Praktiknära
FORSKNING
evidensbaserade metoder
hälsoekonomi
ARBETSHÄLSA
Irene Jensen
Professor i företagshälsa och
personskadeprevention
Syftar till…
…att stödja användandet av evidensbaserad praktik i
hälsofrämjande insatser på arbetsplatser genom att:
utveckla och utvärdera metoder för att främja
arbetsförmåga, arbetshälsa och produktivitet.
testa metoder utifrån dess effekter på
arbetsförmåga, prestationsförmåga och
sjukfrånvaro.
utvärdera metoders kostnadseffektivitet
Utarbeta implementeringsstöd
1 september 2013
2
Exempel på pågående forskning inom programmet
Att förebygga Stressrelaterad psykisk
ohälsa
Förebyggande insatser på arbetsplatsen,
Samarbete med Örebro LL,
Gävledalahälsan, Feelgood
Mobbning inom akademi och industri
Riskfaktorer för framtida mobbning på
arbetsplatsen,
Checklista utarbetas för användning i
SAM
Riskbruk
Tidiga insatser i arbetslivet mot
alkoholberoende
Samarbete med Sveriges
företagshälsor, ett antal FHV
Ulrik Hermansson berättar på
konventet
Arbetsmiljöekonomi
Malin Lohela Karlsson berättar
på konventet
Samverkanspartner söks för test av
checklistan - 2014
1 september 2013
3
Några nya resultat:
Hälsokontroller och förändring av levnadsvanor-
individnivå
Motiverande samtal via FHV effektivt för beteendeförändring
inom livsstil (Kwak L. et al 2012)
Internationella sammanställningar av det vetenskapliga
kunskapsläget om hälsokontroller:
Allmän hälsoscreening ingen effekt på framtida sjukdom eller
förtidig död (Krogsböll 2012)
Regelbunden riskscreening följt av feedback och
strukturerade insatser effektivt (Soler et al 2010)
1 september 2013
4
Forts några resultat
”Hälsokontroller” - Arbetsplatsnivå
Evidensbaserat SAM. Oberoende utvärdering visar att AHA-metoden
leder till:
Ökad effektivitet och produktivitet upp till 5%
Den ökade produktivitet förklaras av kvalitetshöjning av human
kapitalet (förbättringar i hälsa och ”arbetstrivsel”)
Ökningen sker över tid så uthållighet i insatsen är nödvändig för
optimal effekt.
F. Ødegaard, P. Roos, IFAU 2012
Implikationer: Inkludera evidensbaserade metoder för hälsa och
psykosocial arbetsmiljö i SAM arbetet med en participativ metodik
1 september 2013
5
Systematiskt arbetsmiljöarbete för hälsa och
säkerhet
Reglerat via lagar och regelverk eller ”frivilligt” ?
Båda systemen ger ökade kunskap och engagemang, ökat antal
insatser och minskat antal skador, minskad sjukfrånvaro samt
ökad produktivitet
Robson 2007, Systematic review, Safety science
starkt stöd för positiv effekt när anställda aktivt medverkar och
engagerar sig i hälso- och säkerhetsarbetet .
Mindre stöd för effekt av skyddskommittéer och liknande
Milgate (2002), Work
1 september 2013
6
Forts några resultat:
Stressrelaterad psykisk ohälsa
Långtidssjukskrivna med psykiska besvär. Högst chans att återgå i
arbete om insatser på arbetsplatsen genomförs alternativt byte av
arbete.
Bryngelsen A. et al. 2012
Implikationer: Arbetsplatsen den viktigaste aktören i arbetslivsinriktad
rehabilitering. Stöds av tidigare internationell forskning. Även slutsats
från rehabiliteringsrådet.
1 september 2013
7
Rehabiliteringsrådet rekommendationer
1 september 2013
8
Forts några resultat:
Intervjuer med rehab patienter om betydelsen av
konkreta insatser för återgång i arbete tidigt i rehab
arbetet
Rehabiliteringen fokuserar på arbete i liten utsträckning. Sker mestadels
genom diskussioner mellan patienterna och personalen, och utan
samverkan med arbetsgivaren.
Genom diskussionerna på rehabiliteringen fick patienterna förhoppningar
om hur deras kommande arbetsliv skulle te sig men när de senare inte
uppfylldes kände deltagarna en stark besvikelse.
Efter rehabiliteringen kände patienterna sig ensamma i processen mot
arbetsåtergång och saknade stöd från rehabiliteringspersonalen.
Många deltagare kände sig efter rehab missförstådda av sina chefer vilket
försämrade deras möjligheter att acceptera och ta emot de anpassningar på
arbetsplatsen som faktiskt erbjöds dem.
Hellman T. 2013
1 september 2013 Therese
9
Hellman
Forts några resultat:
Utvärdering Rehabiliteringsgarantin
Fördelningen mellan ”vårdande” insatser och aktiva insatser för
arbetsåtergång bör belysas
Möjligheter för kontakter med arbetsplats, uppföljning samt
ansvarsfördelning mellan olika aktörer bör belysas
Rehabiliteringspersonal inom hälso- och sjukvården är ovana att
tydligt fokusera på arbetsrelaterade åtgärder
Kraven på insatser i nära anslutning till arbetet och arbetsplatsen bör
förtydligas.
För att insatser ska leda till ökad arbetsåtergång krävs troligen en
tydlig och välfungerande samverkan med arbetsplatsen och externa
aktörer från andra instanser.
Hellman T. Delrapport till socialdepartementet aug 2013
1 september 2013
10
Vad ska särskilja Företagshälsa mot vården….?
Kunskap om arbetets påverkan på hälsan
Kunskap om arbetsplatsen
Kunskap om effektiva åtgärder på arbetsplatsen
Möjligheterna att arbeta i nära kontakt med/på uppdrag av
arbetsgivaren
Möjligheterna att arbeta med åtgärder direkt på/med arbetsplatsen
Som arbetsgivare förväntar du dig hjälp med åtgärder i relation till
arbetet – inte vård!
Hur ofta pratar du först vård och först senare arbete
Hur ofta har du tidigt planeringsmöte med närmsta chef
Hur ofta ställer du frågan till patienten/närmsta chef ”är det fler på din
arbetsplats som har liknande besvär”
1 september 2013
11
Participativ metodik inom arbetshälsa
Starka belägg för positiva effekter
En metodik där man fokuserar på att involvera den anställde för att
fånga problemet och lösning utifrån hur den anställde ser det.
Den anställde tar aktivt del i mötet genom att själv:
beskriva sina besvär och problem relaterat till arbetet,
diskutera funktionsnedsättning i relation till arbetet
Diskutera möjliga/nödvändiga förändringar i relation till arbetet
Göra en handlingsplan
Om arbetsrelaterade besvär där FHV kan vara behjälplig ta omgående
kontakt med arbetsgivare/närmsta chef för ett planeringsmöte (ex med
hjälp av KOF, ADA)
1 september 2013
12
Exempel på frågor i KOF-intervjun som behandlar psykisk och kognitiv
förmåga
Margareta Torgén, AMM, Uppsala
Arbetsmiljöproblem ger mer produktionsbortfall än
hälsoproblem
Förebyggande mer effektivt ur ett
arbetsgivarperspektiv än efterhjälpande
För ”friska arbetsplatser” kräv av leverantörer av företagshälsa:
Öppen och dokumenterad redovisning av:
vilket vetenskapligt stöd insatsen/metoden har för att åstadkomma det du
som arbetsgivare avser att uppnå (ex minska sjukfrånvaro, öka engagemanget
och produktivitet, minska risk för stress, vibrationsskador etc)
formell kompetens och erfarenhet hos utföraren för att genomföra den
specifika insatsen
hur organisationen tillser att nya rön integreras och kvalitetssäkras i
verksamhetens tjänsteutbud
Samt att FHV involverar närmsta chef tidigt i processen så att denna kan vara
aktivt delaktig när anställd erbjuds hjälp via FHV
1 september 2013
14
Företagshälsans riktlinjegrupp –
Implementeringsstöd för evidensbaserad praktik
Finansiering
från AFA
Försäkring
och FORTE!!
Sammanställning
av
Prioriterings
metoder
kommitté
Företagshälsans
riktlinjegrupp
Ekonomisk
analysgrupp
Akademisk företagshälsa
1 september 2013
15
Deltagare riktlinjegruppen
FHV
Namn
Annika Berndtsson
Bodil Carlstedt-Duke
Per Blomquist
Yrkeskategori
Företagssköterska
Företagsläkare
Arbetsmiljöingenjör
Ebba Nordrup
Kjerstin Stigmar
Beteendevetare
Leg sjukgymnast/ergonom
Lisa Edén
Hälsovetare/Hälsopedagog
Lotta Rahm
Hälsoutvecklare
Michael McKeogh
Företagsläkare
Ragnhild Ivarsson Walther Företagsläkare
Rolf Hagström
Arbetsmiljöingenjör
Stella Ziemelis
Ergonom
Karolinska Institutet
Irene Jensen
Professor
Charlotte Wåhlin
Forskare
Lydia Kwak
Forskare
Sveriges Företagshälsor
Lars Hjalmarson
Marie Dahlgren
Tillhörighet
Previa / Lund
Järfällahälsan
Företagshälsovården
Runstenen AB
Landstingshälsan i Örebro
Kommunhälsan i Växjö
Hälsan & arbetslivet
Göteborg
Previa
Uddevalla
Feelgood Företagshälsa
Linköping
Manpower Hälsopartner
Feelgood Företagshälsa
Landstingshälsan i Värmland
Enheten för interventions- och
implementeringsforskning, IMM
Enheten för interventions- och
implementeringsforskning, IMM
Enheten för interventions- och
implementeringsforskning, IMM
Sveriges företagshälsor
Sveriges företagshälsor
1 september 2013
16
Inbjudna experter för riktlinjer ländrygg
Hannu Määttenen, ortoped specialist, KI
Svend Erik Mathiesen, professor ergonomi, Gävle högskola
Jonas Källström, FHV läkare, Madelene Malvezzi, Beteendevetare, St
Erikshälsan
Margareta Torgen, forskare (KOF metoden)Uppsala
Nelleke Heijemans, Motiverande samtal, SLL
1 september 2013
17
Strategier för ländryggbesvär
Ryggundersökning
Utredning av besvären. Matris röda
flaggor. Finns några indikationer
gällande röda flaggor? Se röda boxen
Ja
Gå vidare med adekvat
medicinsk utredning samt
bilddiagnostik.
Samsjuklighet (ex svårare psykiatriska sjukdom,
annat fysiskt handikapp, etc.),
nej
Utred risknivå. OMPSQ
formuläret samt fråga om
arbetsåtergång. Hög risk? Se
gula boxen
Nej
Ja
Evidensbaserade råd om
aktivitet, uppmuntra till aktivitet,
Ryggboken, undvik sjukskrivning,
träning hos sjukgymnast och
beteendevetare,
arbetsplatsutredning och
anpassning, kontakta arbetsplats.
Skriftlig info arbetsgivare,
närstående. Regelbunden tät
uppföljning. Smärtlindring.
Kvarstående arbetsoförmåga?
Nej
Evidensbaserade råd om
aktivitet, uppmuntra till
aktivitet FAR, ledarstöd
träning med uppföljning,
undvik sjukskrivning.
Ryggboken,
arbetsplatsutredning och
anpassning, kontakta
arbetsplats, Uppföljning,
smärtlindring
OMPSQ
Total poäng under 90 indikerar en låg risk för
långvariga funktionsnedsättande problem.
Total poäng mellan 90 och 105 indikerar en
moderat risk för långvariga
funktionsnedsättande problem.
Fortsatt uppföljning av
träning och aktivitet.
Total poäng på 106 poäng eller mer indikerar en
hög risk för långvariga funktionsnedsättande
problem.
Remittera inte till bilddiagnostik
om inte röda flaggor eller
indikationer på behov av kirurgi
Smärtlindring
Läkemedel: paracetamol, NSAID
Manipulation
Akupunktur
Ja
Multimodal rehabilitering
specialistrehabilitering
Förekomst av Röda flaggor dvs. medicinska
indikationer på annan allvarlig sjukdom
Innehåll riktlinjen
Flödesschema utredning och insats för ländryggsbesvär
Mer detaljer kring vad och hur man utreder och vilka insatser:
Arbetsplatsen, Självhjälp, Läkare, sjukgymnast, Ergonom/arbetsterapeut,
ingenjör, beteendevetare, hälsovetare
Vad behövs för att få detta att fungera på FHVimplementeringsunderlag (organisatoriska förutsättningar,
kompetens mm mm)
Uppskattad tidsåtgång
Referensunderlag som använts i arbetet
Arbetsplan
Färdigställande av riktlinjen, okt 2013
Remiss till bl a yrkesföreningarna inom FHV smat enskilda experter
inom området, okt-nov 2013
Revidering utifrån inkomna synpunkter nov 2013
Kommunikationsplan (görs tillgänglig helt fritt via olika medier)
Release 16 dec 2013 via seminarium
Vetenskaplig utvärdering görs av implementeringen av riktlinjen
Samarbetspartners söks för studie 2014
1 september 2013
20
Tack för att ni lyssnat!
Blogg: professornharordet
Twitter: @professorns
Hemsida: www.fhvforskning.se
