Doknr. i Barium
20211
Dokumentserie
su/med
Riktlinje
Graviditetsdiabetes kostbehandlad
Giltigt fr o m
2017-04-07
Version
4
Innehållsansvarig: Linda Englund Ögge, Specialistläkare, Läkare obstetrik (linen1)
Godkänd av: Corinne Pedroletti, Verksamhetschef, Obstetrik gemensamt (corpe1)
Denna rutin gäller för: Obstetrik gemensamt
Obs! Vid insulin- eller metforminbehandlad graviditetsdiabetes se PM Diabetes typ 1 och 2 samt
läkemedelsbehandlad graviditetsdiabetes
Ansvar
Gäller för personal inom de enheter/verksamheter som berörs av rutinen.
Ansvar för spridning och implementering har VEC/EC. Verksamhetschefen ansvarar för att rutinen
finns och följer gällande författningar/lagar.
Revideringar i denna version
Telefontid och telefonnummer till barnmorska på spec-MVC är korrigerat.
Ersätter version ifrån 2014-10-10.
Riskbaserad screening med peroral glukosbelastning (OGTT) v 25-29 införs.
Ändrade målvärden för p-glukos
Ingen glukosbelastning genomförs efter v 36+0
Efter 3 konsekutiva telefonkontakter med normal glukosprofil, sköter kvinnan fortsatta
kontroller själv.
Om genomgången obesitaskirurgi, till exempel gastric bypass, remitteras kvinnan till specMVC för
plasmaglukosprofil.
Definition
Graviditetsdiabetes (GDM) definieras som patologisk glukostolerans upptäckt under graviditet. Efter
avslutad graviditet normaliseras vanligen den glukosmetabola rubbningen. Om så inte är fallet sker
omklassificering till typ 1 eller typ 2 diabetes.
Bakgrund
Under graviditeten minskar kroppens känslighet för insulin pga hög produktion av placentahormoner t
ex humant placentalaktogen. Detta gör gravida kvinnor mer insulinresistenta än icke gravida. För att
möta den ökade insulinresistensen och upprätthålla normoglykemi ökar normalt insulinproduktionen i
pankreas. Hos 1-3 % av gravida i Sverige ökar inte denna tillräckligt i förhållande till det ökade
behovet och graviditetsdiabetes (GDM) utvecklas. Dessa kvinnor har en kraftigt ökad risk att i
framtiden utveckla typ 2 diabetes. Vid nästkommande graviditet är risken att återfå graviditetsdiabetes
kraftigt förhöjd, även om även om p-glukos normaliseras postpartum.
Betydelse
GDM innebär ingen ökad risk för fostermissbildningar. Däremot finns ökad risk för makrosomi,
preeklampsi, graviditetshypertoni, kejsarsnitt och skulderdystoci. Tidig upptäckt och intervention syftar
till att normalisera blodsockervärden vid GDM med hjälp av bra kost, fysisk aktivitet och läkemedel,
vilken kan minska risken för makrosomi.
Screening för GDM
Som rutinmässig screening för GDM rekommenderas upprepade mätningar av slumpmässigt (icke
fastande) kapillärt plasmaglukos (p-glukos) med mätinstrumentet HemoCue. Oral glukosbelastning
(OGTT) görs vid förhöjda värden, se bilaga 1. Första slumpmässigt tagna plasmaglukosprovet tas vid
inskrivning på barnmorskemottagningen (BMM) enligt basprogram och därefter tas prov vid
åtminstone tre tillfällen under graviditeten, före vecka 36. Enbart glukosuri, som är vanligt hos friska
gravida, ska inte medföra vidare utredning om p-glukos är normalt. OGTT görs vid förhöjda värden
eller vid riskfaktorer, se nedan.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 10)
Doknr. i Barium
20211
Giltigt fr.o.m
2017-04-07
Version
4
Riktlinje
Graviditetsdiabetes kostbehandlad
Indikationer för OGTT (utförs på ordinarie BMM)
1) Slumpmässigt p-glukos (se ovan) ≥ 8.0 och <12.2 mmol/L: OGTT utförs inom 1 vecka.
2) Vid följande riskfaktorer för GDM utförs OGTT i graviditetsvecka 25-29 även om slumpmässigt pglukos är normalt:
BMI ≥ 35 vid inskrivning
tidigare GDM, även vid tidigare sen debut
tidigare fött barn med makrosomi (>4500 g) eller stor för tiden (LGA, födelsevikt > + 2 SD,
framgår av FV2)
Förstagradssläkting (förälder, syskon) med typ 2 diabetes
Polyhydramnios (AFI >250 mm)
GDM föreligger vid
Slumpmässigt uppmätt kapillärt p-glukos ≥ 12.2 mmol/L. OGTT skall inte utföras.
Fastande p-glukos ≥ 7.0 mmol/L. OGTT skall inte utföras.
Tvåtimmars p-glukos vid OGTT ≥ 10.0 mmol/L.
Om OGTT utfaller normalt kontrolleras p-glukos därefter enligt basprogram. Vid avvikande p-glukos
eller senare upptäckt riskfaktor för GDM upprepas OGTT, dock tidigast en månad efter föregående
OGTT. OGTT utförs inte senare än v 36+0.
Handläggning och behandling
Vid konstaterad GDM faxas en skriftlig remiss från ordinarie BMM till spec-MVC på Antenatalenheten
(ANE) Obstetrikenheten, SU/Östra på faxnummer: 031-84 72 31. Om GDM upptäcks efter vecka
36+0 remitteras ej. Vid rådgivning eller tveksamheter kontaktas barnmorska på spec-MVC tisdag och
fredag mellan kl. 13.30 -15.00 på tfn: 343 42 21. Kvinnor som genomgått obesitaskirurgi som inte kan
genomgå OGTT, faxas remiss till spec-MVC för instruktion om dagliga kontroller av
plasmaglukosprofil under sammanlagt 1 vecka.
Första besöket spec-MVC
Vid första besöket på spec-MVC träffar kvinnan personal med diabeteskompetens. Det är viktigt att
hon via BMM är informerad om att besöket tar 1 timma samt att hon inte skall vara fastande. I
kallelsen som kvinnan fått hemskickad finns bifogad en ”livsstilsanamnes” som innefattar kostvanor
och fysisk aktivitet, vilken kvinnan skall fylla i och ta med sig till sitt första besök. Denna
livsstilsnamnes finns översatt till; engelska, arabiska, sorani, somaliska och persiska.
Följande moment ingår
• Kvinnan får personligt anpassade kostråd och förslag på motion
• Kvinnan får en glukosmätare och kostnadsfria hjälpmedel beställs
• Praktisk undervisning i självtest av p-glukos.
• Information om fortsatta vårdrutiner under graviditet, förlossning och postpartum samt om
omvårdnad av barnet i samband med förlossningen.
Därefter mäter kvinnan under en vecka p-glukos i hemmet omedelbart före måltid samt en timma efter
påbörjad måltid och före sänggåendet. P-glukosvärden noteras i en speciell dagbok. Kost- och
aktivitetsdagbok förs också under denna vecka.
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
10)
Sidawww.sahlgrenska.se
2 (av
Doknr. i Barium
20211
Giltigt fr.o.m
2017-04-07
Version
4
Riktlinje
Graviditetsdiabetes kostbehandlad
Uppföljande besök
Kvinnor med tolkbehov bokas för besök på spec-MVC, övriga kvinnor blir uppringda för uppföljning av
en barnmorska från spec-MVC efter 1-2 veckor (tidsåtgång ca 15 min). Följande moment ingår:
• Genomgång av p-glukosprofil
• Kompletterande kostundervisning med reviderat kostförslag vid behov
• Dietistbesök, vid behov
Fortsatt uppföljning
P-glukoskontroller
Målvärden är fastande (8 timmar) p-glukos <5.3 mmol/L och <6.0 mmol/L före övriga mål, <8.0
mmol/L en timme efter påbörjad måltid och <7.0 mmol/L före sänggående skall eftersträvas. För de
flesta kvinnor räcker det med förändrade kost- och motionsvanor för att p-glukosvärdena ska
normaliseras. Dessa kvinnor fortsätter hos sin barnmorska på ordinarie BMM. De rekommenderas att
kontrollera p-glukos före och efter måltid cirka 6-7 ggr/dygn, ca 2 dygn per vecka. P-glukosprofilen
rapporteras in till spec-MVC ca en vecka efter första besöket. Om p-glukos rapporteras ligga inom
målintervallet och om kost och fysisk aktivitet förbättrats, kan man låta kvinnan själv ansvara för sina
p-glukosnivåer. När kvinnan är välinställd skall glukosprofil göras minimum 2 ggr/vecka. Om pglukosvärden vid egenkontroll senare stiger över målvärdet, hör hon av sig till spec-MVC igen och
följs där.
Ordinarie BMM
Om ingen läkemedelsbehandling behövs fortsätter kvinnan sina kontroller på ordinarie BMM där fokus
skall ligga på hälsosamma kostvanor och fysiskt aktivitet.
Vid otillräcklig effekt av behandling med kost och fysisk aktivitet
Om kostbehandling inte är tillräcklig för att uppnå normala p-glukosvärden, trots lämpliga
kostförändringar och ökad fysisk aktivitet, startas läkemedelsbehandling med metformin eller/och
insulin i samband med Diabetesronden på spec-MVC. Patienten överförs till spec-MVC där
mödravården övertas i sin helhet. Patientansvarig barnmorska (PAB) och läkare (PAL) vid spec-MVC
utses. Patienten följs därefter enl PM ”Diabetes typ 1 och 2 under graviditet samt
läkemedelsbehandlad graviditetsdiabetes”.
Förlossningsplanering
Induktion görs enligt obstetrisk bedömning. I övrigt planeras förlossningssätt för kvinna med
kostbehandlad graviditetsdiabetes enligt samma riktlinjer som för andra gravida.
Vård i samband med förlossning
Vid ankomstsamtalet får patienten information om rutiner såsom provtagning på barnet, amning och
ev tillmatning.
P-glukoskontroll
P-glukos kontrolleras vid ankomsten till förlossningsavdelningen och genomgång görs av
barnmorskan av de senaste veckornas p-glukosprofiler, detta för att få en uppfattning om barnet
kommer behöva extra observation efter förlossningen. Det är viktigt att p-glukosnivån är välreglerad
under förlossningsarbetet för att minimera risken för neonatal hypoglykemi.
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
10)
Sidawww.sahlgrenska.se
3 (av
Doknr. i Barium
20211
Giltigt fr.o.m
2017-04-07
Version
4
Riktlinje
Graviditetsdiabetes kostbehandlad
Fosterövervakning
Fosterövervakning med CTG enligt samma riktlinjer som för andra födande.
Vård av barnet direkt efter förlossning
En långvarigt förhöjd glukosnivå hos kvinnan under graviditeten medför att fostrets glukosnivå ökar.
Det ger en ökad insulininsöndring från fostrets bukspottkörtel, hyperinsulinism. Vid förlossningen
avbryts glukostillförseln från mamman till barnet samtidigt som barnet initialt har kvar sin alltför höga
insulinproduktion. Följden kan bli en kraftig sänkning av glukosnivån.
Symtom på låg glukosnivå varierar kraftigt och barnet observeras noggrant avseende på:
Slöhet
Hypotermi
Andningsstörningar
Färg
Tonus
Irritabilitet
Skakningar kan bero på annat än hypoglykemi.
Hypoglykemi definieras som kapillärt p-glukos < 2.6 mmol/L.
Handläggning
Efter födseln ska barnet ligga hud mot hud om inga medicinska hinder föreligger. Föräldrarna
uppmärksammas på barnets signaler för att stimulera till tidig första amning. Om barnet ligger hud
mot hud, mår bra (utan kliniska tecken på hypoglykemi) och ammas inom två timmar kan första pglukoskontrollen göras vid två timmars ålder. Därefter kontrolleras p-glukos före nästa måltid, cirka 45 timmar efter födseln samt ytterligare två gånger de första 12 timmarna innan amning/tillmatning. Om
något värde är avvikande görs ytterligare en kontroll av p-glukos efter 24 timmar eller enligt
ordination. Om p-glukosnivån är bra och amningen/tillmatningen fungerar efter 24 timmar behövs inga
ytterligare kontroller. Under BB-tiden bör modern få stöd i amningen och uppmuntras till täta amningar
eller handmjölkning/pumpning för att så snabbt som möjligt etablera amningen. Föräldrarna bör även
informeras om fördelarna med och uppmuntras att ha barnet hud mot hud.
I första hand ammas barnet eller ges urmjölkad bröstmjölk minst var 3:e timma, gärna oftare. Om
amningen eller urmjölkning inte fungerar tillfredställande ges bröstmjölksersättning. Tillmatning med
10-20 ml ersättning kan då ske med 3-4 timmars intervall tills amningen eller urmjölkning fungerar.
Amningen ska dokumenteras i journalen under sökord ”Amning” och tillmatningen dokumenteras i
barnets observationslista.
Handläggning vid hypoglykemi hos barnet
P-glukos 1,9-2,5 mmol/L och utan kliniska tecken på hypoglykemi: tillmata med moderns mjölk eller
bröstmjölksersättning, gärna i kombination med amning. Om det inte fungerar med moderns egen
mjölk ges bröstmjölksersättning 10-20 ml. Ny provtagning efter en timma. Vid upprepat värde mellan
1,9-2,5 mmol/L intensifiera tillmatningen och fortsätt med p-glukoskontroll efter ytterligare en timma
efter måltid. Om fortsatt p-glukos 1,9-2,5 mmo/L kontaktas barnläkare trots att kliniska symtom på
hypoglykemi saknas.
P-glukos < 1,9 mmol/L eller symtom på hypoglykemi
Barnläkare kontaktas för bedömning. Barnet tillmatas med bröstmjölk eller bröstmjölksersättning
omgående.
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
10)
Sidawww.sahlgrenska.se
4 (av
Doknr. i Barium
20211
Giltigt fr.o.m
2017-04-07
Version
4
Riktlinje
Graviditetsdiabetes kostbehandlad
Kontroll av kvinnans p-glukosprofil postpartum
Hos de flesta nyförlösta brukar p-glukosvärdena normaliseras direkt efter förlossningen. Cirka två
veckor efter förlossningen gör kvinnan en p-glukosprofil under 2 dagar med provtagning före och en
timme efter påbörjad måltid (frukost, lunch, middag och kvällsmål). Mål för p-glukos är: fastevärde
<6,0 mmol/L och efter måltid <8.0 mmol/L. Pat ringer till spec-MVC på telefontid som hon fått innan
hemgång från BB. Om kvarstående p-glukos >7 mmol/L, fastande respektive före måltid, och/eller >9
mmol/l efter måltid kontaktas diabetolog för ställningstagande till fortsatt handläggning. Efter
diabetologkontakt kan remiss vid behov skrivas av diabetolog, barnmorska eller obstetriker på specMVC till vårdcentral eller diabetesmottagning.
I de fall där glukosmetabolismen normaliserats postpartum sker uppföljningen på vårdcentral, med
livsstilsråd och bedömning av den metabola situationen, för att om möjligt förebygga eller uppskjuta
ett senare insjuknande i typ 2 diabetes. Detta gäller även kvinnor med slump-p-glukos efter v 36+0
som därför varken genomgått OGTT eller följts via spec-MVC .Vid utskrivningen från BB får kvinnan
med sig en skriftlig påminnelse (se bilaga) att ta med till uppföljning på sin vårdcentral ett år efter
förlossningen samt egen patientinformation. Kvinnor med BMI >40 före graviditeten, som önskar få
hjälp med viktnedgång, remitteras till Medicin Sahlgrenska, Obesitasmottaningen SU/S. Remiss kan
hämtas via Obesitasmottagningens hemsida eller direkt med följande länk:
https://www.sahlgrenska.se/contentassets/ad1d1ab1a58b41859949025f0b1f2c7b/egenremissfetmabehandling.pdf.
Handläggning vid kommande graviditet
Kvinnor vars glukosmetabolism normaliserats postpartum handläggs på ordinarie BMM med p-glukos
enligt basprogram samt OGTT i v 25-29 enligt PM. I denna grupp inkluderas även kvinnor med förhöjt
slump-p-glukos efter v 36+0 som inte följts via spec-MVC.
Uppföljning, utvärdering och revision
Ansvarig för revision: Ulla-Britt Wennerholm ÖL, Radha Korsoski VÖL, Verena Sengpiel
specialistläkare, Linda Englund Ögge specialistläkare. Anna Glantz, Mödrahälsovårdsöverläkare, Joy
Ellis, Mödrahälsovårdsöverläkare, Annika Adlerberth, Överläkare Medicinkliniken, Annika Dotevall
Överläkare Medicinkliniken. Verksamhetschef ansvarar för uppföljning av innehållet i rutinen.
Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Obstetrix/Melior, om rutinen är kopplad till patient.
Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControl PRO.
Granskare/arbetsgrupp
Verena Sengpiel, Specialistläkare, Radha Korsoski, Överläkare, Ulla-Britt Wennerholm, Överläkare,
Anna Glantz, Mödrahälsovårdsöverläkare, Joy Ellis, Mödrahälsovårdsöverläkare Annika Adlerberth
överläkare diabeteolog, Annika Dotevall överläkare diabeteolog, Mårten Alkmark
vårdenhetsöverläkare, Gunnar Wallin överläkare, Tomas Fritz överläkare, Tommy Sporrong
överläkare. Anders Elfin, överläkare neonatolog, Britt Edlund barnmorska, Marlen Johanson
barnmorska, Katarina Knutsson barnmorska, Ulla Britschgi barnmorska, Anna-Karin Salomonsson
barnmorska, Ulrika Sandgren, diabetessköterska, Lena Arvidsson barnmorska, Kristin Nilsson
barnmorska, Jeanette Persson Ahlm barnmorska.
Bilagor
1.
2.
3.
4.
Plasmaglukosscreening under graviditet Mätinstrument HemoCue, Kapillär plasma
Remiss till vårdcentral
Information till patient
Plasmaglukosprofil efter förlossning
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
10)
Sidawww.sahlgrenska.se
5 (av
Doknr. i Barium
20211
Giltigt fr.o.m
2017-04-07
Version
4
Riktlinje
Graviditetsdiabetes kostbehandlad
Referenser
Group HSCR, Metzger BE, Lowe LP, Dyer AR, Trimble ER, Chaovarindr U, et al. Hyperglycemia and
adverse pregnancy outcomes. N Engl J Med. 2008;358(19):1991-2002.
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015mars/nationellagransvardenforgraviditetsdiabetes
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/3130/Diabetes%20och%20gravidi
tet.pdf?a=false&guest=true
Alkalay AL, Sarnat HB et al. Population meta-analysis of low plasma glucose threshold in full-term
normal newborns. Am J Perinatol 2006:23;2.
Haninger N C, Farley C L. Screening for hypoglycemia in healthy term neonates: Effects on
breatfeeding. Journal of Midwifery & Women´s health 2001;46:5.
I.R.A Chertok et al.Effects of early breastfeeding on neonatal glucose levels of term infants born to
women with gestational diabetes. J Hum Nutr Diet 2009;22.
Moore ER, Andersson GC, Bergman N. Early skin-to-skin contact for mother and her healthy newborn
infants (review). The Cochrane collaboration; 2007.
SOSFS 2008:33. Socialstyrelsens föreskrifter om information som avser uppfödning genom amning
eller med modersmjölkersättning.
The confidential enquiry into maternal and child health (CEMACH). Diabetes in pregnanacy: caring for
the baby after birth. Findings of a national enquiry: England, Wales and Northern Irland; 2007.
WHO. Guidance on the development of policies and guidelines for the prevention and management of
Hypoglycemia of the newborn. Geneva: World health organisation; 2007.
WHO. Hypoglycemia of the newborn: review of the literature. Geneva: World health
organisation;1997.
Horvath K, Koch K, Jeitler K et al. Effects of treatment in women with gestational diabetes mellitus:
systematic review and meta-analysis. BMJ 2010; 340 doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmj.c1395
(Published 01 April 2010)
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
10)
Sidawww.sahlgrenska.se
6 (av
Doknr. i Barium
20211
Giltigt fr.o.m
2017-04-07
Version
4
Riktlinje
Graviditetsdiabetes kostbehandlad
Bilaga 1
Flödesschema angående kapillär p-glukosscreening och OGTT under
graviditet Mätinstrument HemoCue
Provtagningen utförs kapillärt, slumpmässigt när som helst under dagen utan föregående fasta,
vid följande tidpunkter: graviditetsvecka 8-12 och 25, 28-29 och 35.
Kapillärt p-glukos
Normalt värde
<8.0 mmol/L
Patologiskt värde
≥8.0 mmol/L
Riskfaktorer
8.0–12.1 mmol/L
≥12.2 mmol/L
OGTT 75 g v 25-29
Patologiskt
≥10.0 mmol/L
2-tim värde
Normalt
<10.0 mmol/L
2-tim värde
Fortsatt p-glukosscreening enligt
basprogram
spec-MVC
*OGTT (oral glukosbelastning) görs ej om fastande p-glukos ≥7.0 mmol/L, taget direkt innan OGTT
startas.
Graviditetsdiabetes föreligger:
om kapillärt fastande p-glukos ≥7.0 mmol/L hos tidigare icke känd diabetiker
om kapillärt 2-timmars p-glukos vid OGTT ≥10mmol/L
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
10)
Sidawww.sahlgrenska.se
7 (av
Doknr. i Barium
20211
Giltigt fr.o.m
2017-04-07
Version
4
Riktlinje
Graviditetsdiabetes kostbehandlad
Bilaga 2
Patient ID:
Till Vederbörande läkare:
Bästa kollega,
Denna kvinna har i anslutning till nyligen genomgången graviditet på grund av
graviditetsdiabetes behandlats med:
KOST
KOST+METFORMIN
KOST + INSULIN
KOST+METFORMIN+INSULIN
Hon förlöstes (datum)……………………………..och blodsockervärdena har normaliserats
postpartum. Pat hade BMI……… vid ingång i graviditeten och gick upp
sammanlagt……….. kg under graviditeten.. Generella kost- och livsstilsråd har givits.
Blodsockersänkande läkemedel är för närvarande inte aktuell.
Graviditetsdiabetes innebär en kraftigt ökad risk för framtida utveckling av typ 2
diabetes. En svensk studie visar att redan ett år efter förlossningen har 10 % av
kvinnorna diabetes och 20 % nedsatt glukostolerans. På längre sikt dvs inom 10 år har
50 % av kvinnorna insjuknat i diabetes. Det är således angeläget att adekvat uppföljning
sker.
Denna kvinna är instruerad att beställa tid hos er för fortsatt kontroll efter cirka ett år
för diskussion kring kost, motion och övriga livsstilsfaktorers betydelse för diabetes,
kontroll av längd och vikt (BMI), midjeomfång och blodtryck, samt HbA1c, P-glukos,
S-kol och S-TG i fasta och urinprov (U-albumin/kreatininkvot) Vid behov söker hon tidigare.
Ställningstagande till fortsatt uppföljning långsiktigt skall ske individuellt beroende av
undersökningsresultat. Åtminstone rekommenderas kontroller av HbA1c och P-glukos med
ett till två års intervall.
Övrig information:
Datum och underskrift, läkare/PAB.
…………………………………………………………………………………………
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
10)
Sidawww.sahlgrenska.se
8 (av
Doknr. i Barium
20211
Giltigt fr.o.m
2017-04-07
Version
4
Riktlinje
Graviditetsdiabetes kostbehandlad
Bilaga 3
Till Dig som behandlats för graviditetsdiabetes
Kvinnor som haft graviditetsdiabetes har en ökad risk att utveckla diabetes senare i
livet även om blodsockervärdena normaliseras efter förlossningen. Risken för
diabetes minskar betydligt om man kan undvika övervikt och fortsätter att ha bra
kost- och motionsvanor.
Vi föreslår därför att du ungefär ett år efter förlossningen beställer tid hos din
läkare/på din vårdcentral för hälsokontroll som kommer att innefatta kontroll av
blodsocker, blodfetter, blodtryck, vikt och urinprov.
Du är välkommen att höra av dig tidigare om du inte mår bra, eller om det är något
du undrar över.
Du måste själv beställa tid till din läkare/din vårdcentral i god tid före besöket.
Remissen du fått med dig från BB skall du ta med dig till läkarbesöket.
Ansvarig läkare diabetolog
Ansvarig läkare obsterik
Förlossningsvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
10)
Sidawww.sahlgrenska.se
9 (av
Doknr. i Barium
20211
Giltigt fr.o.m
2017-04-07
Version
4
Riktlinje
Graviditetsdiabetes kostbehandlad
Bilaga 4
PLASMAGLUKOSPROFIL EFTER FÖRLOSSNING
Datum
Frukost Före/Efter
Lunch Före/Efter
Middag Före/Efter
Kväll Före/Efter
Ta blodsocker direkt före och en timma efter måltid under 3 dagar
innan du ringer spec-MVC. Ring spec-MVC 031-343 59 00 och meddela
dina värden efter avtalad tid.
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
10)
Sidawww.sahlgrenska.se
10 (av
