Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
1(21)
Innehållsförteckning
1. Syfte......................................................................................................................................... 2
2. Sammanfattning ....................................................................................................................... 2
3. Makroekonomisk utveckling ..................................................................................................... 2
3.1 1945-1977.......................................................................................................................................2
3.2 Reformen 1978 ...............................................................................................................................3
3.3 Stabiliseringsproblem .....................................................................................................................4
3.4 2000-talet .......................................................................................................................................5
4. Politisk situation ....................................................................................................................... 6
4.1 Politisk utveckling ...........................................................................................................................6
4.2 Befolkningstillväxt ..........................................................................................................................7
4.3 Mänskliga rättigheter .....................................................................................................................9
5. Kina under finanskrisen ...........................................................................................................10
5.1 Den höga BNP-tillväxten har minskat .......................................................................................... 10
5.2 Effekter av nedgången................................................................................................................. 13
5.3 Krisåtgärder ................................................................................................................................. 14
6. Analys av Kinas utveckling .......................................................................................................15
5.1 Rikt eller fattigt? .......................................................................................................................... 15
5.2 Analys av Kinas politiska situation ............................................................................................... 15
5.3 Den ekonomiska situationen ....................................................................................................... 16
7. Slutsats ...................................................................................................................................19
7.1 Varför så hög BNP-tillväxt? .......................................................................................................... 19
7.2 Konvergensteorin ........................................................................................................................ 19
7.3 Framtidsutsikter .......................................................................................................................... 19
8. Referenslista ...........................................................................................................................20
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
2(21)
1. Syfte
Syftet med arbetet är att analysera Kinas ekonomiska utveckling under senare år. Vi har kollat
på olika faktorer i utvecklingen och försökt analysera hur de påverkat ekonomin. En titt på
Kinas framtidsutsikter har också gjorts.
2. Sammanfattning
Kinas ekonomi lyckades inte särskilt bra under Maos tid, men efter 1978 har utvecklingen
tagit fart på allvar. Man har haft en otroligt hög tillväxttakt på senare år, trots att man politiskt
sett har mycket kvar att utveckla. Vi har tittat närmare på den makroekonomiska utvecklingen
från andra världskriget och framåt, men också på den politiska situationen under samma
period. Vi har också tittat närmare på hur den globala finanskrisen har påverkat landet, för det
har den. Kina har dock klarat krisen relativt bra, men mycket finns fortfarande kvar att uträtta
innan man kan räknas som ett modernt i-land.
3. Makroekonomisk Utveckling
3.1 1945-1977
Efter Japans kapitulation och reträtt 1945 blossade återigen ett inbördeskrig upp i Kina. Detta
pågick fram till 1949 då Mao Zedongs kommunistparti tog makten och utropade
Folkrepubliken Kina. Den nya regeringen hade stora planer på hur man skulle kunna utveckla
Kina till att bli en industrination på kort tid. Kina blev en planekonomi vilket innebar att
staten tog kontrollen över en stor del av ekonomin. Staten ansåg att det var på landsbygden
som de största förändringarna måste göras och under 50-talet omorganiserades landsbygden
till jordbrukskollektiv, som skulle innehålla egna skolor, verkstäder, sjukstugor och industrier.
Nya stora industrier byggdes upp vilket gav ekonomin en tillfällig skjuts. Dessa överdrivet
stora produktionsenheter ledde dock till ett ineffektivt resursutnyttjande som sänkte deras
produktivitet.
Privat egendom förbjöds och staten kontrollerade all försäljningen av nyproducerade varor
och all typ av kreditgivning eftersom jordbruket och industrierna förstatligades. Detta fick
förödande konsekvenser för jordbruken och redan efter 3år fick man ersätta kommunerna med
produktionslag på ca 30 arbetare i varje lag. Odlingslotter infördes för bönderna och
marknaden öppnades upp igen och satsningar gjordes på att modernisera jordbruket.
Det fanns ingen möjlighet för jordbrukarna att investera eller styra över jordbruken, staten
bestämde vilka grödor som skulle odlas och till vilken mängd, dessutom lade man beslag på
all vinst vid försäljningen. Som kompensation fick de små odlingsmarker där de kunde odla
för det egna hushållet.
Under hela den här tiden var Kina en väldigt protektionistisk ekonomi med en begränsad
import och få utländska investeringar.
Tillväxten under perioden var ändå högre än tidigare eftersom insatsen av allt kapital och
arbete ökade BNP. Mellan 1952 och 1978 steg BNP per capita med 80 procent, men ändå
växte Kina långsammare än världsgenomsnittet.
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
3(21)
3.2 Reformen 1978
Efter Mao Zedongs död 1978 genomfördes en mängd signifikanta politiska förändringar som
gjorde att de gick från en ren planekonomi till en mer marknadsanpassad ekonomi. Det
medförde bland annat att den statliga kontrollen minskade över den småskaliga industrin och
jordbrukarna. Jordbrukarna fick åter makten över sina marker och fick samtidigt bättre betalt
för sina produkter vilket skapade incitament för produktionen. Förändringarna ledde till
kraftiga produktionsökningar samtidigt som den småskaliga industrin började växa fram i en
allt snabbare takt. Företagen som inte var under statlig kontroll använde sina resurser effektiv
vilket gav en snabb ökning av produktiviteten. Handel med utlandet uppmuntrades och
utländska investeringar i Kina började ta fart vilket också stärkte deras ekonomi.1
Källa: Världsbanken
En stor del av befolkningen i Kina är fortfarande väldigt fattiga och inkomstfördelningen är i
hög grad ojämn. Stora skillnader råder mellan den del av befolkningen som bor i städerna och
de som lever på landsbygden. Den disponibla inkomsten för de som bor i städerna är ca tre
gånger större än för de som bor på landsbygden. Detta beror mycket på att stödet till dem som
bor på lansbygden är väldigt litet. Av de skattefinansierade transfereringarna är det endast 1015 procent som går till landsbygden trots att 60 procent av befolkningen lever på
landsbygden. Enligt den kinesiska statistikbyrån fanns det år 1978 cirka 250 miljoner
människor som levde under fattigdomsstrecket i Kina, 30 procent utgjordes av
landsbygdsbefolkning. Siffran mer än halverades 1985. Den fattiga delen av befolkningen fick
det bättre men majoriteten av dem som tagit sig över fattigdomsstrecket var de som levde i
och nära de stora städerna. På landsbygden kunde man inte se någon förbättring för de som
levde i fattigdom. BNP per capita i Kina ökade med 6 procent under åren 1978-95 och Kinas
andel av världens totala BNP steg från 5 procent till 10 procent därmed blev landet världens
näst största ekonomi efter USA. Den ökade tillväxten förklaras främst av deras förbättrade
effektivitet. 2
1
2
Bigsten: Kina - en ekonomi i förändring
Bigsten: Kina - en ekonomi i förändring
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
4(21)
3.3 Stabiliseringsproblem
600
KPI
500
400
300
KPI
200
100
0
1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Källa: Reuters EcoWin
Kina hade dock en del problem under denna tid, ekonomin drabbades ofta av överhettning och
kraftigt stigande inflation. Orsaken till överhettningen var bl.a. monetär expansion dvs. att
man tryckte upp mer pengar vilket bidrog till inflationen, andra orsaker var överkonsumtion
och överinvesteringar. Den genomsnittliga inflationen mellan åren 1979-97 låg på 7,8 procent
men en lägsta nivå på 2 procent år 1982 och på 20 procent mellan 1988-94. Valutan
devalverades femfaldigt vilket ledde till att handeln ökade med ca 13.5 procent per år och
andelen av den totala världshandeln ökade från 0.8 procent till 3 procent. Trots en
genomsnittlig tillväxttakt av BNP på 10 procent under perioden, så föll tillväxten till 4.4
procent 1981 och 3.8 procent 1990.
I mitten av 90-talet reducerades inflationstakten snabbt medans den ekonomiska tillväxten
hölls kvar på nästan samma nivåer. Detta fenomen kallas mjuklandning (minskad
inflationstakt med en bibehållen ekonomisk tillväxt). Efter mjuklandningen avtog
inflationstakten betydligt och i slutet av året 1997 var den för första gången i Kinas historia
negativ. Regeringen vidtog penningpolitiska åtgärder och pressade stegvis ner räntorna,
effekterna var dock begränsade.
1998 steg BNP med 7.8 procent vilket var 1 procent mindre än året innan. De utländska
direktinvesteringarna låg kvar på ungefär samma nivåer samtidigt som priserna fortsatte falla i
en takt på 2.6 procent. För att försöka stoppa deflationen och sätta fart på ekonomin förde
Kina en expansiv finanspolitik. De offentliga investeringarna ökade 12 procent och det mesta
satsades på infrastrukturen. Insatserna räckte dock inte, tillväxtakten fortsatte minska och de
utländska direktinvesteringarna likaså. Enligt den kinesiska regeringen berodde den låga
efterfrågan i hög grad på den minskade privata konsumtionen. Konsumenternas förtroende
minskade då arbetslösheten steg. Ett svagt välfärdssystem och osäkerheten gällande framtida
inkomster ledde till att befolkningen minskade sin konsumtion och ökade sitt sparande. Den
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
5(21)
kinesiska regeringen lanserade en rad olika stimulansinsatser i form av ökade löner,
arbetslöshetsersättning, lägre räntor samt en rad lättnader för näringslivet.3
3.4 2000-Talet
Råvarupriser
115
110
105
100
95
90
Råvarupriser
85
1999:01:00
1999:09:00
2000:05:00
2001:01:00
2001:09:00
2002:05:00
2003:01:00
2003:09:00
2004:05:00
2005:01:00
2005:09:00
2006:05:00
2007:01:00
2007:09:00
2008:05:00
2009:01:00
2009:09:00
80
.
Källa: Reuters Ecowin
Under början av 2000-talet höjde bankerna sina krediter och började låna ut mer pengar vilket
bidrog till en kraftig tillväxt på fastighetsmarknaden och en fördubbling av bilförsäljningen.
Detta ledde vidare till att efterfrågan på råvaror ökade kraftigt och därmed steg priserna.
Eftersom Kina en väldigt stor ekonomi så påverkades hela världsmarknaden. För att kyla ner
ekonomin höjde man styrräntan, minskade investeringarna i energikrävande industrier och
minskade deras krediter.
Utländska investeringar fortsatte att växa och exporten likaså vilket gjorde att tillväxten höll i
sig trots den allmänna nedgången i världsekonomin. Tillväxten i BNP 2005 och 2006 låg på
cirka 10 procent.
3
Bigsten: Kina - en ekonomi i förändring
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
6(21)
4. Politisk situation
4.1 Politisk utveckling
För att få en bild av Kinas nuvarande politiska situation bör man gå tillbaka till slutet av
Andra världskriget. Japan har retirerat efter påtryckningar från USA och i Kina har de inre
stridigheterna, som präglade landet innan kriget, återigen blossat upp. Mao Zedong hade
allierat sig med Japan under kriget och det var nu han och hans kommunistparti som tog
makten i Kina. Stora reformer genomfördes, i det politiska men framförallt i det ekonomiska,
för att föra Kina mot en större framtid. Resultatet blev dock förödande för befolkningen och
runt 20 miljoner dog i svält och sjukdomar på bara några år.
Detta innebar stora slitningar inom partiet och under mitten av 60-talet medförde detta att
Mao var tvungen att befästa sin ideologi. Det gjordes med hjälp av förföljelse och många
sändes till arbetsläger där de blev ”omskolade” till Maos ideologi. Han började också rensa de
egna leden på personer som ansågs ha kapitalistiska tankar.
Efter vissa turer kring vem som skulle bli näste ledare i kommunistpartiet i mitten på 70-talet
stod sedan Deng Xiaoping som slutgiltig ledare. Det skulle vara inledningen på vad som
skulle kallas ”Kinas andra revolution”. Han ansåg att för att komma ur den nationella krisen
som Kina befann sig i så var radikala förändringar ett måste, bort från Maos politik om
jordbrukskollektiv och förbud mot privat ägande. De nya reformerna innebar att bönderna
återigen skulle kunna sälja sina varor på marknaden, där priset på varor och tjänster blivit
friare. Kina skulle nu också öppna sig mot resten av världen på ett annat sätt i och med import
av teknologi samtidigt som man öppnade dörren för utländska investerare. Reformernas första
år gav snabba resultat, Kinas befolkning fick det bättre och ekonomin var på uppgång. Alla
var dock inte lika nöjda, de som tidigare hade haft fördelar av den politik som förts förlorade
nu sina privilegier. Flera ansåg också att korruptionen nu skulle breda ut sig i och med statens
minskade kontroll.4
År 1987 avsatte Deng partichefen Hu Yaobang, efter att denne förlorat sin politiska
trovärdighet i samband med en rad studentdemonstrationer mellan 86 och 87. När sedan Hu
Yaobang avled 1989 utbröt stor sorg bland studenterna och en fredlig demonstration utbröt
där studenter och andra sympatisörer ockuperade Himmelska fridens torg.5 Trots hot om polis
och militärinsatser lät sig inte demonstranterna drivas bort. Så natten till den 4 juni 1989, inför
ögonen på världspressen, stormade soldater med hjälp av pansarvagnar Himmelska fridens
torg och krossade demonstrationen. Detta ledde till att de flesta västländer fryste sina
förbindelser med Kina.
Kina befann sig nu i ett läge där man var tvungna att återvinna förtroendet hos omvärlden.
Ekonomin hade försämrats i och med minskade importer och exporter. Efter ungefär ett år
började förbindelserna tas upp igen och ekonomin kunde på nytt ta fart. 1993 antog den
4
5
http://www.landguiden.se/
http://english.peopledaily.com.cn/200511/19/eng20051119_222524.html
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
7(21)
nationella folkkongressen Dengs ”socialistiska marknadsekonomi” som officiell dogm och
skrev in den i grundlagen.
Under 1990-talet och början på 2000-talet fortsatte Kina med att försöka stärka sina band till
väst. Man frigav bland annat demokratiförespråkaren Wei Jingsheng och Wang Dan, en av
ledarna vid demonstrationerna 1989. Efter terrordåden i USA 2001 slöt också Kina upp
bakom George W Bush i dennes kamp mot terrorismen. 2001 blev också Kina medlemmar i
Världshandelsorganisationen, WTO6, och kort därefter blev Kina värdland för OS 2008, något
som uppfattades, av såväl ledning som befolkningen, som det internationella erkännande som
landet på senare år strävat efter.7
Jiang Zemin, som styrde Kina under denna period, prioriterade, precis som hans företrädare
gjort sen 1978, den ekonomiska utvecklingen av Kina. När sedan Hu Jintao tillträdde som
president 2003 var Kina ett land som hade god utveckling på det ekonomiska planet, men som
samtidigt hade stora bekymmer med de klyftor i samhället som utvecklingen burit med sig.
Provinserna i väst, som mest bestod av landsbygd, hade halkat långt efter i utvecklingen
jämfört med kustprovinserna i öst. Detta ledde till ökad arbetslöshet och överlag sämre sociala
förhållanden vilket drog med sig ett utbrett missnöje mot den styrande makten.
Hu Jintao hade därför som mål att öka välfärden på landsbygden och minska de sociala och
ekonomiska klyftorna. 2005 godkändes en 5-årig utvecklingsplan som inriktade sig på att öka
den sociala välfärden. Det skulle också fokuseras mer på miljöfrågor som även det hade blivit
ett problem då Kina nu var ett av de länder som stod för mest utsläpp.
I och med att Kina bara har ett parti så har landet också haft stora problem med korruption.
Under senare år har ett pyrande missnöje hos befolkningen lett till att åtgärder vidtagits. Bland
annat så har 67000 tjänstemän fällts sedan 2003.8
Transparency Internationals lista The Corruption Perceptions Index, visar hur pass korrupt ett
land är i jämförelse med andra länder. På denna lista ligger Kina på en 79: onde plats, där det
land som är placerat som nummer ett är det minst korrupta.9
4.2 Befolkningstillväxt
Den kraftiga befolkningstillväxten i Kina har gjort att landets befolkning mer än fördubblats
de senaste 50 åren. Befolkningsmängden beräknas vara ungefär 1,33 miljarder människor,
vilket är lite drygt en femtedel av jordens befolkning.10 I stora delar av inre Mongoliet och
Tibet, samt i större delar av Xinjiang och Sichuan bor ungefär 3-4 % av landets befolkning
trots att det upptar cirka en tredjedel av landets yta. Detta beror på att dessa delar mestadels
består av berg och obrukbar mark. Så trots att Kina är ett stort land till ytan så är väldigt stora
delar av landet i princip obebott, detta har lett till att de flesta kineser nu bor i de östra delarna
6
http://www.landguiden.se/
http://www.ui.se/text2001/art2901.htm
8
http://www.landguiden.se/
9
http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/2009/cpi_2009_table
10
http://www.landguiden.se/
7
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
8(21)
av landet.11 De styrande i Kina har därför länge varit oroliga över den stora tillväxten och har
genom åren vidtagit åtgärder för att dämpa den. I slutet av 70-talet införde staten en lag om att
bara ett barn per familj fick födas. Dispens fanns i vissa fall men överlag var detta något som
skulle följas. Om den inte följdes kunde det gå så långt som till påtvingade aborter och även
sterilisering.12Denna åtgärd ledde till en viss minskning av barnafödseln i städerna där det var
relativt enkelt att kontrollera. På landsbygden däremot så är kontrollen inte lika lätt att
genomföra och många barn blir dessutom aldrig registrerade. På landsbygden behövs det
också fler barn i familjen då detta på många ställen är det enda sättet att få tag på arbetskraft
till gården. Det har dock inte lett till någon större minskning i befolkningstillväxten, även om
antalet barn i åldrarna 0-4 år de senaste 30 åren minskat. Detta beroende på att
medellivslängden hos den kinesiska befolkningen ökat. Vilket kommer leda till en föråldrad
befolkning där pensionärerna kommer utgöra en för stor andel. Ett stort tryck kommer därför
att läggas på den yngre befolkningen att försörja landet.
Ettbarnspolitiken har även, i samband med gammal tradition om att värdera pojkar högre än
flickor, lett till att andelen nyfödda pojkar i jämförelse med nyfödda flickor är onormalt hög.
Man räknar med att det går ungefär 1,3 pojkar på 1 flicka. Det har lett till att det finns mycket
fler pojkar än flickor i Kina, något som kan bli ett problem i framtiden.13
Barn 0-4år
140000000
120000000
100000000
80000000
60000000
40000000
20000000
0
Källa: Reuters EcoWin
11
http://www.varldensresor.se/kina_geografi.htm
http://www.ui.se/epok/article.aspx?article_id=93
13
http://www.landguiden.se/
12
Barn 0-4år
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
9(21)
1,6E+09
1,4E+09
1,2E+09
1E+09
Befolkning i
städerna
Total Befolkning
800000000
600000000
Befolkning utanför
städerna
400000000
200000000
1978
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
0
Källa: Reuters EcoWin
4.3 Mänskliga rättigheter
Kina är ett av de land som de senaste 60 åren haft störst utveckling. Man har gått till att bli en
av de största ekonomierna i världen, men utvecklingen har också satt djupa spår. Kina är som
bekant en enpartistat där Kommunistpartiet ända sedan 1949 styrt landet. Detta har lett till att
Kina är ett av de länder som ligger längst ner på listan i upprätthållandet av de mänskliga
rättigheterna.
Tortyr, i både fysisk och psykisk form, förekommer ofta i fängelser och i polisförhör. Kina är
också det land där dödsstraffet är som mest använt. Man räknar med att Kina ungefär står för
80 % av världens dödsstraff och enligt Amnesty ligger siffran på ungefär 10000 dödsstraff per
år medans Kina själva hävdar att det rör sig om 1000-3000 per år. Flera människor som
fängslas gör det också helt utan rättegång. Detta är oftast personer som ses som aktivister och
motståndare till regimen, risken finns att man då skickas till ett arbetsläger där tanken är att
man ska omskolas i sin ideologi.
Sedan 2001 är det helt förbjudet att i media opponera sig mot kommunistpartiets politik och
dess arbete. Man får heller inte förneka vare sig Marxismen eller Mao Zedongs lära.
Även barnens rättigheter är många gånger djupt kränkta. Flera barn tas från sina familjer för
att säljas som sexslavar eller som billig arbetskraft, andra barn får växa upp utan hem då de på
ett eller annat sätt blivit föräldralösa. Många barn saknar också helt utbildning och främst
flickor bortprioriteras av samhället.14
14
http://www.barnsrattigheter.com/manskliga-rattigheter-i-kina/comment-page-1/
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
10(21)
5 Kina under finanskrisen
5.1 Den kraftiga BNP-tillväxten har minskat
Kinas ekonomi har växt otroligt snabbt de senaste tjugo åren. I slutet av 2007 började dock
den ekonomiska krisen att även påverka Kina.
BNP tillväxt
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
2010:01:00
2009:01:00
2008:01:00
2007:01:00
2006:01:00
2005:01:00
2004:01:00
2003:01:00
2002:01:00
2001:01:00
2000:01:00
1999:01:00
1998:01:00
1997:01:00
1996:01:00
1995:01:00
1994:01:00
1993:01:00
1992:01:00
BNP tillväxt
Källa: Reuters EcoWin
De stora biverkningarna av krisen var att exporten och de privata investeringarna sjönk
kraftigt. Detta ledde till att den starka ekonomiska tillväxten började avta. Man kan tydligt se
att en minskning av BNP-tillväxten startade i slutet av 2007. I början av 2009 började den
dock förbättras igen, och man har idag en tillväxt på runt 12 procent.
Växelkurs, yuan/dollar
9
8
7
6
Källa: Reuters EcoWin
Växelkurs
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
11(21)
Kina har under senare år varit väldigt beroende av en stor export, då den inhemska
konsumtionen varit relativt låg. Man har hållit nere sin valutas värde och på så sätt fått ett
stort handelsbalansöverskott. Detta är något som USA reagerat emot, och 2005 släppte man
lös valutan. Detta ledde till att valutan, Yuan, apprecierades mot dollarn. När krisen slog till
valde man dock att 2008 åter igen knyta valutan till dollarn, och den är fortfarande starkt
knuten till dollarn idag 15.
När den finansiella krisen drabbade världen i slutet av 2007 ledde det till att exporten, som
ökat kraftigt under lång tid, plötsligt minskade. I februari 2008 sjönk exporten med 20
procent. Sedan ökade den igen ett tag för att sedan återigen tappa. I februari 2009 sjönk den
med hela 29 procent. Såhär har det sedan hållit på sedan slutet av 2007, med upp- och
nedgångar. Den stabila uppgång som fanns innan finanskisen har kommit av sig, och i april
2010 låg exporten på ungefär samma nivå som i november 2007.
Miljarder
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Export
Export
Källa: Reuters EcoWin
Stora privata investeringar i landet har under senare tid varit en viktig anledning till Kinas
höga tillväxt. Dessa minskade dock i och med den ekonomiska krisens intåg. För att belysa
förändringen kan man titta på de utländska direktinvesteringarna i landet. Om man tittar på
värdena i dollar kan man ännu inte se någon särskild förändring.
15
Källa: Riksbanken
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
12(21)
Utländska Direktinvesteringar
1E+11
9E+10
8E+10
7E+10
6E+10
5E+10
4E+10
3E+10
2E+10
1E+10
0
1997:01:00
1997:12:00
1998:11:00
1999:10:00
2000:09:00
2001:08:00
2002:07:00
2003:06:00
2004:05:00
2005:04:00
2006:03:00
2007:02:00
2008:01:00
2008:12:00
2009:11:00
Utländska
Direktinvesteringar
Utländska Direktinvesteringar, US Dollar. Källa: Reuters EcoWin
Om man däremot kollar på antalet ingångna avtal, ser man en tydlig minskning. Vi tror att
anledningen till att man hittills inte sett någon nedgång i värdet av direktinvesteringarna är att
många gamla avtal fortfarande gäller. När dessa går ut kommer direktinvesteringarna troligen
gå ned. Vi tror med andra ord att vi kommer få se en försenad effekt av krisen på detta
område.
Utländska Direktinvesteringar
50000
45000
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
1997:02:00
1998:04:00
1999:03:00
2000:02:00
2001:01:00
2001:12:00
2002:11:00
2003:10:00
2004:09:00
2005:08:00
2006:07:00
2007:06:00
2008:05:00
2009:04:00
2010:03:00
Utländska
Direktinvesteringar
Utländska Direktinvesteringar, antalet ingångna avtal . Källa: Reuters EcoWin
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
13(21)
5.2 Konsekvenser av nedgången
Den ekonomiska krisen har fått stora konsekvenser för många kinesiska företag. Redan i
slutet av 2008 hade drygt hälften av landets leksakstillverkare, 3600 stycken, gått i konkurs.
Samma öde mötte nästan hälften av alla skotillverkare och många textilföretag16.
De många konkurserna har naturligtvis lett till stor arbetslöshet. Att det finns fler och fler
arbetslösa människor i städerna är dock inget nytt. Den urbanisering som fortfarande sker i
Kina har gjort att arbetslösheten i städerna sett i antal arbetslösa har ökat kraftigt under en
längre tid. Dock är arbetslösheten i städerna ändå relativt låg, 4,3 procent år 2009. Värre är
det på landsbygden. Hur stor arbetslösheten är på landsbygden finns ingen offentligt statistik
på, men den antas vara betydlig högre. År 2009 beräknades man att den stora arbetslösheten
på landbygden gjorde att den totala arbetslösheten var så hög som 9 procent.17
Arbetslöshet i städerna
10000000
9000000
8000000
7000000
6000000
5000000
4000000
3000000
2000000
1000000
0
2008
2005
2002
1999
1996
1993
1990
1987
1984
1981
1978
Arbetslöshet i städerna
Källa: Reuters EcoWin
Inflationen har under de senaste åren varit hyfsat stabil. År 2003 var den 1,3 procent.
Översvämningar och torka gjorde 2004 att matpriserna ökade kraftigt och en inflation på 4
procent noterades. När skörden återgick till det normala noterades lägre inflation, 1,8 procent
år 2005 och 1,5 procent år 2006. 2007 började den öka ganska kraftigt igen, då matpriserna
ökade igen. 4,8 procent noterades den för då, och året därefter skrevs inflationen till 5,9
procent18. År 2009 sjönk priset på många handelsvaror kraftigt, och inflationen blev negativ,
16
http://www.swedishtrade.se/sv/vara-kontor/asien/kina/Om-Kina/Rapporter-fran-UD/Kina-och-finanskrisenfinanssektorn-relativt-opaverkad-men-export-och-tillvaxt-pa-vag-ner-2008-10-24/
17
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html
18
China Country Review, 2010, s126-128.
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
14(21)
-0,8 procent19. Under 2010 är målet att nå en inflation på 3 procent, något som man inte riktigt
nått upp till hittills20. Man ser dock ut att vara tillbaka en bit över noll.
KPI
110
108
106
104
102
100
98
96
94
92
2010:02:00
2009:09:00
2009:04:00
2008:11:00
2008:06:00
2008:01:00
2007:08:00
2007:03:00
2006:10:00
2006:05:00
2005:12:00
2005:07:00
2005:02:00
2004:09:00
2004:04:00
2003:11:00
2003:06:00
2003:01:00
KPI
Konsumentprisindex månadsvis. Index = samma period föregående år
Källa: Reuters EcoWin
5.3 Krisåtgärder
För att hindra den ekonomiska nedgången från att bli alltför kraftig iscensatte den kinesiska
regeringen i november 2008 stora satsningar på infrastruktur och en penningpolitisk
uppluckring. Man satsade pengar på husbyggen, nya järnvägar och annat som vatten och
elektricitet21. De statliga utgifterna ökade under 2009 med hela 66,5 procent22. Den
penningpolitiska uppluckringen gjordes för att få igång ekonomin och ledde också till
sänkningar av räntan och att det blev lättare att få lån. Man genomförde också stora
skattesänkningar23. Allt detta gjordes för att hålla uppe de inhemska investeringarna och den
inhemska konsumtionen.
Man har, kanske mycket på grund av de stora satsningarna på stimulansåtgärder, lyckats hålla
ekonomin uppe på ett relativt bra sätt.
19
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html
http://di.se/Default.aspx?pid=207810__ArticlePageProvider
21
China Country Review, 2010, s126-128.
22
China Country Review, 2010, s130.
23
http://www.radio86.se/allt-om-kina/ekonomi/12308/kinas-ekonomiska-utsikter-och-utmaningar-for-2010
20
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
15(21)
6 Analys av Kinas utveckling
6.1 Rikt eller fattigt?
Är Kina rikt eller fattigt? Om man tittar på landets bruttonationalprodukt får man bilden av ett
stort, rikt land. Kina har idag världens näst största köpkraftsjusterade BNP24. Om man
däremot tar hänsyn till Kinas enorma befolkning, och istället för att bara titta på BNP istället
kollar på BNP per capita, blir bilden en annan. 2009 hade Kina en köpkraftsjusterad BNP per
capita på 6 600 USD. Med detta kom man på 128:e plats på listan över världens alla länder.
För jämförelsen skull hade Sverige en BNP per capita på 36 800 USD, vilket räckte till en
28:e plats25.
Det råder därmed ingen tvekan om att Kina fortfarande har en bit kvar till världens rikaste
länder. Med den höga tillväxttakt man har finns dock goda chanser att snart komma ikapp,
och kanske även förbi? Att förutspå Kinas framtid är inte särkskilt enkelt, då det finns otroligt
många faktorer som spelar in. Mycket ska förbättras och utvecklas för att landet ska kunna
bibehålla sin höga ekonomiska tillväxt. Många problem finns i landet, inte minst när det gäller
landets politiska situation. Frågan är hur dessa kommer att påverka den ekonomiska
utvecklingen.
6.2 Analys av Kinas politiska situation
Om man tittar på den politiska stabiliteten som varit i Kina kan man konstatera att själva
grundideologin varit den samma. Det vill säga en enpartistat med kommunistiskt styre.
Däremot har de olika ledarnas syn på hur landet skulle utvecklats på bästa sätt skiljt sig
ganska kraftigt.
Trots att Kina har gjort en fantastisk resa i sin utveckling så har den långt ifrån varit
problemfri.
Många gånger de senaste 60 åren har stridigheter uppkommit för att skydda
kommunistpartiets monopol, vilket lett till stort missnöje hos vissa delar av befolkningen,
men också hos andra länder. Just Kinas relationer till andra länder är ett ständigt
återkommande problem, man vill vara en stormakt som är med i många internationella
organisationer och man vill ha ett erkännande hos resten av världen. Problemet är dock för
Kina att man ofta inte uppfyller de krav som ställs på landet. Ständiga misslyckanden med att
upprätthålla de mänskliga rättigheterna och de stora klyftorna som finns i landet är några av
problemen. Ändå kan man tycka att påtryckningarna från övriga länder inte varit tillräcklig
gentemot ett land som fungerar som en diktatur och gjort det de senaste 60 åren med
kommunistpartiet som enda parti. Motståndare till kommunismen är fortfarande förföljda och
döms ofta utan rättegång. Tidningar, TV och radio är också något som myndigheterna vill
kontrollera och på alla sätt förhindra att skriva och uttrycka sig negativt om kommunismen
24
https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/rankorder/2001rank.html?countryName=China&countryCode=ch&regionCode=eas&rank=3#ch
25
https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/rankorder/2004rank.html?countryName=China&countryCode=ch&regionCode=eas&rank=128#ch
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
16(21)
och myndigheter. Men här har det på senare år gjorts framsteg, inte på grund av minskande
kontroll utan snarare på grund av andra vägar och då främst genom internet där kontrollen är
mycket svår.26
Ett annat stort problem, som inte bara drabbar Kina utan även resten av världen, är
miljöförstöringen som ökat i takt med landets utveckling. Den snabba, men inte alltid så
miljövänliga utveckling som skett har gjort att Kina idag har världens största utsläpp av
koldioxid. Det blir en utmaning att kunna värna om miljön och samtidigt behålla tillväxten.
Man har dock utarbetat en plan på hur Kina framöver ska kunna minska utsläppen och därmed
föroreningarna. Man ska också nämna att Kinas per capita- utsläpp fortfarande är långt under
exempelvis USA:s27.
Dess stora befolkning har varit en fördel för Kina då det i stort sett funnits obegränsat med
arbetskraft, tillväxten har dock inte avtagit och Kinas växande befolkningsmängd har blivit ett
problem. Åtminstone verkar Kinas regering tycka så, då åtgärder som enbarnspolitiken
införts. Denna åtgärd verkar dock ha inneburit större problem än man räknat med då Kinas
befolkning är kraftigt föråldrad. Framöver så kommer andelen pensionärer att var betydligt
större än tidigare och ett stort tryck kommer att läggas på den arbetande massan. Detta kan
komma att hindra Kina i dess fortsatta utveckling.
6.3 Den ekonomiska situationen
Kina har en relativt liten statsskuld, 2009 var den uppskattningsvis 18,2 procent av BNP28.
Man har under de senaste åren dessutom byggt på sig världens största valutareserv, i mars
2010 var den 2447 miljarder USD. Detta gör att man har råd att göra stora satsningar. Något
som är mycket viktigt ur ekonomisk synpunkt är att man fortsätter att jobba för att få igång
den privata konsumtionen, då man idag är väldigt beroende av export och privata
investeringar. Dessa är känsliga för konjunkturförändringar, och är därför relativt instabila i
dagens instabila ekonomiska situation.
26
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/kinesiska-medier-letar-nya-vagar-forbi-censuren_262129.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/kina-storre-klimatbov-an-usa-1.559448
28
https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/rankorder/2186rank.html?countryName=China&countryCode=ch&regionCode=eas&rank=108#ch
27
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
17(21)
Valutareserv
Miljarder
3000
2500
2000
1500
1000
Valutareserv
500
1980:07:00
1982:09:00
1984:11:00
1987:01:00
1989:03:00
1991:05:00
1993:07:00
1995:09:00
1997:11:00
2000:01:00
2002:03:00
2004:05:00
2006:07:00
2008:09:00
0
Källa: Reuters EcoWin
Ett problem för Kina är som sagt att den privata konsumtionen är relativt låg. Idag sparar
hushållen uppskattningsvis mellan 30-35% av sin inkomst, vilket är väldigt mycket. Detta
beror troligtvis på avsaknad av socialt skyddsnät och allmänt pensionssystem29. Förbättringar
inom dessa områden skulle minska behovet av ett stort privat sparande och därmed öka
konsumtionen. Som situationen ser ut idag är också den undervärderade valutan en anledning
till den låga konsumtionsnivån. En högre värdering av valutan skulle leda till att de kinesiska
hushållen skulle öka i köpkraft, vilket skulle öka konsumtionen och minska fattigdomen. Den
lågt värderade valutan är kanske bra för landet på lång sikt, men dålig för de som lever nu.
120000000
100000000
80000000
Privat Sektor
60000000
Statliga företag
40000000
Egna företagare
20000000
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
0
Antalet anställda i privat sektor, statliga företag samt antalet egna företagare.
Källa: Reuters EcoWin
29
http://www.konj.se/download/18.a93995105f257d84680008693/2_ruta_aug05.pdf
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
18(21)
De statliga företagen blir successivt färre i Kina, samtidigt som den privata sektorn ökar
snabbt. Många olönsamma statliga företag har lagts ned, då det statliga stödet till dem
upphörde30. Arbetskraften har istället rört sig mot den privata sektorn. I och med att privat och
statligt ägande jämställdes vid en lagändring 2006, har de privata företagen fått ett bättre
lagligt skydd, och den privata sektorn bör kunna växa sig ännu starkare31. Den kinesiska
staten äger dock fortfarande många stora företag32. Som man kan se av diagrammet så var
antalet anställda inom den statliga sektorn fortfarande större än inom den privata år 2008.
Man kan dock också se att skillnaden har minskat kraftigt på senare tid, och det är väl rimligt
att tro att skillnaden kommer att minska ytterligare nu när det privata ägande fått ett starkare
stöd i lagen.
Kina har under senare år haft mycket stora handelsbalansöverskott. I mars 2010 noterade man
dock ett handelsbalansunderskott för första gången sedan april 2004. En viktig fråga inför
framtiden är ifall Kina kommer att fortsätta generera stora överkott i handelsbalansen. Detta
kommer att bero mycket på ifall man behåller sin låga växelkurs och därav hur landets
köpkraft kommer att utvecklas.
Handelsbalans
5E+10
4E+10
3E+10
2E+10
1E+10
0
-1E+10
1981:01:00
1982:04:00
1983:07:00
1984:10:00
1986:01:00
1987:04:00
1988:07:00
1989:10:00
1991:01:00
1992:04:00
1993:07:00
1994:10:00
1996:01:00
1997:04:00
1998:07:00
1999:10:00
2001:01:00
2002:04:00
2003:07:00
2004:10:00
2006:01:00
2007:04:00
2008:07:00
2009:10:00
-2E+10
Källa: Reuters EcoWin
30
http://www.foretagande.se/Starta-eget-och-Driva-eget-foretag/Kinesiska-foretag.html
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3107&artikel=1978215
32
http://www.foretagande.se/Starta-eget-och-Driva-eget-foretag/Kinesiska-foretag.html
31
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
19(21)
7 Slutsats
7.1 Varför så hög BNP-tillväxt?
De senaste trettio åren har Kina gått från att vara ett fattigt, lågteknologiskt och ineffektivt
land till en förhållandevis modernare ekonomi. De har gått från planekonomi till en mer
marknadsanpassad ekonomi. Stora industrier har byggts upp med effektiva
produktionstekniker som har kunnat konkurrera med företagen i i-länderna. Den ekonomiska
tillväxten har varit otroligt stor och faktorer som gjort detta möjligt är bland annat:
Produktiviteten – Den småskaliga industrin som växte fram under 80-talet och det privata
ägandet gjorde att företagen kunde sköta fabrikerna bättre och utnyttja sina resurser på ett
effektivare sätt än tidigare.
Ökade Investeringar – När den statliga kontrollen minskade och vinsterna gick till ägarna så
gav det dem incitament för investeringar.
Öppenhet utåt – Handel med utlandet har främjats vilket har lett till en kraftigt ökad export.
2005 var de världens tredje största handelsnation. Med ett stort överskott i handelsbalansen så
har det lett till stora intäkter för landet.
Makroekonomisk stabilitet – Den kinesiska regeringen har hela tiden varit väldigt aktiva med
att föra en expansiv finans- och penningpolitik när det har krävts.
7.2 Konvergensteorin
Konvergensteorin säger att ett fattigt land med en snabb tillväxttakt kommer att växa snabbare
än de rikare länderna i början. När BNP per capita börjar närma sig de rika ländernas BNP per
capita så kommer tillväxten att börja avta och när man kommer upp till samma nivåer så
kommer de växa i ungefär samma takt. Så enligt denna teori så kommer Kinas tillväxt med
tiden att börja sakta ner. 33
7.3 Framtidsutsikter
För att Kina ska kunna behålla sin höga tillväxt så tror vi att man på sikt måste vidta vissa
åtgärder. Framförallt behöver Kina förbättra välfärdssystemet, inkomstfördelningen och sitt
statsskick. Sedan tror vi att fattigdomen kommer fortsätta att minska om den ekonomiska
tillväxten fortsätter, men det finns ändå fler saker att göra för att ytterligare förbättra
situationen för miljontals människor.
33
O´Sullivan, Sheffrin och Perez, Economics: Principles, Applications, and Tools
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
20(21)
8. Referenslista
Böcker:
O´Sullivan, Sheffrin och Perez (2009), Economics: Principles, Applications, and Tools, Prentice
Hall, Upper Saddle River.
Tidskriftsartiklar:
Bigsten och Ljungwall (2000), ”Kina - en ekonomi i förändring”, Ekonomisk Debatt, årg 28,
nr 4, s 345-354.
Länderrapporter:
ConutryWatch, China Country Review, 2010, s126-128.
ConutryWatch, China Country Review, 2010, s130.
Webbdokument:
People’s Daily Online, ”Glorious life of Hu Yaobang marked”,
http://english.peopledaily.com.cn/200511/19/eng20051119_222524.html (2010-06-07)
Utrikespolitiska institutet, ”Kinas "ära" återupprättad - och partiet stärker sin makt”,
http://www.ui.se/text2001/art2901.htm (2010-06-07)
Transparency International, “Corruption Perceptions Index” 2009”
http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/2009/cpi_2009_table
(2010-06-07)
Världens Resor, ”Kinas Geografi”, http://www.varldensresor.se/kina_geografi.htm (2010-0607)
Utrikespoliska institutet, ”Kina”, http://www.landguiden.se/ (2010-06-07)
Utrikespoliska institutet, ”Kinas ettbarnspolitik”,
http://www.ui.se/epok/article.aspx?article_id=93 (2010-06-07)
Wester, Johanna, “Mänskliga rättigheter i Kina”, http://www.barnsrattigheter.com/manskligarattigheter-i-kina/comment-page-1/ (2010-06-07)
Exportrådet, ”Kina”, http://www.swedishtrade.se/sv/vara-kontor/asien/kina/OmKina/Rapporter-fran-UD/Kina-och-finanskrisen-finanssektorn-relativt-opaverkad-menexport-och-tillvaxt-pa-vag-ner-2008-10-24/ (2010-06-07)
Erik Wennberg, Tomas Olsson, Peter Hallberg
21(21)
Central Intelligence Agency, “China”, https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/geos/ch.html (2010-06-07)
Dagens Industri, ” Kina har svårt hålla igen inflationen”,
http://di.se/Default.aspx?pid=207810__ArticlePageProvider (2010-06-07)
Radio86, ”Kinas ekonomiska utsikter och utmaningar för 2010”, http://www.radio86.se/alltom-kina/ekonomi/12308/kinas-ekonomiska-utsikter-och-utmaningar-for-2010 (2010-06-07)
Central Intelligence Agency, “Country Comparison - GDP (purchasing power parity)”,
https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/rankorder/2001rank.html?countryName=China&countryCode=ch&regionCode=eas
&rank=3#ch (2010-06-07)
Central Intelligence Agency, “Country Comparison – GDP – Per Capita (PPP)”,
https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/rankorder/2004rank.html?countryName=China&countryCode=ch&regionCode=eas
&rank=128#ch (2010-06-07)
Svenska Dagbladet, ”Kinesiska medier letar nya vägar förbi censuren”,
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/kinesiska-medier-letar-nya-vagar-forbicensuren_262129.svd (2010-06-07)
Dagens Nyheter, ”Kina större klimatbov än USA”, http://www.dn.se/nyheter/varlden/kinastorre-klimatbov-an-usa-1.559448 (2010-06-07)
Central Intelligence Agency, “Country Comparison – Public Dept”,
https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/rankorder/2186rank.html?countryName=China&countryCode=ch&regionCode=eas
&rank=108#ch (2010-06-07)
Konjunkturinstitutet, ”Kinas tillväxt och utmaningar”,
http://www.konj.se/download/18.a93995105f257d84680008693/2_ruta_aug05.pdf (2010-0607)
Företagande.se, ”Kinesiska företag”, http://www.foretagande.se/Starta-eget-och-Driva-egetforetag/Kinesiska-foretag.html (2010-06-07)
Sveriges Radio, ”Ny lag sista spiken i socialismens kista”,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3107&artikel=1978215 (2010-06-07)
