« Kvinnor och vetenskap » Berika den europeiska forskningen genom ökat deltagande från kvinnor. Innehåll. SAMMANFATTNING……………………………………………………...…………………3 INLEDNING…………………………………………………………………………………4 1. ALLMÄN BAKGRUND……………………………………………………………….5 1.1. 1.2. 2. EUROPEISKA UNIONENS JÄMSTÄLLDHETSPOLITIK………………………….5 1.1.1. FÖRDRAGET………………………………………………………..5 1.1.2. INFÖRLIVANDE AV JÄMSTÄLLDHETEN I ANDRA POLITIKOMRÅDEN…5 LÄGET I MEDLEMSSTATERNA………………………………………………5 1.2.1. KVINNOR INOM FORSKNINGEN, EN ÖVERSIKT………………………5 1.2.2. POLITIK SOM GENOMFÖRTS I MEDLEMSSTATERNA…………………7 1.2.3. DEN AMERIKANSKA STRATEGIN……………………………………8 KOMMISSIONENS INSATS…………………………………………………………...9 2.1. DEBATT OCH UTBYTE AV ERFARENHETER: EN EXPERTGRUPP, EN GRUPP NATIONELLA TJÄNSTEMÄN OCH ETT NÄTVERK AV KVINNOR INOM DEN VETENSKAPLIGA VÄRLDEN……………………………………………..….9 2.2. EN SAMMANHÅLLEN STRATEGI INOM RAMEN FÖR FEMTE RAMPROGRAMMET………………………………………………………..10 2.3. 2.2.1. FORSKNING AV KVINNOR…………………………………………10 2.2.2. FORSKNING FÖR KVINNOR………………………………………...12 2.2.3. FORSKNING OM KVINNOR…………………………………………13 EN SAMORDNINGSSTRUKTUR FÖR ATT GENOMFÖRA ÖVERVAKNINGSSYSTEMET "KVINNOR OCH VETENSKAP" INOM FEMTE RAMPROGRAMMET………………………………………………………..13 SLUTSATS………………………………………………………………………..………..14 BILAGOR : 1. MEDLEMSSTATERNAS POLITIK………………………………………....15 2. FÖRDELNING KVINNOR – MÄN INOM STUDIEGÅNGARNA……………….44 2 SAMMANFATTNING I linje med sina allmänna principer bör Europeiska unionen i medborgarnas intresse sätta upp mål för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen. Med tanke på att kvinnorna i dag är underrepresenterade är målet att främja kvinnornas deltagande i europeisk forskning. Eftersom det kräver insatser både på europeisk nivå och inom medlemsstaterna vill kommissionen väcka debatt och stimulera utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna. Kommissionen kommer också genom sin informationspolitik att se till att kvinnorna får information om de program och insatser som syftar till att öka deras deltagande i den vetenskapliga forskningen. Kommissionen förbinder sig att göra betydande insatser för att öka det kvinnliga deltagandet i gemenskapens forskningsprogram. Nivån 40 % har fastställts för Marie Curie-stipendierna, i de rådgivande församlingarna, i utvärderingsgrupperna och som ett övergripande genomsnitt för det femte ramprogrammet som helhet. En avdelning och en arbetsgrupp för "kvinnor och vetenskap" har upprättats inom kommissionen för att samordna åtgärderna för att främja det kvinnliga deltagandet inom den europeiska forskningen. 3 INLEDNING Kvinnorna blir allt fler på de flesta områden inom det ekonomiska, sociala och politiska livet och deras roll är under utveckling. De är dock fortfarande underrepresenterade inom områdena vetenskaplig forskning1 och teknisk utveckling. Situationen måste rättas till om jämställdhet mellan kvinnor och män, som är ett demokratiskt krav och en politisk prioritering inom unionen, skall kunna förverkligas. Dessutom skulle det inverka menligt på verksamheten att inte ta vara på möjligheten att berika forskningen genom ett större kvinnligt deltagande. Det gäller såväl metoder som ämnesområden och målsättningar för forskningen. Medvetenheten om situationen ökar i medlemsstaterna och den vetenskapliga världen. Europaparlamentet har uttryckt ett stort politiskt intresse för att främja kvinnorna inom forskningen. Vid konferensen "Kvinnor och vetenskap" som kommissionen och Europaparlamentet anordnade i Bryssel den 28-29 april 1998 gav vetenskapsmän och politiska beslutsfattare en klar signal om nödvändigheten av att öka det kvinnliga deltagandet i forskningen i Europa. Att kvinnor är underrepresenterade inom forskningen beror på många olika faktorer. En bättre balans mellan kvinnor och män och därigenom en rikare vetenskaplig forskning kan bara uppnås genom långsiktiga åtgärder där alla berörda deltar. Det kräver en systematisk och framtidsinriktad strategi. Kommissionen förbinder sig att sträva efter följande mål: Att stimulera debatt och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna så att insatserna på alla nivåer blir så effektiva som möjligt. Att utforma en samlad strategi för att främja kvinnor inom den forskningsverksamhet som finansieras av unionen i syfte att märkbart öka det kvinnliga deltagandet under den period som gemenskapens femte ramprogram för forskning pågår. Kommissione strävar efler att uppnå åtminstone 40% kvinnlig representatin i Marie Curiestipendierna, i de rådgivande församlingarna, i utvärderingsoch uppföljningsgrupperna. I detta meddelande redovisas kommissionens åtgärder på områdena forskning och teknisk utveckling i strävan mot dessa båda mål, som samtidigt sätts in i ett större sammanhang som utgörs av unionens jämställdhetspolitik och medlemsstaternas insatser på området. 1 Ordet vetenskap skall förstås i sin vidaste betydelse, det vill säga alla vetenskapsliga ämnesområden som skapar kunskap, både så kallade "exakta" och "humanistiska" ämnen. 4 1. ALLMÄN BAKGRUND. 1.1. Europeiska unionens jämställdhetspolitik. 1.1.1. Fördraget När gemenskapen grundades var jämställdhet mellan könen begränsad till principen om lika lön för kvinnor och män. Nu finns principen om jämställdhet inskriven i artiklarna 2 och 3 i Amsterdamfördraget och är en av unionens målsättningar. I och med den nya artikel 13 blir det möjligt att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering medan artikel 141 ger en särskild rättslig grund för lika lön för kvinnor och män. 1.1.2. Införlivande av jämställdheten i andra politikområden Sedan 1996 tillämpar kommissionen "mainstreaming"-principen på jämställdhetsområdet, det vill säga jämställdheten skall införlivas i alla viktiga politikområden. Strategin, som lades fram i meddelande KOM(96)67, gör det möjligt att öka jämställdhetsåtgärdernas effektivitet och förbättra kvaliteten inom de politikområden där principen tillämpas. Även i den nya sysselsättningsstrategi som antogs av Europeiska rådet i Luxemburg i december 1997 på grundval av kommissionens meddelande KOM(97) 497 är jämställdheten en av de fyra huvudlinjerna genom vilka en samordnad strategi för att främja sysselsättningen skall utvecklas. Strukturfonds- och utvecklingspolitiken har varit föregångare på området. I förslagen till rådets förordning om strukturfonderna (KOM(1998)131) är ett av målen främjandet av jämställdheten. I samband med starten av Femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (1998-2002) beslutade kommissionen att beakta jämställdheten genom att främja kvinnligt deltagande i europeiska forskningsinsatser som man angav i lägesrapporten om uppföljningen av meddelandet "Att införliva jämställdheten mellan kvinnor och män i gemenskapens hela politik och i samtliga insatser" (KOM(1998)122 slutlig). 1.2. Läget i medlemsstaterna. 1.2.1. Kvinnor inom forskningen, en översikt. Det finns nästan ingen tillgänglig statistik alls i det femton medlemsstaterna över hur många kvinnor som stannar kvar inom den vetenskapliga världen sedan de erhållit sina examensbevis. När det gäller andelen kvinnor som genomgår högre utbildning var genomsnittet inom unionen 1994/1995 följande: Ämnen % kvinnliga studerande Humaniora, praktiska konstnärliga ämnen, 65,6 teologi Samhällsvetenskapliga ämnen 49,5 5 Juridik 53,9 Naturvetenskap 44,4 Matematik och datakunskap 27,6 Medicin 68,1 Teknik och arkitektur 18,7 Övrigt 66,9 Bakom dessa siffror döljer sig geografiska skillnader. Både inom matematik och datakunskap samt teknik och arkitektur är kvinnorna mindre underrepresenterade i Italien, Spanien och Portugal än i de andra EU-länderna2. Trots situationen i unionens sydliga länder råder en ojämn fördelning av kvinnliga studerande inom de olika ämnena. Gemenskapens program för utbildning (Sokrates) och yrkesutbildning (Leonardo da Vinci) ger möjlighet att ge stöd till projekt som främjar mindre traditionella studieval för kvinnorna, t.ex. genom kurser eller pedagogiskt och didaktiskt material, anpassade kursplaner för blivande lärare eller arbete för att öka medvetenheten hos skolfolk och personer inom yrkesutbildningen (framförallt de som har ansvaret för yrkesvägledning samt föräldrar) och främjandet av mentorskap. Inom detta område bör man särskilt uppmärksamma arbetsgruppen "Studier för kvinnor", de tematiska nätverken inom ramen för Erasmus och Sokrates samt vandringsutställningen "Vetenskapens andra halva" för skolor i alla medlemsstater. När det gäller statistik över arbetsmarknaden för kvinnor inom den vetenskapliga världen är resultaten mycket otillfredsställande. Bristen på kvinnor inom forskningen uppmärksammas regelbundet. 1993 anordnade kommissionen3 och Europaparlamentet4 seminarier där denna brist i Europa bekräftades. Unescos World Science Report från 1996 visar att kvinnornas vetenskapliga karriär påminner om ett trasigt rör. Det räcker inte med en ökning av antalet utexaminerade kvinnor inom universitetsvärlden för att de sedan automatiskt skall kunna göra karriär i samma omfattning. Sedan de erhållit sina examensbevis stöter kvinnorna ofta på hinder i sin vetenskapliga karriär som leder till att en betydande undersysselsättning bland kvinnor inom denna värld. Hinder förekommer under hela yrkeslivet. Vissa hänger specifikt samman med forskningen medan andra beror på kvinnornas allmänna situation på arbetsmarknaden. Schematiskt skulle man kunna identifiera fyra viktiga etapper under det yrkesverksamma livet – i) stanna kvar på arbetsmarknaden, ii) stanna kvar inom det vetenskapliga världen, 2 Nyckeldata om utbildning i Europeiska unionen (illustration 14, sid. 98-99), jfr bilaga 2. 3 Women in Science, en internationell workshop anordnad av Europeiska kommissionen (15-16.2.1993). 4 The underrepresentation of women in science & technology. How to improve the situation for women studying/working in S&T ?, seminarium som anordnades av Europaparlamentets utskott för forskning, teknologisk utveckling och energi i november 1993. 6 iii) göra vetenskaplig karriär, iv) få ansvarsfulla tjänster på hög nivå inom den vetenskapliga världen. Uppgifterna om detta är bristfälliga, men vittnesmålen är ofta samstämmiga. Kvinnor som stannar kvar inom den vetenskapliga världen är diskriminerade med sämre anställningskontrakt och lägre stipendier än sina manliga kollegor5. Mycket få kvinnor uppnår höga positioner, även inom de ämnen där de kvinnliga utexaminerade är fler än de manliga6. I Storbritannien har man konstaterat att kvinnor med en vetenskaplig examen oftare lämnar arbetsmarknaden än sina manliga kollegor7. De som stannar kvar på arbetsmarknaden lämnar oftare än männen den vetenskapliga karriären för att börja undervisa eller ägna sig åt yrken utanför forskningen8. För att utarbeta en lämplig politik och utvärdera de framsteg som uppnås är det nödvändigt att förbättra de indikatorer som kan en mer exakt och tillförlitlig information om kvinnornas situation inom den vetenskapliga världen. Kommissionen kommer att börja arbeta med denna fråga tillsammans med medlemsstaterna och behöriga internationella organisationer. 1.2.2. Politik som genomförts i medlemsstaterna9. I alla medlemsstater ökade under 90-talet medvetenheten om att kvinnorna var underrepresenterade inom det vetenskapliga systemet och att problemet måste lösas. Åtgärderna varierar från land till land. Positiva åtgärder och kvantitativa mål : I Tyskland har 720 miljoner mark (368 miljoner EURO) anslagits under perioden 19962000 för stipendier som gör det möjligt för kvinnor att uppnå de kvalifikationer som behövs för att de skall kunna få professurer. Det danska programmet FREJA (Female Researchers in Joint Action) har en budget på 78 miljoner danska kronor (10,5 miljoner EURO) under 4 år för att finansiera forskningsprojekt som bedrivs av högt kvalificerade unga kvinnliga forskare. I Sverige har 32 professurer, 73 forskningsassistenttjänster och 120 stipendier för disputerade forskare inrättats för det underrepresenterade könet medan man i Finland infört en kvot på 40 % för alla vetenskapliga kommittéer och grupper, inbegripet de fyra nationella forskningsråden. 5 Wenneras Christine and Wold Agnès, Sexism and nepotism in peer-review, Nature 387, 341-343 ; 1997. Passion and prejudice in research, Nature 390, 201-204 ; 1997. Mason Joan, Gender dimensions in science, Science and public policy, december 1997. Vestergaard E., and M. Taarnby. Forskning I forskningsmidler. Ansøgere til statens sundhedsvidenskabelige forskningsråd. Århus : Analyseinstitut for forskning, 1998. 6 Osborn Mary, "Facts and figures show little room at the top for women in science in most EU countries", bidrag vid konferensen "Kvinnor och vetenskap", anordnad av Europeiska kommissionen i samarbete med Europaparlamentet i Bryssel den 28 och 29 avril 1998 (publikationer som kommer att offentliggöras). 7 The Rising Tide, a report on Women in Science, Engineering and technology, 1995 8 Glover, J. & Fielding J., Gender and SET project, framlagd vid möte i "Science Alliance" i London i mars 1998. 9 En detaljerad beskrivning av politiken finns i bilaga I. 7 Främjande av kvinnans ställning vid universitetet och under hela utbildningen: I Nederländerna har regeringen utnämnt tjänstemän med ansvar för jämställdheten vid universiteten och man har också bedrivit en kampanj i gymnasieskolorna för att uppmuntra flickor att välja vetenskapliga studier. I Italien har ministeriet för universitet och vetenskaplig forskning inrättat en arbetsgrupp med uppdrag att studera skillnaderna och kvinnors forskning inom den akademiska världen (Gruppo di lavoro su culture delle differenze e studi delle donne nella istituzione universitaria ). I Frankrike, Luxemburg och på Irland har olika utbildningsåtgärder vidtagits för att uppmuntra flickor att välja en vetenskaplig yrkesbana. Upprättande av administrativa strukturer: I Storbritannien har man upprättat en utvecklingsenhet vid handels- och industriministeriet. Enheten samarbetar med utbildningsministeriet och forskningsråden. I Tyskland har man upprättat en enhet med namnet "Kvinnor inom utbildning och forskning" vid utbildnings- och forskningsministeriet. I Italien upprättades nyligen en "jämställdhetskommitté" (1998) vid det nationella forskningscentret (CNR). Genusforskning I de flesta medlemsländerna görs allt fler studier och allt mer omfattande forskning om genus. 1.2.3. Den amerikanska strategin 1981 antog amerikanska kongressen The Science and Technology Equal Opportunities Act/National Science Foundation Authorization Act. I denna lag föreskrivs att chefen för National Science Foundation (NSF) skall vartannat år till kongressen och regeringens tjänstemän överlämna en statistisk rapport om kvinnors och andra minoriteters deltagande i sysselsättning och fortbildning inom den naturvetenskapliga sektorn och ingenjörssektorn. NSF har sedan 1982 vartannat år gett ut rapporten Women and Minorities in Science and Engineering. inrätta åtgärdsprogram för att få bort diskrimineringen i rekryteringen på arbetsmarknaden. Det kvinnoprogram som just nu pågår heter POWERE, Professional Opportunities for Women in Research and Education. Kommittén Women in Science and Engineering har upprättats vid National Research Council. I Kanada inrättade le Conseil de Recherche en Sciences Naturelles et en Ingénieur (forskningsrådet för naturvetenskap och ingenjörsteknik) 1989 en nationell professur för kvinnor inom ingenjörsvetenskap. I oktober 1996 anslogs 1,25 miljoner kanadensiska dollar (745 601 EURO) till 5 professurer. Denna investering på 250 000 dollar (149 120 EURO) per professur under 5 år samfinansieras till minst hälften av stora privata företag som exempelvis Alcan, IBM, Nortel, Pétro-Canada. De nyutnämnda professorerna (tre inom ingenjörssektorn och två inom den naturvetenskapliga sektorn) tillträdde sina tjänster under 1997. 8 2. KOMMISSIONENS INSATS Kommissionens åtgärder har två syften: Att väcka debatt och stimulera utbyte av erfarenheter i denna fråga mellan medlemsstaterna. Att utarbeta en samlad strategi för att främja kvinnligt deltagande i den forskningsverksamhet som finansieras av gemenskapen i syfte att åstadkomma en avsevärd ökning i kvinnors deltagande under den period som det femte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration omfattar. Målet är minst 40 % kvinnligt deltagande i olika sammanhang, naturligtvis med hänsyn tagen till grundkriteriet om vetenskaplig kvalitet. 2.1. Debatt och utbyte av erfarenheter: en expertgrupp, en grupp nationella tjänstemän och ett nätverk av kvinnor inom den vetenskapliga världen. Som nämnts ovan är utbudet av genomförda åtgärder i medlemsstaterna mycket omfattande. Det enda som förenar dem är det gemensamma och växande intresset för att främja kvinnorna inom forskningen. Därför är det särskilt lämpligt att stimulera debatten om dessa olika åtgärder och utbyten av erfarenheter. Debatten och erfarenhetsutbytet gör det möjligt för samtliga inblandade att effektivisera insatserna och på så sätt intensifiera sin strävan mot målet. Detta påpekades för övrigt av de många deltagarna vid konferensen "Kvinnor och vetenskap" som anordnades av kommissionen i samarbete med Europaparlamentet i april 1998. Med tanke på ovanstående inrättade kommissionen i november 1998 en expertgrupp 10 bestående av ett dussintal kvinnor från den vetenskapliga världen. Gruppen skall ringa in de viktigaste frågorna ur ett genusperspektiv inom forskningspolitiken i Europa och publicera en slutrapport i slutet av oktober 1999. Rapporten skall innehålla en analys av situationen och de viktigaste frågorna samt politiska rekommendationer. Den kommer att läggas fram för diskussion inom en tjänstemannagrupp bestående av företrädare för alla de medlemsstater som arbetar för att främja kvinnor inom den vetenskapliga forskningen. Denna process kommer att göra det möjligt att inleda en dialog mellan medlemsstaterna hösten 1999 för att man så småningom skall kunna utbyta erfarenheter och göra en gemensam utvärdering av situationen och de åtgärder som genomförts i medlemsstaterna och på unionsnivå. De gemensamma ansträngningarna kommer att koncentreras på att förbättra indikatorerna, uppföljningen och övervakningen. Kommissionen kommer också att upprätta kontakt med de nätverk som finns för kvinnliga forskare i Europa11. Ett första möte kommer att ske under det första halvåret 1999 då man kommer att gå igenom de nätverk som finns och diskutera vilken verksamhet de önskar, t.ex. utbyte av erfarenheter, överföring av information och utarbetande av politiska rekommendationer. Syftet med mötet är att sammanfatta de 10 11 Expertgruppen möts inom European Technology Assessment Network. som WITEC (Women in technology), WISE (Women’s international studies Europe), AWISE (Association for women in science and engineering), WITS (Women in technology and science), AOIFE (Association of institutions of feminist education and research in Europe), le Lobby Européen des Femmes. 9 befintliga nätverkens eventuella behov när det gäller att utveckla en europeisk struktur för att göra det möjligt för kvinnor inom det vetenskapliga världen att få den information som behövs för att de skall kunna delta i verksamheten inom det femte ramprogrammet för forskning och utveckling samt kunna att kunna ta upp de frågor som ligger dem närmast. Nätverken kommer också att delta i tematiska konferenser för att uppmärksamma kvinnornas bidrag till den vetenskapliga forskningen. 2.2. En sammanhållen strategi inom ramen för Femte ramprogrammet. I ingressen till Femte ramprogrammet (1998-2002) föreskrivs att "gemenskapens politik för lika möjligheter måste beaktas vid genomförandet av Femte ramprogrammet. Därför bör kvinnors deltagande i forskning och teknisk utveckling främjas." Detta synsätt återkommer i den av ramprogrammets bilagor som innehåller allmänna riktlinjer för gemenskapsverksamheterna, vetenskapliga och tekniska mål och därtill knutna prioriteringar: "Särskild hänsyn kommer att tas till behovet av att uppmuntra kvinnors deltagande på alla områden inom forskning och teknisk utveckling." Främjandet av kvinnor inom forskningen bör ske på flera nivåer; man bör både främja forskning av, för och om kvinnor. Med främjande av forskning av kvinnor avses främjande av kvinnliga forskare (2.2.1.a) och av att de deltar i samråd kring och genomförande av Femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (2.2.1.b). Man bör också se till att den forskning som finansieras av unionen möter behoven hos både manliga och kvinnliga medborgare. Detta kan uppnås genom forskning för kvinnor vilken förutsätter vaksamhet vid utarbetandet av arbetsprogrammen (2.2.2.a) och en fördjupad analys av genusaspekten inom alla områden som berörs av forskningen (2.2.2.b). Med forskning om kvinnor avses slutligen forskningens bidrag till att utveckla genusbegreppet, sociala relationer mellan könen och att klargöra effekterna av dessa begrepp för det europeiska samhället (2.2.3). 2.2.1. Forskning av kvinnor a) För att se till att forskningen motsvarar kvinnornas behov är det mycket viktigt att sträva efter att minst 40 % kvinnor skall deltaga på alla nivåer i genomförandet och förvaltningen av forskningsprogrammen.. Församlingar, Europeiska forskningsforumet och expertgrupper: I enlighet med vad kommissionen angav i motiveringen av sina förslag till särskilda program den 10 juni 1998 har det gjorts särskilda ansträngningar vid bildandet av expertgrupperna (advisory groups) så att de skulle bli så jämställda som möjligt. I genomsnitt består grupperna av 27 % kvinnor. Kommissionen har bildat grupperna på grundval av listor som upprättats efter förslag från medlemsstaterna, en ansökningsomgång publicerad i Officiella tidningen och sakkunskap inom kommissionens avdelningar. 9 % av medlemsstaternas föreslagna kandidater var kvinnor, medan svaren i ansökningsomgången gav ett resultat på 13 % av kvinnor. Genom att bilda grupper med över en fjärdedel kvinnor försöker kommissionen att så långt det är möjligt närma sig målet 40 % och betona vikten av att uppnå en jämn könsfördelning för att arbetet som utförs inom dessa grupper skall bli så bra som möjligt. Det bör påpekas att mer än 40 % av grupperna leds av en kvinna. 10 Också vid den kommande utnämningen av medlemmar i Europeiska forskningsforumet är kommissionens mål att så långt det är möjligt närma sig siffran 40 % och i alla händelser överskrida 33 %. Forumet ersätter Fjärde ramprogrammets Rådgivande kommitté för industriell forskning och utveckling och Europeiska församlingen för vetenskap och teknik där det bara fanns 0 % respektive 6,7 % kvinnor. Utvärdering och uppföljning av ramprogrammet och särskilda program: Enligt artikel 5 i beslutet om ramprogrammet skall kommissionen både göra en årlig granskning av genomförandet av Femte ramprogrammet och dess särskilda program samt en granskning vart femte år. Särskild vikt kommer att fästas vid det kvinnliga deltagandet i de olika grupper som upprättats för detta ändamål. Av de drygt 2000 experter som deltagit i den årliga utvärderingen av Fjärde ramprogrammet är mindre än 10 % kvinnor. Det är alltså nödvändigt att berika den panel av kompetenta kvinnor som vill delta i detta arbete. Kommissionen kommer att göra särskilda ansträngningar för att uppmuntra kvinnor att svara på ansökningsomgångarna till dessa grupper och kommer att så långt det är möjligt se till att panelerna består av minst 40 % kvinnor. Årsrapporten om Europeiska unionens verksamheter inom området för forskning och teknisk utveckling som utarbetas i enlighet med artikel 130 P i fördraget kommer i framtiden att utgöra en årlig sammanfattning av det kvinnliga deltagandet i gemenskapsforskningen. Utvärderingsgrupper: Kommissionen får efter varje ansökningsomgång hjälp av en utvärderingsgrupp med att utvärdera de inkomna förslagen (peer review system) för att sedan kunna göra det slutliga urvalet av de bästa förslagen. Kommissionen kommer så långt det är möjligt att se till att grupperna består av minst 40 % kvinnor. Intern förvaltning av forskningsinsatser och teknisk utveckling Det är också viktigt att se till att det råder en så jämn könsfördelning som möjligt bland den personal som ansvarar för förvaltningen av forskningsinsatser och teknisk utveckling. Kommissionens insatser på detta område ingår i det tredje handlingsprogrammet för jämställdhet mellan kvinnor och män (1997-2000) som antogs av kommissionen den 2 april 1997. I detta program upprepas kommissionens vilja att när det gäller dess personal tillämpa de principer den förordar för medlemsstaterna. b) För att underlätta kvinnliga forskares tillträde till olika särskilda program kommer följande åtgärder att genomföras: – Att i varje ansökningsomgång ange att kommissionen främjar jämställdhet och följaktligen uppmuntrar kvinnor att utforma forskningsförslag eller att delta i forskning samt att uppmuntra samordnarna av de utvalda projekten att bilda jämställda forskarlag. – Att utarbeta systematisk statistik över kön på dem som föreslår projekt, avtalsparter och personer som fått uppdrag i samband med kontrakten för att kunna överlämna och utvärdera resultaten. Att förbättra tillgänglig, europeisk statistik om det kvinnliga deltagande i forsknings- och utvecklingsarbete. 11 Detta kommer att göra det möjligt att förse sig med instrument för att kunna följa upp det kvinnliga deltagandet i forskningsverksamhet. Eftersom sådana instrument saknades i Fjärde ramprogrammet för forskning och utveckling är det svårt för kommissionen att i nuläget ställa upp ett kvantitativt mål, liknande det som fastställts för församlingarna och utvärderingsgrupperna. Kommissionen skulle dock vilja kunna tilldela minst 40 % av Marie Curie-stipendierna till kvinnliga forskare med respekt för de urvalskriterier som anges i beslutet om programmet. För att nå detta mål kommer särskilda ansträngningar att göras för att uppmuntra kvinnliga sökande. 2.2.2. Forskning för kvinnor Femte ramprogrammet är inriktat på samhällsekonomiska mål och de europeiska medborgarnas behov medan de tidigare ramprogrammen var koncentrerade på de vetenskapliga och tekniska ämnena. Det är också därför som det nya begreppet "nyckelåtgärd" har införts. Nyckelåtgärderna, som är en fundamental del av de särskilda programmen, är snarare utformade för att man skall kunna lösa problem och tackla utmaningar än med utgångspunkt från teknikens inneboende och självständiga utveckling. a) Vid utformningen och genomförandet av arbetsprogrammen kommer man att beakta genusfrågan inom olika problem som nyckelåtgärderna avser och även inom de särskilda programmen som helhet. Varje gång ett ämne kräver studier av genusfrågan kommer detta att framgå av inbjudan till ansökningsomgången. I exempelvis programmet "Livskvalitet och förvaltning av levande resurser" kräver forskningen kring kroniska och degenerativa sjukdomar, genom och genetiskt betingade sjukdomar, neurovetenskap samt forskning kring folkhälsa och hälso- och sjukvård att speciell uppmärksamhet riktas på skillnaden mellan kvinnor och män. I nyckelåtgärden "Morgondagens stad och kulturarvet" kommer särskild vikt att fästas vid de möjliga skillnaderna mellan kvinnors och mäns behov i stadsmiljön. Ett jämställdhetsperspektiv kommer också att finnas med vid utarbetandet av scenarier om tillgång och efterfrågan i fråga om system för energi/miljö/ekonomi och analyser av kostnadseffektiviteten för de nya rena, effektiva energisystemen som kommer att utarbetas inom de två nyckelåtgärderna "Renare energisystem, inbegripet förnybara energikällor" och "Ekonomisk och effektiv energi för ett konkurrenskraftigt Europa". I nyckelåtgärden "Ett hållbart system för rörlighet och intermodalitet" kommer man att beakta kvinnors eventuella specifika behov i forskningen kring transportpolitikens effekter. En utvärdering vad gäller jämlikhet och spridning mellan olika socialgrupper, och även mellan könen, planeras för forskningen om tillgång, priser och systemet vad gäller de offentliga transporterna i städerna. b) Konsekvensstudier kommer att göras inom varje särskilt program för att införa en dynamisk och kritisk dimension i beaktandet av genusfrågor. Studierna kommer att samordnas (se nedan) för att utarbeta jämförbara modeller, undvika dubbelarbete och dra nytta av gemensamma erfarenheter. Studierna kommer att genomföras samtidigt under år 2000 så att resultaten kan användas under utarbetandet av Sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. 12 2.2.3. Forskning om kvinnor Främjandet av forskning om kvinnor består framförallt av stödet till forskningsverksamhet inom nyckelåtgärden "Att förbättra den socio-ekonomiska kunskapsbasen". Forskning kring genusfrågan som social konstruktion, utvecklingen av kvinnors och mäns villkor, kvinnans situation på arbetsmarknaden eller i förhållande till social utslagning och integrering, kvinnornas nya möjligheter i och med de nya utvecklingsmodellerna, inbegripet främjandet av kvinnligt företagande eller kvinnans roll i en värld med nya former av styrelseskick och medborgarskap är frågor som ingår i den socio-ekonomiska nyckelåtgärdens arbetsprogram. Dessutom kommer den socio-ekonomiska forskningen att användas för att belysa genusperspektivet då policy utarbetas. 2.3. En samordningsstruktur för att genomföra övervakningssystemet "Kvinnor och vetenskap" inom Femte ramprogrammet. Genom de åtgärder som presenterats ovan har kommissionen valt en pragmatisk, progressiv och decentraliserad strategi. Hur skall man i varje handling, på alla nivåer och i alla etapper beakta genusperspektivet med hänsyn till politiken för forskning och teknisk utveckling? Dessa åtgärder ingår i ett dynamiskt och utvecklande system, nämligen övervakningssystemet "kvinnor och vetenskap". Det innefattar principen om sin egen utveckling. Framförallt tänker man på det ökande antalet kvinnor i samråds- och beslutsprocessen, på konsekvensstudierna och förbättringen av statistik. Den utmaning som genusfrågorna utgör kommer ständigt att aktualiseras. För att genomföra dessa åtgärder har samordningsstrukturen "Kvinnor och vetenskap" upprättats inom kommissionens avdelningar. Den består av två delar: En avdelning, som är en administrativ enhet som helt och hållet skall ägna sig åt samordning och införandet av övervakningssystemet "Kvinnor och vetenskap". En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommissionens berörda enheter som har till uppgift att se till att övervakningssystemet "Kvinnor och vetenskap" genomförs både inom de särskilda programmen och ramprogrammet i stort. Samordningsstrukturen syftar till att utveckla övervakningssystemet "Kvinnor och vetenskap" inom Femte ramprogrammet på det sätt som beskrivs ovan: genom forskning av, för och om kvinnor, att samla in och sprida statistisk från genomförandet av Femte ramprogrammet om kvinnors deltagande i forskningsverksamhet och de olika rådgivande och beslutande organen samt att samordna de ansträngningar som görs för att utveckla bästa möjliga indikatorer för att mäta kvinnors deltagande i forskning i Europa, 13 att stimulera en dialog mellan medlemsstaterna och med den vetenskapliga världen genom att vara en länk till den kvinnliga expertgruppen och gruppen av nationella tjänstemän och genom att utveckla nätverket av kvinnliga forskare, att vara en kontaktpunkt inom kommissionen för alla interna och externa parter i samband med främjandet av kvinnor inom forskningen i Europa. SLUTSATS: EN NY BILD I och med Femte ramprogrammet har kommissionen fått tillfälle att inleda det arbete som kommer att leda till att kvinnor får ökat tillträde till forskningen i Europa. Genom de åtgärder som presenteras i detta meddelande skapar kommissionen möjligheter till ett ökat kvinnligt deltagande i den vetenskapliga forskningen. Men ansträngningarna är fruktlösa om de inte väcker intresse hos och får stöd av alla inblandade. Det är därför nödvändigt att agera tillsammans och möta de behov som uttryckts av både forskningsinstitutioner, företag och kvinnliga forskare. Kommissionen kommer att utvärdera de åtgärder som genomförs i enlighet med detta meddelande och informera Europaparlamentet och ministerrådet därom. Kommissionen är övertygad om att dessa åtgärder skall ge resultat. Det handlar helt enkelt om att skapa en ny bild av forskningen inför nästa årtusende. 14 BILAGA 1 Syftet med denna bilaga är att ge en överblick över vad som gjorts i de olika Medlemsstaternas för att stödja kvinnans roll inom vetenskapen. 1. BELGIEN…………………………………………………………16 2. DANMARK……………………………………………………….18 3. TYSKLAND……………………………………………………….21 4. GREKLAND………………………………………………………23 5. SPANIEN………………………………………………………….24 6. FRANKRIKE……………………………………………………..26 7. IRLAND…………………………………………………………...27 8. ITALIEN…………………………………………………………..31 9. LUXEMBURG…………………………………………………..33 10. NEDERLÄNDERNA……………………………………………34 11. ÖSTERRIKE……………………………………………………..35 12. PORTUGAL………………………………………………………37 13. FINLAND………………………………………………………....38 14. SVERIGE…………………………………………………………40 15. STORBRITANNIEN…………………………………………….42 15 1. BELGIEN Den federala strukturen i Belgien har två olika typer av indelningar, nämligen regioner (Bryssel, Flandern, Vallonien) och språkområden (det flamländska, det franskspråkiga och det tyska). Det flamländska språkområdet och Flandern sammanfaller. Industriell och teknisk forskning sker på regionnivå, medan grundforskning och universitetsforskning ligger på de enskilda språkområdenas ansvar. Den federala myndigheten ansvarar främst för rymdforskning och för bildandet av nätverk för utbyte av data mellan de vetenskapliga institutionerna på nationell och internationell nivå. Stödet till kvinnor inom vetenskapen har främst tagit sig uttryck i att utveckla och främja kvinnostudier. I Flandern inrättades 1994 en heltidskurs för kvinnoforskning som riktar sig till studerande som tagit sin grundexamen. Kursen är placerad vid universitetet i Antwerpen, men det är ett högskoleövergripande projekt, gemensamt för flera flamländska högskolor. Titeln är ”Högre akademisk kurs i kvinnostudier”. Det är en ettårig kurs på heltid. Denna typ av examen (A.A.S., Advanced Academic Studies) har blivit möjlig tack vare en ny lag (från juli 1991) för högskolestudier i Flandern. Flera vetenskapsgrenar har inrättat sådana kurser efter grundexamen, och kursen i kvinnostudier har visat sig vara en av de mest framgångsrika. Det flamländska kulturdepartementet stödde 1978 bildandet av dokumentationscentret ”Rol en Samenleving” (”Roll och samhälle”, RoSa). RoSa började samla in och tillhandahålla material om kvinnors situation långt innan något intresse för kvinnostudier kunde skönjas hos universitetsbiblioteken. I den franskspråkiga delen av Belgien är gruppen GIEF (Groupe Interdisciplinaire d'Etudes sur les Femmes) aktiv vid Université Libre de Bruxelles (ULB) sedan 1989, och gruppen GERFeS (Groupe d’Etudes et de Recherches Femmes et Société) sedan 1994. En hedersprofessur i kvinnostudier uppkallad efter Suzanne Tassier (historieprofessor vid ULB) har inrättats. Vartannat år inbjuds en framstående forskare inom området kvinnostudier att hålla föreläsningar. Vid det katolska universitetet Louvain-la-Neuve (U.C.L.) bedriver ”Groupe de sociologie wallone, femmes et sociétés” forskning inom tre centrala områden, nämligen sexuella trakasserier, kvinnor i utvecklingsländer och kvinnors deltagande i lokala samhällen. På Lièges universitet har man forskat mycket kring kvinnornas plats i undervisningen. FNRS (nationalstiftelsen för vetenskaplig forskning) har stött ett forskningsnätverk kallat ”Femmes et histoires” (kvinnor och historier). Gruppen ”Les Cahiers du Grif” (Grif - Groupe de Recherche et d'Information Feministe), som grundades 1973, har varit en källa för inspiration och stöd för kvinnoforskningen både i Belgien och utomlands. 1979 grundades Université des Femmes (kvinnouniversitetet) i Bryssel. Det organiserar kurser och seminarier och fungerar som bibliotek och dokumentationscentrum. Kvinnostudierna uppmuntras särskilt genom utmärkelsen ”Prix du mémoire de l’Université des femmes” som varje år delas ut till det bästa arbetet om kvinnor på nivån efter grundexamen. Fransktalande och flamländsktalande feministiska och akademiska kvinnor i ämnet kvinnostudier är organiserade i det språkområdesöverskridande nätverket Sophia. Det är ett samordningsnätverk för kvinnostudier i Belgien med syfte att föra fram ett 16 feministiskt perspektiv i den högre utbildningen och forskningen samt skapa länkar mellan den akademiska världen och kvinnorörelsen. Sophia är den belgiska medlemmen i Wise. Det har inte gjorts någonting för att särskilt främja kvinnor inom industriforskningen. Däremot berör de allmänna åtgärder som vidtagits för att främja kvinnors insteg i företagen även forskningsavdelningarna. På federal nivå har arbetsmarknadsdepartementet inrättat en specialenhet, eftersom man anser att frågan om lika möjligheter för män och kvinnor avspeglas i företagens kulturvärde, förvaltning av mänskliga resurser, kvalitetsstyrning och produktivitet. Enheten kan utföra tjänster åt företagen, till exempel konsulttjänster, utbildning och byggande av nätverk. Enheten är tillsammans med ”Vlaams Centrum voor Kwaliteitszorg”, ”Association Wallonne pour la Gestion de la qualité” och ”Irish Quality Association” en aktiv partner i EU-projektet Nya möjligheter för kvinnor (”Putting the E into Quality”). Syftet med projektet är att inordna jämlikhetsfrågorna i en ekonomisk modell. Organisationer som under det senare året särskilt arbetat för lika möjligheter och kvalitetsstyrning kan komma i fråga för jämlikhetspriset. Syftet med priset är att uppmärksamma organisationer som tar principen om lika möjligheter på allvar, inte bara för att det är en etisk fråga, utan också för att det är en viktig faktor för att nå framgång och lönsamhet. Mottagarna av det första jämlikhetspriset var IBM Belgien Luxembourg (på den flamländska sidan) och Dow Corning Belgien (på den fransktalande sidan). 17 2. DANMARK Våren 1997 gav Jytte Hilden, ministern för forskning och informationsteknik, ut ett diskussionsdokument ”Varför bli forskare? Karriär eller återvändsgränd”. Dokumentet handlade om nödvändigheten av att rekrytera ungdomar för att komma till rätta med den mycket blygsamma andelen kvinnliga forskare. Sommaren 1997 tog ministern för forskning och informationsteknik två initiativ. Det första initiativet var att genom den nationella budgeten finansiera ett särskilt forskningsprogram för högutbildade unga kvinnor: FREJA (Female Researchers in Joint Action). Under åren 1998–2001 anslås 78 miljoner danska kronor (ca 10 500 000 EURO) extra för nya projekt inom alla vetenskapsgrenar. Det andra initiativet var att inleda debatten ”Kvinnor och framstående forskning” med fem rundabordssamtal. Samtalen beredde vägen för en konferens på samma tema i Aalborg den 17 november 1997, där ministern lade fram sina tankar om vad som kunde göras för att förbättra jämställdheten inom forskningen. De tankarna kallas ”Hildens handlingsplan i 11 punkter”: 1. Lika möjligheter – ledningens ansvar: Att det råder jämställdhet inom forskningen är ledningens ansvar på alla nivåer. Institutionscheferna är ansvariga för att upprätta och genomföra inte bara forskningsplaner, utan även handlingsplaner för jämställdhet. Förutom att upprätta handlingsplaner för jämställdhet måste ledningen också rätta sig efter aktuella bestämmelser rörande tillsättningar vid nyanställning av vetenskaplig personal. Förordningen om tillsättningar ger ledningen för statliga forskningsinstitutioner möjlighet att ta hänsyn till jämställdhetsfrågor och väga in dem som en av de faktorer som påverkar tillsättningen. De bestämmelser som styr tillsättningarna vid de statliga forskningsinstitutionerna skiljer sig från dem som gäller för högskolor. Därför bör högskolorna få liknande möjligheter. Det är inte bara för att uppfylla de formella kraven som det är viktigt att ledningen för forskningsinstitutionen tar ansvar för jämställdheten. En jämn fördelning mellan män och kvinnor är den bästa förutsättningen för ett gott arbetsklimat och en bra forskningsmiljö. 2. Fler kvinnliga professorer Att vara professor ger en stark och solid plattform inom forskningsvärlden och i samhället. I Danmark är bara 6 % av professorerna kvinnor. Den låga andelen kvinnliga professorer får också följdverkningar för forskning och undervisning. Det saknas förebilder, handledare och mentorer för studenter och unga kvinnliga forskare. För att stärka rekryteringen av kvinnliga sökande till forskningstjänster måste man få fler kvinnor att visa att det är möjligt att vara kvinnlig forskare. 3. Medvetenhet vid utlysning av tjänster 18 Det är främst manliga etablerade forskare i ledande positioner som avgör vilka forskningsområden som skall prioriteras. Eftersom de flesta tjänster som utlyses ligger inom de manliga forskarnas intresseområden, tror sig kvinnliga forskare med olika intressen och erfarenhet inte att ha någon större chans att bli antagna och söker därför inte tjänsterna. ”Vid utlysning av tjänster är det därför viktigt att utannonseringen sker så öppet och tydligt som möjligt.” 4. Jämn könsfördelning i tillsättningsnämnderna Krav på jämn könsfördelning i offentligt valda styrelser och nämnder har införts genom en rad lagar som tillkommit sedan mitten av åttiotalet. För nämnder som tillsätter forskningstjänster gäller inte kravet på jämn könsfördelning i offentligt valda styrelser och nämnder. Vid högskolorna finns det inga formella centrala krav på jämn könsfördelning i tillsättningsnämnderna, men vissa institutioner har insett nödvändigheten av att man inför krav på att båda könen är representerade. Förordningen om tillsättningar vid statliga forskningsinstitutioner kräver att båda könen är representerade i tillsättningsnämnderna. Det verkar finnas behov av en liknande bestämmelse för högskolor. 5. Handledning och mentorskap Under de grundläggande högskolestudierna och under forskarutbildningen spelar handledarna en avgörande roll för att stödja de unga studerande. I synnerhet kvinnor behöver känna stöd och uppmuntran från handledaren när de skriver sin avhandling. Betydelsen av en god mentor vid inledandet av en forskarkarriär är oöverskattlig. En forskarkarriär kräver mer än ämneskunskap. Både social och yrkesmässig utveckling har betydelse. Genom en mentor eller handledare får den unga forskaren tillfälle att etablera kontakt med andra experter inom området och introduceras i nätverk och organisationer. De forskningsinstitutioner som utvecklar goda mentorsystem bör få större anslag. 6. Årsrapport om jämställdheten inom forskningen Det bör finnas krav på att de årsrapporter som lämnas in av forskningsinstitutionen skall innehålla information om vad som gjorts för att öka jämställdheten. 7. Högre prioritet för könsforskning I senare års könsforskning har man undersökt sambandet mellan kön och prioriterade forskningsområden. Det har visat sig att kvinnor bedriver forskning inom områden som män tycker är mindre viktiga än vad deras kvinnliga kolleger gör. Eftersom de beslutsfattande enheterna vid forskningsinstitutionerna domineras av män, prioriteras inte de forskningsområden som intresserar kvinnor. 8. Statligt forskningsinstitut för jämställdhet Diskussionen om jämställdhet inom forskningen, liksom i samhället i övrigt, har visat att det finns ett stort behov av dokumentation, analys och objektiv information. Ett statligt forskningsinstitut för jämställdhet skulle stimulera den offentliga debatten och bereda väg för politiska initiativ på området. 9. Familjebidrag för unga kvinnor och män Havandeskap och småbarnsperioder kan påverka kvinnliga forskares hela karriär. Publikationsfrekvensen minskar ofta under denna period. 19 Vissa initiativ har tagits av den naturvetenskapliga fakulteten vid Köpenhamns universitet för att lösa problemet. Ett begränsat antal tvååriga ”Curie-stipendier” hjälper kvinnliga forskare som har förlorat kontakten med forskningen att åter aktualisera sina kunskaper. Men det räcker inte! En föräldraledighetsfond bör inrättas för att ge unga manliga och kvinnliga forskare som har varit föräldralediga möjlighet att söka bidrag för att kunna befria sig från sin undervisningsskyldighet under motsvarande period. Den nyblivna föräldern skulle då ha möjlighet att genom en koncentrerad forskningsperiod fortare komma ifatt och fortsätta sin bana som forskare. 10. Barn och karriär ”Det finns inga undersökningar som visar att kvinnor utan barn lyckas bättre än kvinnor med barn”. Danmark har en hög andel förvärvsarbetande kvinnor. En anledning till detta är att det finns billiga och väl fungerande daghem. Men så länge det inte finns fler kvinnor som visar och förklarar att det är möjligt att kombinera barn och forskning, kommer barn att betraktas som ett hinder för en forskningskarriär. 11. Lika möjligheter på alla nivåer Vid institutionerna bör jämställdhetstanken genomsyra alla nivåer, från antagningsförfaranden till arbetsbeskrivningar, från valda styrelser och nämnder till nyrekrytering. Som ett resultat av Jytte Hildens 11-punktsplan publicerade en kommitté inom forskningsministeriet i slutet av oktober en rapport med förslag på uppföljning till Hildens 11-punktsplan. Dessa förslag studeras för närvarande på forskningsministeriet. Nya initiativ väntas under 1999, i synnerhet åtgärder för att öka antalet kvinnliga professorer på danska högskolor och forskningsinstitutioner. 20 3. TYSKLAND Andelen kvinnor inom vetenskap och forskning i Tyskland har stigit sedan 1990 men är fortfarande låg. 1996 innehades bara 5 % av professurerna av kvinnor. Den tyska förbundsregeringens mål har varit att öka andelen kvinnor i ledande position inom vetenskap och forskning (professurer vid högskolor) till 20 % till år 2005. Att skapa ramförhållanden inom forskningen som är gynnsamma för kvinnor är ett av de centrala målen. Man förväntar sig att forskningens kvalitet kommer att höjas med ökad proportion kvinnor. Förbundsregeringen strävar också efter att öka andelen kvinnor i styrelser och nämnder som fattar beslut och ger råd i forskningsärenden. I den nya ramlagen för högskolor (Hochschulrahmengesetz från augusti 1998) framhålls att man i anslagsfördelning och utvärdering av högskolorna även måste ta hänsyn till hur jämställdheten har utvecklats. Den tyska förbundsregeringen har föreslagit ett antal specifika initiativ för att öka andelen kvinnor inom forskningen. I samarbete med delstatsregeringarna genomförs ett omfattande allmänt program för forskning (Hochschulsonderprogramm HSP II/III), i vilket ingår ett antal åtgärder till stöd för kvinnor inom vetenskapen. Programmet startade 1991. För programmets andra del, mellan 1996 och 2000, har omkring 720 miljoner tyska mark (368 130 150 EURO) anslagits för att öka andelen kvinnor i vetenskap och forskning, särskilt på ledande tjänster. (Programmet består av bl.a. stipendier för doktorsavhandlingar, forskning efter doktorsexamen och installationsföreläsningar.) 200 miljoner tyska mark (102 258 376 EURO) har satsats på särskilda stipendier för kvinnor, tillägg för barnomsorg, särskilda program och tidsbegränsade docenttjänster för kvinnor. Initiativen omfattar i princip följande: ”Återkvalificeringsstipendier”: med tanke på att andelen kvinnor inom forskning minskar dramatiskt när kvinnorna väljer att bilda familj, har man infört återkvalificeringsstipendier, så att kvinnliga forskare får möjlighet att komma tillbaka till sin vetenskapliga verksamhet. ”Stand-by-kontakt”: stipendier som ger kvinnliga forskare som har gjort ett tillfälligt uppehåll möjlighet att upprätthålla kontakten med forskningen. Det kan t.ex. vara att delta i kurser eller i forskning i begränsad skala. Stipendier för kvinnliga forskare inklusive ett särskilt bidrag för barnomsorg, så att de kan betala daghemsavgifter. Stipendier till kvinnor för den speciella högskolekurs som krävs för fast anställning på tyska högskolor. ”Kvalificeringsstipendier” för kvinnor så att andelen kvinnor som kan bli professorer ökar. Under 1997 erhöll över 10 000 kvinnor bidrag finansierade genom detta program. Nationella rapporter lämnas sedan 1989 till kanslern och delstatsregeringarnas presidenter med en utvärdering av hur det kvinnliga deltagandet utvecklats och gått framåt på alla nivåer i den akademiska världen, upp till professorsnivå. Högskolorna har tillsatt jämställdhetsrådgivare och utvecklat jämställdhetsplaner för att formulera obligatoriska mål för kvinnors deltagande. 21 I juli 1997 sammanställde kanslern och delstatsregeringarna en fempunktslista som skulle öka andelen kvinnor i vetenskap och forskning på alla nivåer, särskilt i ledande ställning12. En årlig rapport om hur proportionen kvinnor i ledande position inom vetenskap och forskning har utvecklats skall spegla framsteg, problem och trender. Enligt rapporten ”kvinnor i ledande ställning” (juli 1998) var 17 % av de nyutnämnda ordinarie professorerna som tillsattes under 1997 kvinnor. I samband med världsutställningen ”Expo 2000” sommaren 2000 kommer det under 100 dagar att finnas en internationell kvinnohögskola för teknik och kultur i Hannover. Ett forskningsorienterat, tvärvetenskapligt, internationellt och flerspråkligt studieprogram på forskarnivå kommer att erbjudas främst till 1000 kvinnliga studerande. Undervisning och forskning kommer att bedrivas inom sju tvärvetenskapliga projektområden: ”intelligens”, ”information”, ”kroppen”, ”vatten”, ”staden”, ”arbete” och ”invandring”. Pilotprojektet löper mellan juni och september 2000. Efter en avslutande utvärdering kommer man att besluta om huruvida högskolan skall få fortsätta som en riktig högskola med distansundervisning, bland annat modern informationsteknik. Sedan juli 1997 undersöker man med stöd av delstaten Niedersachsens ministerium för vetenskap och kultur vilka juridiska och organisatoriska villkor som måste uppfyllas för att grunda en internationell kvinnohögskola. En gemensam central institution för högskolor i Niedersachsen planeras till första hälften av 1998. Den institutionen kommer att samarbeta med projektet för att genomföra den internationella kvinnohögskolan på kontraktsbasis. Andra högskolor utanför Niedersachsen kan ansluta sig till projektet genom särskilda samarbetskontrakt. 12 Jämställdhet för kvinnor inom vetenskapen skall således ses som en integrerad del av vetenskapspolitiken på alla nivåer, dvs. förbundsstat, delstater, högskolor och forskningsinstitut. 22 4. GREKLAND I syfte att förbättra jämställdheten inom vetenskaplig forskning har GSRT (allmänna sekretariatet för forskning och teknik), som är en del av industriministeriet, planerat en rad undersökningar för att få en överblick över den aktuella situationen i Grekland. På basis av dessa undersökningar kommer GSRT i samarbete med utbildningsministeriet och allmänna jämställdhetssekretariatet att föreslå en serie åtgärder för att få flera kvinnor att delta i samtliga forsknings- och utvecklingsprogram. Dessa undersökningar kommer att kartlägga hur många kvinnor som finns med i olika forskningscentra, t.ex. nationella forskningsstiftelsen (FIE), nationella forskningscentret för sociologi (EKKE), nationella forskningscentret för fysik ”Demokritos”, stiftelsen för forskning och teknik (FORTH) och på högskolorna. Undersökningen kommer också att utreda situationen i Grekland vad gäller följande: Problem som kvinnliga forskare möter när de söker en tjänst i det nationella forskningscentret. Problem i examinationsförfarandet. Problem i tillsättningsförfarandet. Det främsta syftet med undersökningen är för närvarande att få svar på följande frågor: Måste kvinnliga sökande vara mer dugliga än manliga när de söker samma tjänst? Blir kvinnor avskräckta från att söka vissa tjänster? Om så är fallet, är detta för att de inte tror sig ha de rätta kvalifikationerna eller för att de tror att de kommer att diskrimineras för att tjänsterna anses vara ”bara för män”? När GSRT utlyser en tjänst som chef för ett forskningscentrum efter en objektiv beskrivning gjord av nationella forskningsutskottet, varför söker inte kvinnliga forskare och kvinnliga företagsledare de tjänsterna? Tror bevisligen intellektuellt kapabla kvinnor att tjänsten som chef för ett forskningscentrum är ett ”manligt arbete”? Vilken är anledningen till den sneda könsfördelningen i utskott och tillsättningsnämnder? 23 5. SPANIEN I Spanien är andelen kvinnor inom forskningen liten. Mindre än 10 % av professorerna är kvinnor. Efter den fjärde världskonferensen för kvinnor (Beijing 1995) utarbetade den spanska regeringen fram ett studieprogram om kvinnor och könsfrågor. Programmet blev en del av den tredje nationella planen för vetenskaplig forskning och teknisk utveckling. Initiativet togs efter en överenskommelse mellan spanska kvinnoinstitutet och den ministerieövergripande kommissionen för vetenskap och teknik. Kvinnoinstitutet (som ingår i ministeriet för arbete och sociala frågor) har på flera sätt engagerat sig i arbetet med att få in fler kvinnor i vetenskaplig verksamhet. På basis av artikel 9.2 i konstitutionen regleras aktiva åtgärder för jämställdheten i spansk lag. I planen för lika möjligheter (1996-2000) föreslås följande: Fler utbildningsmodeller för att underlätta för kvinnliga studerande att välja vetenskap och teknik. Möjligheter för kvinnor att få praktisk vetenskaplig och teknisk utbildning. Mer studie- och yrkesorientering för arbetslösa kvinnor. Att främja forskning inom alla sektorer som intresserar kvinnor. Att få kvinnor att specialisera sig inom yrken som kan skapa anställningsmöjligheter med nytänkande. För att förverkliga dessa initiativ gjorde kvinnoinstitutet överenskommelser med de myndigheter som är ansvariga för integreringen av jämställdhetsperspektivet (”mainstreaming”), nämligen ministeriet för utbildning och kultur och den ministerieövergripande kommissionen för vetenskap och teknik. Bland de projekt som förts fram av kvinnoinstitutet märks följande: Kurser som gör utbildarna medvetna om jämställdhet, så att de kan locka flickor att söka sig till den vetenskapliga och tekniska sektorn. Högskolekurser (max 330 timmar) för arbetslösa kvinnor för att få dessa att inrikta sin utbildning mot sektorer som miljö, återvinning och IT. Ett årligt stipendium (i samarbete med kommissionen för forskning och utveckling av kvinno- och könsfrågor) för att - bilda en teoretisk struktur för kvinnor och könsfrågor för att verka för att den sortens studier införs i alla högskolesektorer, - utbilda kvinnliga forskare för att dessa inte bara skall betraktas som objekt utan också som aktiva forskarsubjekt. Pilotprojekt inom ramen för EU-programmet NOW och i samarbete med ”Escuela Tecnica Superior de Ingenieros de Telecomunicación” för att bilda en teleservice för kvinnliga telekommunikatörer. 24 Förutom vad som gjorts på central nivå har även de 17 regionala myndigheterna antagit jämställdhetsplaner. Dessa planer innehåller följande: En breddning av yrkesvalen med fler kvinnor inom icke-traditionella sektorer som vetenskap och teknik. Stöd till forskning av och för kvinnor. Samundervisning för pojkar och flickor (”la Coeducación”) och utbildning i etiska frågor (educación en valores). 25 6. FRANKRIKE Frankrikes utbildnings- och jämställdhetsministrar har skrivit under två överenskommelser, nämligen: Överenskommelsen av den 20 december 1984, vars huvudsyfte är att ”förbättra studierådgivningen till flickor och deras integrering i arbetslivet”. Överenskommelsen av den 14 september 1989, som främst syftar till att få flickor att intressera sig för att välja en utbildning inom industrin. Genomförandet av denna överenskommelse underlättades av flera initiativ inom ramen för de akademiska treårsplanerna. Vissa aktörer inom utbildningssystemet var nu mer medvetna om vidgningen av flickornas yrkesval. Inom denna ram genomfördes flera åtgärder för att rikta flickornas intresse mot den naturvetenskapliga sektorn. Ett europeiskt seminarium organiserades i Paris den 6 och 7 november 1995 för att avfatta en rapport om dessa åtgärder. Statssekretariatet för kvinnors rättigheter och yrkesutbildning, som är knutet till arbetsmarknads- och socialministeriet, har till uppgift att samordna och främja kvinnors rättigheter och lika möjligheter i arbetslivet. Vetenskapsstipendiet är för närvarande det viktigaste initiativ med vilket avdelningen för kvinnors rättigheter inom arbetsmarknads- och solidaritetsministeriet arbetar i syfte att göra det lättare för flickor att välja vetenskapliga studier. Detta initiativ genomförs lokalt av regionala delegationer, och 480 stipendier på 5 000 francs (762 EURO) delades ut 1997 och 1998. Stipendiet har funnits sedan 1991 och är avsett för flickor som går sista året på gymnasiet och vill välja en vetenskaplig eller teknisk bana. Kriterierna för att få stipendiet är projektets kvalitet, skolbetyg och familjens ekonomi. Ett lokalt exempel kan nämnas: Den 28 mars 1996 organiserade avdelningen för kvinnors rättigheter tillsammans med ”Académie de Paris” ett möte mellan 700 kvinnliga studerande och Pierre-Gilles de Gennes, som fick nobelpriset i fysik 1991. Syftet var att locka dem att välja ett vetenskapligt forskningsprojekt. 26 7. IRLAND De viktigaste aktörerna som arbetar för att få in fler kvinnor i vetenskap, ingenjörskonst och teknologi i Irland är: Kvinnor inom teknik och vetenskap (WITS). Ministeriet för utbildning och vetenskap. Enskilda utbildningsinstitutioner och initiativ från dessa. Verket för högre utbildning (HEA) och enheten för jämställdhet i högre utbildning (HEEU). Ministeriet för jämställdhet och lagreformer, särskilt genom byrån för jämställdhet i arbetslivet. KVINNOR INOM TEKNIK OCH VETENSKAP (WITS) WITS är den viktigaste organisationen som aktivt arbetar för kvinnor inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi i Irland. Den agerar på flera nivåer: i näringsliv, skola, högre utbildning, nationell politik och inom EU. Eftersom WITS är en helt ideell organisation, hämtar den sina medlemmar från alla tekniska och vetenskapliga områden: forskningspersonal, vetenskapsmän inom näringslivet, tekniker, journalister, ingenjörer, administratörer, samhällsanalytiker, lärare och föreläsare, dataexperter och konsulter. Många progressiva företag både från den privata och den offentliga sektorn är medlemmar i WITS, och deras kvinnliga anställda utgör en viktig del av medlemskåren. Organisationen lägger stor vikt vid att hjälpa sina medlemmar att bilda nätverk genom en konfidentiell medlemslista, genom samkväm och informationsseminarier. Den engagerar sig också i samhällsdebatten genom att bedriva lobbyverksamhet riktad till ministerierna och försöka påverka alla aktörer i frågan för att uppnå sina mål. En del av WITS verksamhet syftar till att uppnå en jämnare könsfördelning inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi. Här följer några av dessa initiativ: Att arbeta för att flickor skall se yrken inom vetenskap och teknik som verkliga alternativ. Detta sker genom regionala förebildsdagar med kompletterande material. Flickor på gymnasiet får tillfälle att träffa och prata med kvinnor inom en rad olika yrken inom naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap. Chefskurser och kompetenshöjande workshops, specialutformade för att öka andelen kvinnor i beslutsfattande positioner i industrin – med stöd av EUprogrammet för sysselsättning, NOW. Jämställdhetsprogram utformade för att få in fler kvinnor i otraditionella områden inom industrin. Detta arbete stöds också av NOW. Kompetensbank med namn på etablerade kvinnliga forskare och teknologer som är intresserade av att sitta med i statliga och andra styrelser. Denna lista har skickats till ministerierna och andra tillsättande organ. WITS är också den organisation som sammanställer uppgifter till handboken European Handbook of Women Experts in Science, Engineering och Technology, som är ett projekt som samordnas av WITEC. 27 Utgivning av boken ”Stars Shells och Bluebells” som handlar om irländska kvinnor som utmärkt sig inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi i början av detta århundrade. Projektet har stötts av ministeriet för utbildning och vetenskap. INITIATIV FÖR ATT STÖDJA KVINNOR SOM ÅTERVÄNDER TILL UTBILDNING OCH YRKE INOM VETENSKAP, INGENJÖRSKONST OCH TEKNOLOGI Pilotprojekten har bland annat varit följande: Grundläggande färdigheter i vetenskap, ingenjörskonst och teknologi för kvinnor som återvänder till utbildning. Programmen, som utformats av Cork Institute of Technology, finns nu på sex tekniska institut. Över 70 % av de kvinnor som slutfört kurserna har gått vidare till vidare utbildning och arbete. Kurser med nya inlärningsmetoder i elektronik och IT har prövats på kvinnor som återvänder till utbildning och lågutbildade kvinnor. Kurserna är tillgängliga på vissa skolor och företag. Program med nya inlärningsmetoder och utbildning av personer som undervisar kvinnor som utbildar sig till flygtekniker. ”Pröva på-kurser”, som organiseras av Cork Institute of Technology (CIT) och andra högskolor, försöker intressera flickor för vetenskap, ingenjörskonst och teknologi och ge dem en praktisk upplevelse av dessa områden. Programmet ”Teknologisk introduktion” på Tralee Institute of Technology är en grundkurs i naturvetenskapliga och tekniska ämnen riktad till vuxna kvinnliga studerande. Programmet syftar till att öka andelen kvinnor i otraditionella studieoch yrkesområden, särskilt ingenjörskonst, naturvetenskap och ny teknologi – som alla är snabbt expanderande yrkesområden. Arbetet stöds av NOW. VERKET FÖR HÖGRE UTBILDNING OCH ENHETEN FÖR JÄMSTÄLLDHET I HÖGRE UTBILDNING Verket för högre utbildning har inrättat en nationell enhet som kallas enheten för jämställdhet i högre utbildning. Dess roll är att främja och uppmuntra goda initiativ och rutiner och att motverka orättvisor inom den högre utbildningen i Irland. BYRÅN FÖR JÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET Byrån för jämställdhet i arbetslivet (EEA) är ett statligt organ, som bildades 1977 som en följd av lagen om jämställdhet. Dess huvudfunktion är att införa och övervaka jämställdhetslagstiftningen. Dess främsta syfte är att motverka diskriminering på arbetsplatsen och att verka för jämställdhet. En viktig ny lag om jämställdhet i arbetslivet kommer att träda i kraft 1999. Enligt den lagen kommer jämställdhetsbyrån att få betydligt ökad makt. Nyligen har byrån bekostat en undersökning om jämställdhet i den irländska mejeriindustrin, med särskild inriktning på tekniska yrken. MINISTERIET FÖR UTBILDNING OCH VETENSKAP Nedan följer vissa av de projekt för jämställdhet som ministeriet för utbildning och vetenskap har genomfört: 28 Påverkansprojekt i fysik och kemi 1985 utformade ministeriet för utbildning och vetenskap ett påverkansprojekt med syfte att öka antalet flickor som studerar fysik och kemi. Skolforskningsprojekt 1992 ”Lika möjligheter för flickor och pojkar i läroplanerna för låg- och mellanstadieskolorna” – en fortsättning av det arbete som påbörjades i ett TENET-projekt för att skapa lika möjligheter i läroplanen för pojkar och flickor. Flickor och teknik 1992 Lärare från de deltagande skolorna utvecklade fyra modeller som de använde främst i årskurs 2. Syftet med projektet: • Att utveckla flickornas självförtroende och kompetens i teknik. • Att höja elevernas medvetande om stereotypt könsrollstänkande i arbetsliv och samhälle. • Att få eleverna att aktivt delta i planering och beslutsfattande, dvs. problemlösning. • Att få eleverna att ompröva traditionella ämnes- och yrkesval. Detta projekt bekostades delvis av EU. Riktlinjer för lärare 1994 Dessa riktlinjer formulerades för att hjälpa skolorna att nå en större förståelse för jämställdhetsfrågor i utbildningen och att undanröja könsdiskriminering i det dagliga arbetet i skolan. Jämställdhetspaketet 1994 1994 fick alla lågstadieskolor i landet ett jämställdhetspaket som innehöll följande publikationer: • Rapport från projektet 1992. • Riktlinjer för lärare. • Rapport från Arbetsgruppen för undanröjande av könsrollstänkande och stereotypa könsroller i läroböcker och läromedel för lågstadiet 1993. • Rapporten ”Undersökning om könsklyftan på lågstadiet”. • ”Könsfaktorer som påverkar samspelet i klassrummet”. Undersökning av könsrollstänkande 1994 Programmet utformades för att behandla frågan om könsrollstänkande. Det innefattar en video och stödmaterial. Syfte: Att skapa större medvetande om stereotypa roller med särskild tonvikt på könsroller. Att underlätta en attitydförändring på de områden där man observerar stereotypt rolltänkande. Att ge färdigheter i att behandla könsfrågor. Detta projekt har delvis bekostats av EU. 29 ”Passande jobb för en kvinna 1994” WITS (Kvinnor inom teknik och vetenskap) har gett ut ett häfte med titeln ”Passande jobb för en kvinna 1994”. I häftet beskrivs kvinnor som arbetar i en rad olika vetenskapliga och tekniska yrken, och den var tänkt att få kvinnliga studerande att vidga sina vyer och bredda sitt yrkesval. Könsrollsfrågor – ”Gender Matters” 1996 ”Gender Matters” består av en handbok och en video att användas av utbildare som leder studiedagar för lärare. Resursmaterialet innehåller aktiviteter som syftar till att höja medvetandet om könsrollsfrågor bland lärare, föräldrar och elever. De är tänkta att hjälpa lärarna att bli medvetna om sina egna attityder och förväntningar på elever, att ifrågasätta stereotypa attityder och beteenden och att utarbeta handlingsplaner och rutiner för jämställdhet. Utbildning- och vetenskapsministeriets utbildare har fått ytterligare specialutbildning i hur man använder materialet. Detta projekt har delvis bekostats av EU. Forskning om kvinnor i skolledning (första etappen 1996, andra etappen pågår). I projektet undersöks kvinnliga lärares karriärmönster på grundskolan i Irland. Syftet är att undersöka och analysera karriärmöjligheterna för kvinnliga lärare i Irland i dag och att undersöka möjliga vägar för att rätta till den ojämna könsfördelningen i skolledningarna. Samskolor och jämställdhet 1996 Detta forskningsprojekt beställdes av ministeriet för utbildning och vetenskap, och utfördes av institutet för ekonomisk och social forskning. Undersökningens huvudsyfte var att fastställa om skolor med både pojkar och flickor har negativa effekter på flickornas skolresultat och personliga och sociala utveckling, jämfört med skolor med åtskilda kön. 30 8. ITALIEN Den 29 juli 1997 tillsatte högskole- och forskningsdepartementet en arbetsgrupp för könsforskning och studier av kvinnans situation på högskolan (Gruppo di lavoro su Culture delle differenze e studi delle donne nella istituzione universitaria). Gruppen, som består av tre professorer och tre statsråd, har som syfte att arbeta för lika möjligheter för båda könen och underlätta för kvinnor att ägna sig åt högskolestudier och forskning. Arbetsgruppen skall ange bästa sätt att samarbeta och samverka med statliga och akademiska organ och de olika delar av högskolans administration som har hand om det förestående omstruktureringsarbetet inom högskolan och forskningen. På kort sikt kommer arbetsgruppens arbetsprogram att bygga på statistiska undersökningar och en enkät om vilka initiativ som tagits för kvinnostudier och kvinnocentra. På lång sikt kommer arbetsgruppen att skriva en rapport om kvinnor i högskolans värld och kvinnosynen, lyfta fram exempel på goda metoder med hjälp av sponsring och samfinansiering, inom ramen för samhället för livslångt lärande kvinnostudier och könsforskning. organisera ett forum för För framtiden har man bland annat beslutat följande: 1. Att ge ut en skrift om kvinnor och högskola. Initiativet kommer från jämställdhetsdepartementet, den nationella jämställdhetskommissionen inom ministerrådet, arbetsgruppen för könsforskning och studier av kvinnans situation på högskolan, och ISTAT (det italienska statistiska institutet). Skriften bör vara färdig i januari– mars 1999. Den kommer att bestå av en del med uppgifter och en analysdel. 2. Att organisera en gemensam konferens om kvinnor och vetenskap, sponsrad av både forskningsdepartementet och jämställdhetsdepartementet. I allmänna forskningscentret är jämställdhetskommissionen representerad enligt följande: ANPA (Agenzia Nazionale per l’Ambiente): under bildande CNR (Consiglio Nazionale delle Ricerche): JA ENEA (Ente per le Nuove tecnologie, l’Energia e l’Ambiente): JA INN: (Istituto Nazionale della Nutrizione): NEJ ISFOL: (Istituto Sure di Formazione e del Lavoro): JA ISPE ( Istituto Superiore per la Programmazione Economica): JA ISTAT (Istituto Centrale di Statistica): JA Jämställdhetskommissionen inom det nationella forskningsrådet bildades 1998. Det är en kommission som kan förnyas vart fjärde år och som består av fem forskare från forskningsrådet, en medlem av departementet för vetenskaplig forskning och en medlem av nationella jämställdhetskommissionen. 31 Kommissionen kommer att arbeta med följande: Främja bildandet av nätverk och andra informationstjänster för kvinnoforskning inom olika nationella och internationella vetenskapsgrenar. Samla statistiskt material om forskningspersonal och om vetenskaplig forskning inom det nationella forskningsrådet för att anlägga ett könsperspektiv på möjligheterna att slå in på den vetenskapliga banan och att nå högre befattningar, liksom på utvärderingen av den vetenskapliga produkten. På Europeiska kommissionens initiativ kommer ett italienskt centrum för kvinnor och forskning att inrättas inom forskningsrådet. Utarbeta innehåll och syfte för utbildningskurserna för ”kvinnliga forskningsledare”. Dessa kvinnor kan exempelvis inneha chefsposter i forskningsrådet. Kurserna kommer att organiseras inom ramen för projektet ”Emily i Italien”, som syftar till att föra fram kvinnor på ansvarsfyllda poster inom offentlig förvaltning och institutioner. Sprida Europeiska unionens initiativ, och i synnerhet verka för genomförandet av Femte ramprogrammet genom särskilda seminarier för kvinnliga forskare i forskningsrådet. Jämställdhetskommissioner har bildats vid följande universitet (vad gäller andra universitet har uppgift ännu inte lämnats) Brescia, Genua, Milano (katolska universitetet), Neapel 2, Palermo, Parma, Pavia, Pisa, Rom, Turin, Verona. Vad gäller vetenskap (men inte uteslutande) har kvinnoforskningen och uppbyggnaden av ”kvinnlig kunskap” inom olika vetenskapsgrenar ökat de senaste tjugo åren tack vara självständiga institutioner (forskningscentra, dokumentationsbyråer, bibliotek etc.). Dessa kvinnoinstitutioner är knutna till kvinnorörelsen, och redan innan kvinnostudier hade blivit ett ämne på universiteten arbetade de med att lyfta fram och stödja sådan forskning och sprida dess resultat. Vetenskapligt verksamma kvinnor i Italien är tämligen väl organiserade. Ett exempel är det informella nätverket av italienska kvinnliga forskare som bildades för ungefär tio år sedan, 1988, på initiativ av Bolognagruppen. Grupper för kvinnor och vetenskap fanns redan vid den tiden i Bologna, Genua, Milano, Rom, Turin, etc., bildade i kvinnorörelsens anda. Gruppen Coordinamento donne di scienza i Bologna samlade dessa grupper omkring sig och fick med sig kvinnor som var direkt engagerade i vetenskapligt arbete eller i strukturering eller organisering av vetenskap, och med samma intresse av att diskutera sina speciella erfarenheter i ljuset av frågor som aktualiserats av kvinnodebatten. Grupperna träffades regelbundet i tio år, minst en gång om året. Coordinamentomedlemmarna har dessutom varit med i flera allmänna initiativ över hela landet, som konferenser, debatter och kurser. Huvudfrågan har varit förhållandet mellan kvinnor och vetenskap, men även bioetiska aspekter på den nya teknologin. 32 9. LUXEMBURG Luxemburg har inget egentligt universitet. Det finns bara en ettårig högskolekurs, som skall ge luxemburgska ungdomar inspiration till och samtidigt förberedelse inför högskolestudier i ett annat europeiskt land. Det finns en lag, som just nu är under omarbetning, i vilken man fastlägger vissa kurser för en grundläggande högskoleutbildning, och man planerar även viss forskningsverksamhet. I den nya högskoleförordningen kommer man särskilt att se till att det erbjuds lika möjligheter för båda könen. Regeringen har vidtagit följande åtgärder: En stor kampanj för att höja medvetenheten om jämställdhetsfrågor ända från lågstadiet och förskolan, i samarbete med ministeriet för kvinnofrågor, som bildades 1995. Ett förslag till projekt för barn i förskoleåldern, med titeln ”att dela jämställdheten” (partager l’égalité), som bygger på kampen mot ett stereotypt rolltänkande. Ett initiativ att redigera om skolböcker och deras framställning av yrken och kvinnor. Ett projekt med namnet ”Eureka”. För att göra teknikämnet mer populärt bildade man klasser där tolvåriga flickor sattes i rena flickklasser, så att de fick ställa frågor utan att pojkarna var med. I dessa klasser kunde man observera att flickorna blev mer aktiva och ställde fler frågor än när pojkarna var i klassrummet. På gymnasiet har man bildat ett nätverk för att se till att de båda könen erbjuds samma möjligheter. Luxemburg har en mycket låg andel förvärvsarbetande kvinnor. 1991 låg siffran på 33 %, och för närvarande ligger den på 36 %. Det finns många förklaringar, varav en kan vara bristen på ordnad barnomsorg. För att råda bot mot detta planerar regeringen att låta barnen börja skolan vid tre års ålder i stället för vid fyra, som nu är fallet. Företaget Goodyear har ett mycket stort forskningscentrum i Luxemburg. Vid rekrytering av forskare försöker man följa principen att gynna kvinnor. Det finns därför många kvinnor som anställs av Goodyear och som deltar i forskning. Regeringen undersöker möjligheten att premiera företag som följer denna princip. Regeringen har tillsammans med arbetsmarknadens parter antagit en handlingsplan för arbetslivsfrågor. Enligt denna handlingsplan skall båda föräldrarna få sex månaders föräldraledighet var. Staten betalar en summa motsvarande den statligt reglerade minimilönen, och arbetsgivaren som godkänner pappaledigheten måste anställa en arbetslös som vikarie. Staten betalar en speciell bonus för varje kvinna som återvänder till sitt arbete. Den indirekta lönekostnaden betalas tillbaka med 60 %. En positiv diskriminering införs för kvinnor som går tillbaka till sitt arbete. Det finns också initiativ att försöka få fler kvinnliga egna företagare, eftersom det inte finns tillräckligt många kvinnor som startar eget företag. 33 10. NEDERLÄNDERNA Andelen kvinnliga ordinarie professorer uppgick 1997 till 5 %, andelen adjungerade professorer till 7,5 % och andelen biträdande professorer till 19,8 %. Könsfördelningen mellan tjänsterna är mycket ojämn: 50 % av männen är antingen adjungerade eller ordinarie professorer och de övriga är biträdande professorer, medan endast 20 % av kvinnorna är adjungerade eller ordinarie professorer och nästan 80 % är biträdande professorer. Vid sidan om denna hierarkiska segregation finns en utpräglad horisontell segregation som innebär att kvinnornas andel inom teknik och naturvetenskap är ännu lägre. I slutet av åttiotalet började utbildningsministeriet främja program för positiv särbehandling av kvinnor. Samtidigt började också högskolorna att på allvar sörja för barnomsorg och vidta mer allmänna stödåtgärder. Ministeriet utövade dock aldrig några påtryckningar eller tillgrep några sanktioner i detta hänseende. Resultatet var att åtgärderna för lika möjligheter inte så mycket kom kvinnor inom fakulteterna till godo utan snarare kvinnor inom administrationen. Inte förrän 1997 infördes en lag om lika representation för kvinnor i ledande positioner inom utbildningen. Enligt denna lag måste skolor och högskolor fastställa målkvoter och utarbeta en plan för att uppnå dem. Nyligen offentliggjordes ett forskningsarbete om kvinnors rörlighet i vetenskapliga tjänster som bekräftar lagens betydelse (Portegijs, W. Eerdaags evenredig? 1998). Denna lag om lika representation infördes emellertid nästan samtidigt med lagen om modernisering av högskolornas struktur, som ser ut att motverka den förstnämnda lagen, eftersom man i den senare förespråkar en decentraliserad högskolepolitik. Likaså verkar anställningen av kvinnor inte direkt främjas av den nya vikt som fästs vid ledningsfunktioner. För närvarande är en rad andra institutioner i färd med att utarbeta åtgärder för att öka andelen kvinnor i högre vetenskapliga positioner: rådgivande rådet för politiken inom vetenskap och teknik, föreningen för samarbetande högskolor och den nationella forskningsorganisationen (NOW). På utbildningsministeriets begäran har den nederländska föreningen för kvinnostudier analyserat den nationella forskningsorganisationens utvärderingsmetoder för att se om systemet är könsneutralt. Det nationella nätverket för kvinnliga professorer inledde nyligen en kampanj för att öka antalet utnämningar av kvinnliga professorer på högskolorna utifrån samma modell som satts upp för programmet för utjämning av högskolornas åldersfördelning. Det har också genomförts en rad kampanjer för att uppmuntra flickor att studera vetenskapliga och tekniska ämnen. Kvinnoforskningen fick en god start på åttiotalet. Numera finns ett officiellt erkänt forskningsorgan för kvinno- och könsforskning. 34 11. ÖSTERRIKE Österrike är en förbundsstat, vilket innebär att den lagstiftande och verkställande makten delas mellan styrande organ på förbundsnivå och delstatsnivå. Den högre utbildningen sorterar under förbundsregeringen, som är ansvarig för lagstiftning och tillämpning av lagarna på detta område. Enligt österrikisk lag inrättas universiteten av förbundsregeringen, medan de administreras centralt av det österrikiska federala vetenskapsministeriet. Detta innebär att universitetets personal är statstjänstemän, som är anställda antingen enligt lagar som reglerar offentlig anställning eller lagar som reglerar privat anställning. Anställningsformen har betydelse för kvinnornas karriärmöjligheter anledning: Medan jämställdhetslagarna inom den privata sektorn bara könsdiskriminering, innefattar jämställdhetslagarna inom den offentliga federala jämställdhetslagen) även bestämmelser som garanterar lika karriär för män och kvinnor. av följande skyddar mot sektorn (den möjlighet till I Österrike regleras högskolornas anställningsformer i statstjänstemannalagen. Det finns två olika akademiska befattningar inom högskolan: disputation och habilitation (docentkompetens). Den senare berättigar till en Venia Docendi (rätt att undervisa som professor). Att dela ut stipendier är en väg att hjälpa kvinnor att nå denna högre befattning. Syftet med dessa stipendier är att komma till rätta med underrepresentationen av kvinnliga professorer vid universiteten. (I Österrike är andelen kvinnor på denna nivå 4 %.) Den federala jämställdhetslagens mål är att få 40 % kvinnor på alla poster och i alla personalgrupper inom förbundsregeringens verksamhetsområden. Procentsatsen är beroende av kvalifikationer. Målet skall nås genom att kvinnor ges företräde vid tillsättningar inom förbundsstatsförvaltningen, vid befordran och vid uttagning till utbildning och kompetensutveckling. Exakt hur åtgärderna för befrämjande av kvinnors karriärmöjligheter skall utformas specificeras inte i lagen, utan överlåts åt respektive ministerium i förbundsregeringen. 1995 utformade vetenskapsministeriet den första planen för positiv särbehandling av kvinnor. Planen fick formen av en förordning, dvs. ett normgivande dokument som anger olika åtgärder för befrämjande av karriärmöjligheter för kvinnliga högskoleanställda. Denna plan för positiv särbehandling av kvinnor visade sig vara ett ganska effektivt rättsligt instrument och reviderades 1998. Bestämmelserna i förordningen är också till hjälp för arbetsgrupper med ansvar för jämställdhetsfrågor (se nästa stycke), eftersom de i detalj reglerar dessa gruppers roller vid tillsättning av personal. Dessutom skall högskolorna bistå arbetsgrupperna med lokaler, material och mänskliga resurser, så att de kan utföra det mandat som de fått att förhindra könsdiskriminering av kvinnor. I mindre utsträckning pågår vissa försök med att använda planen för positiv särbehandling för att få till stånd en strukturomvandling. Åtgärder för befrämjande av kvinnors karriärmöjligheter räknas exempelvis som relevanta för budgetplanering och anslagsfördelning när högskolans budget fastställs. På den enskilda högskolan måste rektorn vid tilldelningen av medel ta hänsyn till de förslag som arbetsgruppen lagt fram, och måste också anmärka på de punkter där hänsyn inte tagits till bestämmelserna om åtgärder för befrämjande av kvinnors karriärmöjligheter. Forskningsinstitutioner som står utanför högskolan omfattas inte av denna plan för positiv särbehandling. År 1993 företogs en genomgripande revidering av högskoleförordningen, vilket gav högskolorna ett långtgående självstyre. 35 För närvarande görs försök att organisera högskolorna som självständiga juridiska enheter, helt fristående från förbundsregeringen. En sådan organisation skulle innebära att den federala jämställdhetslagen och den federala tjänstemannalagen inte längre skulle gälla. Den nuvarande organisationen ger högskolorna rätt att i enlighet med lagen hantera sina egna angelägenheter självständigt, dvs. de är inte bundna av direktiv från myndigheterna. Vetenskapsministern har inget direkt inflytande på högskolans beslut. Under vissa betingelser får ministern emellertid, genom ett formellt administrativt förfarande, återkalla beslut som fattats av högskolan. Dessa betingelser är exempelvis könsdiskriminering vid anställning av högskolans personal. Förbundsregeringen fungerar på så sätt som en tillsynsmyndighet för högskolorna, som till största delen finansieras av förbundsstaten. Sedan 1991 har varje högskola en arbetsgrupp för jämställdhetsfrågor som i form av en sorts tillsynsorgan ser till att kvinnor inte könsdiskrimineras vid rekrytering. Medlemmarna i arbetsgrupperna för jämställdhetsfrågor har stort inflytande i personalfrågor. De måste informeras i alla tillsättningsärenden, och om de misstänker könsdiskriminering kan de lämna in en anmälan till vetenskapsministeriet om det diskriminerande beslutet. Som en följd härav avbryts tillsättningen och granskas av vetenskapsministern. Om man under granskningen finner att könsdiskriminering ägt rum, återkallas högskolans beslut genom en juridiskt bindande skrivelse. Den av vetenskapsministeriet utarbetade planen för positiv särbehandling är viktig i detta avseende, eftersom den innehåller en rad bestämmelser som stödjer arbetsgruppernas verksamhet. En av dessa bestämmelser är att kvinnostudier och könsforskning skall ha samma värde vid bedömning av en sökandes meriter. Tvärvetenskapliga arbeten och arbeten utanför universitetet inom området kvinnostudier och könsforskning kräver särskild uppmärksamhet. Enligt högskoleförordningen måste varje högskola upprätta en egen plan för positiv särbehandling av kvinnor utifrån högskolans speciella förhållanden. Detta tillkommer utöver vetenskapsministeriets plan för positiv särbehandling av kvinnor. De olika arbetsgrupperna är just nu inbegripna i arbetet med att upprätta sådana planer. 36 12. PORTUGAL Enligt en färsk undersökning har båda könen bidragit till den vetenskapliga utvecklingen i Portugal under de senaste 20 åren. Vad gäller kvinnorna var detta ett resultat av ett tydligt strävande under åttiotalet att avskaffa skillnaderna i utbildningsnivå mellan könen. Arbetet blev så framgångsrikt, att kvinnorna nu är väl etablerade i den ”yttre cirkeln” av den vetenskapliga världen. 13 Samma undersökning ger följande bild av situationen för kvinnliga studerande efter grundexamen: 53,4 % är universitetslektorer (mot 36,7 % män), 32,6 är biträdande professorer (33,9 % män) och bara 6,7 % är ordinarie professorer (24,4 % män). För att motverka den oförändrat sneda könsfördelningen inom vetenskapen har den övergripande jämställdhetsplanen (ministerrådets resolution nr 49/97 av den 24 mars) följande åtgärder inskrivna i sitt sjunde mål som gäller utbildning, vetenskap och kultur: Att presentera nya, bredare alternativ inför valet av studier och yrkesbana, i kombination med rådgivning och information till de studerande efter den nioåriga obligatoriska skolan om all utbildning på medelnivå och högre nivå och om vilka yrken dessa leder fram till. Det handlar även om att skapa möjlighet till korta praktikperioder på företag och inom central, regional och lokal förvaltning. Att underlätta för ungdomar att engagera sig på det kulturella, vetenskapliga och tekniska området och att få dem att vilja delta i experimentella undervisningsprogram. Att införa socioekonomiska aspekter i finansieringsplaner för FoTU. Med tanke på sambandet mellan dokumenterade kunskaper och deras socioekonomiska värde å ena sidan och läroplanens struktur och resultat å andra sidan, antogs IOFID:s gränsöverskridande projekt för lika möjligheter i lärarutbildningen 1995-1997. Projektet, som samordnas av Öppna högskolan i samarbete med kommissionen för jämställdhet och lika rättigheter, har lett till en rad olika studieplaner i syfte att införa ämnesområden relaterade till jämställdhet och lika rättigheter för båda könen, till exempel: 13 Natur och kultur. Kön: stereotyper, jämförelser och roller. Språk och utbildning. Kroppsspråk. Könsdiskriminering i undervisningen. Lika möjligheter och informations- och kommunikationsteknik. A Comunidade Científica Portuguesa nos finais do Século XX – Comportamentos, atitudes e expectativas (coordenação de Jorge Correia Jesuino), 1995, Celta, Oeiras (pág. 160). 37 13. FINLAND Åtgärder för att främja jämställdheten mellan könen inom forskning och akademiskt arbete har sedan början på åttiotalet vidtagits av Finska akademien, utbildningsministeriet och de nationella jämställdhetsorganen, dvs. rådet för jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsombudsmannen. Dessa åtgärder har bestått i att dels övervaka och främja jämställdheten mellan könen i den akademiska världen, särskilt vad gäller kvinnliga forskare och högskolelärare, dels främja kvinnostudier och könsforskning. Sedan början av åttiotalet har Finska akademien beviljat medel för kvinnostudier (forskningsprojekt, nationell samordning, nätverk). År 1981 inrättade Finska akademien och det nationella rådet för jämställdhet mellan kvinnor och män en tjänst som nationell samordnare av kvinnostudier, placerad i rådets sekretariat. Rådet för jämställdhet, som bildades 1972, är ett rådgivande parlamentsutskott med permanent sekretariat. Det har till uppgift att kartlägga och främja jämställdheten mellan könen på alla områden i samhället. Rådets underkommitté för forskning bildades 1981. Den nationella samordnarens och forskningskommitténs huvuduppgifter är att främja kvinnostudier och könsforskning samt kartlägga och främja jämställdheten i den akademiska världen genom konferenser, opinionsbildning, lobbying, råd- och informationsservice, bland annat i form av ett nyhetsbrev. Utbildningsministern tillsatte 1982 en kommitté för att kartlägga vilka hinder som finns för kvinnliga forskare, och 1986 tillsattes en uppföljande arbetsgrupp. En nationell undersökning av kvinnors ställning i den akademiska världen utfördes igen 1997 av en arbetsgrupp inom Finska akademien. Högskolestatistiken (den nationella KOTAdatabasen, som också finns tillgänglig på Internet), innefattar sedan 1989 även kön som en variabel för studerande, examina och akademiska tjänster. Jämställdhetslagen, som syftar till att hindra diskriminering på grund av kön och att främja jämställdheten mellan män och kvinnor, trädde i kraft 1987. Jämställdhetsombudsmannen tillkom för att övervaka hur den lagen efterlevs. I jämställdhetslagen läggs särskild vikt vid utbildning som ett viktigt åtgärdsområde och vid att utbildningsinstitutionerna skall se till att undervisning, forskning och undervisningsmaterial främjar jämställdheten mellan könen. År 1990 gav jämställdhetsombudsmannen ut riktlinjer för jämställdhetsarbetet vid högskolorna. Dessa riktlinjer fick sedan ingå i utbildningsministeriets jämställdhetsplan. Jämställdhetslagen gjorde det möjligt att anmäla könsdiskriminering (vid t.ex. graviditet, barns födelse och föräldraskap) vid nyanställning, arbetsförhållanden eller uppsägning. Mellan januari 1991 och maj 1997 anfördes 33 klagomål från högskolorna. Den som anmäler könsdiskriminering måste ta ärendet till domstol för att få ersättning. Domstolen kan döma arbetsgivaren att betala ersättning (högst 50 000 finska mark – 8 409 EURO). Flera ärenden från högskolorna har gått till domstol, och ersättning har betalats i vissa fall, men uppgifterna har ännu inte analyserats systematiskt. Jämställdhetslagen skrevs om 1995, och en kvotparagraf infördes. Lagen föreskriver nu att det lägsta procenttalet för män eller kvinnor i regeringskommittéer, parlamentsutskott och andra motsvarande organ skall vara 40, utom i de fall det finns särskilda skäl till en annan fördelning. Lagen gäller också de fyra nationella forskningsråden, liksom Finska akademiens styrelse. Hälften av ledamöterna i dessa 38 organ är för närvarande kvinnor, med undantag för forskningsrådet för naturvetenskapliga studier och teknik, där 30 % är kvinnor. En annan förändring som gjorts i jämställdhetslagen sedan 1995 är att krav på jämställdhetsplaner införts. Alla arbetsgivare med minst 30 anställda skall, i den årliga personal- och utbildningsplanen eller i handlingsplanen för arbetsmiljö, införa åtgärder för att främja en jämnare könsfördelning på arbetsplatsen. Detta gäller alla högskolor, forskningsinstitutioner och liknande. Det finns emellertid inga påföljder angivna i lagen om så inte sker. Den finska familjepolitiken syftar till att göra det lättare att kombinera arbete och barn. Föräldraledigheten är 263 dagar, varav 158 kan tas ut av vardera föräldern. Sedan 1996 är rätten till daghem för alla förskolebarn (under 7 år) inskriven i lagen. Under perioden 1995–1997 inrättade utbildningsministeriet åtta professurer i kvinnostudier för fem år. Efter denna femårsperiod hänskjuts beslutet att bekosta dessa professurer till högskolorna. En forskningsprofessur i kvinnostudier, Minna Canth-professuren, inrättades av Finska akademien 1998. Sedan 1998 riktar Finska akademien en särskild uppmaning till kvinnliga forskare att lämna in ansökningar om forskningsmedel inom ramen för den allmänna ansökningsomgången. Här följer några av de konkreta åtgärder som Finska akademien har vidtagit för att underlätta en kombination av forskning och barn: För forskningstjänster efter doktorsexamen (3 år): efter skriftlig ansökan kan en förlängning av tiden beviljas, motsvarande tiden för graviditets- eller föräldraledighet, liksom för militärtjänst eller liknande. För forskare verksamma utomlands är anslagen till forskare med barn i beroende ålder högre. På högskolorna varierar förhållandena, men i de flesta fall finns följande: Jämställdhetskommittéer, som vanligen inte har verkställande makt eller ombudsmannabefogenheter, utan mer strategiska, planerande och informerande funktioner. Jämställdhetsplaner eller andra planer där jämställdhetsfrågorna ingår, t.ex. personalutvecklingsplaner. Riktlinjer för hur man förhindrar sexuella trakasserier. ett årligt pris för främjande av jämställdhet mellan könen (25 000 finska mark – 4 205 EURO, Helsingfors universitet, sedan 1996). Sedan 1996 har högskolornas jämställdhetskommittéer organiserat en årlig rikskonferens. Den första europeiska konferensen om jämställdhet mellan könen inom den högre utbildningen organiserades i Helsingfors 1998, av flera jämställdhetskommittéer gemensamt. Resultatet från denna konferens var bildandet av ett europeiskt nätverk för jämställdhet mellan könen inom den högre utbildningen, för vilket Helsingfors universitet skall vara värdinstitution. 39 14. SVERIGE I Sverige är andelen kvinnor inom forskningen också liten. I den akademiska världen finns ytterst få kvinnor representerade högst upp i hierarkin. 1997 var bara 10 % av de omkring 2 000 professorerna kvinnor. I andra delar av den offentliga sektorn är andelen kvinnor på höga positioner betydligt högre. I 1993 års forskningsproposition presenterade regeringen ett tiopunktsprogram för att främja jämställdheten mellan könen i den högre utbildningen. Huvudinnehållet i propositionen var att öronmärka speciella anslag avsedda att främja jämställdhetsarbetet. 1995 agerade riksdagen på en proposition från regeringen angående jämställdhet mellan kvinnor och män respektive flickor och pojkar i undervisningen. Regeringspropositionen innehöll en rad förslag angående främjande av jämställdheten såväl inom det allmänna skolsystemet (grundskola och gymnasium) som inom högre utbildning och forskning. 1996 lade regeringen fram en forskningsproposition som innehöll förslag om att i högre grad främja forskning med ett könsperspektiv. Bland annat föreslogs att medel skulle anslås för att tillsätta 18 tjänster med inriktning på könsforskning, varav sex professurer. Medel skulle också anslås för att bilda ett sekretariat i form av ett självständigt organ knutet till en högskola (slutligen valdes Göteborgs universitet) med uppgift att undersöka, skapa opinion för, stimulera och ge information om könsforskning. Alla åtgärder som föreslogs i propositionen har nu slutförts. 1997 beslutade regeringen att det skulle upprättas jämställdhetsplaner med mål för alla högre utbildningsinstitutioner. Varje högskola fick sig tilldelat ett mål i form av en siffra motsvarande antalet nya kvinnliga professorer som skulle tillsättas. Siffrorna räknades delvis ut med utgångspunkt från en beräkning av antalet kvinnor med tillräckliga meriter för att bli professorer eller biträdande professorer i det aktuella ämnet. Därefter är det den enskilda institutionens ansvar att locka till sig kvalificerade kvinnliga sökande. Tidsgränsen för att nå det första målet har satts från 1997 till 1999, och konsekvensen av att inte ha uppfyllt målet kan bli att en del av medlen för tillsättningarna fryses. Regeringen kan bestämma att medlen bara får användas till att rekrytera professorer av det underrepresenterade könet. Inledningsvis har 32 professurer för det underrepresenterade könet inrättats. Dessa tjänster finansieras från tre håll, nämligen utbildningsdepartementet, forskningsråden och den aktuella högskolan. Institutioner som är intresserade att få en av professurerna kan vända sig till forskningsrådet. Detta initiativ gäller också 73 forskningsassistenttjänster för det underrepresenterade könet och finansiering av 120 stipendier för kvinnor med akademisk grundexamen och för kvinnliga gästprofessorer. Andra intressanta åtgärder som den svenska regeringen vidtagit på senare år för att främja jämställdheten mellan män och kvinnor inom högre utbildning och forskning är följande: 40 Åtgärder för att utjämna skillnaden mellan studieområden som är starkt dominerade av män respektive kvinnor. Bildandet av en rådgivande grupp för jämställdhet mellan kvinnor och män inom högre utbildning och forskning, direkt underställd utbildningsministern (1992-1997). En ny paragraf har införts i instruktionerna till forskningsråden och sektorernas forskningsorgan med innebörden att råden ansvarar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. En samordningsgrupp för forskningsråden har bildats med uppgift att samordna forskningsrådens jämställdhetsarbete, könsforskning och tvärvetenskapliga aktiviteter. Universitet och högskolor har fått i uppgift att öka andelen kvinnliga studerande på naturvetenskapliga och tekniska program och att öka andelen manliga studerande på institutionen för lärarutbildning och i sjuksköterskeutbildningen. Detta ingår i de pågående strävandena att utjämna skillnaderna mellan de utbildningsområden som är starkt dominerade av endera könet. Ett av de fem programområdena inom Folkhälsoinstitutet gäller kvinnors hälsa. I programförklaringen påpekas att lagstiftning, forskning, undervisning, arbetsliv och medicinsk och annan behandling till större delen är baserad på mäns behov och förutsättningar. Under 1995 finansierade Folkhälsoinstitutet flera regionala och lokala projekt om kvinnors hälsa. Insatser har också gjorts för unga kvinnor. 1995 anslog regeringen även medel (1,5 miljoner kronor – 169 071 EURO) för utveckling av projekt med syfte att integrera frågor om kvinnors hälsa i den medicinska grundutbildningen, liksom i fortbildningen av verksamma läkare. Sedan 1996 har hälsosituationen för vårdpersonalen (främst kvinnor) särskilt uppmärksammats. Ett forskningsprojekt i ämnet pågår och kommer att slutföras under 2001. I augusti 1996 presenterade en kommitté med uppgift att undersöka hur män respektive kvinnor tas emot och behandlas på sjukhus och vårdinrättningar sin slutrapport för regeringen. Kommittén föreslår bland annat ökat stöd till forskning om kvinnors hälsa, ytterligare åtgärder för att införa ett könsperspektiv i medicinsk och annan utbildning och metoder att utvärdera och följa utvecklingen på området. Rapporten granskas för närvarande av socialdepartementet, för att senare ligga till grund för ytterligare åtgärder inom området för kvinnors hälsa. 41 15. STORBRITANNIEN Regeringen har tagit ställning för jämställdhet mellan könen och lika möjligheter för kvinnor och män. Den arbetar på flera vägar för att avskaffa könsdiskriminering. I vitboken om vetenskap, ingenjörskonst och teknologi (”Realising our Potential: a Strategy for Science, Engineering och Technology SET”) som gavs ut i maj 1993 lade regeringen särskild vikt vid betydelsen av att locka fler kvinnor till dessa viktiga verksamhetsområden. Kvinnorna utgör 46 % av den civila arbetsstyrkan i Storbritannien. I mars 1993 tillsatte kanslern för hertigdömet Lancaster en oberoende kommitté ”Kvinnor inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi” för att ge råd om hur kvinnors potentiella kunskap lämpligast skall kunna tas till vara för nationens bästa och till fördel för vetenskap, ingenjörskonst och teknologi. Kommitténs rapport ”The Rising Tide” gavs ut i februari 1994. I rapporten understryker kommittén att det, vid sidan av den personliga tillfredsställelsen av en utmanande yrkesbana, finns sunda ekonomiska skäl till att locka kvinnor till vetenskap, ingenjörskonst och teknologi och se till att de vill stanna. Regeringen har noga studerat alla aspekter i rapporten. Den tar upp många av rekommendationerna, inklusive förslaget om inrättandet av en utvecklingsenhet inom avdelningen för vetenskap och teknik med ansvar för en rad olika frågor. Regeringen har tagit som sin uppgift att se till att både mäns och kvinnors begåvning och kunnande utnyttjas så effektivt som möjligt. Som ett led i detta strävande bildades 1994 utvecklingsenheten inom avdelningen för vetenskap och teknik OST.( Office of Science and Technology) Från och med 1998 ingår OST i handels- och industriministeriet, och utvecklingsenheten ”Promoting SET for Women” ("Fler kvinnor inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi") samverkar med utbildnings- och arbetsmarknadsministeriet och en rad andra statliga, privata och frivilliga organisationer. Utvecklingsenheten främjar, stimulerar och hjälper till med samordningen av verksamheten i många befintliga expertorgan och organisationer som verkar för att fler kvinnor skall delta i vetenskapligt arbete och för jämställdhet i allmänhet. Syftet är att höja allmänhetens medvetande om vad kvinnor kan tillföra och faktiskt tillför vetenskap, ingenjörskonst och teknologi, att se till att det ges tillräcklig studierådgivning rörande områdena vetenskap, ingenjörskonst och teknologi, att kartlägga, sprida och främja goda anställningsrutiner och offentliggöra de ekonomiska fördelarna, att skapa en databas med namn på kvinnliga experter för att främja rekrytering till högre befattningar, att noga följa utvecklingen och undersöka vilka resultat som kommit fram av initiativen att rekrytera kvinnor till vetenskapligt arbete. Utvecklingsenheten har ett nära samarbete med utbildningsministeriet, industriministeriet och forskningsråden. 42 Utvecklingsenheten bildades för att den skulle arbeta med de rekommendationer som gjordes i rapporten ”The Rising Tide”. Här följer några av dessa: 1. ”Rådet för vetenskap och teknik bör erbjudas tillfälle att ta del av rapporten.”. 2. ”Utbildningsministeriet och lärarutbildningsanstalterna bör se till att den grundläggande lärarutbildningen, liksom lärarnas kompetensutveckling i jämställdhetsfrågor även innehåller anvisningar om hur man kan få både flickor och pojkar att behålla sitt intresse för naturvetenskapliga ämnen.” 3. ”Inspektionsenheten Offsted (The Office for Standards in Education) bör rutinmässigt granska skolans jämställdhetsplaner för att fastställa deras kvalitet och effektivitet”. 4. ”Handlingsplaner för lika möjligheter för båda könen bör vara en naturlig del av en organisations eller ett företags strategi. Genomförandet av dessa planer bör noga följas upp och dokumenteras i årsberättelserna”. 5. ”Utvecklingsenheten i OST bör initiera en serie pilotstudier för att kartlägga och sprida information om ekonomiska och andra fördelar av befintliga kvinnovänliga ledningsrutiner inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi”. 6. ”Regeringen bör låta barnomsorgsavgifterna vara avdragsgilla i deklarationen när båda föräldrarna, eller i enföräldersfamiljer en förälder, arbetar. Dessutom bör regeringen öka antalet daghem som finansieras av allmänna medel”. 7. ”Arbetsmarknadsministeriet bör ge statligt stöd och särskilda resurser till projekt som lyckats med att få tillbaka kvinnor till verksamhet inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi, så att framtiden tryggas för dessa projekt och så att fler kvinnor som överväger att komma tillbaka kan dra fördel av den här typen av stöd.”. 8. ”Anslagsgivande organ bör göra anslagen mer flexibla för docenter och forskarassistenter så att potentiella stipendiater inte missgynnas av att deras rörlighet eller möjlighet till heltidsarbete begränsas av deras familjesituation.”. 9. ”Arbetsgivare och institutioner bör lägga upp och föra egna databaser och nätverk med namn på kvinnliga forskare och ingenjörer som är tillräckligt meriterade för att sitta i deras styrelser och kommittéer eller för att utnämnas till offentliga tjänster. Ett centralt databasregister bör föras av OST, och uppdateras årligen för att sprida denna information”. 10.”Ministerier och andra arbetsgivare bör sätta upp det specifika målet att av alla offentliga tillsättningar och högre befattningar inom vetenskap, ingenjörskonst och teknologi, inklusive ordförandeposter, senast år 2000 minst 25 % skall besättas med kvinnor.”14 14 The Rising Tide – A Report on Women, Engineering and Technology -, HMSO, London 1994. 43 BILAGA 2 STATISTIK Utdrag ur Europeiska kommissionens publikation: ”Nyckeldata om utbildning i Europeiska unionen 1997” (figur F14, s. 98–99) 44 KVINNOR STUDERAR HELST KONST OCH MEDICIN Kvinnor föredrar vissa ämnesområden framför andra. För hela Europeiska unionen gäller att fler kvinnor än män väljer medicinska ämnen, vilket även omfattar sjuksköterskeutbildning, samt humaniora, praktiska konstnärliga ämnen och teologi. Kvinnornas dominans inom medicinska ämnen är tydligast i Danmark (80 %), Finland (84 %) och Storbritannien (77 %). I Italien är visserligen könsfördelningen jämn inom medicinen, men ämnesområdet humaniora, praktiska konstnärliga ämnen och teologi lockar alltjämt fler kvinnor än män. För alla medlemsstater gäller att kvinnor brukar vara underrepresenterade inom matematik och datavetenskap och inom teknik och arkitektur. Andelen kvinnor som väljer dessa ämnen är dock procentuellt högre i Spanien, Italien och Portugal än i andra medlemsstater. FIGUR F14: ANDELEN KVINNLIGA STUDENTER I HÖGRE UTBILDNING UPPDELAT EFTER ÄMNESOMRÅDEN, 1994–95* Belgien: 1993–94. 45 FIGUR F14 (FORTS.): ANDELEN KVINNLIGA STUDENTER I HÖGRE UTBILDNING UPPDELAT EFTER ÄMNESOMRÅDEN, 1994–95* Belgien: 1993–94. Även i EFTA- och EES-staterna är det fler kvinnor än män som studerar medicinska ämnen (över 75 %) samt humaniora, praktiska konstnärliga ämnen och teologi. Kvinnor är underrepresenterade inom matematik och datavetenskap och inom teknik och arkitektur. FÖRKLARING Eurostat klassificerar utbildningsområdena enligt ISCED-definitionerna, varför ämnena delas upp i åtta grupper, nämligen humaniora, praktiska konstnärliga ämnen och teologi, samhällsvetenskap (omfattar företagsekonomi, information och journalistik), juridik, naturvetenskap, matematik och datavetenskap, medicin (omfattar sjuksköterskeutbildning), teknik och arkitektur (omfattar yrkes- och industritekniska utbildningar) samt övrig och ospecificerad utbildning (omfattar lärarutbildning samt yrkesutbildning med inriktning på lant- och skogsbruk, hushållsekonomi och tjänstesektorn). * EN Humanities, applied arts and theology Social science Law Natural science Mathematics and computer science Medical science Engineering and architecture Other SV Humaniora, praktiska konstnärliga ämnen och teologi Samhällsvetenskap Juridik Naturvetenskap Matematik och datavetenskap Medicin Teknik och arkitektur Övrigt 46