Introduktion strålningsbiologi och dosimetri.

2013-02-16
Introduktion strålningsbiologi och
dosimetri.
Strålslag som kan användas

Elektromagnetisk strålning
• Gamma (strålning från kärnan)
• Röntgen (bromsstrålning)
• Annihilationstrålning

Partikelstrålning
• Alfa (heliumkärnor)
• Positroner (positiva
elektroner)
• Beta (elektroner från kärnan)
• Elektroner (linjäraccelerator)
• Protoner, tunga joner, ……
• Neutroner (fission, spallation)
Bild från Marie Curies doktorsavhandling
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 2
1
2013-02-16
Användande av strålning
Energimottagare
Energiavgivare
Människans vävnad
Enskilda celler
Mätinstrument
Strålskärm
Radioaktivt ämne
Röntgenstrålkälla
Accelerator
Strålning är bärare av energi
- Elektromagnetisk vågrörelse (fotonkvanta)
- Partiklar i rörelse
Absorberad dos  Gy  =
Absorberad energi  J 
 
massenhet
 kg 
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 3
Joniserande strålning
Elektroner slås ut från
sina atomer
Kemiska bindningar kan
förstöras
Skador på celler i
vävnad
Vid en excitation lyfts en elektron upp i
utanförliggande skal
Elektrisk signal i
mottagare
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 4
2
2013-02-16
Absorption av strålning



All infallande strålning som inte tränger igenom ett objekt kommer
att absorberas i detsamma. Delar av den absorberade
strålningsenergin kommer att orsaka jonisationer och excitationer.
Om objektet utgörs av kroppens vävnader:
hög grad av absorption  mycket energi per massenhet  många
jonisationer per massenhet  ökad risk för skador
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 5
Absorberad dos

Det vore således värdefullt om man kan definiera och mäta
den absorberade strålningsenergin per massenhet.
Denna storhet borde då kunna relateras till den
biologiska effekten av strålningen.
Man definierar storheten absorberad dos som
anger den
absorberade energin per massenhet
betecknas med D
enhet: 1 J/kg = 1 Gy (gray)
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 6
3
2013-02-16
Absorberad dos (forts)

Exempel:
letal dos
naturlig bakgrund
röntgen, nuklearmedicin
 6 Gy (till hela kroppen)
1 mGy/år
1-50 mGy per us
Om all strålningsenergi omvandlas till värme.
Hur mycket höjs kroppstemperaturen vid en helkroppsbestrålning till en absorberad dos på 6 Gy ?
Svar:  0.001 oC
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 7
Louis Harold Gray
Den brittiske fysikern och
strålningsbiologen Louis
Harold Gray har fått ge namn
åt enheten för storheten
absorberad dos.
Louis Harold Gray
1905 - 1965
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 8
4
2013-02-16
DNA-molekylen


Man är numera ganska övertygad om att den primära targeten i en
bestrålad cell är DNA-molekylen.
En skada på DNA-molekylen kan leda till en irreversibel skada på
cellen som innebär att den förlorar förmågan att dela sig eller att det
uppkommer strukturella förändringar som gör att cellens funktion
ändras.
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 9
Direkt- och indirekt effekt




Direkt effekt:
DNA skadas genom en direkt
energideponering i molekylen
vilket leder till att kemiska
bindningar bryts upp.
Indirekt effekt:
Energideponeringen sker i
DNA-molekylens omgivning.
Detta leder till produktion av
fria radikaler och andra
kemiskt mycket reaktiva
substanser, vilka sedan kemiskt
attackerar DNA-molekylen.
FoF, 1987:1
Vid gamma- och röntgenstrålning orsakar
den indirekta effekten ca 75% av skadorna.
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 10
5
2013-02-16
Strålningsinducerade cell-skador
DNA molekylär skada
Reparation
Mutation
Kromosomskador
Biologiska konsekvenser:
• Cell‐död
• Bestående kromosomskador
 Nedsatt Funktion  Sjukdom, cancer
 Fel i tillväxt (unga)
 Genetiska skador
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 11
Reparationsmekanismer





Olika typer av skador på
DNA-molekylen
förekommer:
enkelsträngsbrott
dubbelsträngsbrott,
basförändringar
brott på vätebindningar m.fl.
Cellen är mest känslig för
strålningsinducerade skador
under själva delningsfasen
(Mitosen)

Alla typer av skador på
DNA-molekylen leder inte
till en irreversibel skada på
cellen.
FoF, 1982:4
Ett biologiskt system har en reparationskapacitet som är mycket
effektiv.
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 12
6
2013-02-16
Reparationsmekanismer - ett räkneexempel



människokroppen består av ca 1014 celler.
en absorberad dos av 1 mGy per år (jfr naturlig bakgrund) kommer
att producera ca 1016 jonpar d.v.s. 100 jonpar per cell i kroppen.
om vi antar att DNA utgör 1% av cellens massa resulterar detta i 1
jonpar i DNA i varje cell i kroppen varje år.
Schematiskt tidsförlopp:
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 13
Tätheten i energiöverföringen beror på
strålslag
DNA
Gamma
Röntgen
(fotoner)
Glesjoniserande
Betastrålning
Elektroner
Alfa
Protoner
Neutroner
Jonfragment
Tätjoniserande
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 14
7
2013-02-16
DNA-Reparationen
Reparationsenzymer känner igen basparen
Glesjoniserande
Tätjoniserande
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 15
Biologisk effekt
Processer
Tidsförlopp
Fysikaliska processer
10-18 - 10-12 s
Jonisationer och excitationer
Kemiska reaktioner
Fria radikaler
10-12 - 102 s
Biologiska effekter
Akuta skador
Sena skador
Veckor,
månader,
år
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 16
8
2013-02-16
Cellöverlevnad
Överlevnadsfraktion

I laboratoriet brukar man
beskriva strålkänsligheten
hos celler i form av
cellöverlevnadskurvor.
1.0
0.1

Kurvan bestämmer den
överlevande fraktionen i en
cellpopulation vid olika
absorberad dos.
0.01
Absorberad dos
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 17
Cellöverlevnad - strålkvalitet




Strålkvaliteten bestäms av:
typ av strålning
(elektromagnetisk- eller
olika slag av partikelstrålning)
strålningens energi
Allmänt gäller att den
överlevande fraktionen celler
vid en viss absorberad dos
kommer att minska med ökad
LET hos strålningen
LET: Linear Energy Transfer
enhet: keV/ m
Överlevnadsfraktion
1.0
Låg LET
0.1
0.01
Hög LET
Absorberad dos
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 18
9
2013-02-16
Cellöverlevnad - strålkvalitet (forts)
Orsaken till denna effekt
är att sannolikheten för
att orsaka en irreversibel
skada hos DNAmolekylen är mycket
högre om den
absorberade dosen
levereras längs ett tätt
spår av jonisationer än i
fallet med ett antal
jonisations-händelser
som är mera jämnt,
glesare, fördelade.
ICRP Publication 60, 1991
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 19
Ekvivalent dos

Vid en viss absorberad dos ger olika strålkvaliteter olika biologisk
effekt.
En storhet som är närmare relaterad till strålningens biologiska
effekt är den ekvivalenta dosen

H = wR  D

enhet: 1 J/kg =1 Sv (sievert)
Den absorberade dosen multipliceras med en strålviktningsfaktor,
wR, som är relaterad till strålningens biologiska effekt (se nästa sida).
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 20
10
2013-02-16
Ekvivalent dos - strålviktningsfaktorer
Strålslag
wR
Fotoner
1
Elektroner
1
Neutroner
5-20
beroende på neutronens
energi
Protoner
Alfapartiklar
5
20
ICRP Publication 60, 1991
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 21
Ekvivalent dos - ett räkneexempel


Vid en lungröntgenundersökning erhåller en patient en absorberad
dos på 0.2 mGy till lungorna
 ekvivalenta dosen till lungorna:
H= wR  D = 1  0.2 = 0.2 mSv
En gruvarbetare inandas radongas (alfa-strålning) och erhåller en
lika stor absorberad dos på 0.2 mGy till lungorna
 ekvivalenta dosen till lungorna:
H= wR  D = 20  0.2 = 4 mSv
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 22
11
2013-02-16
Cellöverlevnad - typ av celler


Mest strålkänslig
Minst strålkänslig

Spermatogoner

Lymfocyter

Erytroblaster

Epitelceller, tunntarm

“
magsäck

“
tjocktarm

Hårfolliklar

Epidermis

CNS

Muskelceller

Ben
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 23
Deterministiska- och stokastiska
effekter

Om reparationsmekanismen
misslyckas kommer vi att få
biokemiska förändringar i
cellen vilket leder till
cellförändringar eller
celldöd.
Direkt effekt
Primär skada
Indirekt effekt
Ja
Rep.?
Nej
Modifierad
Cell
Celldöd

En cellförändringsprocess
kan leda till att cellen
transformeras till en tumörcell och om förändringarna
har skett i en könscell till
mutationer som kan
observeras först hos
kommande generationer.
Skada på
organ
Kroppscell
Könscell
Död
Cancer
Leukemi
Ärftliga skador
Deterministiska
Effekter
Stokastiska Effekter
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 24
12
2013-02-16
Deterministiska effekter
Allvarlighetsgrad
Mest strålkänslig
individ
Minst strålkänslig
individ
Tröskel
Absorberad dos
Frekvens
Tröskel
dos
Absorberad dos
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 25
Deterministiska effekter

(forts)
Deterministiska effekter har en tröskeldos under vilken förlusten av
celler i ett organ kompenseras och ej blir kliniskt detekterbar. Över
denna tröskeldos kommer skadans allvarlighetsgrad att öka med
ökad stråldos.
Vävnad
Effekt
Tröskeldos
(Gy)

Testiklar
temporär sterilitet
permanent sterilitet
0.15
3.5-6.0
Ovarier
sterilitet
2.5-6.0
Linsen
linsgrumling
katarakt
0.5-2.0
5.0
Huden
erytem
nekros
3.0-5.0
50
De i tabellen angivna tröskeldoserna gäller vid en kortvarig
exponering. Om stråldosen fraktioneras kommer tröskeldosen att
öka.
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 26
13
2013-02-16
Stokastiska effekter

Man talar i allmänhet om två typer av stokastiska effekter:
• de som uppträder i könsceller och kan ge upphov till ärftliga effekter
• de som uppträder i kroppsceller och kan resultera i cancer

Ärftliga effekter:
• Det råder inget tvivel om att joniserande strålning ger upphov till ärftliga
effekter. Detta har visats i omfattande djurexperimentella studier.
• Data från djurförsök utgör basen för kvantitativa uppskattningar av risker för
ärftliga effekter eftersom humana data saknas.
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 27
Stokastiska effekter

(forts)
Cancer:
När det gäller uppskattningar av risken för cancerinduktion grundas
dessa på noggranna observationer och uppföljningar av humana
populationer som utsatts för en högre bestrålning än vad som är
relevant ur strålskyddssynpunkt.
• Hiroshima, Nagasaki
• personer som arbetat med radiumfärg
• gruvarbetare
• personer bosatta i områden med hög naturlig bakgrundsbestrålning
• populationer som blivit bestrålade i terapeutiskt eller diagnostiskt syfte
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 28
14
2013-02-16
Dos-responssamband




Dos-responssamband för
leukemi hos överlevande
atombombsoffer i Japan.
strålning kan orsaka leukemi
sannolikheten för induktion
av leukemi ökar med
stråldosen
Den absorberade dosen var
hög - 0.2 Gy till flera Gy
momentant.
Kan då dessa data användas för att uppskatta
strålriskerna vid mycket lägre stråldoser
(<50 mGy) och doshastighet?
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 29
Dos-responssamband



(forts)
Flera observationer indikerar
att sannolikheten för
induktion av cancer är ca 2
gånger så stor vid höga doser
och dos-hastigheter jämfört
med låga doser och doshastigheter.
I en situation där individer
erhåller en låg stråldos är
sannolikheten för cancer
hälften av vad som
observerats bland
atombombsoffren
(gäller låg-LET strålning; fotoner,
elektroner)
KSU, 1992
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 30
15
2013-02-16
Effektiv dos





Sannolikheten för stokastiska effekter varierar mellan olika
organ och vävnader. De olika ”organdoserna”, ekvivalenta
doserna, bör därför kombineras till ett enda mått som kan
ge en uppfattning om den totala stokastiska effekten.
Man har infört storheten effektiv dos
E = wT  H =wT  wR  D
enhet: 1 Sv (sievert)
Den ekvivalenta dosen till ett visst organ multipliceras
med en organviktingsfaktor, wT, som är relaterad till
sannolikheten för stokastiska effekter i detta organ.
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 31
Organviktningsfaktorer

Organviktningsfaktorer som skall användas vid beräkning
av effektiv dos (enligt ICRP)
Subtotal:
Total:
0.01
0.05
0.12
0.2
benytor
huden
blåsan
bröst
lever
esofagus
thyreoidea
övriga organ
0.30
colon
lungor
röd benmärg
magsäck
gonader
0.48
0.20
0.02
1.00
Observera att summan av alla organviktningsfaktorerna är 1.00
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 32
16
2013-02-16
Effektiv dos (forts)
Begreppet effektiv dos möjliggör bl.a. jämförelser, ur risksynpunkt,
mellan bestrålning av enskilda organ och jämn
helkroppsbestrålning.
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 33
Effektiv dos - ett räkneexempel

En person inandas radon (-strålning) så att den medelabsorberade
dosen till lungorna blir 10 mGy
• Dlunga=10 mGy, wR=20 (-strålning) , wT= 0.12 (lunga)
E = wT  wR  Dlunga =24 mSv

Sannolikheten för stokastiska effekter kommer i detta fall att bli
densamma som om personen utsatts för en jämn helkroppsbestrålning med fotoner till en absorberad dos av 24 mGy
• Dhela kroppen=24 mGy, wR=1 (fotoner) , wT=1.00 (alla organ)
• E = wT  wR  Dlunga =24 mSv
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 34
17
2013-02-16
Strålningsrisker


Sannolikhet för
strålningsinducerad fatal
cancer och ärftliga effekter
enligt ICRP
Organ/Vävnad
Blåsa
Benytor
Bröst
Hud
Lever
Lunga
Magsäck
Matstrupe
Ovarier
Röd benmärg
Sköldkörtel
Tjocktarm
Övrigt
Tabellen visar livstidsrisken
uttryckt i % per sievert
effektiv dos. Livstidsrisken är
sannolikheten att någon
gång under den återstående
livstiden drabbas av fatal
cancersjukdom p.g.a.
exponeringen för joniserande strålning
Fatal cancer
(%/Sv)
0.30
0.05
0.20
0.02
0.15
0.85
1.10
0.30
0.10
0.50
0.08
0.85
0.50
Subtotal
5.0
Ärftliga effekter
1.0
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 35
Livstidsrisk (%/Sv)
Strålningsriskens åldersberoende
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Medelvärde för
hela
befolkningen
0
20
40
60
80
100
Ålder vid bestrålning


Den högre risken för barn bör medföra speciella
strålskyddsinsatser
Det finns inget som tyder på att fostret är mindre
strålkänsligt än det nyfödda barnet
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 36
18
2013-02-16
Risk för allvarlig mental retardation
(ICRP)



ICRP har ägnat särskild uppmärksamhet åt risken för allvarlig mental
retardation vid prenatal bestrålning,ffa 8-15 veckan
Man har noterat att IQ minskar med 30 enheter per Sv motsvarande
en ökad andel observerbara fall av mental retardation med 40% per
Sv
Effekten är deterministisk med en tröskeldos av storleks-ordningen
100 mGy
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 37
Bestrålning av hela kroppen

Energi-överföring som förmår bryta kemiska
bindningar genom jonisation.

Hela kroppen klarar ca 4 Joule/kg = 4 Gy

Benmärgen är det känsligaste organet.

Samma energimängd
överförd som värme
motsvarar temperatur-ökning
på ca 0.001 grader.
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 38
19
2013-02-16
Vår strålningsmiljö
Strålning finns överallt!

Naturlig strålning

Mänsklig strålning
• Solen
• medicinsk strålning
• Kosmisk strålning
• kärnvapenssprängning
• Vår egen kropp
• satelliter
• Mark och vatten
• industri och kärnkraft
• Byggnadsmaterial
• konsumentartiklar
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 39
Svårighet med riskuppskattning vid låga
doser....
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 40
20
2013-02-16
Riskjämförelse
En stråldos på 1 mSv till hela
kroppen är förenad med en risk
att avlida som är 5 på 100 000.
Samma risk att avlida förekommer om man:
1.
röker 3 paket cigaretter
2.
bor ihop med en rökare i 5 år
3.
kör bil 500 mil
4.
flyger 5000 mil
5.
paddlar kanot i 5 timmar
6.
utövar bergsbestigning i 1 timme
7.
dricker 50 burkar dietläsk
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 41
Strålning används för diagnostik och
behandling

Bildgivande undersökningar – medicinsk imaging
• Cancer
• Hjärt-/kärlsjukdomar
• Reumatism (ledsjukdomar)
• Neurologiska sjukdomar (hjärnan)

Risker på
populationsnivå
Sv, mSv
Behandling
• Tumörbehandling (cancer)
• Struma (sköldkörtelsjukdomar)
Risk för individen
Gy
• Hudsjukdomar
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 42
21
2013-02-16
Höga och låga stråldoser








0,005 mSv ‐ extra årsdos nära kärnkraftverk
0,01 mSv ‐ stråldosen vid en tandröntgen
0,5 mSv ‐ årsdosen för vissa sjukvårdsanställda
1 mSv ‐ naturlig bakgrundsstrålning i Sverige
4 mSv ‐ årsdosen för boende i Sverige
50 mSv ‐ max tillåtlig årsdos för vissa anställda
5000 mSv ‐ svår industriolycka (hälften dör)
10000 mSv ‐ dödlig stråldos
1 mSv = 0,001 Sv (sievert)
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 43
Onkologi är läran om tumörsjukdomar

onkos (grek.) tumor (latin) = svullnad

benign = godartad

malign = elakartad
Onkologiska kliniker tar hand om patienter med cancer.
Cancer är ett samlingsnamn för ca 200 sjukdomstyper.
Gemensamt för alla typer av cancersjukdomar är att celler i kroppen
växer och delar sig ohämmat och utan kontroll.
Behandling är kirurgi, cytostatika, hormoner och strålbehandling.
30 – 40% av alla cancerpatienter får strålbehandling.
Bildgivande tekniker är viktiga både för diagnostik och planering av
strålbehandling.
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 44
22
2013-02-16
Cirka 100 svenskar per dag får cancer

Livsstilsfaktorer
om vi röker, vad vi äter, hur vi solar, osv.

Miljöföroreningar / miljögifter

Ärftliga faktorer

Virus (humant papillom virus, HPA)

Joniserande strålning

?
Prostatacancer
Bröstcancer
Tjocktarm
Lungcancer
37 %
30 %
15 %
13 %
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 45
Cancer är en ålderssjukdom
www.cancerfonden.se (2009)
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 46
23
2013-02-16
Hur botas cancer med strålbehandling?
Strålning ger skador
på arvsmassan (DNA)
Normala celler reparerar en DNA-skada i hög grad
Tumörceller reparerar en DNA-skada i låg grad
Dosering med en daglig stråldos under 5-7 veckor är effektivast för att slå ut
tumören och skonsammast för den friska vävnaden – fraktionerad strålterapi.
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 47
Från Gray (Gy) till Sievert (Sv)
Risk för individen
Gy, Sv
Risker på
populationsnivå
Sv, mSv
Gy
Sv
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 48
24
2013-02-16
Stråldosnivåer vid kurativ behandling

Stråldos per fraktion (dag)
• Vanligen 2 Gy

Total stråldos
1Gy  1
J
kg
• Strålkänslig tumör: 30-40 Gy
• Måttligt strålkänslig tumör: 50-60 Gy
• Strålresistent tumör: 60-75 Gy
49Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 49
Behandlingsfönstret
– balans mellan bot och skada
82% sannolikhet
för bot

6% risk
för skada
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 50
25
2013-02-16
PET – Positron Emission Tomography
Två fotoner 180 o motriktade
511 keV
511 keV
Funktionella undersökningar i 2 och 3D
Annihilationstrålning
Joniserande
Icke-joniserande
Michael Ljungberg/Medical Radiation
Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 51
Tumörceller gillar socker…
mage
rygg
Radioaktivt
märkt glukosHö
V
ä
Bild framifån
Bild från vänster sida
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 52
26
2013-02-16
Behandlingsuppföljning
Cancer i lymfsystemet
(Hodgkins lymfom)
Cytostatikabehandling
Före behandling
3 veckor efter behandling
6 veckor efter behandling
Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 53
27