Erik Johan Ljungberg, disponent på Stora Kopparberg mellan 1875 och 1913, kan utan
tvekan beskrivas som en av Sveriges mest framstående företagsledare och industrialister
genom tiderna. Den omvandling och den utveckling av företaget som han gick i bräschen
för skulle få positiva konsekvenser under många år framöver.
Men Ljungberg hade också en mindre uppmärksammad sida i form av ett samhällsengagemang långt utöver det vanliga på den här tiden. Vi kan tala om CSR, Corporate Social
Responsibility, inom Stora Kopparberg för mer än hundra år sedan. Med Ljungbergs helhetssyn på samhället följde ett mer omfattande ansvar för företaget och dess medarbetare.
Det finns olika definitioner på CSR även om det sett till det stora hela ändå handlar om att
ta hänsyn till människor och miljö genom det sätt man gör affärer på, om att ta ansvar för
att integrera sociala och miljömässiga aspekter i företagens verksamheter utifrån ett hållbart
perspektiv.
Kring förra sekelskiftet var miljö och klimat närmast icke-frågor hos alla företag och
med dagens mått var kunskapen mer eller mindre obefintlig. Väljer vi istället att låta CSR
stå för ett hängivet socialt patos i praktisk handling är Erik Johan Ljungberg och Stora Kopparberg däremot föregångare.
Bakom detta engagemang låg inte enbart en önskan om att göra goda gärningar utan
också en vetskap om positiva effekter för företaget, ett hållbarhetstänk.
Utbildningsfrågor
Ljungberg visade ett stort intresse för utbildningsfrågor och startade tekniska skolor och
hushållsskolor. Som ändamål för skolorna angavs ”att vid verk och egendomar, där Stora
Kopparbergs Bergslags Aktiebolag har sin verksamhet, inrätta och stödja undervisningsanstalter vid vilka hos Bergslagsbolaget anställda arbetares barn och ungdom kunna erhålla
praktisk undervisning och träning till intensivt, produktivt arbete samt bibringas nödiga
kunskaper för vårdande, utveckling och bevarande av hälsa till själ och kropp”.
Skolorna hade naturligtvis ett egenvärde genom att de bidrog till en förbättrad utbildning,
men därutöver kan man utifrån Stora Kopparbergs perspektiv också betrakta hela detta initiativ som ett sätt att underlätta den framtida rekryteringen. Ljungberg ville genom de tekniska
skolorna erbjuda de unga männen en teknisk utbildning och i förlängningen en anställning
hos Stora Kopparberg. De unga kvinnorna fick en brett inriktad hushållsutbildning.
Det engagemang för utbildningsfrågor som Ljungberg visade lever idag vidare genom
Ljungbergsfonden.
Företagshälsovård
Erik Johan Ljungberg var genom det tidiga 1900-talets glasögon en åtminstone stundtals
hälsomedveten person. Hans hälsomedvetande sträckte sig också till de många anställda inom
företaget. Det fanns hos honom ett genuint intresse av att medarbetarna mådde bra.
ERIK JOHAN LJUNGBERG
CSR-pionjären Erik Johan Ljungberg
mindre ärlig.
Ett viktigt steg för företagshälsovården togs år 1900 då Karl Edvard Hällsjö anställdes
som gruv- och bergslagsläkare. Han skulle stanna på den befattningen fram till 1935 och hinna
bli en framträdande profil i bygden. Hällsjö har beskrivits som en person med ”outtröttlig
energi, målmedvetenhet och stark rättskänsla”. Under en genomsnittlig dag hade han över
40 besökare på sin mottagning.
När doktor Hällsjö började sin tjänst var personalbostäderna ofta undermåliga, tuberkulosen härjade och barna- och åldringsvården var i det närmaste obefintlig. Han lyfte fram
fakta och talade om vad som behövde göras. Det var inte svårt att övertyga Ljungberg. Han
var tvärtom mycket lyhörd för Hällsjös önskemål och insåg betydelsen av en väl fungerande
hälso- och sjukvård. Undan för undan förverkligades idéerna om sjukstuga, sanatorium och
varmbadhus. Nya och fräscha egnahem började uppföras med generöst ekonomiskt stöd
från Stora Kopparberg.
Redan 1578 hade Johan III bestämt att en bardskärare – en kirurg – skulle finnas vid gruvan
i Falun för att ta hand om alla som skadades i detta farliga yrke. Det som Erik Johan Ljungberg
med stark inspiration från Karl Edvard Hällsjö arbetade med på detta område präglades först
och främst av en inriktning mot förebyggande insatser. Det fanns en genomtänkt strategi
som utgör startpunkten för senare tiders friskvårdssatsningar med långtidsfrisk som ett nyckelbegrepp för Stora Enso Sverige.
Ny industriell inriktning
Under Ljungbergs epok förändrades Stora Kopparbergs inriktning radikalt. Falu gruva fick
en krympande betydelse. Domnarvets järnverk startades, men ändå kan man utan överdrift
hävda att Erik Johan Ljungberg inledde omvandlingen från ett metallurgiskt företag till ett
skogsindustriföretag. Sågverket i Skutskär förvärvades, Skutskärs massafabrik uppfördes liksom
Kvarnsvedens pappersbruk. Som en positiv bieffekt fick Stora Kopparberg därmed en tydligare
miljö- och hållbarhetsprofil.
Ställa upp när landet kallar
Även i en annan bemärkelse var Ljungberg en CSR-pionjär. Det gällde hans inställning att ställa
upp när landet kallade. Han tvekade inte när det gällde att engagera sig långt utanför den traditionella företagssfären. Därför var det – för att ta två exempel – självklart för honom att tacka
ja till att ingå i den svenska delegationen vid komplicerade traktatsförhandlingar med Tyskland
och att på statsminister Arvid Lindmans uppdrag resa till England för att via informella kanaler
hindra ryssarna från att besätta Åland.
Den klara slutsatsen blir att Erik Johan Ljungberg inte enbart var en föregångare inom den
industriella och tekniska utvecklingen. Han blev också en pionjär inom CSR, näringslivets samhällsengagemang.
ERIK JOHAN LJUNGBERG
Att den hållningen var förståndig även strikt företagsekonomiskt gjorde inte hans omtanke
