Kvalitetsredovisning 2011-12
Daldockans Förskola
-2-
Innehållsförteckning
1 FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR
-
Grundfakta om förskolan
Underlag och rutiner för årets
kvalitetsredovisning
Antal årsarbetare i barngrupp
Antal övrig fast barnpersonal, årsarbetare
Antal årsarbetare som inte arbetar i
barngrupp
Barngrupp
Personaltäthet
Kompetensutveckling
Styrning och ledning
Särskilt stöd
Modersmål
Lokaler och miljö
Förbättringsåtgärder
2. ARBETET I VERKSAMHETEN – PROCESS
-
Prioriterade utvecklingsområden
-
Hållbar tillväxt
-
Integration
-
Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling
3. ANALYS OCH BEDÖMNING AV
MÅLUPPFYLLELSE I
VERKSAMHETEN SOM HELHET
-
Åtgärder för förbättring
4. SLUTORD
-3-
1. FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR
Grundfakta om förskolan
Daldockans förskola har fem hemvister med ca 102 barn 1-5 år.
Daldockan är en förskola som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling och Grön
Flagg. Med hållbar utveckling menar vi en utveckling som är både socialt, miljömässigt och
ekonomiskt hållbar. I beslutsmotiveringen lyfts bland annat vårt arbete med
värdegrundsfrågor fram. Detta arbete har lett till en tydlig plattform för lärandet i en
fantastisk förskola som vi erbjuder barnen. På förskolan erbjuds alla barn kamrater i olika
åldrar och engagerade vuxna som skapar trygghet och utmaningar. Vi erbjuder en
välplanerad och dokumenterad verksamhet, men också flexibilitet och spontana
upplevelser. Hos oss styr barnens behov och intresse innehållet. Förskolan har certifierats
med Grön flagg för vårt engagemang i natur och miljöarbete tillsammans med barnen. Vi
ingår i utvecklingsarbetet Framtidens förskola som kommunens samtliga förskolor deltar i.
Under höstterminen arbetade vi i verkstäder med barnen. I dem kunde vi erbjuda alla barn
olika aktiviteter efter intresse och önskemål, oavsett vilken hemvist de tillhörde. Där fanns
engagerade pedagoger som mötte upp med spännande utmaningar under lekfulla former
och med lärandet i fokus. Vid höstens utvärdering framkom att många av barnen blev
oroliga av att inte veta vad som skulle ske under den verkstadsförlagda tiden. Under
vårterminen har vi istället arbetat på respektive hemvist, där vi låtit barnens intresse styra
verksamheten. Vi har synliggjort vårt arbete tillsammans med barnen genom vår
dokumentation. Dokumentation på väggarna har också ökat intresset för vad som pågår hos
både barn, pedagoger och föräldrar. Den har också underlättat för barnen att dela med sig
av sina tankar och samarbeta om olika problemlösningar.
Underlag och rutiner för årets
kvalitetsredovisning
När det gäller förskolans rutiner för arbetet med uppföljning, utvärdering och analysarbete
kring vår måluppfyllelse hämtas fakta bland annat från följande system och dokument:
-
Arbetslagsledarträffar med förskolechef
Två halvdagsplaneringar/utvärderingar (för alla arbetslag) av verksamheten varje
termin
Portfolio
Utvecklingssamtal med föräldrar
Utvärdering av åtgärdsplan från kvalitetsredovisningen 2010/11
Pedagogiskt nätverk/BHG (barnhälsogrupp)
Reflectmätning (personalens uppfattning av vår arbetsmiljö)
Hållbar utveckling (värdegrundsarbete)
Grön flagg (miljöarbete)
Handlingsplan mot kränkande behandling som årligen revideras
4 studiedagar/år för ökad kompetensutveckling
-4Vi använder oss av Skolverkets material ”kvalitetsarbetet i praktiken”, ett verktyg för att
systematiskt utveckla och säkerställa kvalitén i vår verksamhet. Efter varje huvudrubriks
fråga får vi svar på var vår verksamhet befinner sig.
Var är vi? Genom att observera barngruppen får vi veta vad som intresserar barnen just nu.
Vart ska vi? Här visar vi på vilka mål vi arbetar mot, kommunens tjänstegaranti och
Lpfö 98:10.
Hur gör vi? Vi utgår från prioriterade mål och barnens intressen när vi planerar
verksamheten och utformar miljön. Vi utför pedagogisk dokumentation för att synliggöra
barnens lärande och där mycket av vårt arbete dokumenteras med digitalkamera. Det visas i
vardagsmötet med föräldrar på väggar, bildspel och även till viss del i barnens portfolio som
barn och föräldrar har tillgång till.
Hur blev det? Här sker utvärdering inom varje prioriterat område ovan utifrån observation,
dokumentation, barnintervjuer och föräldraenkäter. Utvärderingsmaterialet BRUK används
också inom aktuella områden. Förskolan har ett gemensamt frågeformulär med
utvärderingsfrågor som varje förälder får inför avslutningssamtalet. All personal ansvarar
gemensamt för utvärderingen som sker under pedagogisk utvecklingstid, APT och
terminsutvärderingar. Det finns modeller för att ta fram åtgärdsplaner där vi inte lyckas nå
målen. Viktigt för att kvalitetssäkra verksamheten är att vi problematiserar och utmanar
varandra i diskussioner kring tolkning av den reviderade Lpfö 98:10. Hur blev det är ett nytt
utgångsläge som beskriver var vi är och därmed börjar cykeln om.
Antal årsarbetare i barngrupp
Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Annan
Saknar
Lärarutbildning utbildning
Kvinna 7,25
3
7
Man
Antal övrig fast barnpersonal, årsarbetare
Modersmålsstödjare Resurspersonal Fast
anställd
vikarie
Kvinna 0,2 + 0,1
1
Man
Antal årsarbetare som inte arbetar i barngrupp
Kvinna
Man
Fskchef/
rektor
1
Kokerska
/kock
Mottagningsbiträde
Ekonomibiträde
1,75
Vaktmästare
0,07
Annat
-5-
Barngruppsstruktur
Åldersfördelning Antal barn i
gruppen
1-3 Trollduvan
15
1-3 Stubben
14
3-5 Stenröset
24
3-5 Stormhatten 24
3-5 Tuvan
23
Antal barnpersonal i
gruppen, varav fsk.
2,75 varav 1,75 fsk
3 varav 2 fsk
5 varav 2 fsk, 1
lärare
4 varav 0,75 fsk, 2
lärare
3,75 varav 0,75 fsk
Personaltäthet
Antal
årsarbetare i
barngrupp
17,5
Antal barn på
förskolan
Personaltäthet
100
6,06
Kompetensutveckling
Ämne/område
Heldag
Luftutbildning
Vattenutbildning
Hemsida
SMART-board x 2
Pedagogiskt café, tema naturvetenskap
Föreläsning, ”Att organisera en
lyssnandets pedagogoik” med Ann Åberg
och Per Bernemyr
Återträff matematikutbildning
ABC-utbildning
Fackombudsutbildning
Hitta Vilse-kurs
Diabetesinformation x 2
Föreläsning, ”Om naturvetenskap och
teknik i förskolan” med Susan Thelin
Naturvetenskap och teknik
5
4
Flerspråkighet i fokus
Halvdag
Dag Kväll
”Kvartsdag”
Dag
Kväll
2
19
3
19
3
1
1
2
1
19
19
7,5
poäng
1
-6-
Styrning och ledning
Förskolechef på 100% fanns till 30/5 2012. För att göra ett bra arbete i det pedagogiska
ledningsansvaret har förskolechef haft stöd av fyra arbetslagsledare som tillsammans med
förskolechef drivit utvecklingsfrågor som berört hela verksamheten med regelbundna träffar.
En gång per vecka har arbetslagsledarna träffats för att arbeta med verksamhetens
gemensamma frågor. Deras arbetsuppgifter får ej förväxlas med förskolechefens
ledningsansvar utan ses som ett sätt att få delaktighet och väl förankrade tankar om
utvecklingen på förskolan. Träffar med övriga arbetslagsledare som ingår i
Långbergs/innerstadens område har skett två-tre gånger/termin. All planering och
utvärdering har förskolechef tagit del av, antingen genom medverkan på möten eller via
minnesanteckningar som alltid lämnats in.
Särskilt stöd
Vi ser till individens behov och när vi ser att insatser behövs tar vi först upp det i
barnhälsogrupp med nätverkspedagoger eller utbildade pedagoger hos resursteamet. Vid
behov går vi vidare och får ytterligare handledning av resursteamet, logopeder, NPC,
habiliteringen och lekoteket. Allting sker i samråd med föräldrar. Tidsbestämda
åtgärdsprogram skrivs och utvärderas av både föräldrar och pedagoger. Vid behov har
personalstyrkan förstärkts i olika barngrupper. Arbetssätten är väldigt individuella från barn
till barn men vi har använt oss mycket av bildkommunikation och tecken som stöd till
språket.
Modersmål
Barn med annat modersmål än svenska erbjuds extra stöd i sin språkutveckling. Alla barn
över tre år som har ett behov att utveckla språket har fått utökad närvarotid i förskolan. Varje
vecka kommer en modersmålsstödjare för att umgås, leka och delta i den ordinarie
verksamheten på barnens hemspråk (somaliska och arabiska). Genom vårt minibibliotek
ges barn och föräldrar möjlighet att låna hem barnböcker på sitt modersmål samt på
svenska. För barnets svenska språkutveckling arbetar varje avdelning dagligen i både stora
och små grupper på olika sätt med material som illustrerade sagor, sånger, rörelse, rim och
ramsor, rollek, tecken som stöd till språket och bildkommunikation. I vardagen tillvaratas alla
möjligheter till kommunikation och samtal mellan barn och pedagog.
Lokaler och miljö
Vi skapar miljöer både ute och inne som lockar barnen att leka och utforska både i grupp
och enskilt. Miljön ska också ge möjlighet till lugn och avkoppling. För oss är utemiljön en
fortsättning på det pedagogiska rummet och är därför lika viktig som den inre miljön. Vi
nyttjar ofta vår egen skolskog i vårt utomhuspedagogiska arbete. Vi använder oss även av
övriga skogsområden som finns runt vår förskola. Under höstens verkstäder har vi haft en
utepedagogisk verkstad som har utforskat skogen och naturen runt förskolan. Detta arbete
fortsatte på respektive hemvist under vårterminen. Vi har en återkommande hälsovecka
samt komposterar och källsorterar med barnen. ”Skräp” är ett spännande arbetsmaterial
som med barnens kreativitet omvandlas till lekmaterial och konstverk. Vi har blivit
certifierade till Grön flagg vilket medverkar till en tydlig profilering i miljöarbetet på förskolan.
Vår inomhusmiljö ser vi som mer föränderlig. Vi satsar på att skapa rum som lockar till
utforskande och undersökande aktiviteter utifrån barnens intressen.
Förbättringsåtgärder
Efter att två hemvister bytt lokaler under läsårets början kan vi konstatera att vi samarbetar
mer vilket underlättas av att hemvisterna åldersmässigt ligger i samma byggnad. Barnen
kommer med önskemål om att de vill leka med kamrater från andra hemvister eller på andra
gårdar.
I och med att vi gjort om rörelserummet till matsal för de yngsta har vi utnyttjat gårdar och
natur till rörelseaktiviteter på ett mer naturligt sätt.
-7Tyvärr fick vi inte till några reflekterande tvärgrupper angående pedagogisk dokumentation,
där pedagogerna kan diskutera och analysera sina dokumentationer. Alla har dock läst och
diskuterat boken Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg & Hillevi Lenz Taguchi på sin Pu-tid
under läsåret.
Vi bestämde att lägga ner våra gemensamma verkstäder efter hösten, eftersom barnen blev
oroliga och för att de inte visste vad som skulle ske under den verkstadsförlagda tiden. Det
var svårt för oss pedagoger att följa upp verkstädernas verksamhet på hemvisterna. Vi
arbetar tematiskt på hemvisterna, vi lyssnar på barnen och använder oss av deras intresse.
Den pedagogiska dokumentationen har varit lättare att arbeta med när vi haft egna teman
på hemvisterna.
Vid hämtning får föräldrarna reda på vad barnen upplevt under dagen. Vi har blivit bättre på
att informera till stängningspersonal om vad som hänt under dagen.
I sexårsgruppen som funnits under läsåret har alla blivande förskoleklassbarn kunnat lära
känna varandra och fått nya utmaningar inom olika områden efter intresse och behov. Vår
önskan om att sexåringarna ska få delta på överlämningssamtalen till förskoleklass har inte
kunnat infrias, men vi arbetar vidare för detta under kommande läsår.
Grön flagg agendan har fungerat dåligt även i år, då möten blivit uppskjutna av olika
anledningar.
Naturvetenskap och teknik har fått en allt större plats i vår verksamhet och känns nu inte lika
skrämmande för oss pedagoger. Genom bland annat veckans experiment har vi fått in
ämnet på ett lekfullt sätt i verksamheten.
Modersmålsstödjarna har arbetat med barnen i både små och stora grupper och har kunnat
hjälpa barnen att sätta ord på sina upplevelser på sitt modersmål. Vi vill utveckla samarbetet
tillsammans med modersmålsstödjarna ännu mer.
Ett ständigt återkommande inslag på vår PU-tid är att diskutera vårt förhållningssätt och
bemötande. Detta är något vi ständigt måste hålla levande.
2. ARBETET I VERKSAMHETEN – PROCESS
Tjänstegarantin,
”Vi lovar att
Varje barns behov respekteras och barnet uppmärksammas utifrån sina unika möjligheter.
Versamheten i förskolan främjar ditt barns språkutveckling.
Vårt ansvar
Om tjänstegarantin inte uppfylls analyserar förskolan sin handlingsplan. Analysen visar vilka
insatser och åtgärder som behöver genomföras.”
Mål
Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att
påverka sin situation,
utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få
delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och
försöker förstå andras perspektiv,
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,
berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
Riktlinje: Visa respekt för föräldrar och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation
mellan förskolans personal och barnens familjer.
-8-
Arbetssätt
På Daldockan bekräftar vi barnet utan värdering. Vi uppmärksammar alla barn så att alla
känner sig sedda. Det sker bland annat genom vårt löparsystem som innebär att det alltid
finns en pedagog som tar emot barn och föräldrar när de kommer till förskolan. Under dagtid
delar vi oss i mindre grupper. Vi är aktivt närvarande vuxna som finns till hands för att träna
socialt samspel, problematisera, diskutera och samtala för att utmana barnen vidare i sin
utveckling/lärande. I personalgruppen diskuterar vi återkommande bemötande,
förhållningssätt och värdegrund. Vi strävar efter att ge och ta positiv/negativ kritik för att
utvecklas i vår yrkesroll, samt fortsätter träna vår förmåga att bli aktiva lyssnare. Under hela
året har vi haft levande diskussioner utifrån boken Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg &
Hillevi Lenz Taguchi. Det har hjälpt oss att utveckla vårt fokus och lyssna aktivt på barnen.
Språkutvecklingen främjas på otaliga sätt hos oss. Vi har många samtal och diskussioner i
mindre grupper i alla dess sammanhang. Som pedagoger är vi språkliga förebilder som
varje dag inbjuder och uppmuntrar till konversation. Vi arbetar medvetet med olika
språkstärkande aktiviteter som gynnar alla barn, till exempel sagor, rim, ramsor, sång,
skapande, spel och lek. Barn i behov ges extra språkligt stöd. Böcker och sagor används
som inspiration för att utveckla barnens förmåga att lyssna, berätta och reflektera. Genom
vårt minibibliotek erbjuder vi hemlån av böcker på svenska och andra aktuella modersmål.
På ett lekfullt sätt tillvaratar och uppmuntrar vi barnens intresse för skriftspråket.
Vid ankomst och hemgång inbjuder vi till dialog med barn och föräldrar och berättar om vad
barnet har gjort.
Resultat och måluppfyllelse
Många föräldrar uttrycker att de får ett positivt bemötande på förskolan samt att de känner
förtroende för personalen. Kritik från föräldrar tas på stort allvar och har när det har
förekommit resulterat i direkta åtgärder som involverat all personal. Vi har alltid återkopplat
och haft uppföljning med berörda föräldrar som varit nöjda med lösningarna och agerandet.
Löparsystemet får mycket positiv feedback från föräldrar.
Som pedagoger jobbar vi hårt för att barnen ska känna att de blir lyssnade på, att vi visar
varandra respekt och att de har inflytande över sin vardag. Vi tydliggör detta för barnen
genom att till exempel lyssna på den som pratar och inte låta oss avbrytas av andra barn
eller vuxna. Vi har tillvaratagit barnens tankar och önskemål när vi har gjort om i vår inre
miljö. Ett arbete som illustrerar detta är framväxten av en ateljé där barnen har valt material
och tillsammans utformat miljön och bestämt vilket förhållningssätt som ska råda.
Exempel på hur arbetet med ateljén växte fram
tillsammans med barnen.
-9Vi stöttar barnen att använda språket för att uttrycka tankar och känslor samt lösa konflikter
med ord. Ju äldre barnen blir, desto mer medvetna om den muntliga lösningen blir de. De
äldre barnen hjälper många gånger de yngre att lösa konflikter på ett bra sätt.
Många barn är intresserade av skriftspråket och av böcker. De lyssnar gärna på sagor och
läser för varandra eller bläddrar i böcker själva. En hemvist har jobbat med klassiska sagor.
Där har barnen presenterat Veckans boktips. Här har barnen också skrivit och ritat egna
böcker som de sedan gärna läser.
De intressanta samtal och diskussioner som uppstår när vi undersöker, experimenterar och
löser problem tillsammans är fantastiska. Det uppstår ofta spontana samtal om olika
fenomen som intresserar någon för stunden och sprids vidare till den lilla gruppen. Här
utvecklas samtalets konst och ordförrådet i det oändliga. Våra modersmålsstödjare finns
med ibland och uppmuntrar barnen att uttrycka sig även på sitt modersmål.
Analys
Bemötande är och har länge varit ett prioriterat område på Daldockans förskola. Det är ett
levande arbete som vi pedagoger ständigt lyfter och återkommer till. Vi blir aldrig färdiga
med ett område som bemötande, men vi blir mer och mer medvetna. Vi hittar också metoder
som fungerar bra som till exempel Löparmodellen. Boken Lyssnandets pedagogik har varit
en del av utvecklingen hos oss som pedagoger. Förhållningssätt och perspektiv har fått nya
dimensioner genom våra diskussioner utifrån boken.
Biblioteket är en fantastisk källa till kunskap och böcker. Tjänsten minibiblioteket är
uppskattad av många. Genom att vi förnyar och uppdaterar utbudet av litteratur på våra
hemvister hålls barnens intresse och nyfikenhet levande.
Att synliggöra barns inflytande för barnen själva är en utmaning. Detta jobbar vi mycket med
genom att i stunden påtala och visa när barnen har inflytande. Att synliggöra inflytandet i
miljön har varit ett tydligt sätt att göra detta på. Vi tror att vinsten ligger i att barnen var
ledande och delaktiga hela vägen, från början till slut, i alla moment. Vi reflekterar över hur
barns inflytande ser ut i många andra situationer. Är det inflytande hela vägen? Eller bara en
del av arbetet? Vi tar med oss tankarna in i nästa läsår.
Prioriterade utvecklingsområden
Matematik, teknik och naturvetenskap
Mål
Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och
pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska
begrepp och samband mellan begrepp,
utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik
fungerar,
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala
om naturvetenskap,
- 10 -
Arbetssätt
Flera hemvister har under läsåret arbetat mer tematiskt där målen har vävts in naturligt i
olika teman. Teman som har förekommit är bland annat Klassiska sagor, Djur, Fordon,
Skepp, Ljud, Vatten och Luft. I och med den reviderade läroplanen som trädde i kraft i juli
2011 valde vi att fokusera mycket på naturvetenskap. I ett temaarbete dyker det ofta upp
frågor och funderingar från barnen som vi kan undersöka tillsammans. Genom att
tillsammans lägga fram våra hypoteser och sedan testa dem konkret blir arbetssättet
undersökande och konkret med en tydlig utgångspunkt i det som intresserar barnen just där
och då. På så sätt uppmuntrar och vidareutvecklar vi barnens egna tankar. Pedagogerna
har medvetet valt att fokusera på naturvetenskapliga teman och frågeställningar då detta är
prioriterat. Vi har bra material att arbeta med i form av NTA-lådor (Naturvetenskap och
Teknik för Alla) om luft och vatten, samt en del undersökande material från Hands On
Science, bland annat om magnetism och elektronik. Flera pedagoger har utbildats i NTAlådorna. Luft och vatten har därför varit i fokus på många olika sätt, dels som delar av
temaarbeten men också i enskild form som veckans experiment.
En luftfångare provas.
Vattendroppar
undersöks.
Vi arbetar med matematik i vårt dagliga arbete genom att använda matematiska begrepp
samt skapa möjligheter till problemlösning och experimenterande. Genom lek, rim och
ramsor, samtal, skapande, tema, utevistelse och spel tillvaratar vi barnens matematiska
nyfikenhet och utforskar tillsammans nya områden. Majoriteten av pedagogerna har nu
genomfört en matematikutbildning vilket gör arbetet mer medvetet.
Under året har Daldockans alla blivande förskoleklassbarn arbetat tillsammans i en
sexårsgrupp. På så sätt har barnen utmanats ännu mer i sitt arbete samt fått en ökad
gemenskap sinsemellan. Sexårsgruppens tema har varit Skapande med återvinningsbart
material och täljning med kniv, Naturvetenskap och Grön flagg samt Undersökande
arbetssätt genom Smart-board.
Resultat och måluppfyllelse
Resultat och måluppfyllelse baseras på alla hemvisters läsårsutvärderingar. Dessa utgår
från observationer, dokumentationer och utvecklingssamtal med barn och föräldrar.
Här undersöker
barnen vad som kan
leda ström.
- 11 Barnen visar ett stort intresse för att prova och utforska olika experiment. De är nyfikna och
har många egna tankar och teorier som de delar med sig av. Samtalen om och därmed
intresset för de naturvetenskapliga experimenten har ofta spridit sig från den lilla gruppen till
den stora och på så sätt ökat nyfikenheten i gruppen. Dokumentation på väggarna har
också ökat intresset för vad som pågår hos både barn, pedagoger och föräldrar. Den har
underlättat för barnen att dela med sig av sina tankar och samarbeta om olika
problemlösningar.
Matematiken används dagligen av barnen i vardagen. De använder begreppen i relevanta
sammanhang och förstår nyttan av det de gör. Matematiken är ofta en del av olika
problemlösningar som uppstår. Under hela läsåret har bygg och konstruktion varit intressant
för många barn. Vi har utmanat och inspirerat genom att variera byggmaterialet på många
sätt. Barnen har visat stor kreativitet i användandet av dessa material.
Analys
Stat och kommun har genom läroplan och utbildningssatsningar fokuserat mycket på
naturvetenskap, att lägga fokus på och vidareutbilda pedagoger. Vårt arbete har med detta
känts aktuellt och väl förankrat i forskning. NTA-materialet har varit till hjälp i arbetet,
barnens intresse och fascination för naturkunskap har varit stort. Mycket har handlat om
vatten och luft. Vi har låtit allt arbete få ta tid och undersökt materialen många gånger. För
en del barn har intresset stannat där, det är vad de vill göra gång på gång, medan andra
barn har varit nyfikna och velat gå vidare. Även andra utbildningssatsningar kring
pedagogisk dokumentation och barns lärande har hjälpt oss med vårt fokus och att ta barns
perspektiv. Barnens intresse, delaktighet och inflytande har blivit tydligare. Vi ser och hör att
barnen kommer med fler egna idéer och teorier. Matematiken har involverats väldigt
naturligt genom olika problemlösningar, vardagliga situationer och intresset för både
naturvetenskap, bygg och konstruktion.
En orsak till att arbetet har gått bra är att vi fokuserat på ett fåtal mål för en period. Givetvis
har vi arbetat med hela läroplanen under läsåret, men vi har tillåtit oss att fokusera mer på
våra prioriterade mål. Det har gällt verksamhetens innehåll, material och dokumentationer.
Som förskola spretar vi fortfarande med vårt fokus utifrån våra olika hemvister. Vi arbetar
med olika teman och prioriterar olika saker. Det är både en styrka och en svaghet. Det gör
det svårt att utgå från Daldockans arbete och innehåll generellt många gångar. Å andra
sidan garanterar det att arbetet sker utifrån barnens intressen och behov, vilka ju inte ser
likadana ut på de olika hemvisterna.
Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling
Mål (ur Handlingsplan mot kränkande behandling)
alla barn är informerade om att det råder nolltolerans när det gäller
diskriminering/kränkning av kamrater. Så fort en situation uppstår förs en diskussion
om händelsen och olika lösningar kring problemet med berörda barn.
alla barn känner trygghet i att kunna uttrycka sin känsla i en situation som uppstått.
alla pedagoger redogör årligen vid medarbetarsamtalet för sitt arbete, styrkor/brister
utifrån Handlingsplanen mot kränkande behandling. Detta för att kunna anpassa
eventuella kompetensbehov hos varje enskild pedagog.
alla pedagoger är väl bekanta med vår värdegrund och står för dess innebörd.
vi har gemensamma umgängesregler på Daldockan.
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras
(Barnkonventionen, artikel 2)
- 12 -
Arbetssätt
Vi bekräftar och uppmuntrar bra attityder och beteenden för att stärka dessa i gruppen.
Det sker genom lekar och övningar som stärker kamratandan, samt att vi pedagoger är
närvarande och tydliga vuxna som finns där barnen är. Ett par av hemvisterna använder sig
av tecken som stöd till talet för att varje barn ska kunna uttrycka sina känslor oavsett
modersmål eller var i språkutvecklingen det befinner sig. Även på våra APT har dessa frågor
ofta diskuterats.
Resultat och måluppfyllelse
Genom att hela tiden hålla diskussionen om värdegrundsfrågor levande, ser vi att det ger
resultat. Då vi är närvarande vuxna har vi blivit bättre på att lyssna av och fånga upp
situationer som vi sedan kan utveckla och arbeta vidare med. På den hemvist där tecken
som stöd används mer kontinuerligt kan vi se att alla barn tagit till sig detta och använder sig
av tecken för att förstärka sitt språk. På ett positivt sätt har fortbildning och diskussioner
utvecklat vårt bemötande och förhållningssätt gentemot barn, föräldrar och varandra.
Analys
Genom att vi tillsammans i personalgruppen aktivt har arbetat och arbetar med ett
gemensamt förhållningssätt ser vi att barnen är trygga med vilket förhållningssätt som råder.
Bemötande och förhållningssätt är frågor vi aldrig blir färdiga med, det är ett arbete under
ständig utveckling. I våra utvecklings- och avslutningssamtal, får vi ofta bekräftelse från
föräldrar att de känner sig väl bemötta av oss pedagoger.
Åtgärder till förbättring
Vi fortsätter att arbeta med vårt förhållningssätt och bemötande då det är något vi prioriterar
och känner att vi aldrig blir klara med.
Hållbar tillväxt
Vi är en förskola som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling samt Grön flagg.
Certifieringen Skola för Hållbar utveckling förnyades i april 2011. Vårt arbete med Grön
Flagg går hand i hand med arbetet för en hållbar utveckling. I år har vi fokuserat på arbetet
med Grön flagg där vi arbetat med temat Livsstil och hälsa under hösten. Temat Livstil och
Hälsa avslutades framgångsrikt i december och rapporten är godkänd av Grön Flagg
organisationen.
Mål
Tema Livsstil och Hälsa
Öka barnens välbefinnande genom rörelse och motion.
Öka barnens kunskaper om kost.
På demokratiska sätt få barnen att känna glädje och delaktighet.
Få glädjefyllda naturupplevelser.
Ökad inblick i andra kulturer.
Arbetssätt
Under vår hälsovecka i maj ingår aktiviteter som till exempel glädje och rörelse, sopsortering
och allemansrätt. Vi värnar om vår miljö och lär oss hur vi kan visa respekt för naturen. Vi
har skräpplockardagar tillsammans med barnen där vi städar i vårt närområde, gårdar och
närliggande skogsområden. Tillsammans upplever vi och upptäcker vår miljö både inne och
ute. Vi har arbetat med hur man kan återvinna material och saker. Vad gör vi om något går
sönder? Måste vi kasta det i soporna eller kan vi använda materialet till något? Barnen har
fått uttjänt elektronik att skapa med och undersöka hur den ser ut inuti. I skogen tar vi upp
det vi hittar som inte hör hemma där. Vi använder naturmaterial i vårt skapande. På olika
sätt arbetar vi med kretslopp och årstidsväxlingar. Kompostering och sopsortering är
- 13 självklara inslag för alla barn och pedagoger på Daldockan. Våra modersmålsstödjare har
visat bilder och föremål från respektive land och sjungit sånger på det aktuella språket.
De nya målen i Klimat och energi har påbörjats under våren och arbetet fortsätter under
hösten.
Resultat och måluppfyllelse
Barnen värnar om vår miljö genom att spontant uppmärksamma och ta upp saker som inte
hör hemma i naturen. De visar en kunskap om vad de själva kan kasta i skogen och vad de
måste ta med sig tillbaka till förskolan. Detta gäller även vid sopsortering, en uppgift som
barnen tar sig an med stort engagemang. Genom att återanvända material visar barnen stor
idérikedom och fantasi kring olika material och vad de kan användas till. De yngre barnen
uppskattar att få komma till skogen där de får möjlighet att upptäcka och utforska naturen.
De klättrar och kanar på stenar och berg. De hittar pinnar, smådjur, blommor etcetera som
intresserar dem och de kan sitta på marken och bara känna på mossa och ris.
Analys
Vi upplever att barnen, både de äldre och yngre, visar stor glädje när vi går iväg till skogen.
Eftersom vi har skogen så nära vår förskola kan vi lätt gå dit det när en grupp barn själva
kommer med förslaget att få gå iväg. Att få gå till skogen med några kamrater och en vuxen
som trygghet upplever barnen som spännande. I skogen hittar barnen alltid nya saker att
upptäcka, nya utmaningar som till exempel att klättra i berg eller gå på skattjakt. Genom att
vi vuxna tillsammans med barnen uppmärksammar när det ligger skräp i naturen, pratar och
diskuterar om konsekvenser blir detta förhoppningsvis något naturligt för barnen att man inte
skräpar ner i naturen. Samma gäller för att ta till vara och återanvända material. Vi vuxna
visar och påverkar barnen med vår inställning och hur vi agerar.
Åtgärder till förbättring
Se under rubriken Integration åtgärder till förbättring.
Integration
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn
som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin
förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål
Arbetssätt
Drygt en tredjedel av våra barn har ett annat modersmål än svenska och det
uppmärksammar vi bl.a. genom att på flera av våra hemvister har en station Omvärlden, där
vi pratar om andra länder, kulturer, samt om de svenska. För att stödja barns tvåspråkighet
har alla barn över tre år som har ett behov att utveckla språket fått utökad närvarotid i
förskolan. Varje vecka kommer en modersmålsstödjare för att umgås, leka och delta i den
ordinarie verksamheten på barnens modersmål (somaliska och arabiska). Vi har också
modersmålsstöd (bosniska) av ordinarie personal. Genom vårt minibibliotek ges barn och
föräldrar möjlighet att låna hem barnböcker på sitt modersmål samt på svenska.
För barnets svenska språkutveckling arbetar varje avdelning dagligen i både stora och små
grupper på olika sätt med material som språkpåsar, illustrerade sagor, sånger, rörelser, rim
och ramsor, rollek och bildkommunikation. Detta för att komplettera och ge barnen nya
upplevelser och erfarenheter som de kan sätta ord på. I vardagen tillvaratas alla möjligheter
till kommunikation och samtal mellan barn och pedagog. I tema-grupper möter barnen nya
upplevelser och nya begrepp. Vid måltiderna uppstår ofta intressanta diskussioner med
barnen där de ges tillfälle att möta ett mer nyanserat språk, nya ord och utveckla sin
ordförståelse. Vi informerar våra modersmålsstödjare om pågående teman, aktiviteter och
barnens intressen. I syfte att de ska känna sig mera delaktiga, men också för att de lättare
- 14 ska kunna förmedla det till flerspråkiga barn, kunna planera aktiviteterna och utveckla vidare
barnens tankar på båda språk.
Under läsåret har Handlingsplan för mottagande av flerspråkiga barn använts vid
mottagande av nya barn och i arbetet med flerspråkiga barn. Redan vid inskolningen
uppmärksammar vi barnens modersmål.
Resultat och måluppfyllelse
Alla barn tillsammans med modersmålsstödjare har stort utbyte av dessa träffar en/två
gånger per vecka. Barnen får i en trygg miljö utifrån sina möjligheter utveckla sitt
modersmål. Såväl språk som identitet utvecklas tillsammans med barn och en pedagog som
talar samma språk. Ett barn uttryckte med glädje och stolthet ”lyssna dom sjunger på mitt
språk” vid ett tillfälle när modersmålsstödjare tillsammans med barn och pedagoger på
hemvisten hade sångstund. Det vi ser är glada, trygga och stolta barn. Även föräldrar
uppskattar modersmålsstödet och minibiblioteket med böcker på deras eget modersmål.
Analys
Våra modersmålsstödjare är väldigt uppskattade av barnen. Föräldrar uttrycker bland annat
under utvecklingssamtalet att de är nöjda med vår verksamhet och känner sig välkomna och
väl bemötta. Flera föräldrar kan berätta hur barnens svenska språk har utvecklats vilket
bland annat tar sig uttryck i att barnen sjunger, leker och genomför andra aktiviteter från
förskolan hemma på svenska. De barn som inte har modersmålsstöd på förskolan, kan vi bli
bättre på att stödja och uppmärksamma.
Åtgärder till förbättring
Till hösten ska vi mera målmedvetet synliggöra att förskolan är mångkulturell. Detta kan ske
genom att använda våra modersmålsstödjares kompetens, men även vår tvåspråkiga
personal. Vi måste bli bättre på att stödja barnens flerspråkighet och inte enbart överlåta det
till våra modersmålsstödjare. Vi har tre stora språkgrupper (somaliska, arabiska och bosniska)
där barnen får modersmålsstöd, men vi har ytterliggare ett tiotal språk där barnens
flerspråkighet borde stödjas i större utsträckning av svenskspråkig personal. Till hösten ska vi
hitta strategier för det. Ett sätt kan vara att samarbeta med skolor där deras elever kan
komma till oss och läsa sagor för våra barn på andra språk än svenska. Ett annat sätt kan
vara att ta hjälp av föräldrar som exempelvis kan läsa in sagor på band som vi kan ha på
förskolan tillsammans med böcker och rekvisita.
3. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN
SOM HELHET
Föräldrarna på förskolan uttrycker att de får ett bra bemötande samt att de känner
förtroende för personalen. En förklaring till deras beskrivning är att personalen tar
föräldrarna på stort allvar och har, vid behov, satt in direkta åtgärder där all personal
involverats. Uppföljning och återkoppling har sedan skett till föräldrarna. Utifrån
riktlinjerna i läroplanen visar arbetslagen respekt för föräldrarna och tar ansvar för att
det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan och barnens familjer. Det finns ett
medvetet förhållningssätt att fortlöpande ha samtal med föräldrarna om barnens trivsel,
utveckling och lärande.
Förståelsen för och viljan till att utveckla goda relationer har delvis sin förklaring även i
den fortbildning personalen genomgått i ämnet bemötande och förhållningssätt, samt
genom de planerade diskussioner som pågått mellan personalen.
Medvetenheten i bemötande och förhållningssätt ger även effekter på barngruppen i
form av ett arbetssätt som innebär att utgår från barnens tankar och intressen när man
planerar och tillrättalägger miljöer och material både inomhus och utomhus.
- 15 -
Att barnen utvecklat sin kommunikativa förmåga samt sin förmåga att samarbeta för att
tillsammans lösa problem, kan ha sin förklaring i att personalen samspelar och
interagerar med barnen på ett sätt medvetet och organiserat sätt. Utbildningen i
Naturvetenskap och teknik i förskolan kan vara en ytterligare anledning till barnens
utveckling. Naturvetenskapen har sin utgångspunkt i ett förhållningssätt om att frågor
och hypoteser vägleder i lärandet. I delade upplevelser blir det lättare att sätta ord på
det som händer.
Våra modersmålsstödjare finns återkommande med och uppmuntrar barnen att
uttrycka sig även på sitt modersmål, vilket ger ytterligare möjligheter till barn med
annan språklig bakgrund.
Ytterligare faktorer som påverkat resultatet generellt är att personalen påbörjat arbetet
med att dokumentera barnens lärandeprocesser. Genom att organisera personalen i
pedagogiska tvärgrupper med en samtalsledare - som pågick utbildning till
specialpedagog - så fanns goda förutsättningar för all personal att förvärva insikter om
pedagogisk dokumentation.
Dokumentationen finns även synliga för barn och föräldrar på väggar i barnens höjd, för
att möjliggöra för samtal om det barnen varit med om och har tankar om för fortsatt
utveckling.
Miljöer och material har också varit föremål för utveckling på förskolan. En
medvetenhet finns om att material och olika miljöer är en förutsättning för att barnen
ska ges möjlighet att utvecklas inom alla delar som läroplanen föreskriver.
De samband som finns mellan förutsättningar, arbetssätt och måluppfyllelse är att
förståelsen för uppdraget har betydelse för hur personalen genom sitt arbetssätt och
förhållningssätt samt genom sitt sätt att planera och organisera utifrån tydliga strukturer
gör det möjligt för barnen att utvecklas i riktning mot målen. Förskolan har som stöd för
detta arbetat med Skolverkets stödmaterial ”Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev
det?.
Åtgärder för förbättring
Vi kommer under kommande läsår att fortsätta arbetet med att implementera den
reviderade läroplanen. På Daldockan finns en bra grund att bygga på vad gäller
organisatoriska förutsättningar, förståelse för förskollärares ansvar, lärandemiljöer och
dokumentation.
Det största arbetet kommer att vara att skapa en systematik och fördjupad förståelse
för uppföljningar, utvärderingar och utveckling enligt nya krav i skollag och läroplan. Det
kommer att organiseras i olika forum och omfatta all personal inom kommunens
förskolor.
4. SLUTORD
Under augusti tillträdde en ny förskolechef på Daldockan, Susanne Svedberg.
Företrädaren, Harriet Ericsson gick i pension under april månad. Detta innebär att
denna kvalitetsredovisning är formulerad enligt följande: Avsnitt 1. ”Förutsättningar –
struktur” är formulerad av Harriet Ericksson. Avsnitt 2. ”Arbetet i verksamheten –
process” är formulerad av arbetslagsledare som inhämtat utvärderingar från samtliga
arbetslag. Avsnitt 3. ”Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som
helhet”, förbättringsåtgärder och slutord, är formulerade av Susanne Svedberg.
Personalen är intresserad och engagerad i sitt uppdrag och vill fortsätta bygga på den
goda utveckling som påbörjats. Jag ser fram emot att tillsammans med personal och
- 16 förskolechefer fortsätta utveckla - såväl Daldockan - som verksamheten övergripande
på våra kommunala förskolor.
Daldockans förskola september 2012
Susanne Svedberg
Förskolechef
