Seminarium Likabehandlingsarbete i praktiken
Utgångspunkter:
Marianne Tuominens föreläsning
Litteratur:
Skolverket: Allmänna råd 2012. Arbete mot diskriminering och kränkande
behandling.
Förberedelse inför seminariet:
Läs in dig individuellt på följande 2 case individuellt, inkl frågeställningarna
och börja reflektera över frågeställningarna.
Arbetsgång på seminariet:
Arbeta på seminariet i grupp med att komma fram till ett gemensamt
åtgärdsförslag, i enlighet med frågeställningarna. Varje grupp presenterar
sitt förslag inför hela klassen. Läraren agerar ordförande, sammanfattar och
leder diskussionen efteråt. Börja med det case som är inriktat på dina
årskurser (f-3 resp 4-6)
Case 1: Mobbning eller bara lek?
På Morganskolans förskoleklass går det många barn vars föräldrar som
arbetar hårt och har långa arbetsdagar. Föräldrarna är ofta mycket
karriärinriktade. De kommer trötta sent på eftermiddagarna och hämtar sina
barn. Därför kan tamburkontakterna mellan personal och föräldrar beskrivas
som stressiga och hastiga möten.
Området där skolan ligger är ett högstatusområde med många nya och
ståtliga villor. Under de senaste åren har många barnfamiljer flyttat in där.
Bland barnen finns det mycket av statustänkande. De flesta av dem är
utrustade med de senaste tekniska prylarna, som de gärna vill visa upp och
som de ofta har med sig till skolan. Det gäller minsann att vara i framkant!
Men en pojke i klassen, Vide, har ingen av dessa prylar. Han bor i en av de
få hyreslägenheterna i området tillsammans med sin mamma, som för
tillfället saknar arbete. Vide blir ofta retade av klasskamraterna för att han
varken har några fina prylar eller de senaste kläderna, många gånger på ett
grovt sätt. Detta har elevassistenten Anna, som ofta visats ute bland barnen,
länge känt till utan att bry sig om. Hon säger att Vide ju ”inte alls verkar ta
illa upp”, och därför har hon inte gjort någon stor sak av det hela.
En dag tycker hon dock att det har gått litet för långt. Vide ser väldigt
ledsen ut och går runt för sig själv på skolgården. När hon frågar honom vad
som är fatt, svarar han med att ”de bara leker och retas, och det gör de
jämnt”. ”Varför det?” frågar Anna. Vide mumlar något om att han inte vill tala
mer om saken, går snabbt därifrån och ser mycket nedslagen ut. Anna
berättar vad som hänt för klassens lärare, Jöns. Han blir bestört och undrar:
”Kan det vara mobbning, eller retas de bara litet?” Han vet inte riktigt hur han
ska göra. Precis som Anna är han ganska ny på skolan. Han har bara arbetat
som pedagog i ett knappt halvår, och han har varken hunnit lära känna
klassen eller föräldrarna.
Frågeställningar
-
Var går gränsen mellan lek och kränkning?
-
Hur ska Jöns och Anna agera?
-
Vilka skyldigheter har skolan?
-
Hur kan skolan genom likabehandlingsarbete förbygga den beskrivna
situationen?
Case 2: Bloggtrakasserier på Skogenskolan
Bakgrund och situation
Det hela utspelas på Skogens grundskola. Ett gäng elever i årskurs 6 hade under en
tid på sina egna bloggar publicerat listor med rykten och skvaller om olika lärare
och elever på skolan. Blygsamt till en början, men när går man över gränsen till
trakasserier egentligen? Det gäller saker som snabbt väckt stor uppmärksamhet på
skolan. I början verkade det hela ganska beskedligt, men på bloggarna fick de
utsedda ”offren” så småningom gå under beteckningar som exempelvis ”horunge”
och ”stinkbomb”, lärare kunde få öknamn som ”tomaten”, ”psykpatient” eller ”ödla”.
Det hela har så småningom eskalerat och trissats upp, tillmätena verkar stadigt ha
blivit värre och värre. Det verkar ha blivit en tävling mellan de bloggande eleverna
vem som kan kränka mest. En del elever har uppenbart tyckt att det varit kul och
spännande (kanske mest i början), men de flesta har reagerat negativt mot
kränkningarna. Många har sagt sig vara oroliga för att själva bli drabbade, speciellt
om de ”skvallrade”. Även antydningar om lärares och elevers sexuella vanor har varit
vanligt förekommande, exempelvis att en av de manliga idrottslärarna ständigt
försöker göra sexuella närmanden mot flickor på skolan.
Frågeställningar
- När blir handlingar eller ord kränkningar?
- Vem bär ansvaret för att någon agerar?
- Hur bör man agera i detta fall?
- Hur kan skolan genom likabehandlingsarbete motverka händelser av denna typ?
Seminarium : Sociala relationer och ledarskap
Förberedelse inför seminariet:
Läs in dig individuellt på följande 2 case individuellt, inkl frågeställningarna
och börja reflektera över frågeställningarna.
Arbetsgång på seminariet:
Arbeta på seminariet i grupp med att komma fram till ett gemensamt
åtgärdsförslag, i enlighet med frågeställningarna. Varje grupp presenterar
sitt förslag inför hela klassen. Läraren agerar ordförande, sammanfattar och
leder diskussionen efteråt. Börja med det case som är inriktat på dina
årskurser (f-3 resp 4-6).
Case 1: Ska man ligga lågt?
På Granbackens grundskola (f-6) satsar personalen för fullt på att göra den
pedagogiska miljön så bra och inbjudande som möjligt. Några yngre entusiastiska
pedagoger har nyligen anställts, och de har fått de andra med sig. Man peppar
varandra och kläcker ständigt nya ideer. Den positiva klimatförändringen märks
också på barnen och på barnens föräldrar, på olika sätt. På grannskolan
Ödemarksvägen i samma kommun har man inte fått samma lyft, där är stämningen
inte den bästa vilket också märks på barnen. Du är nu helt nyanställd på
Ödemarksvägen – din första riktiga anställning, men har tidigare arbetat på
Granbacken som timvikarie och känner ingen bland personalen på Ödemarksvägen.
Du upptäcker genast klimatskillnaden mellan de båda skolorna, så fort du kliver
innanför dörren. Varje gång du kommer med något förslag, bemöts detta med ”artig
tystnad”. Inget händer. Ledningen verkar auktoritär, men rektorn verkar samtidigt
ha dålig koll på vad som händer ute i verksamheten. Nästan alla anställda verkar
trötta och har arbetat länge på arbetsplatsen. Några äldre pedagoger som du känner
i ett annat sammanhang har varnat dig för att ”sticka ut hakan” alltför mycket till att
börja med. ”Ligg lågt det första halvåret” så har deras råd varit, men du har ju läst
läroplanen på din utbildning, t ex resonemangen om likvärdighet mellan olika
skolor, att barnen ska få vara med och bestämma, att man ska se varje individ och
att undervisningen ska vara varierad och inspirerande.
Frågeställning:
a. Gör en analys av arbetsplatsmiljön i socialpsykologiska termer (se
föreläsningen samt Thornberg)
b. Hur är din strategi på kort och på lång sikt?
Case 2: Fredagschocken
Det är fredag eftermiddag i Barkelunda skola. Veckan sista dag är över i klass 2a.
Stämningen är ovanligt glatt uppsluppen. Dilsah undrar vad det är på gång och
frågar kompisen Fiorencia, som glatt utropar att hon blivit bjuden på Elsas
födelsedagskalas. Fiorencia kommer rusar fram och kramar om en annan kamrat,
Britta, medan Dilsah står och ser på. ”Vad kul det ska bli”, säger hon, ska vi ses
något före? Även ett par av pojkarna ser glada ut när de läser sina respektive
inbjudningskort. Dilsha blir alldeles kall och bestört. Ingen verkar se henne. Är det
bara hon som inte blivit bjuden på kalaset? Hon ser sig omkring och alla verkar så
glada. Hon skäms och känner sig utlämnad, hon vill inte visa sina känslor just då,
utan smyger snabbt ut genom den dörr där det står minst kamrater och rusar hem
med en stor klump i magen. Vilken chock! Inte har hon någon att prata med heller,
det sista hon vill är att visa sig som den hon känner sig som – världens
ensammaste!!
Frågeställningar:
a. Analysera situationen, med grund i Thornberg.
b. Vad anser du om följande påstående:
-
-
Var och en har givetvis rätt att bjuda in vilka gäster han/hon vill till helgens
(födelsedags-) fest genom att lägga inbjudningskort i deras väskor. Det är ju
något man gör på sin fritid och det har inte med skolan att göra
Vilka erfarenheter har ni själva av ovanstående situation?
Hur kan en bra lösning på ovanstående problem se ut?
