
Lpo 94.
När det gäller normer och värden har Margit Tornéus inte funnit någon skillnad mellan Lpo
94 och Waldorfskolans läroplan. De områden och aspekter som omnämns i Lpo -94 tar även
Waldorfskolans läroplan upp och det verkar som eleverna i Waldorfskolan har samma ansvar
och inflytande som eleverna i grundskolan med ett undantag: ”Det finns sannolikt vissa
restriktioner när det gäller inflytande och ansvar för pedagogiska frågor (undervisningens
uppläggning, innehåll och genomförande).”5
Margit Tornéus har inte hittat något i Waldorfskolans läroplan som tyder på att samarbetet
mellan hem och skola skulle vara mer begränsat i en Waldorfskola än i grundskolan. Det
förefaller snarare som om samarbetet fungerar bättre i Waldorfskolan.
METOD
Utgångspunkten för arbetet har varit en tidningsartikel, med rubriken ”Man kan bli rik som ett
troll”6. Artikeln handlade om privatiseringen inom äldreomsorgen. Arbetet har följt
arbetsstegen (se bilaga) i den pedagogiska metoden PBL (Problem Baserat Lärande), enligt de
principer som finns beskrivna i Liselotte Alanko och Leif Isakssons bok. 7
Arbetet har genomförts som en litteraturstudie. Litteratursökning har skett i Borlänges,
Sandvikens och i Faluns huvudbiblioteket och i biblioteket på Högskolan Dalarna. Sökning
har också gjorts på skolverkets hemsida. De sökord vi använt oss av är: ”Antroposofi”,
”Waldorfpedagogik”, ”Waldorfskolor”, ”Rudolf Steiner” samt ”Läroplan”.
4
Ibid, s. 1
Ibid, s. 4
6
Gustavsson/Tottmar, (Dagens Nyheter, 2000-02-05)
7
Alanko, L /Isaksson L ”Problembaserat lärande i praktiken – för gymnasieskolan. (” Liber
AB, Stockholm 1999)
5
5
Vi valde att avgränsa vår frågeställning om människosynen i Waldorfpedagogiken, till att
gälla människosynen såsom den kommer till uttryck i Waldorfskolans läroplan.
Urvalet av litteratur har skett utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Vi har endast valt
svenskspråkig litteratur, även om vissa av böckerna är översatta från andra språk. Vår
intention har varit att hitta så färsk litteratur som möjligt. Sammanlagt har vi använt oss av 13
böcker till uppsatsen.
Bakgrund
För att ge en inblick i Waldorfpedagogikens utveckling inleder vi vårt arbetet med en kort
historik samt en redovisning av några hörnstenar i Steiners pedagogik.
Den österrikiske skriftställaren och tänkaren Rudolf Steiner (1861–1925) grundade 1912
”Antroposofiska sällskapet” i Dornach i Schweiz. Ordet antroposofi kommer av grekiskans
anthropos, som betyder människa, och sofia, som betyder vishet. Antroposofin, vilken
utvecklades ur teosofin8, vill ge kunskap om en översinnlig verklighet, oåtkomlig för
vetenskap och normalt tänkande. Tron på reinkarnation är viktig inom läran. Antroposofin har
utvecklat alternativa former vad gäller bl.a. pedagogik, läkekonst och växtodling. Enligt
Steiner är antroposofin ett sätt att tillägna sig kunskap om det specifikt mänskliga. ” […]ett
sätt att nå själens innersta rum bortom medfödda anlag och kulturell prägling. En strävan att
få ett förhållande till själva kärnan i människan – jaget […]” 9
Mest känd är Rudolf Steiner, för den pedagogik han utarbetade utifrån de antroposofiska
idéerna – Waldorfpedagogiken . Den tillämpades först vid en förskola för barn till arbetare i
tobaksfabriken Waldorf-Astoria i Stuttgart 1919. Därav fick pedagogiken sitt namn.
I slutet på 1800-talet och början på 1900-talet uppstod en rad pedagogiska rörelser i både
Europa och USA. John Dewey , Maria Montessori och Jean Piaget var alla samtida med
Rudolf Steiner.10
Waldorfpedagogiken grundar sig på uppfattningen att det finns en lagbundenhet i
utvecklingsfaser och mognadsfaser. Det gäller för såväl kroppslig, själslig som andlig
bemärkelse.
En grundläggande princip är betoningen av ”helheten”, där man menar att vilja, känsla och
tanke måste tas i anspråk.
”Vilja, känsla, tanke – en omvänd ordning kan knappast tänkas hos barnet. I vår tid frestas vi
ofta att tro att ett medvetet tänkande och föreställande kan tilltalas redan hos förskolebarnet.
Visst finns det där, men fördolt under och genom viljan och känslan – omedvetet. Genom
känslan lever tänkandet på drömartat sätt fram till puberteten. Först i trettonfjortonårsåldern börjar tänkandet att bli vaket, medvetet och direkt tilltalbart.” 11
8
Teosofi: Åskådning, som på tänkandets och den inre betraktelsens väg söker nå fram till
urkällan för all teologi och filosofi.
9
Carlbaum.C mfl. ”En introduktion i Waldorfpedagogik. Barnets utveckling från förskola till
gymnasium. Kursplanen i Waldorfskolan” Tidskriften På väg (Waldorf förlag 1997) sid.30.
10
Simmons-Christenson. G ”Förskolepedagogikens historia”(Natur och Kultur, Malmö,
1980)
11
Ibid. sid.10.
6
Inom Waldorfpedagogiken betonas den konstnärliga utvecklingen hos eleverna. Det innebär
att konstnärlig verksamhet som sång, musik och rytmik och en rörelsekonst, som kallas
eurytmi, får stort utrymme. Eurytmi finns som ett eget ämne i Waldorfskolorna och handlar
om harmoni i konst och dikt. ”Det eurytmiska arbetet i en Waldorfskola spänner över ett brett
register, från de första årens enkla rytmer och stavövningar till högstadieklassernas ibland
ganska avancerade sceniska framträdanden med musikaliska, lyriska och dramatiska
programinslag.” 12
Rudolf Steiner utvecklade en sinneslära som bygger på att vi har tolv sinnen som är indelade i
grupperingar om fyra och fyra:
De fyra undre sinnena: är vända inåt, mot vår kroppslighet och varseblir de processer som
försiggår i vår kropp. ”Livssinnet”, ”Jämviktssinnet”, ”Känselsinnet” och
”Egenrörelsesinnet”.
De fyra mellersta sinnena: är sinnen med vilkas hjälp vi varseblir det som den yttre
naturen ger oss i form av sinnesintryck. ”Synsinnet”, ”Luktsinnet”, ”Smaksinnet” och
”Värmesinnet”.
De fyra övre sinnena: gör att vi kan varsebli det som den andra människans skapande ande
frambringar och framställer. ”Hörselsinne”(tonsinne/klangsinne),
”Ljudsinne”(ordsinne/språksinne), ”Tankesinne”(begreppssinne/föreställningssinne) och
”Jagsinne”. 13
Steiner definierar själv begreppet ”sinne” på följande sätt:
”Sett ur antroposofisk synvinkel är det berättigat att kalla allt för sinne som förmår
människan att uppleva ett föremål, en företeelse eller ett väsen på ett sådant sätt att hon med
säkerhet kan placera det här i den fysiska världen.” 14
Det betyder att enligt antroposoferna är allt, som ger mig en upplevelse av att vara fysiskt, en
sinnesupplevelse. Upplevelser som inte finns i den fysiska världen räknas som ”översinnliga
upplevelser”. Enligt Steiner är det genom barnets sinnen undervisningen skall utvecklas.
Detta gör att ”upplevelser” blir centrala i undervisningen i Waldorfskolan. Upplevelsen är för
Waldorfpedagogiken en förutsättning för att senare kunna ”förstå sig på”.
”Den som har erfarit den hisnande känslan och utmaningen i att gunga högre och högre har
en innerligare och rikare upplevelse av det begreppsartade i Galileis pendellagar än den som
aldrig suttit i en gunga” 15
Waldorfskolan skiljer sig från den offentliga skolan både vad gäller organisation och innehåll.
Skolan är indelad i två stadier, lågstadiet som räcker t.o.m. årskurs 7 (somliga skolor till
årskurs 8), och högstadiet som omfattar årskurs 8-12 (alternativt 9-12). Under lågstadiet (de
sju/åtta första åren) svarar klassläraren för undervisningen.
Carlgren, F. ”Insyn i Waldorfskolan – Rudolf Steiner pedagogiken i ord och bild”( Kosmos
Förlag, Stockholm 1977) sid.56
13
Aeppli, W (1997)
14
Aeppli ,W ”Människans tolv sinnen – Rudolf Steiners sinneslära och dess betydelse för
uppfostran”,( Telleby bokförlag, Järna 1997) sid.11.
15
Carlbaum.C m.fl, (1997) Sid.11.
12
7
Klasserna hålls samman t.o.m. årskurs 12. Inom Waldorfskolan pågår intensiva
föräldrakontakter, bl.a. genom läsårsbrev, vilka ersätter betygen man har inom den offentliga
skolan.16
Waldorfskolor finns runt om i världen. Bara i Europa finns det ca. 100.000 elever som går i
dessa skolor. Många nya skolor startar i Baltikum, Östeuropa och Ryssland, men även i
Sydamerika, Japan och olika delar av Afrika.17 I Sverige finns det idag 43 Waldorfskolor som
motsvarar den offentliga grundskolan, 13 Waldorfskolor på gymnasienivå samt 2
Waldorfskolor inom den obligatoriska särskolan. 18
ANALYS
Människosynen i Waldorfskolans läroplan
I centrum för Waldorfpedagogiken står människan som kroppsligt, själsligt och andligt väsen.
Målet för skolornas fostran är individens frihet. Detta står skrivet klart och tydligt i
inledningen till Waldorfskolans läroplan.19 Skolans och förskolans uppgift är att i samarbete
med hemmet kärleksfullt och efter bästa förmåga befordra den växande människans
utveckling till en fri och ansvarstagande individ i ett demokratiskt samhälle.20 Aktning för
varje människas egenvärde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och
alla människors lika värde är en viktig del av Waldorfpedagogikens grundsyn. Demokratiska
värderingar är dock ej specifikt framställda i Waldorfskolans läroplan, de framställs i viss
mån inom ämnena i kursplanen. I samhällskunskap och historia tas det t.ex. upp att man skall
värna om de demokratiska värderingarna.
Waldorfpedagogiken går i stor utsträckning ut på att sträva efter fördjupad kunskap om den
växande människan och dess olika utvecklingsstadier. Waldorfskolan betonar starkt i sin
läroplan hur de strävar efter att utveckla hela människan, - tanke, känsla och vilja går in i
varandra. Tanken är att det teoretiskta, konstnärliga och praktiska arbetet skall integreras så
långt som möjligt. Undervisningen skall ge näring för hela personligheten och aldrig
reduceras till ”enbart inlärning”. Vad man menar med enbart inlärning är inte direkt definierat
i Waldorfskolans läroplan.
Eurytmi (grekiskans ”skön rytm”) är en rörelsekonst som har sitt ursprung i antroposofin.
Waldorfskolans grundare Rudolf Steiner utvecklade i samarbete med bl.a. musiker och
skådespelare en rörelsekonst, som fick namnet eurytmi. Steiner beskriver eurytmin som
synligt språk eller sång, gymnastik där kropp och ande verkar tillsammans, Framförallt
framhåller Steiner eurytmin som konstart. ”I eurytmin tar man också hänsyn till det
kroppsliga men på ett sådant sätt att kropp, själ och ande verkar tillsammans och man får då
en besjälad och förandligad gymnastik i eurytmin.”21 Eurytmin är specifik för Waldorfskolan.
Skolverket ”Undervisningen i Waldorfskolor- sammanfattande version 1995-08-31”
(Skolverket, 1995)
17
Carlbaum.C m.fl. (1997) sid.31
18
Skolverkets hemsida www.skolverket.se 2000-03-01
19
Waldorfskolefederationen, ”En väg till frihet”, (Levande kunskap, Stockholm, 1998), sid. 5
20
Ibid, sid 5
21
Calgren, F. “Insyn I Waldorfskolan – Rudolf Steiner pedagogiken i ord och bild” (Kosmos
Förlag, Stockholm,1977) sid. 101
16
8
En ledtråd för att förstå de eurytmiska rörelserna kan man få genom att tänka på de ljud vi
frambringar när vi talar. Varje vokal och konsonant (ah! oh! ih! mumla, rassla, dundra,
krasch, plask, sus) har sin speciella åtbörd. I eurytmin kommer den till uttryck, inte som ljud
utan som en rörelse. Ord och toner blir synliga genom att människan själv och rörelserna ger
ett kroppsligt uttryck. Något liknande är möjligt vad gäller toner och intervaller i ett
musikstycke.
Eurytmin är ett fundament inom varje ämne. Ljudeurytmi är med andra ord ”synbart tal”,
”toneurytmi” och ”synbar sång”. Det eurytmiska arbetet i en Waldorfskola spänner över ett
tämligen brett register, från de första årens enkla rytmer och stavövningar till
högstadieklassernas sceniska framföranden med musikaliska, lyriska och dramatiska
programinslag.
Företrädare för Waldorfrörelsen framhåller att andra ämnen, t.ex. svenska, historia och idrott,
integreras i eurytmiämnet samt att eurytmiämnet stöder dessa ämnen. Skolverket har i en
utvärdering 1995 inte kunnat konstatera eventuella effekter som eurytmin kan ha när det
gäller att stödja dessa ämnen.22
De första 5-6 skolåren skall upplevelser gå före tänkande i Waldorfskolan. Det är meningen
att kunskap skall förvärvas och utvecklas från upplevelse i handling, till upplevelse i
strukturerad erfarenhet och till sist till tänkande. Kunskapsinhämtande och fostran skall utgöra
en helhet genom att stoffet väljs och presenteras så, att det i varje stadium anknyter till barnets
egen utveckling och sedan hjälper denna framåt. ”Människan utvecklas enligt lagbundenheter
i såväl kroppslig som själslig och andlig bemärkelse. Under uppväxten vävs det helt unika
livsmönstret för varje individ”.23 Fram till puberteten utvecklar waldorfpedagogiken särskilt
vilje- och känslokrafterna, detta skall sedan bilda ett rörligt underlag för den i puberteten
vaknande, självständiga tankeförmågan.
I Waldorfskolans läroplan framhävs att det främsta målet för skolan är elevernas fria och
kreativa tänkande. Under de senare skolåren tycks inlärningssituationen bli mer lik den som
förekommer i de kommunala grundskolorna och gymnasierna.
De demokratiska värderingarna omnämns endast, i målbeskrivningarna för ämnena
samhällskunskap och historia, i kursplanen. Vi kan inte utläsa att dessa tankar kommer till
uttryck i läroplanstexten i stort. Här följer ett utdrag ur målbeskrivningen i samhällskunskap
för årskurs nio:
”Eleven skall
känna till grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter och demokratiska friheter
och kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt i skolan samt förstå innebörden av
de grundläggande norm- och rättssystemen i vårt land.”24
Det står också skrivet om hur eleverna skall få möta det pluralistiska samhället med dess olika
uppfattningar och åsikter. Demokratisk fostran och socialt övande skall också innebära, att
eleverna ges tillfälle till inflytande och att de får ta personligt ansvar.
Skolverket, ”Undervisningen I waldorfskolan – sammanfattad version 1995-08031”
(Skolverket, Stockholm,1995)
23
Waldorfskolefederationen, 1998, sid. 8
24
Ibid, sid. 44
22
9
Eleverna i Waldorfskolor skall enligt Waldorfskolans kursplan för samhällskunskap få
praktisera och reflektera över demokratiska arbetssätt och arbetsformer i skolan.
Människosynen i Lpo -94
Grundläggande värden: I Lpo -94: ”Skolan skall sträva mot att varje elev vidareutvecklar sin
förmåga att göra etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga
erfarenheter, respektera andra människors egenvärde och integritet, inte acceptera att
människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå
människor, förstår och respekterar andra folk och kulturer, kan leva sig in i och förstå andra
människor situation och utvecklar en vilja att handla också med bästa för ögonen och visa
respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv”.25
Om man tittar i ”En ny läroplan” beskrivs där en syn på människan som benämns som kristen
etik och västerländsk humanism. Detta anknyter till de mänskliga rättigheter som beskrivs av
FN vilket betyder att skolan skall förmedla och förankra de värden som vårt samhälle bygger
på. Skolan skall alltså byggas på demokratisk grund med respekt för människans lika värde,
frihet, jämlikhet m.m. Skolan skall främja förståelse och medmänsklighet och viktigt är att
påståenden av olika slag skall bemötas med en öppen diskussion. Skolan skall inte vara
fördömande om elever är ”oliktänkande”, utan bemöta t.ex. främlingsfientlighet med kunskap,
diskussion och aktiva insatser.26 Skolan skall bidra till identitetsbildning och uppfostra,
huvudansvaret ligger på föräldrar och övriga samhälle.27
Lpo -94 belyser att undervisningen skall anpassas till varje individ efter dennes
förutsättningar och behov och det betonas speciellt att utbildningen aldrig skall utformas lika
för alla.28 Individerna skall tränas i kritiskt tänkande och kritiskt granskande av fakta.29
Skolan skall uppmuntra personliga ställningstaganden och uppmuntra skilda uppfattningar.30
Lpo -94 har en syn att människan har förmågan att ta ansvar och initiativ till att arbeta enskilt
eller i grupp. Lpo -94 betonar vikten av manuellt och intellektuellt arbeta, detta skulle vara
ämnen som musik och estetiskt verksamhet.31
Jämförelse mellan Waldorfskolans läroplan, "en väg till frihet", och Lpo –94
Demokrati:
I Lpo -94, i 1 kap. § 2 skollagen står det ”att verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar”.32 Detta är även någonting
som genomsyrar hela Lpo -94, demokrati och jämlikhet. Även Waldorfs läroplan befäster de
demokratiska grundvärderingarna, som vi uppfattar det. Men den genomsyras inte på samma
sätt som LPO -94. De demokratiska grundvärderingarna kommer till uttryck först i
målbeskrivningarna för samhällskunskap och historia.
Syn på inlärning:
Utbildningsdepartementet, ”1994 års läroplan”, (Fritzes, Stockholm, 1994), sid. 7
Regeringens proposition 1992/93:220, ”En ny läroplan”, sid. 104-105
27
Ibid, sid. 21
28
Ibid, sid. 105
29
Ibid, sid. 32
30
Ibid, sid. 105
31
Ibid, sid. 106
32
Djurstedt, Bengt, ”Skollagen och grundskoleförordningen 1998 med kommentarer”,
(Förlagshuset Gothia, Stockholm, 1998), sid. 14
25
26
10
I LPO -94 vill man att eleven skall utveckla ett demokratiskt tänkande redan i tidiga skolår, i
både teori och praktik. ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och
behov”.33 Eleven skall lära sig att granska och förhålla sig kritiskt till en text. Eleven skall lära
sig att arbeta i en grupp på ett processinriktad sätt och med en demokratisk grundsyn.
I Waldorfskolan går upplevelser före tänkande de första fem åren. Man skall väva samman
teori och praktik så långt som möjligt. Eleven skall lära sig med "hela kroppen". Alltså skall
inlärningen gagna hela personen. Här är eurytmiken ett mycket viktigt redskap i den
inlärningsprocess eleven går igenom. ”Eleven skall lära sig genom fingrarna via hjärtat upp
till hjärnan”34.
”Ett grundläggande mål för arbetet i Waldorfskolan är att varje barn skall utveckla sin särart
och individualitet i ett socialt samanhang.”35 Detta stämmer bra överens med den individuella
syn som framställs i Lpo –94.
Individanpassad undervisning:
Här framhåller Lpo -94 mycket tydligt att undervisningen aldrig får utformas lika för alla.
Undervisningen skall vara individuellt anpassad, till varje elevs behov och kunskaps nivå.
I Waldorfskolans läroplan däremot, framhåller man att varje barn skall utveckla sin särart och
individualitet i ett socialt sammanhang. Undervisningen skall på ett ”konstnärsmässigt” sätt
lära eleverna. Pedagogen strävar efter att ge barnet en mer fullständig syn på individen. Detta
skall ge barnet en god grund att stå på när det gäller kunskapsinlärning. Waldorfskolans
läroplan säger således ingenting om att kunskapen skall vara individuellt anpassad för varje
elevs behov.
Detta är en av de stora skillnaderna mellan de två olika läroplanerna.
Personligt ställningstagande och individuella uppfattningar:
Detta är något som uppmuntras i Lpo -94.
Waldorfskolan tar däremot bara upp vikten av personliga ställningstaganden inom
samhällskunskapsämnet. Egna ställningstaganden är alltså ingenting som uppmuntras i
Waldorfskolan som helhet.
Kritiskt tänkande:
Lpo -94 beskriver att det är av stor vikt att eleverna tränas i kritiskt tänkande, och kritiskt
granskande av texter och att lära sig att förhålla sig kritiskt till en källa.
Waldorfskolans läroplan skriver ingenting specifikt om kritiskt tänkande, och hur detta skall
genomsyra lärosituationen. Men i t.ex. samhällskunskapen och historiens målbeskrivning står
det inskrivet om att eleven skall lära sig att förhålla sig kritiskt till en text och dess källa.
Kritik för och emot människosynen i Waldorfskolans läroplan
I Gösta Wilsons bok ”Jag trodde på Waldorfskolan”36 framkommer mycket kritik mot
Waldorfpedagogiken. Gösta Wilsons erfarenhet på området baserar sig på, att han har ett barn
som går i en Waldorfskola, att han har läst ett tjugotal böcker om ämnet i fråga, två statliga
33
Djurstedt, 1998, sid. 14 & 19
Steiner, Rudolf, ”Waldorfpedagogik”, (Telleby bokförlag, Järna, 1994), sid. 191
35
Waldorfskolefederationen, 1998, sid. 12
36
Wilson, Gösta ”Jag trodde på Waldorfskolan” (G. Wilson förlag, Örebro, 1990)
34
11
utredningar och ett hundratal artiklar. Han har även deltagit i en veckokurs på Rudolf
Steinerseminariet i Järna om ”antroposofi i teori och praktik”.
Gösta Wilson hävdar att det pågår en religiös indoktrinering gentemot eleverna inom
Waldorfskolan. Med religiös indoktrinering menar han att religiösa idéer, som övergår barnets
fattningsförmåga, inympas i det undermedvetna och i barnets känsloliv. Indoktrineringen
undertrycker tankar som dyker upp och ifrågasätter. Den indoktrinerade människan blir blind
för motargument menar Wilson. Han hävdar också att eleven tror att hon fritt och rationellt
har kommit fram till den åskådning som hon har.
Vidare menar han att indoktrinering förutsätter en viss form av lärare-elevförhållande som då
existerar på Waldorfskolorna, vilket innebär att eleven passivt mottar, lär sig meningar
utantill. Som exempel på det här har han tagit upp att innan skolarbetet börjar och slutar för
dagen upprepar eleverna samma böner.
Stor vikt läggs vid Gamla testamentet. Barnen skall dagen efter exakt återge berättelserna.
Ifrågasättande, värderingar eller tvivel får då ej förekomma. Varje bön innehåller en
bekännelse, ett uttalande såsom sanning, att guden eller anden finns. Tanken bakom hela
upplägget av undervisningen är att eleven vid mogen ålder, fritt och självständigt skall kunna
välja sin religion, vilket enligt Wilson är helt befängt med tanke just på upplägget. Ytterligare
kritik som Wilson har mot Waldorfskolorna är att man räknar ”Gamla testamentet” som ämne
till historia – människans historiska utveckling.
Wilson påstår vidare att antroposofin är en religiös sekt. Hela läran vilar på en mans (Rudolf
Steiners) andeuppenbarelser. Rörelsen har egna skolor, Waldorfskolorna, vilkas syfte är att
förverkliga antroposofin, som är en religion, fast det förnekas. Många av lärarna på
Waldorfskolorna är dessutom antroposofer.
En annan kritik Wilson belyser i sin bok är att Waldorfspedagogernas horisont slutar med
Rudolf Steiner och hans död. Därmed missar man, eller avstår medvetet från att bearbeta
samhällsutvecklingen. Wilson skriver att Steiners syn på kvinnligt och manligt är att vi
återföds varannan gång som kvinna. Den kvinnliga inkarnationen är mannens viloperiod.
Denna reinkarnationslära är med i undervisningen i Waldorfskolan hävdar alltså Wilson.
Vidare tar boken upp att Waldorfskolan innehåller klart odemokratiska inslag, som att de
förbehåller sig rätten att bestämma vem som får börja. Inom Waldorfskolorna hävdar man att
föräldrarna har stort inflytande, vilket Wilson menar inskränker sig till att de får städa och
laga mat. Som förälder har man inte rätten att diskutera innehållet i skolans verksamhet som
föräldrar kan göra i t.ex. den vanliga grundskolan säger Wilson. F.d. skolminister Bengt
Göranssons menar, enligt ett citat i boken, att ”Waldorfskolorna är för isolerade, totalitära
och auktoritära”.37
I motsats till det Wilson hävdar i sin kritik till Waldorfskolorna skriver redaktören, Örjan
Liebendörfer i boken ”En introduktion i Waldorfpedagogik, barnets utveckling från förskolan
till gymnasium. Kursplanen i Waldorfskolan ” att Steiners viktiga och idag moderna synsätt
där varje individ måste utvecklas till en egen självständig personlighet med utgångspunkt i det
”Jag” som finns i det innersta av människan. Detta är enligt Steiner oberoende av såväl arv
som miljö och strävar efter att finna sin egen livsväg.
37
Wilson, 1990, sid. 75
12
Varje individs frihet är grunden i skolan och fostran. Liebendörfer skriver att som vuxna
medmänniskor, lärare och föräldrar har vi dock en uppgift som förebilder och ledsagare.
Målet måste alltid vara att eleven skall gå ut i livet som en fri individ. Av detta följer som en
absolut nödvändighet att Waldorfskolan inte får vara en livsåskådningsskola. Det individuella
mötet med en annan människa är grunden för pedagogiken och hela läroplanen. Även mötet
med olika religioner, naturlagarna och olika förklaringsmodeller har betydelse och bidrar till
att utveckla elevens omdömesförmåga. Liebendörfer menar också att i Waldorfskolan
undervisar man inte i antroposofi, även om många av lärarna är antroposofer. De är
intresserade av människans djupare skikt och livsmening.38
Summering av resultat
Följande skillnader har vi funnit mellan Waldorfskolans läroplan och Lpo –94:
1. Vi kan se skillnader mellan hur de demokratiska grundvärderingarena genomsyrar de olika
läroplanerna.
2. De båda läroplanerna skiljer sig i synen på kunskap, inte minst under de första fem läsåren.
3. Waldorfskolans läroplan uppmuntrar inte kritiskt tänkande och egna ställningstaganden i
samma utsträckning som Lpo –94, utan tar endast upp detta i målbeskrivningarna för ett fåtal
skolämnen.
4. Vi kan konstarera att Waldorfskolans läroplan använder sig av ett flertal mångtydiga
begrepp, som kan tolkas olika beroende på vem som tolkar. Detta gäller även Lpo –94, om än
inte i samma stora utsträckning.
AVSLUTANDE DISKUSSION
När man skriver en uppsats innebär det automatiskt att man måste sätta sig in i det ämne man
behandlar, så också i detta fall. Vi har nu under ett par intensiva veckor gjort en djupdykning
och tittat närmare på Waldorfskolans läroplan och försökt jämföra deras människosyn med
den människosyn som återspeglas i Lpo -94
Efter vad vi kan se, kan man utläsa en skillnad mellan de olika läroplanerna vad gäller de
demokratiska grundvärderingarna. Waldorfskolans läroplan befäster inte de demokratiska
grundvärderingarna direkt i sin läroplan. De kommer till uttryck först i målbeskrivningarna i
historia och samhällskunskap. Lpo -94 däremot, genomsyras mer allmänt av de demokratiska
värderingarna i läroplanen som helhet. Denna skillnad har även Tornéus antytt i sin rapport,
där hon slår fast att det inte finns någon skillnad vad gäller normer och värden vid en
jämförelse mellan styrdokumenten, men att det sannolikt finns vissa restriktioner när det
gäller inflytande och ansvar för pedagogiska frågor.
Enligt Waldorfskolans läroplan utvecklas människan lagbundet i såväl kroppslig, som själslig
och andlig bemärkelse. Vidare hävdar de i läroplanen att, det under uppväxten vävs helt unika
livsmönster för varje individ. Vi upplever det här som en paradox, det finns en motsättning i
deras resonemang. Hur kan de mena att varje individs livsmönster är helt unikt, då varje
individs utveckling tydligen skall följa ett visst mönster, den s.k. lagbundenheten?
Carlbaum.C mfl. ”En introduktion i Waldorfpedagogik. Barnets utveckling från förskola till
gymnasium. Kursplanen i Waldorfskolan” Tidskriften På väg (Waldorf förlag 1997) sid.30.
38
13
Samma sak gäller även för den s.k. fria eurytmiken. En ledtråd för att förstå de eurytmiska
rörelserna ska vara att tänka på de ljud vi frambringar när vi talar, varje vokal och konsonant
har sin speciella åtbörd. Alltså: känn dig fri, gör som du vill men gör på det sätt som är
förutbestämt. Vi upplever här en motsättning, då Waldorfskolans läroplan säger att deras
främsta målsättning med undervisningen är elevens fria och kreativa tänkande. Hur kan
någonting vara kreativt, så länge det finns ett mönster för hur man skall vara kreativ? Hur kan
någonting anses fritt när det redan har blivit definierat hur det skall gå till?
Vi anser att det ofta används mångtydiga ord och formuleringar i Waldorfskolans läroplan.
Man säger att i centrum för Waldorfpedagogiken skall människan, som kroppsligt, själsligt
och andligt väsen, vara. Vidare säger man att målet för skolornas fostran är individens frihet.
Waldorfskolans läroplan återfinns således många formuleringar som vi inte riktigt kan
översätta i praktisk handling. Är det inte, i mångt och mycket, en tolkningsfråga? Vi upplever
även att Lpo -94 använder sig av mångtydiga ord, t.ex. elevdemokrati. Vad står elevdemokrati
för? Innebörden i det begreppet är tolkningsbart.
Är Waldorfskolan religiöst obunden? Ja, enligt sin läroplan är Waldorfskolan religiöst
obunden. Wilson hävdar, i sin kritik mot Waldorfskolan, det motsatta och han för en
övertygande argumentation för sin sak. Som exempel på att de ej är religiöst obundna ger han
bl.a. de kristna bönerna som eleverna skall upprepa tre gånger om dagen. Även om syftet med
bönerna kan diskuteras, anser vi att sådana övningar ändå går i en kristen religiös anda.
Möjligheten finns att övningarna används i annat syfte än att påverka religiöst, t.ex. kan det
vara en övning som ökar samhörigheten mellan eleverna, eller att de skall ge eleverna en
känsla av ödmjukhet och tacksamhet.
Även om vi stundtals anser att Wilson är aningen onyanserad väcker han ändå skepsis hos
oss,huruvida han fått sin argumentering om religionsutövning inom Walsorfskolan.
Kan det vara så att Waldorfskolans läroplan och Wilson har olika definitioner av vad som är
religion? Vad är då egentligen religion? Vad menas med att vara religiös? Vad man ger för
svar på dessa frågor är färgat av vilken bakgrund man har och vilken värdegrund argumenten
vilar på. Här spelar både landets kultur och den egna familjens tradition roll för vilken
värdering man lägger i ordet "religiös". Problemet, som Wilson framställer det, kanske i
själva verket är en fråga om hur man värderar olika begrepp.
När det gäller kritiskt tänkande och egna åsikter har vi uppmärksammat en skillnad,
läroplanerna emellan. Lpo -94 lägger stor vikt vid att eleverna skall tränas i kritiskt tänkande.
Vidare skall eleverna lära sig granska texter och förhålla sig till en källa på samma kritiska
sätt. Det här tankesättet genomsyrar hela Lpo -94, medan det i Waldorfskolans läroplan endast
kommer till uttryck i ämnen såsom historia och samhällskunskap. Det här behöver dock inte
betyda att Waldorfskolan inte står för ett kritiskt tänkande i praktiken. Vad vi kan säga med
läroplanen som utgångspunkt, är att Waldorfskolans läroplan inte i samma utsträckning som
Lpo -94 trycker på vikten av kritiskt änkande.
Den största skillnaden mellan Waldorfskolans läroplan och Lpo -94 står att finna mellan
årskurs 1-5. De 5 första åren baseras undervisningen i Waldorfskolan på barnens egna
upplevelser. Detta upplägg grundar sig på den människosyn Waldorfskolans läroplan
representerar ,de vill att undervisningen skall harmonisera med barnets utvecklingsstadier de
s.k. lagbundenheterna.
14
Som ett led i denna anda går eurytmin in i de andra ämnena, vilket väcker frågor hos oss. Kan
det vara så att eurytmin får en sådan stor plats att den tar utrymme från s.k. ”baskunskap” och
att det i förlängningen kan ge kunskapsluckor? Eller, kan det vara så, att eurytmi som
undervisningsform har en poäng? Det faktum att människan faktiskt består av mer än bara
hjärna, dvs. hon har även en kropp och själ Kan det främja inlärningen att använda hela
kroppen? Kanske är det här tankar som vi egentligen skulle behöva mer av i den ordinära
grundskolan, vilken ofta är väldigt ”teoretiskt” inriktad? Det här är en svår fråga, där en
sanning ej står att finna. Det här väcker också funderingar, passar eurytmi verkligen alla barn?
Vi kan ställa oss samma fråga när det gäller Lpo -94 och dess teoriinriktade undervisning:
passar det för alla barn? Båda läroplanerna säger trots allt att de ser till elevens bästa och till
varje enskild elev som individ...
Då vi har begränsat oss till att studera och jämföra de olika läroplanerna, finns ändå en
överhängande fråga kvar: hur ser undervisningen ut i praktiken? Kan det vara så att en stor del
av de skillnader vi ser i Waldorfskolans läroplan och i Lpo-94 är beroende av att dessa två
läroplaner definierar begrepp som kunskap och inlärning olika? Att det helt enkelt handlar om
olika språk och formalia? Kanske menar man i grund och botten samma sak, men uttrycker
sig olika?
Här vilar kanske en svaghet i vårt arbete. Att vi endast har tittat på de teoretiska dokumenten
och inte på hur det fungerar i praktiken. En fråga man skulle kunna titta på är förhållandet
mellan de teoretiska dokumenten och hur man arbetar i verkligheten. Följer undervisningen
verkligen läroplanen?
Vidare funderar vi kring huruvida Waldorfskolan utvecklas? Pedagogiken i sig har ju sina
anor från början av 1900-talet och verkar inte ha förändrat sig i sina grundtankar, som vi ser
det. Finns det en möjlighet för Waldorfpedagogiken till överlevnad ytterligare århundraden?
Samhället runt omkring oss är ständigt i förändring och allt som är och verkar inom
samhällets ramar kanske mår bra av att omvärdera sina ståndpunkter emellanåt. De frågor
som väcktes hos oss under arbetets gång går kanske att finna svar på i mer omfattande
undersökningar. Vi släpper tråden nu, det står dig som läsare fritt att ta upp den och nysta
vidare.
Två olika läroplaner, som trots allt säger sig se till den enskilde individen, vilkas övergripande
ambitioner skulle kunna vara kärnan i det textstycke som avslutningsvis följer:
”Låt dina blommor slå rot där det finns jordmån, låt dina växter få leva där dom trivs. Lås
inte in dina plantor i ett drivhus, låt dom få slippa ett onaturligt liv. Låt den du älskar få
pröva sina vingar, en dag så flyger din älskade rätt. Vill du bli respekterad av din avbild får
du visa din avbild respekt” (Afzelius Björn, ”Exil”, Göteborg 1984)
15
REFERENSLISTA
Litteratur
Alanko, L /Isaksson L ”Problembaserat lärande i praktiken – för gymnasieskolan.”(Liber
AB, Stockholm, 1999)
Aeppli ,W ”Människans tolv sinnen – Rudolf Steiners sinneslära och dess betydelse för
uppfostran”, (Telleby bokförlag, Järna, 1997)
Carlbaum.C mfl. ”En introduktion i Waldorfpedagogik. Barnets utveckling från förskola till
gymnasium. Kursplanen i Waldorfskolan” Tidskriften På väg, (Waldorf förlag, 1997)
Carlgren, F. ”Insyn i Waldorfskolan – Rudolf Steiner pedagogiken i ord och bild” (Kosmos
Förlag, Stockholm,1977)
Djurstedt, Bengt, ”Skollagen och grundskoleförordningen 1998 med kommentarer”,
(Förlagshuset Gothia, Stockholm, 1998)
Liebendörfer, Örjan, ”En introduktion i Waldorfpedagogik” (Waldorf förlag, Stockholm,
1997)
Regeringens proposition 1992/93:220, ”En ny läroplan”
Simmons-Christenson. G ”Förskolepedagogikens historia”(Natur och Kultur, Malmö, 1980)
Skolverket ”Undervisningen i Waldorfskolor- sammanfattande version 1995-08-31”
(Skolverket, 1995)
Steiner, Rudolf, ”Waldorfpedagogik”, (Telleby bokförlag, Järna, 1994)
Tornéus Margit, ”Waldorfskolornas läroplan, en jämförelse, del 1 den obligatoriska skolan,”
(Skolverket 1995).
Utbildningsdepartementet, ”1994 års läroplan”, (Fritzes, Stockholm, 1994)
Waldorfskolefederationen, ”En väg till frihet”, (Levande kunskap, Stockholm, 1998)
Wilson, Gösta ”Jag trodde på Waldorfskolan” (G. Wilson förlag, Örebro, 1990)
Tidningsartikel
Gustavsson Anna/Mia Tottmar, (Dagens Nyheter, 2000-02-05)
Interaktiva källor
Skolverkets hemsida www.skolverket.se 2000-03-01
16
BILAGA
Arbetsstegen i PBL.
Introduktion:
Gruppen utser en Ordförande och en Sekreterare. Därefter diskuterar och formulerar
gruppen vilka uppgifter som vilar på dessa två funktioner. Ordförande resp. sekreterare
byts efter varje basgruppssammanträde.
Därefter börjar gruppen att arbeta steg för steg
Steg 1.
Start: Presentation av utgångspunkten. Gruppen diskuterar hur de uppfattar
utgångspunkten, begrepp och formuleringar i texten förklaras. Vad går texten ut på?
Hur kan texten tolkas?
Steg 2.
Brainstorming. Först ges tid för att alla i gruppen individuellt att tänka runt
utgångspunkten. Egna fria associationer, ideer, uppslag och frågor. Därefter
redovisning inför gruppen. Alla får komma till tals och allt utan censur skrivs ner på
tavlan av sekreteraren. Diskussionen skall alltså vara fri och förutsättningslös.
Steg 3.
Sortera och ordna. Värdera och strukturera, hitta samband och mönster i era
associationer.
Steg 4.
Välj problemformuleringar. Vad ska gruppen ta reda på? Vad är angeläget och vad
är relevant för gruppen? Genom att formulera ett syfte och en eller flera
frågeställningar/hypoteser, avgränsas arbetet. Avgränsningen görs med bakgrund av
den tid som finns till förfogande.
Steg 5.
Formulering av inlärningsmål. När gruppen enats om en gemensam förståelse av
utgångspunkten och en gemensam problemformulering, skall en kunskapsinventering i
gruppen göras, där gruppens befintliga kunskap kring problemet diskuteras. Vilka
insikter har vi redan i problemet?
Då kunskapsinventeringen är färdig skall gruppen diskutera sig fram till och enas om
ett antal inlärningsmål. Inlärningsmålen skall beskriva vilken kunskap som gruppen
upplever är nödvändig att inhämta för att problemet skall kunna förstås, beskrivas och
förklaras. Inlärningsmålen skall också beskriva hur och på vilket sätt gruppen kommer
att arbeta för att målen skall kunna uppnås.
Steg 6.
Faktainhämtning. När målen är formulerade och metoder bestämda, är det dags för
studie- arbetsfasen. Detta arbete kan ske individuellt och/eller i grupp. Gruppen
diskuterar och beslutar om vilken typ av empiri och litteratur som bör hämtas in, vem
som skall få ansvaret och när rapporterna skall presenteras för gruppen.
17
Steg 7.
Bearbetning och sammanställning. Basgruppsdeltagarna samlas regelbundet för att
diskutera och sammanställa det man lärt och gjort.. Kritiskt granska informationen och
värdera vad som är relevant för arbetet. Vad skall tas med i rapporten? Diskutera
eventuellt nya frågor som bör redas ut.
Steg 8.
Redovisning. En rapport sammanställs och publiceras på hemsidan. Denna rapport
kommer sedan att granskas och värderas vid en tvärgruppsredovisning.
Steg 9.
Slutrapport och utvärdering. Gruppen diskuterar och värderar den kritik som den
egna rapporten har blivit utsatt för. Eventuella korrigeringar görs och en slutlig rapport
sammanställs. Gruppen gör också en utvärdering av hela det egna PBL-arbetet.
18
