Vår planet, vår framtid

Vår planet,
vår framtid
Så bekämpar vi
klimatförändringarna
tillsammans
Klimatpolitik
”
Klimatförändringar är ett av de största hoten som
mänskligheten står inför idag. Det är inte ett problem vi kan
vänta med och ta tag i när vi får tid eller råd. Vi har alla en
plikt att hjälpa till, så att inte klimatet blir ännu värre. Det är
det vi gör nu som avgör hur vår värld kommer att se ut om 10,
20 eller 50 år. Och det kommer att behövas stora insatser från
oss alla: privatpersoner, regeringar, företag, skolor och andra
organisationer. Vi måste alla jobba tillsammans för ett bättre
klimat och en bättre framtid.”
Miguel Arias Cañete, EU:s kommissionär för klimatåtgärder och energi
HUR HITTAR MAN EU:S PUBLIKATIONER?
Gratispublikationer
• Ett enskilt exemplar
genom EU Bookshop.
• F lera exemplar/affischer/kartor
hos Europeiska unionens representationer,
hos delegationer i länder utanför EU,
genom att kontakta nätverket Europe Direct eller ringa 00 800 6 7 8 9 10 11 (gratis inom
hela EU) (*).
(*) Varken informationen eller samtalen kostar i regel något (men vissa operatörer, telefonkiosker och hotell kan ta
betalt för samtalen).
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet
via Europa-servern.
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2015
Print
ISBN 978-92-79-42896-8
doi:10.2834/34186
ML-06-14-050-SV-C
PDF
ISBN 978-92-79-42872-2
doi:10.2834/95438
ML-06-14-050-SV-N
© Europeiska unionen, 2015
Vidareutnyttjande tillåten.
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Upphovsrätt: Framsidan, Europeiska kommissionen; sida 2, Europeiska kommissionen; sidorna 2–3, Sergoua, iStock,
Thinkstock; sida 5: BenGoode, iStock, Thinkstock; sida 6: A-R-T-U-R, iStock, Thinkstock; Wesley Jenkins, iStock,
Thinkstock; NASA, sida 7: Jan Wil, iStock, Thinkstock; sida 8: Gilitukha, iStock, Thinkstock, sida 9: de fun, iStock,
Thinkstock; sida 10: tolokonov, iStock, Thinkstock; sida 11: GvendalFournier, iStock, Thinkstock och John Pitcher,
iStock, Thinkstock; sida 12: Siebe Swart/Hollandse Hoogte/Photo News och gkuna, iStock, Thinkstock och Heiko
Küverling, iStock, Thinkstock och Ocean Fishing, iStock, Thinkstock; sida 13: Monia33, iStock, Thinkstock och Eugène
Sergeev, Shutterstock; sida 15: taraki, iStock, Thinkstock och flickr.com/photos/euclimateaction/8075522079/,
sidorna 16–17: IG_Royal, iStock, Thinkstock och omada, iStock, Thinkstock, dell640, iStock, Thinkstock; sidorna
18–19: Ursula Bach; sida 18: Loatzin, iStock, Thinkstock; SerrNovik, iStock, Thinkstock; sida 19: ESN; sida 20
Vilkmar Wagner, iStock, Thinkstock, sida 21: scyther5, iStock, Thinkstock, CC BY-SA 3.0; sidorna 22–23 lakovKalinin,
iStock, Thinkstock; sida 22: flickr.com/photos/codereddnow/7369943350/; sidorna 24–25: narlocj-liberra, iStock,
Thinkstock; sida 24: Förenta nationerna; sida 26: Europeiska kommissionen; christingasner, iStock, Thinkstock;
Hermera Technologies, Photos.com, Thinskstock; sidorna 27–29: Europeiska kommissionen
Printed in Belgium
Tryckt på återvunnet papper som tilldelats gemenskapens miljömärke för grafiskt papper (www.ecolabel.eu)
Innehåll
10
5
24
3 Ett hett ämne
4 Vetenskapen
8 En värld i förändring
14 Hur vi kan göra skillnad
24 Så bekämpar vi
klimatförändringarna
i världen
26 Nu är det din tur!
ec.europa.eu/clima
facebook.com/EUClimateAction
youtube.com/EUClimateAction
pinterest.com/EUClimateAction
twitter.com/EUClimateAction
är
Exakt vadekten
växthuseåff
för n got?
et på sidan
d
Ta reda på
4.
Hur komme
klimatförär avtalet om
2015 attnhdringarna
jälpa?
Läs på sidan 9.
Hej! Följ med mig så tar vi reda på
mer om klimatförändringarna och
hur vi ska klara av de omställningar
som de för med sig.
Se sidan 2
4.
nderna
Vad gör folk i Nederlähu
mot
för att skydda sinaar?s
översvämning
Titta på sidan 12.
2
Kolla upp varför
klimatförändringarna
kanske gör att det kommer
nya insekter till ditt land.
Ett hett ä
m
ne
V
arför talar alla om klimatförändringarna?
Förmodligen för att det är en av de allvarligaste
utmaningarna som vår värld står inför idag. Här på vår
planet pågår det just nu allt snabbare och mycket märkbara
klimatförändringar. De satte igång för mer än hundra år sedan.
De flesta forskare är överens om att jorden håller på att värmas
upp snabbare än någonsin på grund av alla de växthusgaser, som
pumpas ut i atmosfären genom sådant som människan sysslar med.
Bovarna i dramat är bland annat att vi bränner fossila bränslen
(kol, olja och gas), kör bil och hugger ner skogar.
Många av oss har redan sett vad klimatförändringarna ställer till med,
och kanske själva upplevt det. Men det handlar inte bara om extremt
väder med översvämningar, torka och orkaner. Förändringarna i
klimatet kan helt komma att förändra vårt sätt att leva.
Lyckligtvis har regeringar, företag och privatpersoner både i EU och
över hela världen, börjat arbeta för att ta itu med det, som orsakar
förändringarna och anpassa sig till den stora omställningen. Det här
angår oss alla, eftersom klimatförändringarna är ett globalt problem
som kan drabba oss allesammans.
Vi delar alla samma planet, och de förändringar vi gör på en plats
kan påverka andra människor långt därifrån. Man kan säga att vårt
beteende sätter sina spår, som ett fotavtryck som blir kvar ett bra tag.
Därför kan var och en av oss, genom det vi gör och det vi väljer hjälpa
till att göra avtrycket mindre och bekämpa klimatförändringarna.
3
n
e
p
a
k
s
n
Vete
Värmen kommer in ...
J
men kan inte
komma ut!
ordens klimat har förändrats många gånger genom historien.
Det har gradvis varit både varmare och kallare under
OCH DET KAN INTE
långa perioder. Under den senaste miljonen år har det varit JAG HELLER ...
ungefär tio istider och mycket varmare perioder däremellan.
De förändringarna hade naturliga orsaker. Jorden har till exempel lutat på flera sätt, solen har betett sig
lite olika och havsströmmarna också. Men de förändringar vi ser idag är annorlunda – och det är vi som bär
ansvaret! Vi har släppt ut mer av de gaser som håller kvar värme i atmosfären och det gör, att temperaturen
på jorden stiger i ovanligt snabb takt.
Växthuseffekten
När ljuset från solen träffar jordytan
tas en del av det ljuset upp av marken
och värmer upp den. Resten studsar
tillbaka ut i rymden igen. Den värme
som marken tar upp släpps så
småningom tillbaka ut i luften och
rör sig uppåt mot rymden. Då är det
vissa gaser i atmosfären, främst
vattenånga, koldioxid, metan och
kväveoxid, som fångar upp värmen
och fungerar som glaset i ett växthus
– det blir varmt på insidan. I normala
fall är det den här ”växthuseffekten”
som gör att jorden håller en behaglig
temperatur. Men nu håller människan
med sina aktiviteter på att skapa
stora mängder växthusgaser, som
byggs upp i atmosfären och gör
växthuseffekten starkare.
Vad är det som
orsakar klimat­
förändringarna?
Energi är nödvändigt i vår vardag.
Vi behöver energi för att få värme och
ljus i våra hem och skolor, hålla igång
våra företag, fabriker och kraftverk
och driva våra transportmedel: bilar,
bussar, tåg och så vidare. Men ofta
bränner vi fossila bränslen för att få
fram energin. När vi dessutom hugger
ner regnskogar och håller oss med
en massa boskap, så blir det väldiga
mängder växthusgaser utöver de som
finns naturligt i atmosfären. Då ökar
växthuseffekten och den globala
uppvärmningen.
Väder eller
klimat?
Väder och klimat är två olika saker,
men de har med varandra att
göra. Med väder menar man hur
förhållandena är dag för dag på en
viss plats. Det kan till exempel vara
mulet och regnigt en dag och soligt
nästa. Klimat däremot är hur vädret
är i genomsnitt på en plats under
en ganska lång tid. Öknar har till
exempel ett varmt och torrt klimat,
medan det i Arktis och Antarktis
istället är kallt och torrt.
Det blir varmare
Medeltemperaturen på jordytan har stigit med 0,85 °C sedan slutet
av 1800-talet, och den förväntas öka ännu mer de närmaste hundra
åren. Det låter kanske inte så mycket, men tänk då på detta:
Det mesta av den här uppvärmningen har inträffat nu de
senaste årtiondena, så det är nu det har börjat öka ordentligt.

tta?
Visste du de
oldioxid (CO 2)
Nivåerna av k
än
är högre idag
i atmosfären
e
arit de senast
v
in
ns
o
g
å
n
e
d
800 000 åren.
4
14 av de 15 varmaste åren som dokumenterats har inträffat
detta århundrade.

Glöm inte heller att detta är en genomsnittlig ökning. En del
platser har blivit mycket varmare och andra kallare. Arktis till
exempel har blivit avsevärt varmare de senaste 60 åren och år
2040 kan det vara isfritt där på sommaren.

Kolcykeln: Kolet är alltid
i rörelse
Kol finns överallt och i allt som lever – i dig också! Men
kolet stannar inte kvar på en och samma plats. Det rör sig
hela tiden från en del av jorden till en annan, och ändrar
form. I luften finns till exempel kol mestadels som en
gas (koldioxid) som tas upp av växter, däribland träden
och haven.
På land får djuren i sig kol när de äter växter och sedan
kommer det ut med utandningsluften. Det gäller även
människor. När växter och djur dör förmultnar kvarlevorna
och bryts ner. Det ger upphov till kol som absorberas
tillbaka in i jorden. Genom kolets cykel har koldioxidens
andel av atmosfären hållit sig ganska stabil.
Men nu störs den balansen av människans aktiviteter.
Vi släpper nämligen ut koldioxid snabbare än naturen
hinner få bort den, och vi förstör också de naturliga
kolförråden som tar upp kol, till exempel tropiska
regnskogar som vi hugger ner.
Är det hålet i ozonlagret
som orsakar klimat­
förändringarna?
Nej, det är det inte! Ozon är en mycket användbar
gas som finns högt upp i jordens atmosfär, där den
drar åt sig skadlig ultraviolett strålning från solen.
När vetenskapsmännen insåg att de konstgjorda gaser
som användes i frysar och sprejburkar höll på att göra
ett hål i ozonlagret, bestämde sig det internationella
samfundet för att fasa ut de gaserna. Man ingick ett avtal
som är känt som Montrealprotokollet, där man lovade
att gradvis sluta använda de farliga ämnen, som kallas
klorfluorkarboner (CFC) eller freoner.
Det har gått så pass bra, att ozonlagret nu är på väg att
återhämta sig till mitten av 2000-talet. Tyvärr har CFC,
och de ämnen som kommit senare så småningom ersatts
av fluorerade gaser: F-gaser. De påverkar inte ozonlagret,
men de är kraftiga växthusgaser. EU går nu i spetsen för
att få världen att begränsa sin användning av F-gaser och
hitta alternativ till dem. Senast år 2030 ska utsläppen av
F-gaser i EU ha minskat med två tredjedelar jämfört med
nuvarande nivåer.
detta?
u
d
e
t
s
s
i
V
raturen
edeltempe
°C
kulle m
hagliga 15
ffekten s
e
e
b
s
u
r
h
ö
t
f
x
t
ä
iställe
Utan v
er och
ara -18 °C
att växt !
v
r
ö
n
e
f
d
t
r
ll
a
jo
rk
på
leva
alldeles fö
unna över
som idag – ven vi själva ska k
djur och ä
Fossila bränslen, som stenkol, är det som
återstår av växter och djur från urtiden
som legat begravda djupt ner i marken under
oerhört många år och förvandlats till ämnen
som kan användas som bränsle.
dra växthusgaser, som
an
d
me
rt
fö
jäm
id
ox
ldi
ko
Hurdant är
släpps ut i atmosfären?
Visste du detta?
Kol finns i många former,
till exempel som grafit i din
blyertspenna och som dia
manter,
som är rent kol. Ungefär
20 % av
din kropp är också kol.
Bidrag till
den globala
uppvärmningen
Livstid
Förmåga att
lagra värme
Koldioxid (CO2)
55 %
50-500 år
/
Metan 32 %
12 år
28 x CO2
6 %
120 år
265 x CO2
Kväveoxid
(N2O) Halogenerade
kolväten och
fluorerade gaser
7 %
från några
1-10 000 x CO2
dagar till
år
tusentals
5
Vårt koldioxidavtryck är
ett mått på hur mycket vi
påverkar planeten, i förhållande
till hur mycket växthusgaser
vi producerar i vår vardag.
Det kan till exempel vara hur
mycket bränsle och elström
vi förbrukar eller hur mycket
som behövs för att tillverka
de saker vi använder. På sidan
26 kan du se några tips på
hur du kan minska ditt eget
koldioxidavtryck.
Så mäter man
förändringarna
Prover av is som tagits djupt under Antarktis
innehåller luftbubblor från tiden för 650 000 år
sedan. De bubblorna talar om för oss hur mycket
växthusgaser det fanns tidigare, och de avslöjar
att koncentrationerna av koldioxid och metan
i atmosfären var mycket lägre då än idag.
Trädets årsringar visar dess tillväxt varje år.
Vetenskapsmän studerar ringar i mycket gamla träd
för att få reda på hur klimatet har förändrats med
tiden. Exempelvis är ringarna tunnare när vädret är
kallt eller torrt.
På Mauna Loa-observatoriet på Hawaii i USA har
man mätt koldioxidnivåerna i atmosfären sedan
1958. På denna avlägsna plats är luften orörd,
och mätningar därifrån är därför en bra indikator på
globala koldioxidnivåer.
Satellitbilder visar oss hur istäcket över havet
i Arktis förändras med tiden.
Tvågradersmålet Hur forsknings­
Regeringarna har kommit överens
resultaten
om, att om de mest allvarliga
effekterna av klimatförändringarna
sammanställs
ska kunna förhindras, så får inte
den globala temperaturen höjas
med mer än 2 °C jämfört med
nivån innan industrierna kom
(före den industriella revolutionen).
Att målet ligger på just 2 grader
beror på att vetenskapsmännen
anser, att efter den gränsen
ökar risken för oåterkalleliga,
rejäla förändringar dramatiskt.
Tvågradersmålet har godkänts
i FN:s klimatkonvention (UNFCCC),
som är det internationella avtalet
för att bemöta klimatförändringarna.
Vart sjätte eller sjunde år släpps en
rapport om de vetenskapliga bevisen
för klimatförändringarna. Rapporten
ges ut av FN:s klimatpanel (IPCC) som
är ett betydelsefullt vetenskapligt
organ. Världens mest inflytelserika
och respekterade vetenskapsmän
BÄSTA TIPSET
på klimatområdet är med och
ar
bidrar. De bedömer tiotusentals
Se till att dina föräldrar titt
er en
vetenskapliga rapporter och kan
på märkningarna när de köp
ing.
ner
itio
sedan informera oss om hur
nd
tko
ny frys eller luf
a
det står till med klimatet, och
var
ka
Apparaten s
da
berätta hur vi kan bekämpa den
energieffektiv och inte ska
globala uppvärmningen och de
ozonlagret.
förändringar som den medför.
Tusentals författare och redaktörer
från mer än 80 länder medverkade
till IPCC:s senaste utvärderingsrapport
(AR5) som kom ut 2013 och 2014.
Rapporten visar att vi kan vara minst
95 % säkra på att det främst är
människans aktiviteter som orsakar
klimatförändringarna. Enligt rapporten
är det inte för sent att sätta stopp
för farliga klimatförändringar,
men världen måste agera mycket
snabbt för att få ner utsläppen
av växthusgaser.
6
Fråga
annen
vetenskapsm
ta?
Visste du det
l och USA:s förre
FN:s klimatpane
7
ore fick år 200
G
Al
nt
de
si
re
vicep
tt
redspris för si
dela på Nobels f
.
förändringarna
at
lim
k
ed
m
e
t
arbe
VAD ÄR SKILLNA
DEN?.
Global uppvärmning
är den höjning
av temperaturen på
jorden som
pågår just nu.
Det är bara ett av
de sätt
klimatförändringar
na visar sig på.
Klimatförändringar
syftar på
de många olika effek
terna som
global uppvärmning
har på jordens
klimatsystem. Hit hö
r stigande
havsnivåer, smälta
nde glaciärer,
förändringar av hu
r regnet faller,
allt mer extremt vä
der (till exempel
skyfall och värmeb
öljor), variationer
i årstidernas längd
och av hur goda
skördarna blir.
Dr Jolene Cook
Klimatexpert
Hur allvarliga är
klimatförändringarna?
Vår planet håller på att värmas upp
snabbt. Det är människans aktiviteter
som orsakar den förändringen,
och vi har börjat se följderna över hela
världen. Ju mer vi stör klimatet, desto större
blir risken för förändringar som faktiskt är farliga.
Det blir också svårare och dyrare att begränsa
förändringarna i framtiden och anpassa oss till de
effekter som inte går att undvika.
Medeltemperaturen på jordytan kan stiga med 4 °C
eller mer under det här århundradet, om vi inte gör
något akut för att få ner utsläppen av växthusgaser.
Hur bidrar vetenskapen till kampen
mot klimatförändringarna?
Det är med vetenskapen det hela börjar. Den hjälper
oss att förstå de förändringar vi upplever just nu och
de som kan inträffa i framtiden, beroende på vad
vi gör idag och under kommande årtionden. Genom
vetenskapen får vi fram övertygande bevis, som de
politiska beslutsfattarna kan använda sig av för att
fatta kloka beslut om vad som ska göras.
Vad kan vi göra åt
klimatförändringarna?
En del av effekterna av klimatförändringarna kan
vi tyvärr inte undvika. De får vi istället anpassa
oss efter. Men det är ändå viktigt att vi ser till att
begränsa effekterna i framtiden. Lyckligtvis finns det
en hel del vi kan göra. Det är inte bara politikerna
det hänger på. Vi kan alla hjälpa till genom att
göra kloka val: som till exempel att äta mindre
kött och mer närodlade frukter och grönsaker, att
spara energi och cykla eller gå istället för att ta
bilen (särskilt korta sträckor). Det fina är, att många
av de handlingarna även är bra för vår hälsa och
våra plånböcker.
7
g
n
i
r
d
n
ä
r
ö
värld i f
En
K
limatförändringarnas följdverkningar märks i alla världsdelar.
De väntas inträffa oftare och bli kraftigare under de kommande
årtiondena. Olika länder och områden har inte samma problem.
De här förändringarna kan förvandla hela vår värld – de kan påverka
tillgången till mat och vatten och även vår hälsa. Ju större problemen blir,
desto svårare och dyrare blir det att lösa dem. Därför är det bästa vi kan
göra åt klimatförändringarna att ta itu med dem tidigt.
äffade en
I augusti 2003 intr
där omkring
värmebölja i Europa
g (nästan
50 000 människor do
ike). Den
15 000 bara i Frankr
länder uppleva
gången fick många
ta temperatur
sin högsta uppmät
någonsin.
Värmen märks
Viktigt om mat
Vi har börjat få fler varma dagar och färre
kalla, och det väntas bli fler värmeböljor som
håller på längre. Långa perioder med ovanligt
varmt väder kan vara farliga. Det kan leda
till hälsoproblem som värmeslag och rentav
dödsfall. När jorden blir varmare kan det också
bli torka och brist på vatten. Det här märker
vi redan av i Europa, särskilt i söder. Brist på
regn innebär, att träd och andra växter blir
väldigt torra och lätt tar eld med våldsamma
skogsbränder som följd.
Brännande hetta och brist på vatten är en katastrofal kombination
när det gäller skördar och världens mattillgångar. Växter behöver
vatten för att överleva, och om det inte finns växter att äta får
boskapsdjuren svälta. När det översta jordskiktet på en åker torkar
ut blir det dammigt och blåser bort, och då tar det med sig de viktiga
näringsämnena som växterna behöver. Följden blir mindre mat, och
det är ett stort problem eftersom världens befolkning kommer att öka
från 7 miljarder idag till 9 miljarder år 2050. Vi kommer att behöva
mer mat, inte mindre.
Våra mattillgångar hotas också av hur klimatförändringarna påverkar
bin och andra pollenspridare. En del vetenskapsmän tror, att varmare
vårar får bin att lämna sina vinterbon för tidigt, innan de växter som
de lever av och pollinerar har börjat blomma.
Visste du detta?
FN:s livsmedels- och
jordbruksorganisation
uppskattar, att av de ungefär
100 typer av grödor som står för
90 % av världens mat, så är det 71
som pollineras av bin!
8
Exempel på extrema vädersituationer 2013
Svåra översvämningar
i Centraleuropa
USA drabbades av iskalla
arktiska vindar
Delar av Ryssland
drabbades av den värsta
översvämningen på 120 år
Svår torka i
södra Kina
Starkaste tyfonen som
registrerats (Haiyan)
slog till på Filippinerna
Oväntat snöfall
i Israel, Jordanien
och Syrien
Den bredaste tornado
som någonsin
observerats slog till mot
El Reno i Oklahoma, USA
Rekordvärmebölja
i Australien
Värsta torkan på
30 år i södra Afrika
Cyklonen Phailin
slog till mot Indien
Värsta torkan på 50 år
i nordöstra Brasilien
Häftiga stormar
Den globala uppvärmningen visar sig
i form av häftigare och mer förödande
stormar. Orkaner, tyfoner och cykloner
är olika namn på de våldsamma
stormar som bildas över varma
vattenmassor, som Stilla havet eller
Karibiska havet, där det finns mycket
varm och våt luft i atmosfären.
På land kan de snabba vindarna som
roterar i spiral rycka upp träd med
rötterna, förstöra byggnader och
vräka omkull fordon. År 2013 omkom
över 5 700 personer i Filippinerna när
landet drabbades av tyfonen Haiyan,
som nådde vindhastigheter på mer än
300 kilometer i timmen.
På kartan ovan ser du några exempel
på extrema vädersituationer 2013.
Vi kan räkna med att sådana
händelser blir ännu vanligare
i framtiden som ett resultat av
klimatförändringar
Djurliv i rörelse
Visste du detta?
Översvämningar
i Centraleuropa i juni
2013 orsakade skador
till ett värde av omkring
12 miljarder euro.
Varning för
översvämning!
Kraftigt regn orsakar översvämning
när det rinner av marken och
fyller floder och reservoarer så att
de svämmar över sina bräddar.
I städerna kan följderna bli extrema
med all betong och asfalt, som
vattnet inte kan sjunka ner i.
När översvämningsvattnet har sjunkit
undan blir det dyrt och tar lång tid att
rensa upp.
Många arter på land och i havet
har redan flyttat till nya platser.
En del löper större risk att utrotas
om vi inte gör något för att hejda
klimatförändringarna. Rubbningar
av klimatet innebär också, att en
del insekter, som tidigare levde i ett
område, nu tränger in på nya ställen.
En del myggor överför sjukdomar
som gula febern, denguefeber,
chikungunya och malaria när de biter.
Från början levde sådana insekter
bara i tropikerna, men numera
är det flera som lever och
fortplantar sig i södra
Europa, eftersom
klimatet blivit
varmare där.
9
Visste du detta?
Vetenskapsmännen tror att hav
en
försuras snabbare idag än någ
on annan
gång de senaste 300 miljoner
åren.
Varmare hav
Klimatförändringarna har också
stor inverkan på världens hav. Den
extra värmen från förändringarna
i atmosfären, som människorna
åstadkommit de senaste 40 åren, har
till mer än 90 % tagits upp av haven.
Även om det förstås innebär att
atmosfären inte värms upp så mycket
som den kunde ha gjort, så gör det
att haven blir varmare. Varmare
vatten får fisk och skaldjur att minska
i antal och får arter att flytta på sig.
Räkliknande krill, som fiskar och valar
äter, förökar sig till exempel bäst i
kallt vatten. Varmare vatten innebär
mindre mängd krill och färre fiskar.
Korallreven, som är hemvist för mer
än 25 % av allt liv i havet, och den
plats där många fiskar fortplantar
sig, får också svårt att överleva när
vattnet blir varmt.
Haven absorberar omkring en
fjärdedel av den koldioxid vi släpper
ut varje år. När koldioxidnivåerna
stiger innebär det, att större mängder
av gasen lagras i haven. Det reglerar
i och för sig klimatet, men förändrar
samtidigt den kemiska balansen
i haven. Vattnen blir surare, och det
är skadligt för havslivet: i synnerhet
skalbyggande havsdjur som humrar,
ostron och koraller.
10
ta?
Visste du det
kring
Haven tar upp om rson
r pe
4 kg koldioxid pe
och dag.
Kan du tänka dig hur det skulle vara att veta att ditt hem en
vacker dag kan vara dränkt i vatten? Marshallöarna i norra Stilla
havet är en av de mest sårbara önationerna i världen. Här ligger
mycket av landytan bara omkring tre meter över havsnivån.
Vetenskapsmän säger att en lokal höjning av havsnivån på bara
80 cm kan göra att två tredjedelar av landet dränks.
Stigande
havsnivåer
Mellan åren 1901 och 2010 steg den
genomsnittliga havsnivån i världen
med 19 cm. Det finns två stora skäl
till detta. För det första utvidgar sig
vatten ju varmare det blir och tar
upp mer utrymme. För det andra
gör den globala uppvärmningen
att glaciärerna och de väldiga
istäckena på Grönland och i Antarktis
smälter snabbare, så att det blir
mer vatten i haven. Resultatet blir
stigande havsnivåer, och det leder till
översvämningar längs låga kuster.
Vissa öar hotas av att dränkas helt.
Högre havsnivåer kan också skada
viktiga ekosystem vid kusterna, till
exempel mangroveskogar, som är
tillflyktsorter för unga fiskar och annat
djurliv och skyddar dem från stormar
som eroderar kusterna. När saltvatten
sköljer in över land, förstörs även
dricksvattentillgångar och jordar,
så att det blir omöjligt att odla något.
Visste du detta?
Venedig sjönk med mer än
20 cm under 1900-talet.
Staden som
sjunker
Venedig är byggt på träpålar i en
grund lagun i Adriatiska havet.
Nu håller de pålarna på att
sjunka ner i leran. När vattnet
i lagunen samtidigt stiger med
ungefär 2 mm varje år, så blir
den kombinerade effekten en
höjning av havsnivån med 4 mm
om året. Ofta förekommande
översvämningar skadar de
historiska byggnaderna, täcker
gångvägarna och påverkar
turismen. Det finns dock planer
på att installera 78 väldiga
stålgrindar för att hålla
översvämningarna tillbaka.
Matbrist
i polartrakterna
De största rovdjuren i polartrakterna,
bland annat sjöleoparder och
isbjörnar, behöver små alger som
växer på undersidan av isen för
att kunna överleva. Dessa alger
är nämligen början på nästan alla
näringskedjor i polartrakterna.
Plankton äter algerna, småfisk, krill
och andra djur äter plankton och
så fortsätter kedjan upp till fiskar,
pingviner och sälar. Men de här
näringskedjorna bryts när det blir
mindre is i Antarktis och Arktis.
detta?
Visste du på jorden
t
av vattne
Bara 2,5 % en. Av det är två
t
rer
är sötvat
st i glaciä
y
r
f
in
r
la
e
tredjed
.
och polaris nuftigt!
ör
vattnet f
d
n
ä
v
n
a
å
S
11
Anpassning
till klimat­
förändringar
Klimatförändringarna är en del av
livet för oss, vare sig vi gillar det
eller inte. Även om vi kunde få
stopp på alla våra utsläpp i morgon,
så skulle jorden ändå behöva tid att
återhämta sig från de växthusgaser,
som redan finns i atmosfären. Det
betyder att vi måste anpassa oss
efter de förändringar som äger rum
nu, och planera för framtiden så
att vi undviker eller begränsar den
skada som klimatförändringarna kan
ställa till.
Så anpassar vi
oss till stigande
vattennivåer
Flytande hus: I Maasbommel
i Nederländerna, ett land som ligger
lågt, förbereder sig en del invånare
för ständiga översvämningar
genom att bo i amfibiehus. Det är
hus som är förankrade till land,
men konstruerade för att stiga när
vattnet gör det.
Barriärbyggen: Genom att bygga
konstgjorda vallar och diken håller
man vattnet borta. Samma effekt har
sanddyner, som man kan plantera
segt gräs på vars rötter ser till att
dynerna inte spolas bort.
Gröna svampar: Flodslätter (naturliga
områden som rinner av i floder) kan
fungera som svampar som suger åt
sig överflödigt regnvatten. Länderna
längs floderna Donau och Elbe håller
på att återställa tidigare flodslätter
för att ge floderna mer plats.
12
Smart vatten
Vattenförvaring: På en del håll hittar
man på nya sätt att spara vatten.
Det går till exempel att installera
system för ”gråvatten” i hushåll,
på hotell och andra företag. Där
återanvänds tvättvatten som
spolvatten i toaletter. Påhittiga
jordbrukare använder sig också av
punktbevattning på nätterna. Då får
växterna vatten direkt till rötterna
utan att det avdunstar i hettan
på dagen.
Genom åtgärder
för att förhindra
översvämningar sparar
vi både liv och pengar.
För varje euro som läggs
på översvämningsskydd
sparar man sex euro
i reparationskostnader!
Kampen mot
värmen
Smart plantering: En del jordbrukare
planterar mer grödor bland träden,
så att de får skugga och alltså klarar
det varmare och torrare klimatet
bättre. I städernas parker och
gatukanter placerar stadsplanerarna
blommor och buskar som tål torka
och klarar av när det är varmt
och torrt.
Gröna ytterväggar och tak:
I en del städer odlar man växter
på ytterväggar och tak, för att
absorbera värme och kontrollera
temperaturen inne i byggnaderna när
det är hett. Växterna tar också upp
vatten och minskar vattenmängderna
vid stormar.
Planer för att
bekämpa klimat­
förändringarna
Många EU-länder har redan utformat
egna planer för att hantera de
problem, som klimatförändringarna
leder till. Olika områden har olika
problem, så dessa planer måste
anpassas efter hur det ser ut på de
olika platserna. I jordbruksområden
kan det till exempel handla om
att satsa på lageranläggningar för
att bevattna grödorna vid torka.
I städerna kan det istället vara att
skapa fler parker så folk håller sig
svala vid värmeböljor.
Köpenhamn
förbereder sig på
extremt väder
I juli 2011 regnade det i Köpenhamn
... men det var ingen vanlig skur. På
bara två timmar föll det ca 15 cm
regn. Stadens avloppssystem klarade
inte av sådana vattenmängder, och
gator och byggnader blev snabbt
översvämmade. Två av Köpenhamns
största sjukhus hotades av stängning
på grund av översvämningar och
strömavbrott. Den här händelsen fick
de styrande i Köpenhamn att börja
fundera på en plan, för att skydda
staden mot mer extremt väder
i framtiden. Nu har man utvecklat en
hanteringsplan för skyfall, som blir till
god hjälp för att hantera regnvattnet
bättre i framtiden. Planen förbättrar
dessutom livskvalitén i staden.
Den innehåller nämligen också
sådana förslag som att bygga nya
cykelvägar, som också fungerar som
regnvattenkanaler.
13
d
a
n
l
l
i
k
s
göra
Hur vi kan
D
en största utmaningen vi står inför idag är att förhindra att
klimatförändringarna blir värre. Det finns massor som vi kan
och måste göra för att världen ska förbruka mindre energi
och bli mer klimatvänlig. Bland annat måste vi hitta lösningar som
hjälper oss att få ner växthusgasutsläppen. Förutom att det är bra för
klimatet gynnar det också vår hälsa (mindre föroreningar), tryggar vår
energiförsörjning och skapar mer jobb så att ekonomin kan växa.
Förnybar energi
Nya idéer i sikte
Ett sätt att minska på utsläppen
av växthusgaser är att använda
mer förnybar energi som vind och
solljus. De är ändlösa energikällor, till
skillnad från fossila bränslen, som en
dag kommer att ta slut. Till skillnad
från när fossila bränslen förbränns
i kraftverk, avges mycket lite eller inga
växthusgaser när elektricitet skapas
från förnybara källor.
För att hitta hållbara lösningar på
problemet med klimatförändringarna
krävs ny vetenskaplig forskning
och upptäckter. Horisont 2020 är
EU:s största program för forskning
och innovation någonsin. Det
har nästan 80 miljarder euro till
sitt förfogande mellan 2014 och
2020, och ska hjälpa forskare och
förnyare att ta fram idéer som kan
användas i verkliga livet. EU stöder
också utvecklingen av nyskapande
kraftverk med låga koldioxidutsläpp
(se sidorna 20–21).
EU är världsledande på förnybar
energiteknik, och många EU-länder får
redan fram mycket av sin elektricitet
på det sättet. När vi hämtar mer av
vår energi från förnybara källor får vi
inte bara ner utsläppen, utan vi lägger
också mindre pengar på import av
kol, olja och gas från länder utanför
EU. Idag kommer runt 15 % av EU:s
energi från förnybara källor. Planen är
att höja den andelen till 20 % år 2020
och minst 27 % år 2030.
14
ta?
Visste du det
U
er människor i E
Minst 4,2 miljon
na sektorn.
jobbar i den grö
Visste du detta?
EU importerar mer än hälften
av sin energi – till en kostnad
av mer än 1 miljard euro
varje dag!
I hetluften
Geotermisk energi är hett just nu!
En del länder kan använda sig av den
energi som finns lagrad under jordytan
för att värma rör och vattenledningar
som värmer upp hus och vatten
eller driver en generator för att
producera elektrisk ström. I Ungern
finns det många spa-anläggningar
där geotermisk energi används för att
värma upp vattnet. Landet har även
nydanande kraftverk med geotermisk
energi, som som får stöd av EU.
EU-länderna arbetar redan hårt
för att få ner utsläppen av
växthusgaser och klara av målen
för minskning: -20 procent till
år 2020 och minst -40 procent
till år 2030, så att vi är på rätt
spår för det långsiktiga målet
på minst -80 procent år 2050.
En soldriven
skola
Cykelväg med
solceller
Gedveds skola i Horsens i Danmark
får 75 % av sin energi från solen.
På det sparar skolan 30 000 euro om
året: pengar som nu kan användas till
undervisning. Att skolan övergått till
solkraft har fått dess koldioxidutsläpp
att gå ner med 90 ton om året, och
dessutom lär sig eleverna på det
sättet mer om klimatförändringarna.
Nederländerna är känt som ett
cyklande land. I Krommenie norr
om Amsterdam har man byggt
en 70 meter lång cykelsträcka
med inbyggda solceller, som
omvandlar solljus till elektricitet.
Cykelvägen används för att testa den
banbrytande tekniken, och kommer
att förlängas till 100 meter 2016.
Det här inledande projektet förväntas
skapa tillräckligt med el för att driva
tre hushåll.
Visste du detta?
Mellan 2014 och 2020 kommer
20 % av EU:s budget – hela
180 miljarder euro – att
användas till åtgärder som
har med klimatet att göra.
detta?
u
d
e
t
s
Vis
r numera
stå
r energi
Förnyba n en femtedel av
ä
för mer eten i världen.
it
elektric
Den gröna sektorn: jobb
som har att göra med att
skydda och bevara miljön,
till exempel inom vatten- och
avfallshantering, återvinning
och förnybar energi.
Visste du de
tta?
V
äxthusgasuts
läppen i EU
minskades med
19 % mellan 199
0
och 2013.
15
Ett nytt sätt
att köra
Vilka transportmedel tar du dig fram
med? Bilar, tåg, bussar, båtar och
flygplan som förbränner oljebaserade
bränslen ansvarar för omkring
25 % av utsläppen av växthusgas
i EU. Lyckligtvis finns det ny teknik,
som gör kommunikationerna mer
klimatvänliga. Genom att minska
trafik och föroreningar blir även
städerna renare.
Utsläppen från de globala
sjötransporterna uppgår till
omkring 1 miljard ton om året.
Det är 3 procent av världens
totala växthusgasutsläpp.
EU har antagit lagar för att
övervaka utsläppen från
stora fartyg som använder
sig av EU:s hamnar.
På väg mot
renare
transportmedel
Mer än två tredjedelar av
utsläppen från transporter
kommer från vägtransporterna.
Men tack vare EU:s standarder för
koldioxidutsläpp håller fordonen på
att bli mindre förorenande. En ny bil,
som tillverkas i EU avger till exempel
20 % mindre koldioxid nu än 2007.
EU har några av världens strängaste
regler och försöker hela tiden vässa
dem ytterligare. Många andra länder
har också infört koldioxidstandarder,
bland andra Japan, USA, Kanada
och Kina.
Hybridbilar har en
bränslemotor för långa
och snabba resor, och en
batteridriven elmotor
som tar över vid kortare
sträckor.
Eldrivna spårvagnar kan
drivas med förnybar energi
och släpper då inte ut någon
koldioxid. I annat fall släpper
de ut det indirekt, genom att
de använder elektricitet.
Men även då är utsläppen per
passagerare och kilometer
mindre än hälften av vad det
blir från en personbil.
Visste d
u detta?
Flyg
sjötransp trafiken och
or
släpper u terna i hela värld
t mer kold
en
io
som släpp
s ut över xid än vad
hu
från Afr vud taget
ika!
Visste du detta?
Matolja, fruktskal och
grönsaksblast kan omvandlas
till bilbränsle.
Flygtrafiken är en av de snabbast växande
orsakerna till utsläpp av växthusgaser.
EU har infört lagar för att minska
utsläppen från flygplan i hela Europa.
Nu samarbetar man med det internationella
samfundet för att ta fram åtgärder som
täcker hela världen.
16
Klimatföränd­
ringarna och
städerna
Visste du detta?
EU har som mål att få ner
koldioxidutsläppen från
transportmedel med 60 % till
år 2050.
Stora städer bidrar kraftigt till
klimatförändringarna, och det är
inte så konstigt, för där bor 75 % av
Europas människor idag. I städerna
pågår alltid aktiviteter, och det
orsakar stora koldioxidutsläpp.
Storstadsområden står för 60–80 %
av världens energiförbrukning
och ungefär samma andel av
koldioxidutsläppen, så de har ett
stort koldioxidavtryck. Men även om
städerna är en del av problemet,
så kan de också vara en del av
lösningen. Städer i hela EU håller på
att förändras till det bättre tack vare,
att flera av de styrande tänker nytt
och har visioner. De lyckas få ner
utsläppen genom smart planering och
förståndiga åtgärder.
Tillgängliga
städer
BÄSTA TIPSET
Nya bilar som sä
ljs i EU-ländern
a
har en märknin
g som visar vad
de
har för bränslee
ffektivitet och
koldioxidutsläpp
. Se till att din
familj väljer en
bil med låg
bränsleförbruk
ning.
Bilfria dagar är ett utmärkt sätt
att få folk att upptäcka fler sätt att
ta sig runt i stan. Det är en av de
programpunkter, som brukar äga rum
i många städer under Europeiska
trafikantveckan: en kampanj som
anordnas i september varje år med
stöd från Europeiska kommissionen.
2014 var det fler än 2 000 städer
i 44 länder som deltog. Trots namnet
medverkade också städer utanför EU,
till exempel några i Japan, Brasilien
och Ecuador. Trafikantveckan ger
människor tillfälle att pröva på lite
fler sätt att ta sig fram, och städerna
uppmuntras att göra praktiska
insatser. Fler än 8 000 åtgärder, till
exempel system för att samåka med
bil och dela cyklar, har kunnat införas
tack vare kampanjen.
Visste du detta?
Städer täcker omkring 2 %
av jordens yta, men mer
än hälften av världens
befolkning bor i dem.
Borgmästare
med ett uppdrag
Över 6 000 städer i hela EU har
frivilligt åtagit sig att införa åtgärder
för att minska växthusgasutsläppen.
Städerna har anslutit sig till
borgmästaravtalet, ett program
från Europeiska kommissionen
för att uppmuntra städer att få
ner utsläppen genom att satsa
mer på energieffektivitet och
användning av förnybara energikällor.
Borgmästaravtalet har varit så
pass lyckat att ytterligare ett
program har satts igång, Mayors
Adapt. Där är målet att förutse vad
klimatförändringarna får för negativ
inverkan i städerna, och sätta in
åtgärder för att förhindra skadan eller
minska den så mycket som möjligt.
Är din stad medlem?
Visste du detta?
90 % av Europas
människor tycker att
klimatförändringar är ett
allvarligt problem.
17
Spara energi,
spara pengar
Mer effektiva byggnader och
apparater kan spara stora mängder
energi, utsläpp och pengar. En stor
del av den energi som hushållen i EU
använder går åt till att värma upp
hus. Här kan våra hem, skolor och
kontor minska koldioxidavtrycket
på olika sätt. Vi kan exempelvis
isolera bättre och sätta in trippelglas
i fönstren för att hålla inne värmen.
Man kan även sätta växter på taken,
som tar vara på regnvatten och
gör att det blir svalt i byggnaderna.
År 2020 förväntas hushållen
i Europa kunna spara 465 euro om
året på sina elräkningar genom
att apparater som kylskåp och
tvättmaskiner blir mer effektiva.
EU har förbundit
sig att förbättra
energieffektiviteten med
20 % till år 2020 och med
minst 27 % till år 2030.
Visste du d
etta
?
I slutet av 2
020 måste a
lla nya
byggnader
i EU vara
nära-nollene
rgibyggnad
er.
Europas miljö­
huvudstäder
Priset som Europeisk
miljöhuvudstad delas ut till
städer som åtagit sig att bli mer
miljömässigt hållbara. Bristol
i sydvästra England fick äran
2015. År 2016 blir det Ljubljana
i Slovenien som tar över titeln.
Syftet är att städer ska inspirera
varandra, utbyta idéer och
erfarenheter.
Ljubljana
Bristol
18
Hållbar: Att se till att vi ha
r och fortsätter
att ha de viktiga resurser
som behövs för att
överleva som vatten, mat
och energi. Att vara
hållbar innebär att man ta
r vara på planeten och
lever inom gränserna för
vad den klarar av att ge.
Köpenhamn (Europeisk miljöhuvudstad 2014)
Var förnuftig med
soporna
Tänk efter nästa gång du lägger något i soporna. Var och
en av de 500 miljoner människor som bor i EU kastar
i genomsnitt bort ett halvt ton hushållsavfall varje år!
Även om mer och mer återvinns hamnar fortfarande
väldigt mycket på soptippen. När avfall ruttnar ger det
ifrån sig väldiga mängder metan, som är en kraftig
växthusgas. Metan som kommer ut i luften bidrar till
klimatförändringarna. Men avfallshanteringen är bättre
numera och gör att mer energi kan återvinnas, och EU
har infört lagar om soptippar som gjort stor skillnad.
Att minska avfallet blir allt viktigare när världens
befolkning ökar och vi håller på att göra oss av med
våra begränsade naturresurser.
Vilket slöseri!
Tänk dig att du kommer hem från affären och kastar
en tredjedel av det du handlat rakt i soporna. Det
är ungefär så stor andel av världens livsmedel som
går förlorad eller kastas bort varje år. Europeiska
kommissionen och dess samarbetspartners arbetar med
att upplysa folk om hur man handlar förnuftigt, vad
datumen på matförpackningarna betyder och hur man
tar vara på rester. Kommissionen försöker också göra
det lättare att ge bort överbliven mat (om den är ofarlig)
till matbanker eller till att bli djurmat. Vi kan alla arbeta
tillsammans för att minska de ca 100 miljoner ton mat
som just nu slösas bort varje år i EU!
ta?
Visste du det
idag använder
Hus som byggs
s
et energi som hu
ck
y
m
så
en
t
lf
hä
.
från 1980-talet
Tänk en gång till innan
du skaffar en ny pryl
Elektriskt och elektroniskt avfall är den sortens sopor,
som ökar mest i EU. Sådant avfall är fullt av plast
och metall och innehåller även skadliga metaller som
kvicksilver och värdefulla som guld (som används
i kretskorten). EU har satt upp mål för återvinning av
elektronik för att spara resurser och för att begränsa
de farliga ämnen, som tillverkare kan sätta in i
elektroniken. De ska skydda miljön och de som arbetar
med återvinning.
19
Renare
industrier
Stora mängder koldioxid och andra
växthusgaser släpps ut av fabriker
som tillverkar de produkter vi
använder varje dag och av kraftverk,
som ger oss den el vi behöver till våra
hem, skolor och kontor. För att få ner
de här utsläppen har EU utformat ett
system som begränsar hur mycket
växthusgaser som får släppas ut,
och som också tvingar företagen att
betala för sina utsläpp.
EU:s system med handel av
utsläppsrätter sätter gränser för
hur mycket företagen får släppa ut
per år. Totalmängden sänks varje
år, och eftersom företagen måste
rapportera sina utsläpp, kan vi vara
säkra på att våra industrier faktiskt
förorenar mindre. Ju mer företagen
släpper ut, desto mer måste de
betala, så det är bäst för dem själva
att de släpper ut så lite som möjligt
– till exempel genom att satsa på
renare teknik som avger mindre
koldioxid.
Stöd till ny
teknik
Idag finns det liknande system även
på andra håll i världen, till exempel
i Kina, Kalifornien och Sydkorea.
Fler länder följer i EU:s spår
och sätter ett pris på utsläppen.
Så småningom kommer förmodligen
företagen i de flesta länder att få
betala om de vill förorena.
För de sektorer som inte ingår
i utsläppshandelssystemet, som till
exempel bilar, byggnader, jordbruk
och sophantering, har ansvaret för att
minska utsläppen fördelats på EUländerna själva via mål som sätts på
nationell nivå.
EU bidrar med pengar till ny
banbrytande koldioxidsnål teknik
runt om i Europa. Detta gör
man genom en särskild fond
där pengarna kommer från
utsläppshandelssystemet. Hittills
har ungefär 2,1 miljarder euro i EUbidrag gått till 38 projekt för förnybar
energi, som till exempel vindkraftverk
till havs, geotermisk energi och
biobränslen, och ny teknik som
fångar upp koldioxid och förvarar
den under marken. EU kommer
att fortsätta ge stöd till forskning
och utveckling av klimatvänliga
lösningar i framtiden. Europas länder
använder också flera miljarder euro
från utsläppshandelssystemet till att
bekämpa klimatförändringarna.
Utsläppshandelssystemet startades
2005 och är en viktig del av EU:s
klimatpolitik. Det omfattar just
nu över 11 000 kraftverk och
industrianläggningar i alla EUländerna och utsläpp från flyg inom
EU ingår också.
Mindre miljöfarlig betong
Betong är ett nödvändigt byggnadsmaterial, som
används till vägar och broar. Men när man ska få fram
huvudingrediensen cement skapas det stora mängder
koldioxid. För varje ton cement som tillverkas släpps
det ut ett ton koldioxid, eftersom cement görs
genom att kalksten hettas upp till hög temperatur.
Inom cementbranschen håller man nu på att ta fram mer
hållbar betong, genom satsningar på modern teknik och
material som släpper ut mindre koldioxid.
20
Nya slags jobb på väg
Sugen på en spännande karriär där du får
jobba med den senaste banbrytande tekniken?
Idag finns det många typer av jobb som inte
fanns för tio år sedan, till exempel inom
förnybar energi. I vissa EU-länder har man
rentav startat särskilda utbildningscentrum för
hur man kör och underhåller vindkraftverk till
havs. Tänk dig att klättra upp för ett 85 meter
högt vindkraftverk för att laga ett elfel eller
serva oljefiltret – långt från land, på ett
stormigt hav i våldsam blåst!
Här utnyttjas
kroppsvärmen
Du vet väl hur varm man blir när
man jäktar runt? På Stockholms
centralstation har smarta ingenjörer
installerat ventilationssystem,
som fångar upp kroppsvärmen
från de 250 000 pendlare som
passerar stationen varje dag.
Värmen värmer upp vatten i
underjordiska tankar, och det vattnet
pumpas till ett 13 våningar högt
kontorshus i närheten, där det håller
personalen varm.
Koldioxid som lagras i underjorden
Storbritannien blir snart platsen för Europas första
storskaliga projekt för att fånga upp och lagra koldioxid.
Projektet, som kallas White Rose, finansieras av EU:s
utsläppshandelssystem och kommer att ligga i Yorkshire.
Det bygger på att pumpa koldioxid från ett nytt kolkraftverk
in i berggrunden under Nordsjön. På så sätt kan 90 % av det
nya kraftverkets utsläpp fångas in istället för att hamna
i atmosfären. Det kommer att minska mängden växthusgaser
så mycket, att det är samma sak som att ta bort en miljon
bilar från vägarna. Att fånga upp och lagra koldioxid är en
teknik som har stora möjligheter att bidra till kampen mot
klimatförändringarna, både i Europa och globalt.
21
Vi förstör mer
än bara träd
Visste du detta?
Varje år huggs det ner et
t område
med tropisk regnskog so
m är lika
stort som Grekland.
Världens skogar huggs ner i en
förfärande takt. Upp till 80 % av
skogsavverkningen i tropikerna görs
för att få fram mer mark till jordbruk,
men träden huggs också ner för att få
timmer och papper, eller för att bygga
vägar och gruvor. Skogsavverkningen
påverkar koldioxidnivåerna väldigt
mycket. När träden blir färre suger
de åt sig mindre koldioxid, och när
träd huggs ner eller bränns frigörs
deras koldioxidförråd ut i atmosfären.
Dessutom har skogsavverkningen
andra förödande effekter.
Djuren i skogarna får sina boplatser
förstörda. I de tropiska regnskogarna
är det katastrofalt, då de är hemvist
för omkring hälften av alla kända
arter på land. Regnet faller också på
ett annat sätt, så att det blir torka.
Vad är då lösningen?
Länderna kan skydda de
skogsområden de har, och
förhindra att det säljs träd som
avverkats olagligt. EU har infört
en timmerförordning, för att
spåra timmer från skogarna till
brädgårdarna och se till att bara
lagligt trä importeras till EU. Lagen
berör både importerat timmer
och timmer som länderna själva
producerar, och alla timmerprodukter:
från papper och pappersmassa till
vanligt trä och golv.
22
Skydd för
jordens skogar
Det finns ett program med namnet
REDD+ (”minskade utsläpp
från skogsavverkningen och
skogsförstörelse samt bevarande”)
som hjälper länderna i tropiska
områden att börja använda
mer hållbara metoder. Genom
programmet får människor
i utvecklingsländerna betalt för att
bevara sina skogar. De får beräkna
värdet av den koldioxid som hindras
från att komma ut i atmosfären när
skog inte huggs ner, och det värdet
omvandlas till bidrag för klimatsmart
användning av skogsmark. Pengar
från REDD+ har använts i fler än
40 länder. Man har bland annat
arbetat med att övervaka skog
(mäta träd), förbättra beredskapen
för skogsbränder och utveckla jordoch skogsbruket. Här krävs att man
tar noggrann hänsyn både till att
bevara skogen och till att skydda
intressena för de som bor där och
är beroende av skogen för att få
mat, vatten och andra resurser.
Europeiska kommissionen bistår med
omkring 25 miljoner euro om året till
REDD+-verksamhet i Asien, Afrika och
Latinamerika.
Jorden, ett
”storlager”
av koldioxid
De flesta av oss tycker väl, att jorden
under oss mest bara är damm,
men jord har stor betydelse för hur
klimatet i världen blir. I jorden lagras
koldioxid främst i form av organisk
materia, och efter haven är jorden
det näst största koldioxidförrådet på
vår planet. De senaste årtiondena
har jorden inte haft lika bra förmåga
att hålla kvar de väldiga mängderna
koldioxid. Det beror i hög grad på
att vi hanterat mark på ett ohållbart
sätt och börjat utnyttja marken
annorlunda. Men trots allt är nästan
hälften av Europas landområden
uppodlade och omkring 40 % täcks
av skog. Så genom hållbart jordbruk,
bra skogsbruk och bättre skötsel
av marken kan vi behålla mängden
koldioxid i marken eller till och med
öka den.
etta?
Visste du d
vande
le
dedel av alla
r
jä
f
n
e
r
e
en.
v
Ö
or nere i jord
b
n
e
ld
r
ä
v
i
r
arte
23
Så bekämpar vi
a
n
r
a
g
n
i
r
d
n
ä
r
ö
f
t
a
m
i
kl
n
e
d
l
r
ä
v
i
D
en globala kampen mot klimatförändringarna började 1992, då
länder från hela världen ingick ett internationellt avtal i syfte
att förebygga farliga klimatförändringar. Det avtalet kallas
för FN:s ramkonvention om klimatförändring, eller bara FN:s
klimatkonvention (UNFCCC).
”
Som skådespelare lever jag
på att låtsas. Jag spelar
påhittade personer som ofta
löser påhittade problem. Jag
tror mänskligheten har sett
på klimatförändringarna på
samma sätt. Vi har sett dem
som ett påhitt, något som
händer på en annan planet,
ungefär som om vi inte tror
att klimatförändringarna
finns på riktigt så försvinner
de. Men jag tror vi vet bättre
än så. Varje vecka ser vi nya
klimatsituationer som vi inte
kan förneka – bevis på att
snabba klimatförändringar finns
här just nu.”
Leonardo DiCaprio, FN:s
fredsambassadör, i sitt tal till
världens ledare på FN:s klimatmöte
i New York 2014
24
En del länder, däribland EU, har
kommit överens om juridiskt bindande
mål för att begränsa sina utsläpp
under åren fram till 2020. Det
gjordes genom ett avtal med namnet
Kyotoprotokollet.
Fler än 90 länder världen över har
dessutom lovat att vidta frivilliga
åtgärder fram till år 2020. Men de
löftena kommer inte att räcka för att
undvika farliga klimatförändringar.
Mot ett nytt
globalt avtal
Tack vare att EU och andra länder har
satt press pågår just nu förhandlingar
i FN för att få till stånd ett nytt
juridiskt bindande avtal, där alla
länder måste göra något för att
få ner utsläppen av växthusgaser.
Folket och företagen kan också bidra.
Världens ledare kommer att träffas
i Paris i december 2015 för att få
klart avtalet, som ska vara ikraft
år 2020.
Visste du detta?
Nästan alla världen
s
länder har anslutit
sig till
FN:s klimatkonventi
on.
Det blir 195 stycke
n, däribland
alla EU-länderna va
rt för sig,
plus EU som organisa
tion.
Pengar till
förändring
Fattiga och sårbara länder kommer
att behöva hjälp för att få ner
sina utsläpp och anpassa sig till
klimatförändringarnas effekter.
EU ger det största bidraget med
offentliga pengar för att hjälpa
utvecklingsländerna att finansiera
klimatprojekt. 2013 gav EU och
dess medlemsländer tillsammans
9,5 miljarder euro till dessa länders
kamp mot klimatförändringarna.
EU:s medlemsstater stod också för
nästan hälften av de 10 miljarder
dollar som utlovats till FN:s nya gröna
klimatfond, som även den ska stödja
utvecklingsländerna.
Milstolpar
1988
FN:s klimatpanel (IPCC) upprättas, med
tusentals forskare och vetenskapsmän som
bedömer den vetenskapliga bevisningen för
klimatförändringar och hur de påverkar oss.
EU ansvarar
för 9 % av vä
rldens
utsläpp, med
an Kina står
f
ör 25 %
och USA för
11 %.
1992
Länder ansluter sig till FN:s klimatkonvention
(UNFCCC), det viktigaste internationella
fördraget för att bekämpa klimatförändringar.
Folkets klimatmarsch
1997
UNFCCC antar Kyotoprotokollet, världens första
fördrag om utsläpp av växthusgaser.
2005
EU startar sitt utsläppshandelssystem
(se sidan 20).
2007
EU antar paketet om klimat och energi för 2020,
vilket innebär att EU:s växthusgasutsläpp ska
minskas med 20 % jämfört med 1990 års nivå,
andelen förnybar energi ska höjas till 20 % av EU:s
energiförbrukning och energieffektiviteten ska
förbättras med 20 %.
2009
FN:s konferens om klimatförändringar
i Köpenhamn avslutas utan något allmänt bindande
avtal om utsläppsminskningar.
2014
100 världsledare träffas vid FN:s klimatmöte
i New York; i FN:s klimatpanels femte
utvärderingsrapport förkunnas att
tvågradersmålet fortfarande går att
nå; EU antar sitt klimat- och energipaket
för 2030, inklusive ett mål att minska EU:s
växthusgasutsläpp med minst 40 %.
2015
Paris, Frankrike: nytt globalt klimatavtal
ska antas.
Visste du d
etta?
I september 2014 i New York hölls
det största mötet någonsin med
världens ledare för att diskutera
klimatförändringarna. Inför detta
FN-toppmöte om klimatet gick ungefär
400 000 personer ut på gatorna för
att visa sitt stöd för klimatåtgärder.
Det var den största klimatmarsch
som inträffat i historien. Men det
var inte bara i New York som det
hölls kampanjer för klimatet. Fler än
2 500 marscher i över 150 länder ägde
rum. På toppmötet åtog sig regeringar,
städer, företag och privatpersoner
att minska sin användning av
fossila bränslen och rikta in sig på
renare alternativ. Världsledare som
representerade nästan hälften av
världens befolkning höll med om, att det
borde sättas ett pris på utsläpp av
växthusgaser.
25
Nu är det
!
r
u
t
n
i
d
H
ur är det med dig själv?
Är du bekymrad över
klimatförändringarna och de
hot de för med sig? Är du angelägen
om att minska koldioxidutsläppen?
En bra början är att ändra på saker
och ting i din vardag, så att du
minskar ditt eget avtryck. Ingen
insats är för liten.
Gör smarta val
Ett sätt som du kan göra skillnad på
är att göra smarta val när du handlar.
Handla mindre: Köp bättre produkter,
använd mindre pengar. Du kan till
exempel köpa ett enda bra par skor
istället för tre billiga.
Handla närproducerat: Välj närodlade
frukter och grönsaker som det är
säsong för, istället för sådana som
odlats långt bort. Mycket energi går
åt till transporter. (Men tänk på att
allt inte är klimatvänligt bara för att
det odlas på nära håll. Det kan ha
odlats i uppvärmda växthus eller med
gödningsmedel från fossila bränslen.)
Var noga med förpackningen.
Plastförpackningar bidrar till sop­
berget och är svåra att återvinna.
Köp produkter i återvinningsbara eller
komposterbara förpackningar, och ta
en återanvändningsbar påse att bära
hem inköpen i.
Visste du detta?
Det genomsnittliga
koldioxidavtrycket för
en person i Europa är 7 to
n
koldioxid per år.
BÄSTA
TIPSET
En tv, da
standby tor eller annan
d
a
av alltih rar ström från pparat som stå
op orde
v
r på
ä
ggutta
nt
energik
ostnade ligt. Det kan sp get, så stäng
rna var
je år. Pe ara hela 10 % a
v
ngar so
kan anv
m din fa
ända til
m
l
 Skru
a
il
n
j
n
at.
va ner e
lemente
genast
tm
bort 30
0 kilo ko ed en grad – d
et tar
avtryck
ldioxid f
rå
och 10 %
från elr n din familjs
äkninge
 Stän
g av kra
n.
n
en meda
tändern
n
d
u borsta
a. Det k
an sp
r
liter vat ara många
ten.

26
Utsläpps­
kompensation
Låt höra!
Varför inte engagera dig själv?
Du kanske har en idé som kan
förändra framtiden!
Utsläppskompensation är, när man
beräknar hur mycket koldioxid som
släpps ut när man gör någonting,
till exempel reser med flygplan, och
sedan betalar en organisation för att
minska utsläppen någon annanstans
eller i vissa fall för att plantera träd.
Det låter väl inte så dumt, men en
del tycker det är bättre att försöka
ge upphov till mindre koldioxid över
huvud taget. Vad tycker du?
Unga
européer tar
ledningen
kk Uppmuntra dina familjemedlemmar
att ändra på saker hemma och
i sin vardag.
kk Ta reda på vad din skola gör
för klimatet.
kk Skriv till kommunalråd, politiker
och företagsledare och uppmana dem
att göra något.
Det första trädet planterades
på hans egen skola.
Idag är Felix 17 år och ca
100 000 barn är med i hans
Plant-for-the-Planet-rörelse,
som har planterat miljarder
träd världen över. Planen är
att plantera en biljon träd till
år 2020.
Berätta vad du anser om
klimatförändringarna och vad du gör
för att bekämpa dem på:
ec.europa.eu/clima/citizens/youth/
Om du vill ha fler klimatvänliga tips
kan du gå till:
ec.europa.eu/clima/citizens/tips/
Se våra senaste filmer på:
youtube.com/EUClimateAction
Och kom ihåg
tre saker:
Det är inte för sent
att göra något åt
klimatet.
kk Prata med kompisarna och
familjen om problemen och få med
dem på noterna. Du kan säkert
förklara ämnet för dem på ett sätt
som gör intryck. Och när du visar dem
hur mycket du bryr dig bryr de sig
kanske mera också.
När Felix Finkbeiner från
München i Tyskland var
nio år höll han en muntlig
presentation i skolan om
klimatkrisen. Han hade hört
historien om Wangari Maathai,
en kvinna från Kenya som
startade en kampanj för att
plantera träd. Felix gav sig
själv och alla andra unga
skolelever en utmaning – att
plantera en miljon träd i alla
länder i världen.
Om vi
återanvänder,
reparerar och
återvinner
sopor sparar vi
in på de knappa
,
naturresurserna
på energi och
.
koldioxidutsläpp
1.
Samla dina argument och var med
och debattera klimatförändringar
i skolan och hemma. Och om du
verkligen brinner för detta, varför inte
börja kampanja för klimatåtgärder?
2.
Du kan göra skillnad.
3.
Ingen insats är för
liten.
27
Johannes,
13, Finland
d över
Är du bekymra
ringarna?
klimatföränd
isarna
ör framtiden. Om
f
ig
m
r
oa
or
ivåerna
g
Ja. Ja
, så stiger havsn
rt
bo
a
t
äl
sm
er
er att
fortsätt
stört. Jag tyck
ör
f
ir
bl
et
liv
ur
och dj
h andra gaser,
oc
id
ox
di
ol
k
för
av
utsläppen
små som möjligt
så
as
ör
g
a
sk
,
som kväveoxid
thuseffekten.
att minska väx
tets skull?
r du för klima
Vad gö
ra. Det
g bor väldigt nä
ja
ör
f
,
an
n.
ol
sk
Jag går till
thusgasutsläppe
äx
v
a
sk
in
m
t
at
n
är väl ett sätt
att inte ta bile
ilj
am
f
in
m
er
k
Och så försö
låta bli.
om det går att
Kazuki,
16, Japa
n
Vilka fö
ljder av
klimatf
örändri
ngarna
du dig m
oroar
est för?
Ja
g är beky
vädret f mrad över hur h
av
ör
så att de ändras, och att snivån stiger oc
å
hh
t
r
mångfald påverkar nature stiderna blir ann ur
or
en
n
måste be . Jag tycker att och den biologisk lunda
varas så
a
den biolo
giska må
att komm
kan få nju
ng
a
ta av vä
rlden som nde generationer falden
d
också
en ser ut
Vad gör
nu.
du för a
tt utslä
Jag förs
ppen sk
öker att
a minsk
inte anv
för plast
a?
ä
n
d
görs av
olja och o a så mycket pla
st
rsakar k
oldioxidu ,
tsläpp.
28
Gabriela,
15, Spanien
Vad tycker du
behöver göras
för att få bukt
med
klimatförändri
ngarna?
Vi måste verklig
en rikta in oss på
förnybar energ
och där tycker
i,
jag att vi i Euro
pa
gör rätt bra ifrå
oss. Jag vet att
n
Spanien har sats
at en massa peng
på sol- och vinde
ar
nergi, och att de
bygger en massa
vindkraftverk
till havs i Nederl
änderna.
Har du föränd
rat din livsstil
på grund av
klimatförändri
ngarna?
Jag försöker at
t inte åka på se
mester i andra
världsdelar, för
jag vet att flyg
planen släpper ut
en mängd koldioxi
d. Och så försök
er ja
äta så mycket kö
tt, för boskapsd g att inte
jur ger ifrån sig
metan, plus att
de behöver en m
assa utrymme så
bönderna hugger
att
ner skog för at
t de ska få plat
Det är inte helle
s.
r bra.
Luigi,
en
16, Itali
itt land
d
s
a
b
b
garna?
n
Hur dra
i
r
d
n
ä
atför
örut var .
f
m
o
s
n
av klim
r i Italie
varmare
råden hä
å att bli
En del om rdiga håller nu p ed färre djurm
bö
väldigt lir alldeles torrt
b
Klimatet orter.
ts
n?
och väx
planete
u
d
r
e
lp
vi
sätt hjä
t
e
k
l
i
, men när
r
v
a
il
b
På
å
v
milj t
e hur
de min fa vi oss för att s anska
a
h
t
u
r
ö
e
F
tg
bestämd
å blev de
flyttade tt ha bara en. D pårvagn och
a
s
det gick . Jag började ta e inte köpt
a
d
d
annorlun i har fortfaran
hv
buss, oc ndra bil.
a
någon ny
Vincent,
12,
a
Nederländern
George,
15,
Storbritanni
en
on göra för att
ti
a
r
e
n
e
g
in
d
Vad kan
ändringarna?
r
ö
tf
a
m
li
k
t
o
kämpa m
h vi måste
Vad gör du fö
r att bekämp
a
klimatföränd
ringarna?
Min familj återv
inner glas, burk
ar, papper,
kartong och pla
stflaskor. Vi sl
äcker
också lamporna
när de inte behö
vs,
och vi slösar in
te med vattne
t, för vi
betalar vatte
nräkning efter
hur mycket
som går åt. Vi
är medvetna o
m det där med
koldioxidavtry
ck, och betalar
avgift för
det när vi bok
ar flygresor.
mer. Oc
klart återvinna
gi,
Vi behöver helt
former av ener
ra
ba
ny
ör
f
på
a
ossila
verkligen titt
alternativ till f
a
lig
än
v
at
lim
k
elbilar och
dioxidutsläppen.
ol
k
r
ne
å
f
an
k
bränslen, så vi
, för
ha mindre boskap
så
k
oc
i
v
e
rd
bo
Kanske
ort problem.
metan är ett st
s:
tip
Vincents bästa
ivt
sök åka kollekt
ör
f
n,
in
v
er
åt
jerna som
Släck lamporna,
är de små detal
t
De
.
la
k
cy
r
le
eller gå el
gör det.
Driti, 1
2, Indi
e
Vad ha
r du se
tt
för eff
ekter
av
klimat
föränd
ringar
Många
na?
fl
n
e
drabba r människor h
ts av v
ar
är
Så det
är inte meslag när de
b
t
drabba
r oss all ara naturen s blivit varmar
om påv
a.
erkas, e.
det
Hur
hjälp
klimat er du till att
föränd
bekäm
ringar
pa
I skolan
na?
har v
6 C 7 B 8 C 9 B 10 B
1 A 2 B 3 A 4 B 5 C
Svar på frågorna:
iv
samlar
in peng älgörenhetsv
ar
ec
människ
or som till en organis ka, där vi
drabba
ation s
Vi förs
ts
om
ök
klimatf er också höja av översväm hjälper
ni
ö
m
löftesli rändringarna, edvetenhete ngar.
och där
sta att
n
för har om
som att
skriva
v
p
släcka
lamporn å. Där kan folk i gjort en
a när de
g
inte be e löften
hövs.
29
1 Med hur mycket har EU förbundit sig att minska sina växthusgasutsläpp till år 2020?
A 20 % under 1990 års nivå
B 12 % under 1990 års nivå
C 17 % under 2005 års nivå
2 Vilken av de här gaserna bidrar till den globala uppvärmningen?
A Syre
B Metan
C Argon
3 Vad av följande gör att havsnivåerna stiger?
A U ppvärmda hav
B Tunga fartyg
C Erosion av stränderna
4 Om du ska åka och hälsa på släkten i en annan del av landet, vilket är det ”grönaste” sättet
att resa dit?
AM
ed bil
B Med tåg
C Med flyg
5 Vad av detta är inte förnybar energi?
AG
eotermisk kraft
B Solkraft
C Kolkraft
6 Vad använder EU för instrument för att begränsa utsläppen av växthusgaser från
kraftverk och tung industri?
A Montrealprotokollet
B Den europeiska
timmerförordningen
C EU:s utsläpps­
handelssystem
7 För att förebygga farliga klimatförändringar har det internationella samfundet kommit
överens om att hålla den globala temperaturökningen under en viss nivå. Var ligger den nivån?
A4
°C över temperaturen
före den industriella
revolutionen
B 2 °C över temperaturen
före den industriella
revolutionen
C 2 °C under temperaturen
då Leonardo da Vinci
föddes
8 Vad av följande släpper inte ut koldioxid i atmosfären?
A Skogsbränder
B Skogsavverkning
C Fånga upp och lagra
koldioxid
9 Hur stor andel av den mat som produceras i världen kastas bort varje år?
A 1/4
B 1/3
C 1/5
B Alla kan göra en insats
för att bekämpa
klimatförändringarna
C Klimatförändringarna har
helt naturliga orsaker
10 Vad av följande är sant?
A D et är för sent att
göra något åt klimatet
(Svar på sidan 29.)
ML-06-14-050-SV-N
Är du expert på klimatförändringar?