Initiativ för att stödja kvinnor som återvänder till utbildning

« Kvinnor och vetenskap »
Berika den europeiska forskningen genom ökat deltagande från kvinnor.
Innehåll.
SAMMANFATTNING……………………………………………………...…………………3
INLEDNING…………………………………………………………………………………4
1.
ALLMÄN BAKGRUND……………………………………………………………….5
1.1.
1.2.
2.
EUROPEISKA UNIONENS JÄMSTÄLLDHETSPOLITIK………………………….5
1.1.1.
FÖRDRAGET………………………………………………………..5
1.1.2.
INFÖRLIVANDE AV JÄMSTÄLLDHETEN I ANDRA POLITIKOMRÅDEN…5
LÄGET I MEDLEMSSTATERNA………………………………………………5
1.2.1.
KVINNOR INOM FORSKNINGEN, EN ÖVERSIKT………………………5
1.2.2.
POLITIK SOM GENOMFÖRTS I MEDLEMSSTATERNA…………………7
1.2.3.
DEN AMERIKANSKA STRATEGIN……………………………………8
KOMMISSIONENS INSATS…………………………………………………………...9
2.1.
DEBATT OCH UTBYTE AV ERFARENHETER: EN EXPERTGRUPP, EN GRUPP
NATIONELLA TJÄNSTEMÄN OCH ETT NÄTVERK AV KVINNOR INOM DEN
VETENSKAPLIGA VÄRLDEN……………………………………………..….9
2.2.
EN
SAMMANHÅLLEN
STRATEGI
INOM
RAMEN
FÖR
FEMTE
RAMPROGRAMMET………………………………………………………..10
2.3.
2.2.1.
FORSKNING AV KVINNOR…………………………………………10
2.2.2.
FORSKNING FÖR KVINNOR………………………………………...12
2.2.3.
FORSKNING OM KVINNOR…………………………………………13
EN
SAMORDNINGSSTRUKTUR
FÖR
ATT
GENOMFÖRA
ÖVERVAKNINGSSYSTEMET "KVINNOR OCH VETENSKAP" INOM FEMTE
RAMPROGRAMMET………………………………………………………..13
SLUTSATS………………………………………………………………………..………..14
BILAGOR :
1. MEDLEMSSTATERNAS POLITIK………………………………………....15
2. FÖRDELNING KVINNOR – MÄN INOM STUDIEGÅNGARNA……………….44
2
SAMMANFATTNING
I linje med sina allmänna principer bör Europeiska unionen i medborgarnas intresse sätta
upp mål för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen. Med tanke på att
kvinnorna i dag är underrepresenterade är målet att främja kvinnornas deltagande i
europeisk forskning. Eftersom det kräver insatser både på europeisk nivå och inom
medlemsstaterna vill kommissionen väcka debatt och stimulera utbyte av erfarenheter
mellan medlemsstaterna.
Kommissionen kommer också genom sin informationspolitik att se till att kvinnorna får
information om de program och insatser som syftar till att öka deras deltagande i den
vetenskapliga forskningen.
Kommissionen förbinder sig att göra betydande insatser för att öka det kvinnliga
deltagandet i gemenskapens forskningsprogram. Nivån 40 % har fastställts för Marie
Curie-stipendierna, i de rådgivande församlingarna, i utvärderingsgrupperna och som ett
övergripande genomsnitt för det femte ramprogrammet som helhet.
En avdelning och en arbetsgrupp för "kvinnor och vetenskap" har upprättats inom
kommissionen för att samordna åtgärderna för att främja det kvinnliga deltagandet inom
den europeiska forskningen.
3
INLEDNING
Kvinnorna blir allt fler på de flesta områden inom det ekonomiska, sociala och politiska
livet och deras roll är under utveckling. De är dock fortfarande underrepresenterade inom
områdena vetenskaplig forskning1 och teknisk utveckling.
Situationen måste rättas till om jämställdhet mellan kvinnor och män, som är ett
demokratiskt krav och en politisk prioritering inom unionen, skall kunna förverkligas.
Dessutom skulle det inverka menligt på verksamheten att inte ta vara på möjligheten att
berika forskningen genom ett större kvinnligt deltagande. Det gäller såväl metoder som
ämnesområden och målsättningar för forskningen.
Medvetenheten om situationen ökar i medlemsstaterna och den vetenskapliga världen.
Europaparlamentet har uttryckt ett stort politiskt intresse för att främja kvinnorna inom
forskningen. Vid konferensen "Kvinnor och vetenskap" som kommissionen och
Europaparlamentet anordnade i Bryssel den 28-29 april 1998 gav vetenskapsmän och
politiska beslutsfattare en klar signal om nödvändigheten av att öka det kvinnliga
deltagandet i forskningen i Europa.
Att kvinnor är underrepresenterade inom forskningen beror på många olika faktorer. En
bättre balans mellan kvinnor och män och därigenom en rikare vetenskaplig forskning
kan bara uppnås genom långsiktiga åtgärder där alla berörda deltar. Det kräver en
systematisk och framtidsinriktad strategi.
Kommissionen förbinder sig att sträva efter följande mål:
 Att stimulera debatt och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna så att insatserna på
alla nivåer blir så effektiva som möjligt.
 Att utforma en samlad strategi för att främja kvinnor inom den forskningsverksamhet
som finansieras av unionen i syfte att märkbart öka det kvinnliga deltagandet under
den period som gemenskapens femte ramprogram för forskning pågår. Kommissione
strävar efler att uppnå åtminstone 40% kvinnlig representatin i Marie Curiestipendierna,
i
de
rådgivande
församlingarna,
i
utvärderingsoch
uppföljningsgrupperna.
I detta meddelande redovisas kommissionens åtgärder på områdena forskning och teknisk
utveckling i strävan mot dessa båda mål, som samtidigt sätts in i ett större sammanhang
som utgörs av unionens jämställdhetspolitik och medlemsstaternas insatser på området.
1
Ordet vetenskap skall förstås i sin vidaste betydelse, det vill säga alla vetenskapsliga ämnesområden som
skapar kunskap, både så kallade "exakta" och "humanistiska" ämnen.
4
1.
ALLMÄN BAKGRUND.
1.1. Europeiska unionens jämställdhetspolitik.
1.1.1.
Fördraget
När gemenskapen grundades var jämställdhet mellan könen begränsad till principen om
lika lön för kvinnor och män. Nu finns principen om jämställdhet inskriven i artiklarna 2
och 3 i Amsterdamfördraget och är en av unionens målsättningar. I och med den nya
artikel 13 blir det möjligt att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering
medan artikel 141 ger en särskild rättslig grund för lika lön för kvinnor och män.
1.1.2.
Införlivande av jämställdheten i andra politikområden
Sedan
1996
tillämpar
kommissionen
"mainstreaming"-principen
på
jämställdhetsområdet, det vill säga jämställdheten skall införlivas i alla viktiga
politikområden. Strategin, som lades fram i meddelande KOM(96)67, gör det möjligt att
öka jämställdhetsåtgärdernas effektivitet och förbättra kvaliteten inom de politikområden
där principen tillämpas.
Även i den nya sysselsättningsstrategi som antogs av Europeiska rådet i Luxemburg i
december 1997 på grundval av kommissionens meddelande KOM(97) 497 är
jämställdheten en av de fyra huvudlinjerna genom vilka en samordnad strategi för att
främja sysselsättningen skall utvecklas.
Strukturfonds- och utvecklingspolitiken har varit föregångare på området. I förslagen till
rådets förordning om strukturfonderna (KOM(1998)131) är ett av målen främjandet av
jämställdheten.
I samband med starten av Femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling
(1998-2002) beslutade kommissionen att beakta jämställdheten genom att främja
kvinnligt deltagande i europeiska forskningsinsatser som man angav i lägesrapporten om
uppföljningen av meddelandet "Att införliva jämställdheten mellan kvinnor och män i
gemenskapens hela politik och i samtliga insatser" (KOM(1998)122 slutlig).
1.2.
Läget i medlemsstaterna.
1.2.1.
Kvinnor inom forskningen, en översikt.
Det finns nästan ingen tillgänglig statistik alls i det femton medlemsstaterna över hur
många kvinnor som stannar kvar inom den vetenskapliga världen sedan de erhållit sina
examensbevis. När det gäller andelen kvinnor som genomgår högre utbildning var
genomsnittet inom unionen 1994/1995 följande:
Ämnen
% kvinnliga studerande
Humaniora, praktiska konstnärliga ämnen, 65,6
teologi
Samhällsvetenskapliga ämnen
49,5
5
Juridik
53,9
Naturvetenskap
44,4
Matematik och datakunskap
27,6
Medicin
68,1
Teknik och arkitektur
18,7
Övrigt
66,9
Bakom dessa siffror döljer sig geografiska skillnader. Både inom matematik och
datakunskap samt teknik och arkitektur är kvinnorna mindre underrepresenterade i
Italien, Spanien och Portugal än i de andra EU-länderna2.
Trots situationen i unionens sydliga länder råder en ojämn fördelning av kvinnliga
studerande inom de olika ämnena. Gemenskapens program för utbildning (Sokrates) och
yrkesutbildning (Leonardo da Vinci) ger möjlighet att ge stöd till projekt som främjar
mindre traditionella studieval för kvinnorna, t.ex. genom kurser eller pedagogiskt och
didaktiskt material, anpassade kursplaner för blivande lärare eller arbete för att öka
medvetenheten hos skolfolk och personer inom yrkesutbildningen (framförallt de som har
ansvaret för yrkesvägledning samt föräldrar) och främjandet av mentorskap. Inom detta
område bör man särskilt uppmärksamma arbetsgruppen "Studier för kvinnor", de
tematiska nätverken inom ramen för Erasmus och Sokrates samt vandringsutställningen
"Vetenskapens andra halva" för skolor i alla medlemsstater.
När det gäller statistik över arbetsmarknaden för kvinnor inom den vetenskapliga världen
är resultaten mycket otillfredsställande.
Bristen på kvinnor inom forskningen uppmärksammas regelbundet. 1993 anordnade
kommissionen3 och Europaparlamentet4 seminarier där denna brist i Europa bekräftades.
Unescos World Science Report från 1996 visar att kvinnornas vetenskapliga karriär
påminner om ett trasigt rör. Det räcker inte med en ökning av antalet utexaminerade
kvinnor inom universitetsvärlden för att de sedan automatiskt skall kunna göra karriär i
samma omfattning. Sedan de erhållit sina examensbevis stöter kvinnorna ofta på hinder i
sin vetenskapliga karriär som leder till att en betydande undersysselsättning bland
kvinnor inom denna värld.
Hinder förekommer under hela yrkeslivet. Vissa hänger specifikt samman med
forskningen medan andra beror på kvinnornas allmänna situation på arbetsmarknaden.
Schematiskt skulle man kunna identifiera fyra viktiga etapper under det yrkesverksamma
livet – i) stanna kvar på arbetsmarknaden, ii) stanna kvar inom det vetenskapliga världen,
2
Nyckeldata om utbildning i Europeiska unionen (illustration 14, sid. 98-99), jfr bilaga 2.
3
Women in Science, en internationell workshop anordnad av Europeiska kommissionen (15-16.2.1993).
4
The underrepresentation of women in science & technology. How to improve the situation for women
studying/working in S&T ?, seminarium som anordnades av Europaparlamentets utskott för forskning,
teknologisk utveckling och energi i november 1993.
6
iii) göra vetenskaplig karriär, iv) få ansvarsfulla tjänster på hög nivå inom den
vetenskapliga världen.
Uppgifterna om detta är bristfälliga, men vittnesmålen är ofta samstämmiga. Kvinnor
som stannar kvar inom den vetenskapliga världen är diskriminerade med sämre
anställningskontrakt och lägre stipendier än sina manliga kollegor5. Mycket få kvinnor
uppnår höga positioner, även inom de ämnen där de kvinnliga utexaminerade är fler än de
manliga6. I Storbritannien har man konstaterat att kvinnor med en vetenskaplig examen
oftare lämnar arbetsmarknaden än sina manliga kollegor7. De som stannar kvar på
arbetsmarknaden lämnar oftare än männen den vetenskapliga karriären för att börja
undervisa eller ägna sig åt yrken utanför forskningen8.
För att utarbeta en lämplig politik och utvärdera de framsteg som uppnås är det
nödvändigt att förbättra de indikatorer som kan en mer exakt och tillförlitlig information
om kvinnornas situation inom den vetenskapliga världen. Kommissionen kommer att
börja arbeta med denna fråga tillsammans med medlemsstaterna och behöriga
internationella organisationer.
1.2.2.
Politik som genomförts i medlemsstaterna9.
I alla medlemsstater ökade under 90-talet medvetenheten om att kvinnorna var
underrepresenterade inom det vetenskapliga systemet och att problemet måste lösas.
Åtgärderna varierar från land till land.
Positiva åtgärder och kvantitativa mål :
I Tyskland har 720 miljoner mark (368 miljoner EURO) anslagits under perioden 19962000 för stipendier som gör det möjligt för kvinnor att uppnå de kvalifikationer som
behövs för att de skall kunna få professurer. Det danska programmet FREJA (Female
Researchers in Joint Action) har en budget på 78 miljoner danska kronor (10,5 miljoner
EURO) under 4 år för att finansiera forskningsprojekt som bedrivs av högt kvalificerade
unga kvinnliga forskare. I Sverige har 32 professurer, 73 forskningsassistenttjänster och
120 stipendier för disputerade forskare inrättats för det underrepresenterade könet medan
man i Finland infört en kvot på 40 % för alla vetenskapliga kommittéer och grupper,
inbegripet de fyra nationella forskningsråden.
5
Wenneras Christine and Wold Agnès, Sexism and nepotism in peer-review, Nature 387, 341-343 ;
1997. Passion and prejudice in research, Nature 390, 201-204 ; 1997. Mason Joan, Gender dimensions
in science, Science and public policy, december 1997. Vestergaard E., and M. Taarnby. Forskning I
forskningsmidler. Ansøgere til statens sundhedsvidenskabelige forskningsråd. Århus : Analyseinstitut
for forskning, 1998.
6
Osborn Mary, "Facts and figures show little room at the top for women in science in most EU
countries", bidrag vid konferensen "Kvinnor och vetenskap", anordnad av Europeiska kommissionen i
samarbete med Europaparlamentet i Bryssel den 28 och 29 avril 1998 (publikationer som kommer att
offentliggöras).
7
The Rising Tide, a report on Women in Science, Engineering and technology, 1995
8
Glover, J. & Fielding J., Gender and SET project, framlagd vid möte i "Science Alliance" i London i
mars 1998.
9
En detaljerad beskrivning av politiken finns i bilaga I.
7
Främjande av kvinnans ställning vid universitetet och under hela utbildningen:
I Nederländerna har regeringen utnämnt tjänstemän med ansvar för jämställdheten vid
universiteten och man har också bedrivit en kampanj i gymnasieskolorna för att
uppmuntra flickor att välja vetenskapliga studier. I Italien har ministeriet för universitet
och vetenskaplig forskning inrättat en arbetsgrupp med uppdrag att studera skillnaderna
och kvinnors forskning inom den akademiska världen (Gruppo di lavoro su culture delle
differenze e studi delle donne nella istituzione universitaria ). I Frankrike, Luxemburg
och på Irland har olika utbildningsåtgärder vidtagits för att uppmuntra flickor att välja en
vetenskaplig yrkesbana.
Upprättande av administrativa strukturer:
I Storbritannien har man upprättat en utvecklingsenhet vid handels- och
industriministeriet. Enheten samarbetar med utbildningsministeriet och forskningsråden. I
Tyskland har man upprättat en enhet med namnet "Kvinnor inom utbildning och
forskning" vid utbildnings- och forskningsministeriet. I Italien upprättades nyligen en
"jämställdhetskommitté" (1998) vid det nationella forskningscentret (CNR).
Genusforskning
I de flesta medlemsländerna görs allt fler studier och allt mer omfattande forskning om
genus.
1.2.3.
Den amerikanska strategin
1981 antog amerikanska kongressen The Science and Technology Equal Opportunities
Act/National Science Foundation Authorization Act. I denna lag föreskrivs att chefen för
National Science Foundation (NSF) skall
 vartannat år till kongressen och regeringens tjänstemän överlämna en statistisk
rapport om kvinnors och andra minoriteters deltagande i sysselsättning och
fortbildning inom den naturvetenskapliga sektorn och ingenjörssektorn. NSF har
sedan 1982 vartannat år gett ut rapporten Women and Minorities in Science and
Engineering.
 inrätta åtgärdsprogram för att få bort diskrimineringen i rekryteringen på
arbetsmarknaden. Det kvinnoprogram som just nu pågår heter POWERE,
Professional Opportunities for Women in Research and Education.
Kommittén Women in Science and Engineering har upprättats vid National Research
Council.
I Kanada inrättade le Conseil de Recherche en Sciences Naturelles et en Ingénieur
(forskningsrådet för naturvetenskap och ingenjörsteknik) 1989 en nationell professur för
kvinnor inom ingenjörsvetenskap. I oktober 1996 anslogs 1,25 miljoner kanadensiska
dollar (745 601 EURO) till 5 professurer. Denna investering på 250 000 dollar (149 120
EURO) per professur under 5 år samfinansieras till minst hälften av stora privata företag
som exempelvis Alcan, IBM, Nortel, Pétro-Canada. De nyutnämnda professorerna (tre
inom ingenjörssektorn och två inom den naturvetenskapliga sektorn) tillträdde sina
tjänster under 1997.
8
2.
KOMMISSIONENS INSATS
Kommissionens åtgärder har två syften:
 Att väcka debatt och stimulera utbyte av erfarenheter i denna fråga mellan
medlemsstaterna.
 Att utarbeta en samlad strategi för att främja kvinnligt deltagande i den
forskningsverksamhet som finansieras av gemenskapen i syfte att åstadkomma en
avsevärd ökning i kvinnors deltagande under den period som det femte
ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning,
teknisk utveckling och demonstration omfattar. Målet är minst 40 % kvinnligt
deltagande i olika sammanhang, naturligtvis med hänsyn tagen till grundkriteriet om
vetenskaplig kvalitet.
2.1. Debatt och utbyte av erfarenheter: en expertgrupp, en grupp nationella
tjänstemän och ett nätverk av kvinnor inom den vetenskapliga världen.
Som nämnts ovan är utbudet av genomförda åtgärder i medlemsstaterna mycket
omfattande. Det enda som förenar dem är det gemensamma och växande intresset för att
främja kvinnorna inom forskningen. Därför är det särskilt lämpligt att stimulera debatten
om dessa olika åtgärder och utbyten av erfarenheter. Debatten och erfarenhetsutbytet gör
det möjligt för samtliga inblandade att effektivisera insatserna och på så sätt intensifiera
sin strävan mot målet. Detta påpekades för övrigt av de många deltagarna vid
konferensen "Kvinnor och vetenskap" som anordnades av kommissionen i samarbete
med Europaparlamentet i april 1998.
Med tanke på ovanstående inrättade kommissionen i november 1998 en expertgrupp 10
bestående av ett dussintal kvinnor från den vetenskapliga världen. Gruppen skall ringa in
de viktigaste frågorna ur ett genusperspektiv inom forskningspolitiken i Europa och
publicera en slutrapport i slutet av oktober 1999. Rapporten skall innehålla en analys av
situationen och de viktigaste frågorna samt politiska rekommendationer. Den kommer att
läggas fram för diskussion inom en tjänstemannagrupp bestående av företrädare för alla
de medlemsstater som arbetar för att främja kvinnor inom den vetenskapliga forskningen.
Denna process kommer att göra det möjligt att inleda en dialog mellan medlemsstaterna
hösten 1999 för att man så småningom skall kunna utbyta erfarenheter och göra en
gemensam utvärdering av situationen och de åtgärder som genomförts i medlemsstaterna
och på unionsnivå. De gemensamma ansträngningarna kommer att koncentreras på att
förbättra indikatorerna, uppföljningen och övervakningen.
Kommissionen kommer också att upprätta kontakt med de nätverk som finns för
kvinnliga forskare i Europa11. Ett första möte kommer att ske under det första halvåret
1999 då man kommer att gå igenom de nätverk som finns och diskutera vilken
verksamhet de önskar, t.ex. utbyte av erfarenheter, överföring av information och
utarbetande av politiska rekommendationer. Syftet med mötet är att sammanfatta de
10
11
Expertgruppen möts inom European Technology Assessment Network.
som WITEC (Women in technology), WISE (Women’s international studies Europe), AWISE
(Association for women in science and engineering), WITS (Women in technology and science),
AOIFE (Association of institutions of feminist education and research in Europe), le Lobby Européen
des Femmes.
9
befintliga nätverkens eventuella behov när det gäller att utveckla en europeisk struktur för
att göra det möjligt för kvinnor inom det vetenskapliga världen att få den information
som behövs för att de skall kunna delta i verksamheten inom det femte ramprogrammet
för forskning och utveckling samt kunna att kunna ta upp de frågor som ligger dem
närmast. Nätverken kommer också att delta i tematiska konferenser för att
uppmärksamma kvinnornas bidrag till den vetenskapliga forskningen.
2.2. En sammanhållen strategi inom ramen för Femte ramprogrammet.
I ingressen till Femte ramprogrammet (1998-2002) föreskrivs att "gemenskapens politik
för lika möjligheter måste beaktas vid genomförandet av Femte ramprogrammet. Därför
bör kvinnors deltagande i forskning och teknisk utveckling främjas." Detta synsätt
återkommer i den av ramprogrammets bilagor som innehåller allmänna riktlinjer för
gemenskapsverksamheterna, vetenskapliga och tekniska mål och därtill knutna
prioriteringar: "Särskild hänsyn kommer att tas till behovet av att uppmuntra kvinnors
deltagande på alla områden inom forskning och teknisk utveckling."
Främjandet av kvinnor inom forskningen bör ske på flera nivåer; man bör både främja
forskning av, för och om kvinnor.
Med främjande av forskning av kvinnor avses främjande av kvinnliga forskare (2.2.1.a)
och av att de deltar i samråd kring och genomförande av Femte ramprogrammet för
forskning och teknisk utveckling (2.2.1.b). Man bör också se till att den forskning som
finansieras av unionen möter behoven hos både manliga och kvinnliga medborgare. Detta
kan uppnås genom forskning för kvinnor vilken förutsätter vaksamhet vid utarbetandet
av arbetsprogrammen (2.2.2.a) och en fördjupad analys av genusaspekten inom alla
områden som berörs av forskningen (2.2.2.b). Med forskning om kvinnor avses slutligen
forskningens bidrag till att utveckla genusbegreppet, sociala relationer mellan könen och
att klargöra effekterna av dessa begrepp för det europeiska samhället (2.2.3).
2.2.1.
Forskning av kvinnor
a) För att se till att forskningen motsvarar kvinnornas behov är det mycket viktigt att
sträva efter att minst 40 % kvinnor skall deltaga på alla nivåer i genomförandet och
förvaltningen av forskningsprogrammen..
 Församlingar, Europeiska forskningsforumet och expertgrupper:
I enlighet med vad kommissionen angav i motiveringen av sina förslag till särskilda
program den 10 juni 1998 har det gjorts särskilda ansträngningar vid bildandet av
expertgrupperna (advisory groups) så att de skulle bli så jämställda som möjligt. I
genomsnitt består grupperna av 27 % kvinnor.
Kommissionen har bildat grupperna på grundval av listor som upprättats efter förslag från
medlemsstaterna, en ansökningsomgång publicerad i Officiella tidningen och sakkunskap
inom kommissionens avdelningar. 9 % av medlemsstaternas föreslagna kandidater var
kvinnor, medan svaren i ansökningsomgången gav ett resultat på 13 % av kvinnor.
Genom att bilda grupper med över en fjärdedel kvinnor försöker kommissionen att så
långt det är möjligt närma sig målet 40 % och betona vikten av att uppnå en jämn
könsfördelning för att arbetet som utförs inom dessa grupper skall bli så bra som möjligt.
Det bör påpekas att mer än 40 % av grupperna leds av en kvinna.
10
Också vid den kommande utnämningen av medlemmar i Europeiska forskningsforumet
är kommissionens mål att så långt det är möjligt närma sig siffran 40 % och i alla
händelser överskrida 33 %. Forumet ersätter Fjärde ramprogrammets Rådgivande
kommitté för industriell forskning och utveckling och Europeiska församlingen för
vetenskap och teknik där det bara fanns 0 % respektive 6,7 % kvinnor.
 Utvärdering och uppföljning av ramprogrammet och särskilda program:
Enligt artikel 5 i beslutet om ramprogrammet skall kommissionen både göra en årlig
granskning av genomförandet av Femte ramprogrammet och dess särskilda program samt
en granskning vart femte år. Särskild vikt kommer att fästas vid det kvinnliga deltagandet
i de olika grupper som upprättats för detta ändamål. Av de drygt 2000 experter som
deltagit i den årliga utvärderingen av Fjärde ramprogrammet är mindre än 10 % kvinnor.
Det är alltså nödvändigt att berika den panel av kompetenta kvinnor som vill delta i detta
arbete. Kommissionen kommer att göra särskilda ansträngningar för att uppmuntra
kvinnor att svara på ansökningsomgångarna till dessa grupper och kommer att så långt
det är möjligt se till att panelerna består av minst 40 % kvinnor.
Årsrapporten om Europeiska unionens verksamheter inom området för forskning och
teknisk utveckling som utarbetas i enlighet med artikel 130 P i fördraget kommer i
framtiden att utgöra en årlig sammanfattning av det kvinnliga deltagandet i
gemenskapsforskningen.
 Utvärderingsgrupper:
Kommissionen får efter varje ansökningsomgång hjälp av en utvärderingsgrupp med att
utvärdera de inkomna förslagen (peer review system) för att sedan kunna göra det slutliga
urvalet av de bästa förslagen. Kommissionen kommer så långt det är möjligt att se till att
grupperna består av minst 40 % kvinnor.
 Intern förvaltning av forskningsinsatser och teknisk utveckling
Det är också viktigt att se till att det råder en så jämn könsfördelning som möjligt bland
den personal som ansvarar för förvaltningen av forskningsinsatser och teknisk utveckling.
Kommissionens insatser på detta område ingår i det tredje handlingsprogrammet för
jämställdhet mellan kvinnor och män (1997-2000) som antogs av kommissionen den 2
april 1997. I detta program upprepas kommissionens vilja att när det gäller dess personal
tillämpa de principer den förordar för medlemsstaterna.
b) För att underlätta kvinnliga forskares tillträde till olika särskilda program kommer
följande åtgärder att genomföras:
–
Att i varje ansökningsomgång ange att kommissionen främjar jämställdhet och
följaktligen uppmuntrar kvinnor att utforma forskningsförslag eller att delta i
forskning samt att uppmuntra samordnarna av de utvalda projekten att bilda jämställda
forskarlag.
–
Att utarbeta systematisk statistik över kön på dem som föreslår projekt, avtalsparter
och personer som fått uppdrag i samband med kontrakten för att kunna överlämna och
utvärdera resultaten. Att förbättra tillgänglig, europeisk statistik om det kvinnliga
deltagande i forsknings- och utvecklingsarbete.
11
Detta kommer att göra det möjligt att förse sig med instrument för att kunna följa upp det
kvinnliga deltagandet i forskningsverksamhet. Eftersom sådana instrument saknades i
Fjärde ramprogrammet för forskning och utveckling är det svårt för kommissionen att i
nuläget ställa upp ett kvantitativt mål, liknande det som fastställts för församlingarna och
utvärderingsgrupperna. Kommissionen skulle dock vilja kunna tilldela minst 40 % av
Marie Curie-stipendierna till kvinnliga forskare med respekt för de urvalskriterier som
anges i beslutet om programmet. För att nå detta mål kommer särskilda ansträngningar
att göras för att uppmuntra kvinnliga sökande.
2.2.2.
Forskning för kvinnor
Femte ramprogrammet är inriktat på samhällsekonomiska mål och de europeiska
medborgarnas behov medan de tidigare ramprogrammen var koncentrerade på de
vetenskapliga och tekniska ämnena. Det är också därför som det nya begreppet
"nyckelåtgärd" har införts. Nyckelåtgärderna, som är en fundamental del av de särskilda
programmen, är snarare utformade för att man skall kunna lösa problem och tackla
utmaningar än med utgångspunkt från teknikens inneboende och självständiga
utveckling.
a) Vid utformningen och genomförandet av arbetsprogrammen kommer man att beakta
genusfrågan inom olika problem som nyckelåtgärderna avser och även inom de särskilda
programmen som helhet. Varje gång ett ämne kräver studier av genusfrågan kommer
detta att framgå av inbjudan till ansökningsomgången.
I exempelvis programmet "Livskvalitet och förvaltning av levande resurser" kräver
forskningen kring kroniska och degenerativa sjukdomar, genom och genetiskt betingade
sjukdomar, neurovetenskap samt forskning kring folkhälsa och hälso- och sjukvård att
speciell uppmärksamhet riktas på skillnaden mellan kvinnor och män.
I nyckelåtgärden "Morgondagens stad och kulturarvet" kommer särskild vikt att fästas
vid de möjliga skillnaderna mellan kvinnors och mäns behov i stadsmiljön. Ett
jämställdhetsperspektiv kommer också att finnas med vid utarbetandet av scenarier om
tillgång och efterfrågan i fråga om system för energi/miljö/ekonomi och analyser av
kostnadseffektiviteten för de nya rena, effektiva energisystemen som kommer att
utarbetas inom de två nyckelåtgärderna "Renare energisystem, inbegripet förnybara
energikällor" och "Ekonomisk och effektiv energi för ett konkurrenskraftigt Europa".
I nyckelåtgärden "Ett hållbart system för rörlighet och intermodalitet" kommer man att
beakta kvinnors eventuella specifika behov i forskningen kring transportpolitikens
effekter. En utvärdering vad gäller jämlikhet och spridning mellan olika socialgrupper,
och även mellan könen, planeras för forskningen om tillgång, priser och systemet vad
gäller de offentliga transporterna i städerna.
b) Konsekvensstudier kommer att göras inom varje särskilt program för att införa en
dynamisk och kritisk dimension i beaktandet av genusfrågor. Studierna kommer att
samordnas (se nedan) för att utarbeta jämförbara modeller, undvika dubbelarbete och dra
nytta av gemensamma erfarenheter. Studierna kommer att genomföras samtidigt under år
2000 så att resultaten kan användas under utarbetandet av Sjätte ramprogrammet för
forskning och teknisk utveckling.
12
2.2.3.
Forskning om kvinnor
Främjandet av forskning om kvinnor består framförallt av stödet till
forskningsverksamhet inom nyckelåtgärden "Att förbättra den socio-ekonomiska
kunskapsbasen". Forskning kring genusfrågan som social konstruktion, utvecklingen av
kvinnors och mäns villkor, kvinnans situation på arbetsmarknaden eller i förhållande till
social utslagning och integrering, kvinnornas nya möjligheter i och med de nya
utvecklingsmodellerna, inbegripet främjandet av kvinnligt företagande eller kvinnans roll
i en värld med nya former av styrelseskick och medborgarskap är frågor som ingår i den
socio-ekonomiska nyckelåtgärdens arbetsprogram.
Dessutom kommer den socio-ekonomiska forskningen att användas för att belysa
genusperspektivet då policy utarbetas.
2.3.
En samordningsstruktur för att genomföra övervakningssystemet
"Kvinnor och vetenskap" inom Femte ramprogrammet.
Genom de åtgärder som presenterats ovan har kommissionen valt en pragmatisk,
progressiv och decentraliserad strategi. Hur skall man i varje handling, på alla nivåer och
i alla etapper beakta genusperspektivet med hänsyn till politiken för forskning och
teknisk utveckling?
Dessa åtgärder ingår i ett dynamiskt och utvecklande system, nämligen
övervakningssystemet "kvinnor och vetenskap". Det innefattar principen om sin egen
utveckling. Framförallt tänker man på det ökande antalet kvinnor i samråds- och
beslutsprocessen, på konsekvensstudierna och förbättringen av statistik. Den utmaning
som genusfrågorna utgör kommer ständigt att aktualiseras.
För att genomföra dessa åtgärder har samordningsstrukturen "Kvinnor och vetenskap"
upprättats inom kommissionens avdelningar. Den består av två delar:
 En avdelning, som är en administrativ enhet som helt och hållet skall ägna sig åt
samordning och införandet av övervakningssystemet "Kvinnor och vetenskap".
 En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommissionens berörda enheter som har
till uppgift att se till att övervakningssystemet "Kvinnor och vetenskap" genomförs
både inom de särskilda programmen och ramprogrammet i stort.
Samordningsstrukturen syftar till
 att utveckla övervakningssystemet "Kvinnor och vetenskap" inom Femte
ramprogrammet på det sätt som beskrivs ovan: genom forskning av, för och om
kvinnor,
 att samla in och sprida statistisk från genomförandet av Femte ramprogrammet om
kvinnors deltagande i forskningsverksamhet och de olika rådgivande och beslutande
organen samt att samordna de ansträngningar som görs för att utveckla bästa möjliga
indikatorer för att mäta kvinnors deltagande i forskning i Europa,
13
 att stimulera en dialog mellan medlemsstaterna och med den vetenskapliga världen
genom att vara en länk till den kvinnliga expertgruppen och gruppen av nationella
tjänstemän och genom att utveckla nätverket av kvinnliga forskare,
 att vara en kontaktpunkt inom kommissionen för alla interna och externa parter i
samband med främjandet av kvinnor inom forskningen i Europa.
SLUTSATS: EN NY BILD
I och med Femte ramprogrammet har kommissionen fått tillfälle att inleda det arbete som
kommer att leda till att kvinnor får ökat tillträde till forskningen i Europa.
Genom de åtgärder som presenteras i detta meddelande skapar kommissionen möjligheter
till ett ökat kvinnligt deltagande i den vetenskapliga forskningen. Men ansträngningarna
är fruktlösa om de inte väcker intresse hos och får stöd av alla inblandade. Det är därför
nödvändigt att agera tillsammans och möta de behov som uttryckts av både
forskningsinstitutioner, företag och kvinnliga forskare.
Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som genomförs i enlighet med detta
meddelande och informera Europaparlamentet och ministerrådet därom.
Kommissionen är övertygad om att dessa åtgärder skall ge resultat. Det handlar helt
enkelt om att skapa en ny bild av forskningen inför nästa årtusende.
14
BILAGA 1
Syftet med denna bilaga är att ge en
överblick över vad som gjorts i de olika
Medlemsstaternas för att stödja kvinnans roll
inom vetenskapen.
1.
BELGIEN…………………………………………………………16
2.
DANMARK……………………………………………………….18
3.
TYSKLAND……………………………………………………….21
4.
GREKLAND………………………………………………………23
5.
SPANIEN………………………………………………………….24
6.
FRANKRIKE……………………………………………………..26
7.
IRLAND…………………………………………………………...27
8.
ITALIEN…………………………………………………………..31
9.
LUXEMBURG…………………………………………………..33
10. NEDERLÄNDERNA……………………………………………34
11. ÖSTERRIKE……………………………………………………..35
12. PORTUGAL………………………………………………………37
13. FINLAND………………………………………………………....38
14. SVERIGE…………………………………………………………40
15. STORBRITANNIEN…………………………………………….42
15
1. BELGIEN
Den federala strukturen i Belgien har två olika typer av indelningar, nämligen regioner
(Bryssel, Flandern, Vallonien) och språkområden (det flamländska, det franskspråkiga
och det tyska). Det flamländska språkområdet och Flandern sammanfaller. Industriell
och teknisk forskning sker på regionnivå, medan grundforskning och universitetsforskning ligger på de enskilda språkområdenas ansvar. Den federala myndigheten
ansvarar främst för rymdforskning och för bildandet av nätverk för utbyte av data
mellan de vetenskapliga institutionerna på nationell och internationell nivå.
Stödet till kvinnor inom vetenskapen har främst tagit sig uttryck i att utveckla och
främja kvinnostudier.
I Flandern inrättades 1994 en heltidskurs för kvinnoforskning som riktar sig till
studerande som tagit sin grundexamen. Kursen är placerad vid universitetet i
Antwerpen, men det är ett högskoleövergripande projekt, gemensamt för flera
flamländska högskolor. Titeln är ”Högre akademisk kurs i kvinnostudier”. Det är en
ettårig kurs på heltid. Denna typ av examen (A.A.S., Advanced Academic Studies) har
blivit möjlig tack vare en ny lag (från juli 1991) för högskolestudier i Flandern. Flera
vetenskapsgrenar har inrättat sådana kurser efter grundexamen, och kursen i
kvinnostudier har visat sig vara en av de mest framgångsrika.
Det flamländska kulturdepartementet stödde 1978 bildandet av dokumentationscentret
”Rol en Samenleving” (”Roll och samhälle”, RoSa). RoSa började samla in och
tillhandahålla material om kvinnors situation långt innan något intresse för
kvinnostudier kunde skönjas hos universitetsbiblioteken.
I den franskspråkiga delen av Belgien är gruppen GIEF (Groupe Interdisciplinaire
d'Etudes sur les Femmes) aktiv vid Université Libre de Bruxelles (ULB) sedan 1989, och
gruppen GERFeS (Groupe d’Etudes et de Recherches Femmes et Société) sedan 1994.
En hedersprofessur i kvinnostudier uppkallad efter Suzanne Tassier (historieprofessor
vid ULB) har inrättats. Vartannat år inbjuds en framstående forskare inom området
kvinnostudier att hålla föreläsningar.
Vid det katolska universitetet Louvain-la-Neuve (U.C.L.) bedriver ”Groupe de sociologie
wallone, femmes et sociétés” forskning inom tre centrala områden, nämligen sexuella
trakasserier, kvinnor i utvecklingsländer och kvinnors deltagande i lokala samhällen.
På Lièges universitet har man forskat mycket kring kvinnornas plats i undervisningen.
FNRS (nationalstiftelsen för vetenskaplig forskning) har stött ett forskningsnätverk
kallat ”Femmes et histoires” (kvinnor och historier).
Gruppen ”Les Cahiers du Grif” (Grif - Groupe de Recherche et d'Information Feministe),
som grundades 1973, har varit en källa för inspiration och stöd för kvinnoforskningen
både i Belgien och utomlands.
1979 grundades Université des Femmes (kvinnouniversitetet) i Bryssel. Det organiserar
kurser och seminarier och fungerar som bibliotek och dokumentationscentrum.
Kvinnostudierna uppmuntras särskilt genom utmärkelsen ”Prix du mémoire de
l’Université des femmes” som varje år delas ut till det bästa arbetet om kvinnor på
nivån efter grundexamen.
Fransktalande och flamländsktalande feministiska och akademiska kvinnor i ämnet
kvinnostudier är organiserade i det språkområdesöverskridande nätverket Sophia. Det
är ett samordningsnätverk för kvinnostudier i Belgien med syfte att föra fram ett
16
feministiskt perspektiv i den högre utbildningen och forskningen samt skapa länkar
mellan den akademiska världen och kvinnorörelsen. Sophia är den belgiska
medlemmen i Wise.
Det har inte gjorts någonting för att särskilt främja kvinnor inom industriforskningen.
Däremot berör de allmänna åtgärder som vidtagits för att främja kvinnors insteg i
företagen även forskningsavdelningarna. På federal nivå har arbetsmarknadsdepartementet inrättat en specialenhet, eftersom man anser att frågan om lika möjligheter för
män och kvinnor avspeglas i företagens kulturvärde, förvaltning av mänskliga resurser,
kvalitetsstyrning och produktivitet.
Enheten kan utföra tjänster åt företagen, till exempel konsulttjänster, utbildning och
byggande av nätverk.
Enheten är tillsammans med ”Vlaams Centrum voor Kwaliteitszorg”, ”Association
Wallonne pour la Gestion de la qualité” och ”Irish Quality Association” en aktiv partner i
EU-projektet Nya möjligheter för kvinnor (”Putting the E into Quality”). Syftet med
projektet är att inordna jämlikhetsfrågorna i en ekonomisk modell.
Organisationer som under det senare året särskilt arbetat för lika möjligheter och
kvalitetsstyrning kan komma i fråga för jämlikhetspriset. Syftet med priset är att
uppmärksamma organisationer som tar principen om lika möjligheter på allvar, inte
bara för att det är en etisk fråga, utan också för att det är en viktig faktor för att nå
framgång och lönsamhet. Mottagarna av det första jämlikhetspriset var IBM Belgien
Luxembourg (på den flamländska sidan) och Dow Corning Belgien (på den
fransktalande sidan).
17
2. DANMARK
Våren 1997 gav Jytte Hilden, ministern för forskning och informationsteknik, ut ett
diskussionsdokument ”Varför bli forskare? Karriär eller återvändsgränd”. Dokumentet
handlade om nödvändigheten av att rekrytera ungdomar för att komma till rätta med
den mycket blygsamma andelen kvinnliga forskare.
Sommaren 1997 tog ministern för forskning och informationsteknik två initiativ.
Det första initiativet var att genom den nationella budgeten finansiera ett särskilt
forskningsprogram för högutbildade unga kvinnor: FREJA (Female Researchers in Joint
Action). Under åren 1998–2001 anslås 78 miljoner danska kronor (ca 10 500 000
EURO) extra för nya projekt inom alla vetenskapsgrenar.
Det andra initiativet var att inleda debatten ”Kvinnor och framstående forskning” med
fem rundabordssamtal. Samtalen beredde vägen för en konferens på samma tema i
Aalborg den 17 november 1997, där ministern lade fram sina tankar om vad som kunde
göras för att förbättra jämställdheten inom forskningen.
De tankarna kallas ”Hildens handlingsplan i 11 punkter”:
1. Lika möjligheter – ledningens ansvar:
Att det råder jämställdhet inom forskningen är ledningens ansvar på alla nivåer. Institutionscheferna är ansvariga för att upprätta och genomföra inte bara forskningsplaner,
utan även handlingsplaner för jämställdhet.
Förutom att upprätta handlingsplaner för jämställdhet måste ledningen också rätta sig
efter aktuella bestämmelser rörande tillsättningar vid nyanställning av vetenskaplig
personal. Förordningen om tillsättningar ger ledningen för statliga forskningsinstitutioner
möjlighet att ta hänsyn till jämställdhetsfrågor och väga in dem som en av de faktorer som
påverkar tillsättningen. De bestämmelser som styr tillsättningarna vid de statliga
forskningsinstitutionerna skiljer sig från dem som gäller för högskolor. Därför bör
högskolorna få liknande möjligheter.
Det är inte bara för att uppfylla de formella kraven som det är viktigt att ledningen för
forskningsinstitutionen tar ansvar för jämställdheten. En jämn fördelning mellan män och
kvinnor är den bästa förutsättningen för ett gott arbetsklimat och en bra forskningsmiljö.
2. Fler kvinnliga professorer
Att vara professor ger en stark och solid plattform inom forskningsvärlden och i samhället.
I Danmark är bara 6 % av professorerna kvinnor.
Den låga andelen kvinnliga professorer får också följdverkningar för forskning och
undervisning.
Det saknas förebilder, handledare och mentorer för studenter och unga kvinnliga
forskare. För att stärka rekryteringen av kvinnliga sökande till forskningstjänster måste
man få fler kvinnor att visa att det är möjligt att vara kvinnlig forskare.
3. Medvetenhet vid utlysning av tjänster
18
Det är främst manliga etablerade forskare i ledande positioner som avgör vilka
forskningsområden som skall prioriteras. Eftersom de flesta tjänster som utlyses ligger
inom de manliga forskarnas intresseområden, tror sig kvinnliga forskare med olika
intressen och erfarenhet inte att ha någon större chans att bli antagna och söker därför
inte tjänsterna.
”Vid utlysning av tjänster är det därför viktigt att utannonseringen sker så öppet och
tydligt som möjligt.”
4. Jämn könsfördelning i tillsättningsnämnderna
Krav på jämn könsfördelning i offentligt valda styrelser och nämnder har införts genom en
rad lagar som tillkommit sedan mitten av åttiotalet.
För nämnder som tillsätter forskningstjänster gäller inte kravet på jämn könsfördelning i
offentligt valda styrelser och nämnder. Vid högskolorna finns det inga formella centrala
krav på jämn könsfördelning i tillsättningsnämnderna, men vissa institutioner har insett
nödvändigheten av att man inför krav på att båda könen är representerade. Förordningen
om tillsättningar vid statliga forskningsinstitutioner kräver att båda könen är
representerade i tillsättningsnämnderna. Det verkar finnas behov av en liknande
bestämmelse för högskolor.
5. Handledning och mentorskap
Under de grundläggande högskolestudierna och under forskarutbildningen spelar
handledarna en avgörande roll för att stödja de unga studerande. I synnerhet kvinnor
behöver känna stöd och uppmuntran från handledaren när de skriver sin avhandling.
Betydelsen av en god mentor vid inledandet av en forskarkarriär är oöverskattlig. En
forskarkarriär kräver mer än ämneskunskap. Både social och yrkesmässig utveckling har
betydelse. Genom en mentor eller handledare får den unga forskaren tillfälle att etablera
kontakt med andra experter inom området och introduceras i nätverk och organisationer.
De forskningsinstitutioner som utvecklar goda mentorsystem bör få större anslag.
6. Årsrapport om jämställdheten inom forskningen
Det bör finnas krav på att de årsrapporter som lämnas in av forskningsinstitutionen skall
innehålla information om vad som gjorts för att öka jämställdheten.
7. Högre prioritet för könsforskning
I senare års könsforskning har man undersökt sambandet mellan kön och prioriterade
forskningsområden. Det har visat sig att kvinnor bedriver forskning inom områden som
män tycker är mindre viktiga än vad deras kvinnliga kolleger gör. Eftersom de
beslutsfattande enheterna vid forskningsinstitutionerna domineras av män, prioriteras
inte de forskningsområden som intresserar kvinnor.
8. Statligt forskningsinstitut för jämställdhet
Diskussionen om jämställdhet inom forskningen, liksom i samhället i övrigt, har visat att
det finns ett stort behov av dokumentation, analys och objektiv information. Ett statligt
forskningsinstitut för jämställdhet skulle stimulera den offentliga debatten och bereda väg
för politiska initiativ på området.
9. Familjebidrag för unga kvinnor och män
Havandeskap och småbarnsperioder kan påverka kvinnliga forskares hela karriär.
Publikationsfrekvensen minskar ofta under denna period.
19
Vissa initiativ har tagits av den naturvetenskapliga fakulteten vid Köpenhamns universitet
för att lösa problemet. Ett begränsat antal tvååriga ”Curie-stipendier” hjälper kvinnliga
forskare som har förlorat kontakten med forskningen att åter aktualisera sina kunskaper.
Men det räcker inte!
En föräldraledighetsfond bör inrättas för att ge unga manliga och kvinnliga forskare som
har varit föräldralediga möjlighet att söka bidrag för att kunna befria sig från sin
undervisningsskyldighet under motsvarande period. Den nyblivna föräldern skulle då ha
möjlighet att genom en koncentrerad forskningsperiod fortare komma ifatt och fortsätta sin
bana som forskare.
10. Barn och karriär
”Det finns inga undersökningar som visar att kvinnor utan barn lyckas bättre än kvinnor
med barn”.
Danmark har en hög andel förvärvsarbetande kvinnor. En anledning till detta är att det
finns billiga och väl fungerande daghem. Men så länge det inte finns fler kvinnor som
visar och förklarar att det är möjligt att kombinera barn och forskning, kommer barn att
betraktas som ett hinder för en forskningskarriär.
11. Lika möjligheter på alla nivåer
Vid institutionerna bör jämställdhetstanken genomsyra alla nivåer, från antagningsförfaranden till arbetsbeskrivningar, från valda styrelser och nämnder till nyrekrytering.
Som ett resultat av Jytte Hildens 11-punktsplan publicerade en kommitté inom
forskningsministeriet i slutet av oktober en rapport med förslag på uppföljning till
Hildens 11-punktsplan. Dessa förslag studeras för närvarande på forskningsministeriet.
Nya initiativ väntas under 1999, i synnerhet åtgärder för att öka antalet kvinnliga
professorer på danska högskolor och forskningsinstitutioner.
20
3. TYSKLAND
Andelen kvinnor inom vetenskap och forskning i Tyskland har stigit sedan 1990 men är
fortfarande låg. 1996 innehades bara 5 % av professurerna av kvinnor.
Den tyska förbundsregeringens mål har varit att öka andelen kvinnor i ledande position
inom vetenskap och forskning (professurer vid högskolor) till 20 % till år 2005. Att
skapa ramförhållanden inom forskningen som är gynnsamma för kvinnor är ett av de
centrala målen. Man förväntar sig att forskningens kvalitet kommer att höjas med ökad
proportion kvinnor. Förbundsregeringen strävar också efter att öka andelen kvinnor i
styrelser och nämnder som fattar beslut och ger råd i forskningsärenden.
I den nya ramlagen för högskolor (Hochschulrahmengesetz från augusti 1998) framhålls
att man i anslagsfördelning och utvärdering av högskolorna även måste ta hänsyn till
hur jämställdheten har utvecklats.
Den tyska förbundsregeringen har föreslagit ett antal specifika initiativ för att öka
andelen kvinnor inom forskningen.
I samarbete med delstatsregeringarna genomförs ett omfattande allmänt program för
forskning (Hochschulsonderprogramm HSP II/III), i vilket ingår ett antal åtgärder till
stöd för kvinnor inom vetenskapen. Programmet startade 1991.
För programmets andra del, mellan 1996 och 2000, har omkring 720 miljoner tyska
mark (368 130 150 EURO) anslagits för att öka andelen kvinnor i vetenskap och
forskning, särskilt på ledande tjänster. (Programmet består av bl.a. stipendier för
doktorsavhandlingar, forskning efter doktorsexamen och installationsföreläsningar.)
200 miljoner tyska mark (102 258 376 EURO) har satsats på särskilda stipendier för
kvinnor, tillägg för barnomsorg, särskilda program och tidsbegränsade docenttjänster
för kvinnor.
Initiativen omfattar i princip följande:

”Återkvalificeringsstipendier”: med tanke på att andelen kvinnor inom forskning
minskar dramatiskt när kvinnorna väljer att bilda familj, har man infört
återkvalificeringsstipendier, så att kvinnliga forskare får möjlighet att komma
tillbaka till sin vetenskapliga verksamhet.

”Stand-by-kontakt”: stipendier som ger kvinnliga forskare som har gjort ett tillfälligt
uppehåll möjlighet att upprätthålla kontakten med forskningen. Det kan t.ex. vara
att delta i kurser eller i forskning i begränsad skala. Stipendier för kvinnliga
forskare inklusive ett särskilt bidrag för barnomsorg, så att de kan betala
daghemsavgifter. Stipendier till kvinnor för den speciella högskolekurs som krävs
för fast anställning på tyska högskolor.

”Kvalificeringsstipendier” för kvinnor så att andelen kvinnor som kan bli professorer
ökar.
Under 1997 erhöll över 10 000 kvinnor bidrag finansierade genom detta program.
Nationella rapporter lämnas sedan 1989 till kanslern och delstatsregeringarnas
presidenter med en utvärdering av hur det kvinnliga deltagandet utvecklats och gått
framåt på alla nivåer i den akademiska världen, upp till professorsnivå.
Högskolorna har tillsatt jämställdhetsrådgivare och utvecklat jämställdhetsplaner för
att formulera obligatoriska mål för kvinnors deltagande.
21
I juli 1997 sammanställde kanslern och delstatsregeringarna en fempunktslista som
skulle öka andelen kvinnor i vetenskap och forskning på alla nivåer, särskilt i ledande
ställning12. En årlig rapport om hur proportionen kvinnor i ledande position inom
vetenskap och forskning har utvecklats skall spegla framsteg, problem och trender.
Enligt rapporten ”kvinnor i ledande ställning” (juli 1998) var 17 % av de nyutnämnda
ordinarie professorerna som tillsattes under 1997 kvinnor.
I samband med världsutställningen ”Expo 2000” sommaren 2000 kommer det under
100 dagar att finnas en internationell kvinnohögskola för teknik och kultur i Hannover.
Ett
forskningsorienterat,
tvärvetenskapligt,
internationellt
och
flerspråkligt
studieprogram på forskarnivå kommer att erbjudas främst till 1000 kvinnliga
studerande. Undervisning och forskning kommer att bedrivas inom sju tvärvetenskapliga projektområden: ”intelligens”, ”information”, ”kroppen”, ”vatten”, ”staden”,
”arbete” och ”invandring”.
Pilotprojektet löper mellan juni och september 2000. Efter en avslutande utvärdering
kommer man att besluta om huruvida högskolan skall få fortsätta som en riktig
högskola med distansundervisning, bland annat modern informationsteknik.
Sedan juli 1997 undersöker man med stöd av delstaten Niedersachsens ministerium för
vetenskap och kultur vilka juridiska och organisatoriska villkor som måste uppfyllas för
att grunda en internationell kvinnohögskola.
En gemensam central institution för högskolor i Niedersachsen planeras till första
hälften av 1998. Den institutionen kommer att samarbeta med projektet för att
genomföra den internationella kvinnohögskolan på kontraktsbasis. Andra högskolor
utanför Niedersachsen kan ansluta sig till projektet genom särskilda samarbetskontrakt.
12
Jämställdhet för kvinnor inom vetenskapen skall således ses som en integrerad del av
vetenskapspolitiken på alla nivåer, dvs. förbundsstat, delstater, högskolor och forskningsinstitut.
22
4. GREKLAND
I syfte att förbättra jämställdheten inom vetenskaplig forskning har GSRT (allmänna
sekretariatet för forskning och teknik), som är en del av industriministeriet, planerat en
rad undersökningar för att få en överblick över den aktuella situationen i Grekland.
På basis av dessa undersökningar kommer GSRT i samarbete med utbildningsministeriet och allmänna jämställdhetssekretariatet att föreslå en serie åtgärder för att
få flera kvinnor att delta i samtliga forsknings- och utvecklingsprogram.
Dessa undersökningar kommer att kartlägga hur många kvinnor som finns med i olika
forskningscentra, t.ex. nationella forskningsstiftelsen (FIE), nationella forskningscentret
för sociologi (EKKE), nationella forskningscentret för fysik ”Demokritos”, stiftelsen för
forskning och teknik (FORTH) och på högskolorna.
Undersökningen kommer också att utreda situationen i Grekland vad gäller följande:
 Problem som kvinnliga forskare möter när de söker en tjänst i det nationella
forskningscentret.
 Problem i examinationsförfarandet.
 Problem i tillsättningsförfarandet.
Det främsta syftet med undersökningen är för närvarande att få svar på följande frågor:

Måste kvinnliga sökande vara mer dugliga än manliga när de söker samma tjänst?

Blir kvinnor avskräckta från att söka vissa tjänster? Om så är fallet, är detta för att
de inte tror sig ha de rätta kvalifikationerna eller för att de tror att de kommer att
diskrimineras för att tjänsterna anses vara ”bara för män”?

När GSRT utlyser en tjänst som chef för ett forskningscentrum efter en objektiv
beskrivning gjord av nationella forskningsutskottet, varför söker inte kvinnliga
forskare och kvinnliga företagsledare de tjänsterna? Tror bevisligen intellektuellt
kapabla kvinnor att tjänsten som chef för ett forskningscentrum är ett ”manligt
arbete”?

Vilken är anledningen till den sneda könsfördelningen i utskott och tillsättningsnämnder?
23
5. SPANIEN
I Spanien är andelen kvinnor inom forskningen liten. Mindre än 10 % av professorerna
är kvinnor.
Efter den fjärde världskonferensen för kvinnor (Beijing 1995) utarbetade den spanska
regeringen fram ett studieprogram om kvinnor och könsfrågor. Programmet blev en del
av den tredje nationella planen för vetenskaplig forskning och teknisk utveckling.
Initiativet togs efter en överenskommelse mellan spanska kvinnoinstitutet och den
ministerieövergripande kommissionen för vetenskap och teknik.
Kvinnoinstitutet (som ingår i ministeriet för arbete och sociala frågor) har på flera sätt
engagerat sig i arbetet med att få in fler kvinnor i vetenskaplig verksamhet.
På basis av artikel 9.2 i konstitutionen regleras aktiva åtgärder för jämställdheten i
spansk lag.
I planen för lika möjligheter (1996-2000) föreslås följande:

Fler utbildningsmodeller för att underlätta för kvinnliga studerande att välja
vetenskap och teknik.

Möjligheter för kvinnor att få praktisk vetenskaplig och teknisk utbildning.

Mer studie- och yrkesorientering för arbetslösa kvinnor.

Att främja forskning inom alla sektorer som intresserar kvinnor.

Att få kvinnor att specialisera sig inom yrken som kan skapa anställningsmöjligheter
med nytänkande.
För att förverkliga dessa initiativ gjorde kvinnoinstitutet överenskommelser med de
myndigheter som är ansvariga för integreringen av jämställdhetsperspektivet
(”mainstreaming”), nämligen ministeriet för utbildning och kultur och den
ministerieövergripande kommissionen för vetenskap och teknik.
Bland de projekt som förts fram av kvinnoinstitutet märks följande:

Kurser som gör utbildarna medvetna om jämställdhet, så att de kan locka flickor att
söka sig till den vetenskapliga och tekniska sektorn.

Högskolekurser (max 330 timmar) för arbetslösa kvinnor för att få dessa att inrikta
sin utbildning mot sektorer som miljö, återvinning och IT.

Ett årligt stipendium (i samarbete med kommissionen för forskning och utveckling
av kvinno- och könsfrågor) för att
- bilda en teoretisk struktur för kvinnor och könsfrågor för att verka för att den
sortens studier införs i alla högskolesektorer,
- utbilda kvinnliga forskare för att dessa inte bara skall betraktas som objekt utan
också som aktiva forskarsubjekt.

Pilotprojekt inom ramen för EU-programmet NOW och i samarbete med ”Escuela
Tecnica Superior de Ingenieros de Telecomunicación” för att bilda en teleservice för
kvinnliga telekommunikatörer.
24
Förutom vad som gjorts på central nivå har även de 17 regionala myndigheterna antagit
jämställdhetsplaner.
Dessa planer innehåller följande:

En breddning av yrkesvalen med fler kvinnor inom icke-traditionella sektorer som
vetenskap och teknik.

Stöd till forskning av och för kvinnor.

Samundervisning för pojkar och flickor (”la Coeducación”) och utbildning i etiska
frågor (educación en valores).
25
6. FRANKRIKE
Frankrikes utbildnings- och jämställdhetsministrar har skrivit under två överenskommelser, nämligen:

Överenskommelsen av den 20 december 1984, vars huvudsyfte är att
”förbättra studierådgivningen till flickor och deras integrering i arbetslivet”.

Överenskommelsen av den 14 september 1989, som främst syftar till att få
flickor att intressera sig för att välja en utbildning inom industrin.
Genomförandet av denna överenskommelse underlättades av flera initiativ inom ramen
för de akademiska treårsplanerna. Vissa aktörer inom utbildningssystemet var nu mer
medvetna om vidgningen av flickornas yrkesval. Inom denna ram genomfördes flera
åtgärder för att rikta flickornas intresse mot den naturvetenskapliga sektorn. Ett
europeiskt seminarium organiserades i Paris den 6 och 7 november 1995 för att avfatta
en rapport om dessa åtgärder.
Statssekretariatet för kvinnors rättigheter och yrkesutbildning, som är knutet till
arbetsmarknads- och socialministeriet, har till uppgift att samordna och främja
kvinnors rättigheter och lika möjligheter i arbetslivet.
Vetenskapsstipendiet är för närvarande det viktigaste initiativ med vilket avdelningen
för kvinnors rättigheter inom arbetsmarknads- och solidaritetsministeriet arbetar i syfte
att göra det lättare för flickor att välja vetenskapliga studier.
Detta initiativ genomförs lokalt av regionala delegationer, och 480 stipendier på 5 000
francs (762 EURO) delades ut 1997 och 1998. Stipendiet har funnits sedan 1991 och är
avsett för flickor som går sista året på gymnasiet och vill välja en vetenskaplig eller
teknisk bana.
Kriterierna för att få stipendiet är projektets kvalitet, skolbetyg och familjens ekonomi.
Ett lokalt exempel kan nämnas: Den 28 mars 1996 organiserade avdelningen för
kvinnors rättigheter tillsammans med ”Académie de Paris” ett möte mellan 700
kvinnliga studerande och Pierre-Gilles de Gennes, som fick nobelpriset i fysik 1991.
Syftet var att locka dem att välja ett vetenskapligt forskningsprojekt.
26
7. IRLAND
De viktigaste aktörerna som arbetar för att få in fler kvinnor i vetenskap, ingenjörskonst och teknologi i Irland är:
 Kvinnor inom teknik och vetenskap (WITS).
 Ministeriet för utbildning och vetenskap.
 Enskilda utbildningsinstitutioner och initiativ från dessa.
 Verket för högre utbildning (HEA) och enheten för jämställdhet i högre utbildning
(HEEU).
 Ministeriet för jämställdhet och lagreformer, särskilt genom byrån för jämställdhet i
arbetslivet.
KVINNOR INOM TEKNIK OCH VETENSKAP (WITS)
WITS är den viktigaste organisationen som aktivt arbetar för kvinnor inom vetenskap,
ingenjörskonst och teknologi i Irland. Den agerar på flera nivåer: i näringsliv, skola,
högre utbildning, nationell politik och inom EU. Eftersom WITS är en helt ideell
organisation, hämtar den sina medlemmar från alla tekniska och vetenskapliga områden: forskningspersonal, vetenskapsmän inom näringslivet, tekniker, journalister,
ingenjörer, administratörer, samhällsanalytiker, lärare och föreläsare, dataexperter och
konsulter. Många progressiva företag både från den privata och den offentliga sektorn
är medlemmar i WITS, och deras kvinnliga anställda utgör en viktig del av
medlemskåren. Organisationen lägger stor vikt vid att hjälpa sina medlemmar att bilda
nätverk genom en konfidentiell medlemslista, genom samkväm och informationsseminarier. Den engagerar sig också i samhällsdebatten genom att bedriva
lobbyverksamhet riktad till ministerierna och försöka påverka alla aktörer i frågan för
att uppnå sina mål. En del av WITS verksamhet syftar till att uppnå en jämnare
könsfördelning inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi.
Här följer några av dessa initiativ:
 Att arbeta för att flickor skall se yrken inom vetenskap och teknik som verkliga
alternativ. Detta sker genom regionala förebildsdagar med kompletterande
material. Flickor på gymnasiet får tillfälle att träffa och prata med kvinnor inom en
rad olika yrken inom naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap.
 Chefskurser och kompetenshöjande workshops, specialutformade för att öka
andelen kvinnor i beslutsfattande positioner i industrin – med stöd av EUprogrammet för sysselsättning, NOW.
 Jämställdhetsprogram utformade för att få in fler kvinnor i otraditionella områden
inom industrin. Detta arbete stöds också av NOW.
 Kompetensbank med namn på etablerade kvinnliga forskare och teknologer som är
intresserade av att sitta med i statliga och andra styrelser. Denna lista har skickats
till ministerierna och andra tillsättande organ. WITS är också den organisation som
sammanställer uppgifter till handboken European Handbook of Women Experts in
Science, Engineering och Technology, som är ett projekt som samordnas av WITEC.
27
 Utgivning av boken ”Stars Shells och Bluebells” som handlar om irländska
kvinnor som utmärkt sig inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi i början av
detta århundrade. Projektet har stötts av ministeriet för utbildning och vetenskap.
INITIATIV FÖR ATT STÖDJA KVINNOR SOM ÅTERVÄNDER TILL UTBILDNING OCH YRKE INOM
VETENSKAP, INGENJÖRSKONST OCH TEKNOLOGI
Pilotprojekten har bland annat varit följande:
 Grundläggande färdigheter i vetenskap, ingenjörskonst och teknologi för kvinnor
som återvänder till utbildning. Programmen, som utformats av Cork Institute of
Technology, finns nu på sex tekniska institut. Över 70 % av de kvinnor som slutfört
kurserna har gått vidare till vidare utbildning och arbete.
 Kurser med nya inlärningsmetoder i elektronik och IT har prövats på kvinnor som
återvänder till utbildning och lågutbildade kvinnor. Kurserna är tillgängliga på
vissa skolor och företag.
 Program med nya inlärningsmetoder och utbildning av personer som undervisar
kvinnor som utbildar sig till flygtekniker.
 ”Pröva på-kurser”, som organiseras av Cork Institute of Technology (CIT) och andra
högskolor, försöker intressera flickor för vetenskap, ingenjörskonst och teknologi
och ge dem en praktisk upplevelse av dessa områden.
 Programmet ”Teknologisk introduktion” på Tralee Institute of Technology är en
grundkurs i naturvetenskapliga och tekniska ämnen riktad till vuxna kvinnliga
studerande. Programmet syftar till att öka andelen kvinnor i otraditionella studieoch yrkesområden, särskilt ingenjörskonst, naturvetenskap och ny teknologi – som
alla är snabbt expanderande yrkesområden. Arbetet stöds av NOW.
VERKET FÖR HÖGRE UTBILDNING OCH ENHETEN FÖR JÄMSTÄLLDHET I HÖGRE UTBILDNING
Verket för högre utbildning har inrättat en nationell enhet som kallas enheten för
jämställdhet i högre utbildning. Dess roll är att främja och uppmuntra goda initiativ
och rutiner och att motverka orättvisor inom den högre utbildningen i Irland.
BYRÅN FÖR JÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET
Byrån för jämställdhet i arbetslivet (EEA) är ett statligt organ, som bildades 1977 som
en följd av lagen om jämställdhet. Dess huvudfunktion är att införa och övervaka
jämställdhetslagstiftningen. Dess främsta syfte är att motverka diskriminering på
arbetsplatsen och att verka för jämställdhet. En viktig ny lag om jämställdhet i
arbetslivet kommer att träda i kraft 1999. Enligt den lagen kommer jämställdhetsbyrån
att få betydligt ökad makt. Nyligen har byrån bekostat en undersökning om
jämställdhet i den irländska mejeriindustrin, med särskild inriktning på tekniska
yrken.
MINISTERIET FÖR UTBILDNING OCH VETENSKAP
Nedan följer vissa av de projekt för jämställdhet som ministeriet för utbildning och
vetenskap har genomfört:
28

Påverkansprojekt i fysik och kemi
1985 utformade ministeriet för utbildning och vetenskap ett påverkansprojekt med syfte
att öka antalet flickor som studerar fysik och kemi.

Skolforskningsprojekt 1992
”Lika möjligheter för flickor och pojkar i läroplanerna för låg- och mellanstadieskolorna”
– en fortsättning av det arbete som påbörjades i ett TENET-projekt för att skapa lika
möjligheter i läroplanen för pojkar och flickor.

Flickor och teknik 1992
Lärare från de deltagande skolorna utvecklade fyra modeller som de använde främst i
årskurs 2.
Syftet med projektet:
• Att utveckla flickornas självförtroende och kompetens i teknik.
• Att höja elevernas medvetande om stereotypt könsrollstänkande i arbetsliv och
samhälle.
• Att få eleverna att aktivt delta i planering och beslutsfattande, dvs. problemlösning.
• Att få eleverna att ompröva traditionella ämnes- och yrkesval.
Detta projekt bekostades delvis av EU.

Riktlinjer för lärare 1994
Dessa riktlinjer formulerades för att hjälpa skolorna att nå en större förståelse för
jämställdhetsfrågor i utbildningen och att undanröja könsdiskriminering i det dagliga
arbetet i skolan.

Jämställdhetspaketet 1994
1994 fick alla lågstadieskolor i landet ett jämställdhetspaket som innehöll följande
publikationer:
• Rapport från projektet 1992.
• Riktlinjer för lärare.
• Rapport från Arbetsgruppen för undanröjande av könsrollstänkande och stereotypa
könsroller i läroböcker och läromedel för lågstadiet 1993.
• Rapporten ”Undersökning om könsklyftan på lågstadiet”.
• ”Könsfaktorer som påverkar samspelet i klassrummet”.

Undersökning av könsrollstänkande 1994
Programmet utformades för att behandla frågan om könsrollstänkande. Det innefattar
en video och stödmaterial.
Syfte:

Att skapa större medvetande om stereotypa roller med särskild tonvikt på
könsroller.

Att underlätta en attitydförändring på de områden där man observerar stereotypt
rolltänkande.

Att ge färdigheter i att behandla könsfrågor.
Detta projekt har delvis bekostats av EU.
29

”Passande jobb för en kvinna 1994”
WITS (Kvinnor inom teknik och vetenskap) har gett ut ett häfte med titeln ”Passande
jobb för en kvinna 1994”. I häftet beskrivs kvinnor som arbetar i en rad olika vetenskapliga och tekniska yrken, och den var tänkt att få kvinnliga studerande att vidga
sina vyer och bredda sitt yrkesval.

Könsrollsfrågor – ”Gender Matters” 1996
”Gender Matters” består av en handbok och en video att användas av utbildare som
leder studiedagar för lärare. Resursmaterialet innehåller aktiviteter som syftar till att
höja medvetandet om könsrollsfrågor bland lärare, föräldrar och elever. De är tänkta att
hjälpa lärarna att bli medvetna om sina egna attityder och förväntningar på elever, att
ifrågasätta stereotypa attityder och beteenden och att utarbeta handlingsplaner och
rutiner för jämställdhet.
Utbildning- och vetenskapsministeriets utbildare har fått ytterligare specialutbildning i
hur man använder materialet.
Detta projekt har delvis bekostats av EU.
 Forskning om kvinnor i skolledning (första etappen 1996, andra etappen
pågår).
I projektet undersöks kvinnliga lärares karriärmönster på grundskolan i Irland. Syftet
är att undersöka och analysera karriärmöjligheterna för kvinnliga lärare i Irland i dag
och att undersöka möjliga vägar för att rätta till den ojämna könsfördelningen i
skolledningarna.

Samskolor och jämställdhet 1996
Detta forskningsprojekt beställdes av ministeriet för utbildning och vetenskap, och
utfördes av institutet för ekonomisk och social forskning. Undersökningens huvudsyfte
var att fastställa om skolor med både pojkar och flickor har negativa effekter på
flickornas skolresultat och personliga och sociala utveckling, jämfört med skolor med
åtskilda kön.
30
8. ITALIEN
Den 29 juli 1997 tillsatte högskole- och forskningsdepartementet en arbetsgrupp för
könsforskning och studier av kvinnans situation på högskolan (Gruppo di lavoro su
Culture delle differenze e studi delle donne nella istituzione universitaria). Gruppen,
som består av tre professorer och tre statsråd, har som syfte att arbeta för lika
möjligheter för båda könen och underlätta för kvinnor att ägna sig åt högskolestudier
och forskning. Arbetsgruppen skall ange bästa sätt att samarbeta och samverka med
statliga och akademiska organ och de olika delar av högskolans administration som har
hand om det förestående omstruktureringsarbetet inom högskolan och forskningen.
På kort sikt kommer arbetsgruppens arbetsprogram att bygga på statistiska
undersökningar och en enkät om vilka initiativ som tagits för kvinnostudier och
kvinnocentra.
På lång sikt kommer arbetsgruppen att

skriva en rapport om kvinnor i högskolans värld och kvinnosynen,

lyfta fram exempel på goda metoder med hjälp av sponsring och samfinansiering,

inom ramen för samhället för livslångt lärande
kvinnostudier och könsforskning.
organisera
ett
forum
för
För framtiden har man bland annat beslutat följande:
1. Att ge ut en skrift om kvinnor och högskola. Initiativet kommer från jämställdhetsdepartementet, den nationella jämställdhetskommissionen inom ministerrådet,
arbetsgruppen för könsforskning och studier av kvinnans situation på högskolan,
och ISTAT (det italienska statistiska institutet). Skriften bör vara färdig i januari–
mars 1999. Den kommer att bestå av en del med uppgifter och en analysdel.
2. Att organisera en gemensam konferens om kvinnor och vetenskap, sponsrad av både
forskningsdepartementet och jämställdhetsdepartementet.
I allmänna forskningscentret är jämställdhetskommissionen representerad enligt
följande:
ANPA (Agenzia Nazionale per l’Ambiente):
under bildande
CNR (Consiglio Nazionale delle Ricerche):
JA
ENEA (Ente per le Nuove tecnologie, l’Energia e l’Ambiente):
JA
INN: (Istituto Nazionale della Nutrizione):
NEJ
ISFOL: (Istituto Sure di Formazione e del Lavoro):
JA
ISPE ( Istituto Superiore per la Programmazione Economica):
JA
ISTAT (Istituto Centrale di Statistica):
JA
Jämställdhetskommissionen inom det nationella forskningsrådet bildades 1998. Det är
en kommission som kan förnyas vart fjärde år och som består av fem forskare från
forskningsrådet, en medlem av departementet för vetenskaplig forskning och en medlem
av nationella jämställdhetskommissionen.
31
Kommissionen kommer att arbeta med följande:

Främja bildandet av nätverk och andra informationstjänster för kvinnoforskning
inom olika nationella och internationella vetenskapsgrenar.

Samla statistiskt material om forskningspersonal och om vetenskaplig forskning
inom det nationella forskningsrådet för att anlägga ett könsperspektiv på
möjligheterna att slå in på den vetenskapliga banan och att nå högre befattningar,
liksom på utvärderingen av den vetenskapliga produkten. På Europeiska
kommissionens initiativ kommer ett italienskt centrum för kvinnor och forskning att
inrättas inom forskningsrådet.

Utarbeta innehåll och syfte för utbildningskurserna för ”kvinnliga forskningsledare”.
Dessa kvinnor kan exempelvis inneha chefsposter i forskningsrådet. Kurserna
kommer att organiseras inom ramen för projektet ”Emily i Italien”, som syftar till att
föra fram kvinnor på ansvarsfyllda poster inom offentlig förvaltning och
institutioner.

Sprida Europeiska unionens initiativ, och i synnerhet verka för genomförandet av
Femte ramprogrammet genom särskilda seminarier för kvinnliga forskare i
forskningsrådet.
Jämställdhetskommissioner har bildats vid följande universitet (vad gäller andra
universitet har uppgift ännu inte lämnats) Brescia, Genua, Milano (katolska
universitetet), Neapel 2, Palermo, Parma, Pavia, Pisa, Rom, Turin, Verona.
Vad gäller vetenskap (men inte uteslutande) har kvinnoforskningen och uppbyggnaden
av ”kvinnlig kunskap” inom olika vetenskapsgrenar ökat de senaste tjugo åren tack
vara självständiga institutioner (forskningscentra, dokumentationsbyråer, bibliotek
etc.). Dessa kvinnoinstitutioner är knutna till kvinnorörelsen, och redan innan
kvinnostudier hade blivit ett ämne på universiteten arbetade de med att lyfta fram och
stödja sådan forskning och sprida dess resultat.
Vetenskapligt verksamma kvinnor i Italien är tämligen väl organiserade. Ett exempel är
det informella nätverket av italienska kvinnliga forskare som bildades för ungefär tio år
sedan, 1988, på initiativ av Bolognagruppen. Grupper för kvinnor och vetenskap fanns
redan vid den tiden i Bologna, Genua, Milano, Rom, Turin, etc., bildade i
kvinnorörelsens anda.
Gruppen Coordinamento donne di scienza i Bologna samlade dessa grupper omkring sig
och fick med sig kvinnor som var direkt engagerade i vetenskapligt arbete eller i
strukturering eller organisering av vetenskap, och med samma intresse av att diskutera
sina speciella erfarenheter i ljuset av frågor som aktualiserats av kvinnodebatten.
Grupperna träffades regelbundet i tio år, minst en gång om året. Coordinamentomedlemmarna har dessutom varit med i flera allmänna initiativ över hela landet, som
konferenser, debatter och kurser. Huvudfrågan har varit förhållandet mellan kvinnor
och vetenskap, men även bioetiska aspekter på den nya teknologin.
32
9. LUXEMBURG
Luxemburg har inget egentligt universitet. Det finns bara en ettårig högskolekurs, som
skall ge luxemburgska ungdomar inspiration till och samtidigt förberedelse inför
högskolestudier i ett annat europeiskt land. Det finns en lag, som just nu är under
omarbetning, i vilken man fastlägger vissa kurser för en grundläggande
högskoleutbildning, och man planerar även viss forskningsverksamhet. I den nya
högskoleförordningen kommer man särskilt att se till att det erbjuds lika möjligheter för
båda könen.
Regeringen har vidtagit följande åtgärder:

En stor kampanj för att höja medvetenheten om jämställdhetsfrågor ända från
lågstadiet och förskolan, i samarbete med ministeriet för kvinnofrågor, som bildades
1995.

Ett förslag till projekt för barn i förskoleåldern, med titeln ”att dela jämställdheten”
(partager l’égalité), som bygger på kampen mot ett stereotypt rolltänkande.

Ett initiativ att redigera om skolböcker och deras framställning av yrken och
kvinnor.

Ett projekt med namnet ”Eureka”. För att göra teknikämnet mer populärt bildade
man klasser där tolvåriga flickor sattes i rena flickklasser, så att de fick ställa frågor
utan att pojkarna var med. I dessa klasser kunde man observera att flickorna blev
mer aktiva och ställde fler frågor än när pojkarna var i klassrummet.

På gymnasiet har man bildat ett nätverk för att se till att de båda könen erbjuds
samma möjligheter.
Luxemburg har en mycket låg andel förvärvsarbetande kvinnor. 1991 låg siffran på
33 %, och för närvarande ligger den på 36 %. Det finns många förklaringar, varav en
kan vara bristen på ordnad barnomsorg. För att råda bot mot detta planerar regeringen
att låta barnen börja skolan vid tre års ålder i stället för vid fyra, som nu är fallet.
Företaget Goodyear har ett mycket stort forskningscentrum i Luxemburg. Vid
rekrytering av forskare försöker man följa principen att gynna kvinnor. Det finns därför
många kvinnor som anställs av Goodyear och som deltar i forskning. Regeringen
undersöker möjligheten att premiera företag som följer denna princip.
Regeringen har tillsammans med arbetsmarknadens parter antagit en handlingsplan för
arbetslivsfrågor. Enligt denna handlingsplan skall båda föräldrarna få sex månaders
föräldraledighet var. Staten betalar en summa motsvarande den statligt reglerade
minimilönen, och arbetsgivaren som godkänner pappaledigheten måste anställa en
arbetslös som vikarie. Staten betalar en speciell bonus för varje kvinna som återvänder
till sitt arbete. Den indirekta lönekostnaden betalas tillbaka med 60 %. En positiv
diskriminering införs för kvinnor som går tillbaka till sitt arbete. Det finns också
initiativ att försöka få fler kvinnliga egna företagare, eftersom det inte finns tillräckligt
många kvinnor som startar eget företag.
33
10. NEDERLÄNDERNA
Andelen kvinnliga ordinarie professorer uppgick 1997 till 5 %, andelen adjungerade
professorer till 7,5 % och andelen biträdande professorer till 19,8 %. Könsfördelningen
mellan tjänsterna är mycket ojämn: 50 % av männen är antingen adjungerade eller
ordinarie professorer och de övriga är biträdande professorer, medan endast 20 % av
kvinnorna är adjungerade eller ordinarie professorer och nästan 80 % är biträdande
professorer.
Vid sidan om denna hierarkiska segregation finns en utpräglad horisontell segregation
som innebär att kvinnornas andel inom teknik och naturvetenskap är ännu lägre.
I slutet av åttiotalet började utbildningsministeriet främja program för positiv
särbehandling av kvinnor. Samtidigt började också högskolorna att på allvar sörja för
barnomsorg och vidta mer allmänna stödåtgärder. Ministeriet utövade dock aldrig några
påtryckningar eller tillgrep några sanktioner i detta hänseende. Resultatet var att
åtgärderna för lika möjligheter inte så mycket kom kvinnor inom fakulteterna till godo
utan snarare kvinnor inom administrationen.
Inte förrän 1997 infördes en lag om lika representation för kvinnor i ledande positioner
inom utbildningen. Enligt denna lag måste skolor och högskolor fastställa målkvoter
och utarbeta en plan för att uppnå dem. Nyligen offentliggjordes ett forskningsarbete
om kvinnors rörlighet i vetenskapliga tjänster som bekräftar lagens betydelse (Portegijs,
W. Eerdaags evenredig? 1998).
Denna lag om lika representation infördes emellertid nästan samtidigt med lagen om
modernisering av högskolornas struktur, som ser ut att motverka den förstnämnda
lagen, eftersom man i den senare förespråkar en decentraliserad högskolepolitik. Likaså
verkar anställningen av kvinnor inte direkt främjas av den nya vikt som fästs vid
ledningsfunktioner.
För närvarande är en rad andra institutioner i färd med att utarbeta åtgärder för att
öka andelen kvinnor i högre vetenskapliga positioner: rådgivande rådet för politiken
inom vetenskap och teknik, föreningen för samarbetande högskolor och den nationella
forskningsorganisationen (NOW).
På utbildningsministeriets begäran har den nederländska föreningen för kvinnostudier
analyserat den nationella forskningsorganisationens utvärderingsmetoder för att se om
systemet är könsneutralt.
Det nationella nätverket för kvinnliga professorer inledde nyligen en kampanj för att
öka antalet utnämningar av kvinnliga professorer på högskolorna utifrån samma modell
som satts upp för programmet för utjämning av högskolornas åldersfördelning.
Det har också genomförts en rad kampanjer för att uppmuntra flickor att studera
vetenskapliga och tekniska ämnen.
Kvinnoforskningen fick en god start på åttiotalet. Numera finns ett officiellt erkänt
forskningsorgan för kvinno- och könsforskning.
34
11. ÖSTERRIKE
Österrike är en förbundsstat, vilket innebär att den lagstiftande och verkställande
makten delas mellan styrande organ på förbundsnivå och delstatsnivå.
Den högre utbildningen sorterar under förbundsregeringen, som är ansvarig för
lagstiftning och tillämpning av lagarna på detta område.
Enligt österrikisk lag inrättas universiteten av förbundsregeringen, medan de
administreras centralt av det österrikiska federala vetenskapsministeriet. Detta innebär
att universitetets personal är statstjänstemän, som är anställda antingen enligt lagar
som reglerar offentlig anställning eller lagar som reglerar privat anställning.
Anställningsformen har betydelse för kvinnornas karriärmöjligheter
anledning: Medan jämställdhetslagarna inom den privata sektorn bara
könsdiskriminering, innefattar jämställdhetslagarna inom den offentliga
federala jämställdhetslagen) även bestämmelser som garanterar lika
karriär för män och kvinnor.
av följande
skyddar mot
sektorn (den
möjlighet till
I Österrike regleras högskolornas anställningsformer i statstjänstemannalagen. Det
finns två olika akademiska befattningar inom högskolan: disputation och habilitation
(docentkompetens). Den senare berättigar till en Venia Docendi (rätt att undervisa som
professor). Att dela ut stipendier är en väg att hjälpa kvinnor att nå denna högre
befattning. Syftet med dessa stipendier är att komma till rätta med underrepresentationen av kvinnliga professorer vid universiteten. (I Österrike är andelen
kvinnor på denna nivå 4 %.)
Den federala jämställdhetslagens mål är att få 40 % kvinnor på alla poster och i alla
personalgrupper inom förbundsregeringens verksamhetsområden. Procentsatsen är
beroende av kvalifikationer. Målet skall nås genom att kvinnor ges företräde vid
tillsättningar inom förbundsstatsförvaltningen, vid befordran och vid uttagning till
utbildning och kompetensutveckling. Exakt hur åtgärderna för befrämjande av kvinnors
karriärmöjligheter skall utformas specificeras inte i lagen, utan överlåts åt respektive
ministerium i förbundsregeringen.
1995 utformade vetenskapsministeriet den första planen för positiv särbehandling av
kvinnor. Planen fick formen av en förordning, dvs. ett normgivande dokument som
anger olika åtgärder för befrämjande av karriärmöjligheter för kvinnliga
högskoleanställda. Denna plan för positiv särbehandling av kvinnor visade sig vara ett
ganska effektivt rättsligt instrument och reviderades 1998.
Bestämmelserna i förordningen är också till hjälp för arbetsgrupper med ansvar för
jämställdhetsfrågor (se nästa stycke), eftersom de i detalj reglerar dessa gruppers roller
vid tillsättning av personal. Dessutom skall högskolorna bistå arbetsgrupperna med
lokaler, material och mänskliga resurser, så att de kan utföra det mandat som de fått
att förhindra könsdiskriminering av kvinnor.
I mindre utsträckning pågår vissa försök med att använda planen för positiv
särbehandling för att få till stånd en strukturomvandling. Åtgärder för befrämjande av
kvinnors karriärmöjligheter räknas exempelvis som relevanta för budgetplanering och
anslagsfördelning när högskolans budget fastställs. På den enskilda högskolan måste
rektorn vid tilldelningen av medel ta hänsyn till de förslag som arbetsgruppen lagt fram,
och måste också anmärka på de punkter där hänsyn inte tagits till bestämmelserna om
åtgärder för befrämjande av kvinnors karriärmöjligheter. Forskningsinstitutioner som
står utanför högskolan omfattas inte av denna plan för positiv särbehandling.
År 1993 företogs en genomgripande revidering av högskoleförordningen, vilket gav
högskolorna ett långtgående självstyre.
35
För närvarande görs försök att organisera högskolorna som självständiga juridiska
enheter, helt fristående från förbundsregeringen. En sådan organisation skulle
innebära att den federala jämställdhetslagen och den federala tjänstemannalagen inte
längre skulle gälla.
Den nuvarande organisationen ger högskolorna rätt att i enlighet med lagen hantera
sina egna angelägenheter självständigt, dvs. de är inte bundna av direktiv från
myndigheterna. Vetenskapsministern har inget direkt inflytande på högskolans beslut.
Under vissa betingelser får ministern emellertid, genom ett formellt administrativt
förfarande, återkalla beslut som fattats av högskolan. Dessa betingelser är exempelvis
könsdiskriminering vid anställning av högskolans personal. Förbundsregeringen
fungerar på så sätt som en tillsynsmyndighet för högskolorna, som till största delen
finansieras av förbundsstaten.
Sedan 1991 har varje högskola en arbetsgrupp för jämställdhetsfrågor som i form av en
sorts tillsynsorgan ser till att kvinnor inte könsdiskrimineras vid rekrytering.
Medlemmarna i arbetsgrupperna för jämställdhetsfrågor har stort inflytande i
personalfrågor. De måste informeras i alla tillsättningsärenden, och om de misstänker
könsdiskriminering kan de lämna in en anmälan till vetenskapsministeriet om det
diskriminerande beslutet. Som en följd härav avbryts tillsättningen och granskas av
vetenskapsministern. Om man under granskningen finner att könsdiskriminering ägt
rum, återkallas högskolans beslut genom en juridiskt bindande skrivelse.
Den av vetenskapsministeriet utarbetade planen för positiv särbehandling är viktig i
detta avseende, eftersom den innehåller en rad bestämmelser som stödjer
arbetsgruppernas verksamhet. En av dessa bestämmelser är att kvinnostudier och
könsforskning skall ha samma värde vid bedömning av en sökandes meriter.
Tvärvetenskapliga arbeten och arbeten utanför universitetet inom området kvinnostudier och könsforskning kräver särskild uppmärksamhet.
Enligt högskoleförordningen måste varje högskola upprätta en egen plan för positiv
särbehandling av kvinnor utifrån högskolans speciella förhållanden. Detta tillkommer
utöver vetenskapsministeriets plan för positiv särbehandling av kvinnor. De olika
arbetsgrupperna är just nu inbegripna i arbetet med att upprätta sådana planer.
36
12. PORTUGAL
Enligt en färsk undersökning har båda könen bidragit till den vetenskapliga
utvecklingen i Portugal under de senaste 20 åren. Vad gäller kvinnorna var detta ett
resultat av ett tydligt strävande under åttiotalet att avskaffa skillnaderna i
utbildningsnivå mellan könen. Arbetet blev så framgångsrikt, att kvinnorna nu är väl
etablerade i den ”yttre cirkeln” av den vetenskapliga världen. 13
Samma undersökning ger följande bild av situationen för kvinnliga studerande efter
grundexamen: 53,4 % är universitetslektorer (mot 36,7 % män), 32,6 är biträdande
professorer (33,9 % män) och bara 6,7 % är ordinarie professorer (24,4 % män).
För att motverka den oförändrat sneda könsfördelningen inom vetenskapen har den
övergripande jämställdhetsplanen (ministerrådets resolution nr 49/97 av den 24 mars)
följande åtgärder inskrivna i sitt sjunde mål som gäller utbildning, vetenskap och
kultur:

Att presentera nya, bredare alternativ inför valet av studier och yrkesbana, i
kombination med rådgivning och information till de studerande efter den nioåriga
obligatoriska skolan om all utbildning på medelnivå och högre nivå och om vilka
yrken dessa leder fram till. Det handlar även om att skapa möjlighet till korta
praktikperioder på företag och inom central, regional och lokal förvaltning.

Att underlätta för ungdomar att engagera sig på det kulturella, vetenskapliga och
tekniska området och att få dem att vilja delta i experimentella undervisningsprogram.

Att införa socioekonomiska aspekter i finansieringsplaner för FoTU.
Med tanke på sambandet mellan dokumenterade kunskaper och deras socioekonomiska
värde å ena sidan och läroplanens struktur och resultat å andra sidan, antogs IOFID:s
gränsöverskridande projekt för lika möjligheter i lärarutbildningen 1995-1997. Projektet,
som samordnas av Öppna högskolan i samarbete med kommissionen för jämställdhet
och lika rättigheter, har lett till en rad olika studieplaner i syfte att införa
ämnesområden relaterade till jämställdhet och lika rättigheter för båda könen, till
exempel:
13

Natur och kultur.

Kön: stereotyper, jämförelser och roller.

Språk och utbildning.

Kroppsspråk.

Könsdiskriminering i undervisningen.

Lika möjligheter och informations- och kommunikationsteknik.
A Comunidade Científica Portuguesa nos finais do Século XX – Comportamentos, atitudes e
expectativas (coordenação de Jorge Correia Jesuino), 1995, Celta, Oeiras (pág. 160).
37
13. FINLAND
Åtgärder för att främja jämställdheten mellan könen inom forskning och akademiskt
arbete har sedan början på åttiotalet vidtagits av Finska akademien, utbildningsministeriet och de nationella jämställdhetsorganen, dvs. rådet för jämställdhet mellan
kvinnor och män och jämställdhetsombudsmannen. Dessa åtgärder har bestått i att
dels övervaka och främja jämställdheten mellan könen i den akademiska världen,
särskilt vad gäller kvinnliga forskare och högskolelärare, dels främja kvinnostudier och
könsforskning.
Sedan början av åttiotalet har Finska akademien beviljat medel för kvinnostudier
(forskningsprojekt, nationell samordning, nätverk).
År 1981 inrättade Finska akademien och det nationella rådet för jämställdhet mellan
kvinnor och män en tjänst som nationell samordnare av kvinnostudier, placerad i
rådets sekretariat. Rådet för jämställdhet, som bildades 1972, är ett rådgivande
parlamentsutskott med permanent sekretariat. Det har till uppgift att kartlägga och
främja jämställdheten mellan könen på alla områden i samhället.
Rådets underkommitté för forskning bildades 1981. Den nationella samordnarens och
forskningskommitténs huvuduppgifter är att främja kvinnostudier och könsforskning
samt kartlägga och främja jämställdheten i den akademiska världen genom
konferenser, opinionsbildning, lobbying, råd- och informationsservice, bland annat i
form av ett nyhetsbrev.
Utbildningsministern tillsatte 1982 en kommitté för att kartlägga vilka hinder som finns
för kvinnliga forskare, och 1986 tillsattes en uppföljande arbetsgrupp. En nationell
undersökning av kvinnors ställning i den akademiska världen utfördes igen 1997 av en
arbetsgrupp inom Finska akademien. Högskolestatistiken (den nationella KOTAdatabasen, som också finns tillgänglig på Internet), innefattar sedan 1989 även kön
som en variabel för studerande, examina och akademiska tjänster.
Jämställdhetslagen, som syftar till att hindra diskriminering på grund av kön och att
främja jämställdheten mellan män och kvinnor, trädde i kraft 1987. Jämställdhetsombudsmannen tillkom för att övervaka hur den lagen efterlevs. I jämställdhetslagen
läggs särskild vikt vid utbildning som ett viktigt åtgärdsområde och vid att
utbildningsinstitutionerna
skall
se
till
att
undervisning,
forskning
och
undervisningsmaterial främjar jämställdheten mellan könen.
År 1990 gav jämställdhetsombudsmannen ut riktlinjer för jämställdhetsarbetet vid
högskolorna. Dessa riktlinjer fick sedan ingå i utbildningsministeriets jämställdhetsplan.
Jämställdhetslagen gjorde det möjligt att anmäla könsdiskriminering (vid t.ex.
graviditet, barns födelse och föräldraskap) vid nyanställning, arbetsförhållanden eller
uppsägning. Mellan januari 1991 och maj 1997 anfördes 33 klagomål från högskolorna.
Den som anmäler könsdiskriminering måste ta ärendet till domstol för att få ersättning.
Domstolen kan döma arbetsgivaren att betala ersättning (högst 50 000 finska mark –
8 409 EURO). Flera ärenden från högskolorna har gått till domstol, och ersättning har
betalats i vissa fall, men uppgifterna har ännu inte analyserats systematiskt.
Jämställdhetslagen skrevs om 1995, och en kvotparagraf infördes. Lagen föreskriver nu
att det lägsta procenttalet för män eller kvinnor i regeringskommittéer,
parlamentsutskott och andra motsvarande organ skall vara 40, utom i de fall det finns
särskilda skäl till en annan fördelning. Lagen gäller också de fyra nationella
forskningsråden, liksom Finska akademiens styrelse. Hälften av ledamöterna i dessa
38
organ är för närvarande kvinnor, med undantag för forskningsrådet för naturvetenskapliga studier och teknik, där 30 % är kvinnor.
En annan förändring som gjorts i jämställdhetslagen sedan 1995 är att krav på
jämställdhetsplaner införts. Alla arbetsgivare med minst 30 anställda skall, i den årliga
personal- och utbildningsplanen eller i handlingsplanen för arbetsmiljö, införa åtgärder
för att främja en jämnare könsfördelning på arbetsplatsen. Detta gäller alla högskolor,
forskningsinstitutioner och liknande. Det finns emellertid inga påföljder angivna i lagen
om så inte sker.
Den finska familjepolitiken syftar till att göra det lättare att kombinera arbete och barn.
Föräldraledigheten är 263 dagar, varav 158 kan tas ut av vardera föräldern. Sedan
1996 är rätten till daghem för alla förskolebarn (under 7 år) inskriven i lagen.
Under perioden 1995–1997 inrättade utbildningsministeriet åtta professurer i
kvinnostudier för fem år. Efter denna femårsperiod hänskjuts beslutet att bekosta
dessa professurer till högskolorna. En forskningsprofessur i kvinnostudier, Minna
Canth-professuren, inrättades av Finska akademien 1998.
Sedan 1998 riktar Finska akademien en särskild uppmaning till kvinnliga forskare att
lämna in ansökningar om forskningsmedel inom ramen för den allmänna
ansökningsomgången. Här följer några av de konkreta åtgärder som Finska akademien
har vidtagit för att underlätta en kombination av forskning och barn:

För forskningstjänster efter doktorsexamen (3 år): efter skriftlig ansökan kan en
förlängning av tiden beviljas, motsvarande tiden för graviditets- eller föräldraledighet, liksom för militärtjänst eller liknande.

För forskare verksamma utomlands är anslagen till forskare med barn i beroende
ålder högre.
På högskolorna varierar förhållandena, men i de flesta fall finns följande:

Jämställdhetskommittéer, som vanligen inte har verkställande makt eller
ombudsmannabefogenheter, utan mer strategiska, planerande och informerande
funktioner.

Jämställdhetsplaner eller andra planer där jämställdhetsfrågorna ingår, t.ex.
personalutvecklingsplaner.

Riktlinjer för hur man förhindrar sexuella trakasserier.

ett årligt pris för främjande av jämställdhet mellan könen (25 000 finska mark –
4 205 EURO, Helsingfors universitet, sedan 1996).

Sedan 1996 har högskolornas jämställdhetskommittéer organiserat en årlig
rikskonferens. Den första europeiska konferensen om jämställdhet mellan könen
inom den högre utbildningen organiserades i Helsingfors 1998, av flera
jämställdhetskommittéer gemensamt. Resultatet från denna konferens var bildandet
av ett europeiskt nätverk för jämställdhet mellan könen inom den högre
utbildningen, för vilket Helsingfors universitet skall vara värdinstitution.
39
14. SVERIGE
I Sverige är andelen kvinnor inom forskningen också liten. I den akademiska världen
finns ytterst få kvinnor representerade högst upp i hierarkin. 1997 var bara 10 % av de
omkring 2 000 professorerna kvinnor. I andra delar av den offentliga sektorn är andelen
kvinnor på höga positioner betydligt högre.
I 1993 års forskningsproposition presenterade regeringen ett tiopunktsprogram för att
främja jämställdheten mellan könen i den högre utbildningen. Huvudinnehållet i
propositionen var att öronmärka speciella anslag avsedda att främja jämställdhetsarbetet.
1995 agerade riksdagen på en proposition från regeringen angående jämställdhet
mellan kvinnor och män respektive flickor och pojkar i undervisningen. Regeringspropositionen innehöll en rad förslag angående främjande av jämställdheten såväl inom
det allmänna skolsystemet (grundskola och gymnasium) som inom högre utbildning och
forskning.
1996 lade regeringen fram en forskningsproposition som innehöll förslag om att i högre
grad främja forskning med ett könsperspektiv. Bland annat föreslogs att medel skulle
anslås för att tillsätta 18 tjänster med inriktning på könsforskning, varav sex
professurer.
Medel skulle också anslås för att bilda ett sekretariat i form av ett självständigt organ
knutet till en högskola (slutligen valdes Göteborgs universitet) med uppgift att undersöka, skapa opinion för, stimulera och ge information om könsforskning.
Alla åtgärder som föreslogs i propositionen har nu slutförts.
1997 beslutade regeringen att det skulle upprättas jämställdhetsplaner med mål för alla
högre utbildningsinstitutioner. Varje högskola fick sig tilldelat ett mål i form av en siffra
motsvarande antalet nya kvinnliga professorer som skulle tillsättas. Siffrorna räknades
delvis ut med utgångspunkt från en beräkning av antalet kvinnor med tillräckliga
meriter för att bli professorer eller biträdande professorer i det aktuella ämnet. Därefter
är det den enskilda institutionens ansvar att locka till sig kvalificerade kvinnliga
sökande.
Tidsgränsen för att nå det första målet har satts från 1997 till 1999, och konsekvensen
av att inte ha uppfyllt målet kan bli att en del av medlen för tillsättningarna fryses.
Regeringen kan bestämma att medlen bara får användas till att rekrytera professorer av
det underrepresenterade könet.
Inledningsvis har 32 professurer för det underrepresenterade könet inrättats. Dessa
tjänster finansieras från tre håll, nämligen utbildningsdepartementet, forskningsråden
och den aktuella högskolan. Institutioner som är intresserade att få en av professurerna
kan vända sig till forskningsrådet.
Detta initiativ gäller också 73 forskningsassistenttjänster för det underrepresenterade
könet och finansiering av 120 stipendier för kvinnor med akademisk grundexamen och
för kvinnliga gästprofessorer.
Andra intressanta åtgärder som den svenska regeringen vidtagit på senare år för att
främja jämställdheten mellan män och kvinnor inom högre utbildning och forskning är
följande:
40

Åtgärder för att utjämna skillnaden mellan studieområden som är starkt
dominerade av män respektive kvinnor.

Bildandet av en rådgivande grupp för jämställdhet mellan kvinnor och män inom
högre utbildning och forskning, direkt underställd utbildningsministern (1992-1997).

En ny paragraf har införts i instruktionerna till forskningsråden och sektorernas
forskningsorgan med innebörden att råden ansvarar för att främja jämställdhet
mellan kvinnor och män.

En samordningsgrupp för forskningsråden har bildats med uppgift att samordna
forskningsrådens
jämställdhetsarbete,
könsforskning
och
tvärvetenskapliga
aktiviteter.

Universitet och högskolor har fått i uppgift att öka andelen kvinnliga studerande på
naturvetenskapliga och tekniska program och att öka andelen manliga studerande
på institutionen för lärarutbildning och i sjuksköterskeutbildningen. Detta ingår i de
pågående strävandena att utjämna skillnaderna mellan de utbildningsområden som
är starkt dominerade av endera könet.
Ett av de fem programområdena inom Folkhälsoinstitutet gäller kvinnors hälsa. I
programförklaringen påpekas att lagstiftning, forskning, undervisning, arbetsliv och
medicinsk och annan behandling till större delen är baserad på mäns behov och
förutsättningar.
Under 1995 finansierade Folkhälsoinstitutet flera regionala och lokala projekt om
kvinnors hälsa. Insatser har också gjorts för unga kvinnor.
1995 anslog regeringen även medel (1,5 miljoner kronor – 169 071 EURO) för utveckling
av projekt med syfte att integrera frågor om kvinnors hälsa i den medicinska grundutbildningen, liksom i fortbildningen av verksamma läkare.
Sedan 1996 har hälsosituationen för vårdpersonalen (främst kvinnor) särskilt
uppmärksammats. Ett forskningsprojekt i ämnet pågår och kommer att slutföras under
2001.
I augusti 1996 presenterade en kommitté med uppgift att undersöka hur män
respektive kvinnor tas emot och behandlas på sjukhus och vårdinrättningar sin
slutrapport för regeringen. Kommittén föreslår bland annat ökat stöd till forskning om
kvinnors hälsa, ytterligare åtgärder för att införa ett könsperspektiv i medicinsk och
annan utbildning och metoder att utvärdera och följa utvecklingen på området.
Rapporten granskas för närvarande av socialdepartementet, för att senare ligga till
grund för ytterligare åtgärder inom området för kvinnors hälsa.
41
15. STORBRITANNIEN
Regeringen har tagit ställning för jämställdhet mellan könen och lika möjligheter för
kvinnor och män. Den arbetar på flera vägar för att avskaffa könsdiskriminering.
I vitboken om vetenskap, ingenjörskonst och teknologi (”Realising our Potential: a
Strategy for Science, Engineering och Technology SET”) som gavs ut i maj 1993 lade
regeringen särskild vikt vid betydelsen av att locka fler kvinnor till dessa viktiga
verksamhetsområden. Kvinnorna utgör 46 % av den civila arbetsstyrkan i Storbritannien.
I mars 1993 tillsatte kanslern för hertigdömet Lancaster en oberoende kommitté
”Kvinnor inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi” för att ge råd om hur kvinnors
potentiella kunskap lämpligast skall kunna tas till vara för nationens bästa och till
fördel för vetenskap, ingenjörskonst och teknologi.
Kommitténs rapport ”The Rising Tide” gavs ut i februari 1994. I rapporten understryker
kommittén att det, vid sidan av den personliga tillfredsställelsen av en utmanande
yrkesbana, finns sunda ekonomiska skäl till att locka kvinnor till vetenskap,
ingenjörskonst och teknologi och se till att de vill stanna.
Regeringen har noga studerat alla aspekter i rapporten. Den tar upp många av
rekommendationerna, inklusive förslaget om inrättandet av en utvecklingsenhet inom
avdelningen för vetenskap och teknik med ansvar för en rad olika frågor.
Regeringen har tagit som sin uppgift att se till att både mäns och kvinnors begåvning
och kunnande utnyttjas så effektivt som möjligt. Som ett led i detta strävande bildades
1994 utvecklingsenheten inom avdelningen för vetenskap och teknik OST.( Office of
Science and Technology) Från och med 1998 ingår OST i handels- och industriministeriet, och utvecklingsenheten ”Promoting SET for Women” ("Fler kvinnor inom
vetenskap, ingenjörskonst och teknologi") samverkar med utbildnings- och arbetsmarknadsministeriet och en rad andra statliga, privata och frivilliga organisationer.
Utvecklingsenheten främjar, stimulerar och hjälper till med samordningen av
verksamheten i många befintliga expertorgan och organisationer som verkar för att fler
kvinnor skall delta i vetenskapligt arbete och för jämställdhet i allmänhet. Syftet är

att höja allmänhetens medvetande om vad kvinnor kan tillföra och faktiskt tillför
vetenskap, ingenjörskonst och teknologi,

att se till att det ges tillräcklig studierådgivning rörande områdena vetenskap,
ingenjörskonst och teknologi,

att kartlägga, sprida och främja goda anställningsrutiner och offentliggöra de
ekonomiska fördelarna,

att skapa en databas med namn på kvinnliga experter för att främja rekrytering till
högre befattningar,

att noga följa utvecklingen och undersöka vilka resultat som kommit fram av
initiativen att rekrytera kvinnor till vetenskapligt arbete.
Utvecklingsenheten har ett nära samarbete med utbildningsministeriet, industriministeriet och forskningsråden.
42
Utvecklingsenheten bildades för att den skulle arbeta med de rekommendationer som
gjordes i rapporten ”The Rising Tide”. Här följer några av dessa:
1. ”Rådet för vetenskap och teknik bör erbjudas tillfälle att ta del av rapporten.”.
2. ”Utbildningsministeriet och lärarutbildningsanstalterna bör se till att den grundläggande lärarutbildningen, liksom lärarnas kompetensutveckling i jämställdhetsfrågor
även innehåller anvisningar om hur man kan få både flickor och pojkar att behålla sitt
intresse för naturvetenskapliga ämnen.”
3. ”Inspektionsenheten Offsted (The Office for Standards in Education) bör rutinmässigt
granska skolans jämställdhetsplaner för att fastställa deras kvalitet och effektivitet”.
4. ”Handlingsplaner för lika möjligheter för båda könen bör vara en naturlig del av en
organisations eller ett företags strategi. Genomförandet av dessa planer bör noga följas
upp och dokumenteras i årsberättelserna”.
5. ”Utvecklingsenheten i OST bör initiera en serie pilotstudier för att kartlägga och sprida
information om ekonomiska och andra fördelar av befintliga kvinnovänliga ledningsrutiner inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi”.
6. ”Regeringen bör låta barnomsorgsavgifterna vara avdragsgilla i deklarationen när
båda föräldrarna, eller i enföräldersfamiljer en förälder, arbetar. Dessutom bör
regeringen öka antalet daghem som finansieras av allmänna medel”.
7. ”Arbetsmarknadsministeriet bör ge statligt stöd och särskilda resurser till projekt som
lyckats med att få tillbaka kvinnor till verksamhet inom vetenskap, ingenjörskonst och
teknologi, så att framtiden tryggas för dessa projekt och så att fler kvinnor som
överväger att komma tillbaka kan dra fördel av den här typen av stöd.”.
8. ”Anslagsgivande organ bör göra anslagen mer flexibla för docenter och forskarassistenter så att potentiella stipendiater inte missgynnas av att deras rörlighet eller
möjlighet till heltidsarbete begränsas av deras familjesituation.”.
9. ”Arbetsgivare och institutioner bör lägga upp och föra egna databaser och nätverk med
namn på kvinnliga forskare och ingenjörer som är tillräckligt meriterade för att sitta i
deras styrelser och kommittéer eller för att utnämnas till offentliga tjänster. Ett centralt
databasregister bör föras av OST, och uppdateras årligen för att sprida denna
information”.
10.”Ministerier och andra arbetsgivare bör sätta upp det specifika målet att av alla
offentliga tillsättningar och högre befattningar inom vetenskap, ingenjörskonst och
teknologi, inklusive ordförandeposter, senast år 2000 minst 25 % skall besättas med
kvinnor.”14
14
The Rising Tide – A Report on Women, Engineering and Technology -, HMSO, London 1994.
43
BILAGA 2
STATISTIK
Utdrag ur Europeiska kommissionens publikation:
”Nyckeldata om utbildning i Europeiska unionen 1997”
(figur F14, s. 98–99)
44
KVINNOR STUDERAR HELST KONST OCH MEDICIN
Kvinnor föredrar vissa ämnesområden framför andra. För hela Europeiska unionen gäller att fler
kvinnor än män väljer medicinska ämnen, vilket även omfattar sjuksköterskeutbildning, samt
humaniora, praktiska konstnärliga ämnen och teologi.
Kvinnornas dominans inom medicinska ämnen är tydligast i Danmark (80 %), Finland (84 %) och
Storbritannien (77 %). I Italien är visserligen könsfördelningen jämn inom medicinen, men
ämnesområdet humaniora, praktiska konstnärliga ämnen och teologi lockar alltjämt fler kvinnor
än män.
För alla medlemsstater gäller att kvinnor brukar vara underrepresenterade inom matematik och
datavetenskap och inom teknik och arkitektur. Andelen kvinnor som väljer dessa ämnen är dock
procentuellt högre i Spanien, Italien och Portugal än i andra medlemsstater.
FIGUR F14: ANDELEN KVINNLIGA STUDENTER I HÖGRE UTBILDNING
UPPDELAT EFTER ÄMNESOMRÅDEN, 1994–95*
Belgien: 1993–94.
45
FIGUR F14 (FORTS.): ANDELEN KVINNLIGA STUDENTER I HÖGRE UTBILDNING
UPPDELAT EFTER ÄMNESOMRÅDEN, 1994–95*
Belgien: 1993–94.
Även i EFTA- och EES-staterna är det fler kvinnor än män som studerar medicinska ämnen (över
75 %) samt humaniora, praktiska konstnärliga ämnen och teologi. Kvinnor är
underrepresenterade inom matematik och datavetenskap och inom teknik och arkitektur.
FÖRKLARING
Eurostat klassificerar utbildningsområdena enligt ISCED-definitionerna, varför ämnena delas upp i åtta
grupper, nämligen humaniora, praktiska konstnärliga ämnen och teologi, samhällsvetenskap (omfattar
företagsekonomi, information och journalistik), juridik, naturvetenskap, matematik och datavetenskap,
medicin (omfattar sjuksköterskeutbildning), teknik och arkitektur (omfattar yrkes- och industritekniska
utbildningar) samt övrig och ospecificerad utbildning (omfattar lärarutbildning samt yrkesutbildning med
inriktning på lant- och skogsbruk, hushållsekonomi och tjänstesektorn).
*
EN
Humanities, applied arts and theology
Social science
Law
Natural science
Mathematics and computer science
Medical science
Engineering and architecture
Other
SV
Humaniora, praktiska konstnärliga ämnen och teologi
Samhällsvetenskap
Juridik
Naturvetenskap
Matematik och datavetenskap
Medicin
Teknik och arkitektur
Övrigt
46