Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor

Medverkan, delaktighet och
inflytande på lika villkor
Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga
mötesformer, lokaler och information
Skriftserie 2016:2
Hanna Egard
Foto: Susanne Nilsson, C BY-SA 2.0, flickr.com/infomastern
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
Kommunförbundet Skåne
1
Medverkan, delaktighet och
inflytande på lika villkor
Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga
mötesformer, lokaler och information
Skriftserie 2016:2
Hanna Egard
© Författaren och Kommunförbundet Skåne, 2016
ISBN: 978-91-89661-65-3
Författare: Hanna Egard
Produktion: Magnus Gustafsson, Kommunförbundet Skåne
Tryck: Printhuset Electra AB, Malmö
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
2
Innehåll
Lätt läst sammanfattning 4
Förord
7
Inledning8
Medverkan, delaktighet och inflytande 10
Tillgänglighet - en av förutsättningarna
för delaktighet
12
Tillgängliga möten och konferenser
14
Slutord
17
Källförteckning 18
Bilaga 1, Exempel på tydlig inbjudan till konferens 19
Bilaga 2, Exempel på tydligt program vid konferens 20
Bilaga 3, Checklista för tillgängliga möten och
konferenser
21
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
3
Lätt läst sammanfattning
Vad handlar rapporten om?
Denna rapport handlar om hur man ska göra för att alla ska
kunna vara med, förstå och delta i möten och på konferenser.
Lagen säger att kommunen och landstinget måste ordna så att
alla kan det.
Vad har vi gjort?
För att ta reda på hur man gör så har vi pratat med personer
som varit med på möten och konferenser.
Vi har också frågat olika organisationer om hur de gör.
Sedan har vi också läst texter från myndigheter om hur man
ska göra.
Vad har vi fått veta?
För att alla ska kunna vara med och delta är det viktigt att
tänka på inbjudan, lokal och hur man lägger upp mötet.
Inbjudan:
Alla måste kunna förstå inbjudan.
Den ska vara kort och skriven med enkla ord.
Det är bra att använda bilder och pictogrambilder för att
förklara.
Inbjudan kan talas in så att man kan lyssna på den.
De som får inbjudan ska få frågan om de behöver:
•Tolk
•
Särskild mat
•Hörselslinga
•Handledare
•
Text på lättläst, stor stil inläst.
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
4
Lokalen:
Alla ska kunna komma in i lokalen.
Alla ska kunna ta sig runt i och hitta i lokalen.
Alla ska kunna höra och se vad som sägs.
Alla ska kunna delta som publik, presentera saker eller kunna
gå på toaletten.
Det måste finnas hiss om det finns trappor.
Det måste finnas tydliga skyltar.
Det måste finnas toaletter som passar alla.
Det ska inte vara tillåtet att ha parfym eller husdjur i lokalen.
Det ska finnas ett tyst rum där man kan vila.
Upplägg:
Det ska vara tydligt när olika saker på mötet eller konferensen
börjar och slutar.
De tider som står i programmet måste följas.
Det måste finnas pauser då man kan vila.
De som har handledare med sig ska kunna avbryta för att
kunna ställa frågor.
Det ska vara tydligt vad de som deltar ska göra på mötet eller
konferensen och de ska veta när de kan ställa frågor eller när
de kan delta i diskussioner eller samtal.
I bilaga till rapporten finns:
• Exempel på inbjudan (bilaga 1)
• Exempel på program (bilaga 2)
• Lista på hur man gör möten och konferenser tillgängliga
(bilaga 3)
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
5
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
6
Förord
Inom ramen för den nationella satsningen på evidensbaserad praktik
inom funktionshinderområdet (EBP-projektet) har flera delprojekt
genomförts i Skåne.
EBP-projektet riktar sig till verksamheter som bedrivs med stöd av LSS
och SoL i kommunal, regional eller privat regi och brukarorganisationer.
Det övergripande syftet för samtliga delprojekt har varit att öka
brukarinflytande och självbestämmande för personer som lever
med en funktionsnedsättning och mottar särskilt stöd, service och
omsorg från samhället. En ambition har varit att också möjliggöra
brukarmedverkan i olika delar av projekten. Förutom dessa delprojekt
har även andra aktiviteter erbjudits personal och brukare inom denna
sektor för att sprida information, ge ökad kunskap och göra det möjligt
att knyta kontakter. Exempel på sådana aktiviteter är dialogkonferenser,
nätverksträffar och utskick av nyhetsblad.
Ett av delprojekten har varit ” Medverkan delaktighet och
inflytande på lika villkor” som genomförts under 2015. Brukare och
intresseorganisationer har här tillfört utvecklingsarbetet kunskap om
viktiga förutsättningar för möjlighet till medverkan, delaktighet och
inflytande på lika villkor.
Lund januari 2016
RoseMarie Hejdedal Utvecklingsledare, Funktionshinderområdet
Kommunförbundet Skåne
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
7
Inledning
Skånes regionala utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd
till personer med funktionsnedsättning har både till innehåll och
till organisering vägletts av grunden för en evidensbaserad praktik.
Integrering av kunskap och erfarenhet från brukare, professionella och
forskare varit vägledande och i allt från projektledningsgruppen, till
olika delprojekt inom utvecklingsarbetet har representation från brukare,
professionella och forskare eftersträvats.
I detta arbete har det uppmärksammats att olika aspekter av
konferens- och mötesarrangemang inte var tillgängliga för personer
med olika former av funktionsnedsättning som exempelvis syn- eller
hörselnedsättning eller kognitiv funktionsnedsättning. Delprojektet
”medverkan delaktighet och inflytande på lika villkor” tillkom som ett
led i att uppmärksamma tillgänglighetsfrågor, göra utvecklingsarbetet
tillgängligt och skapa möjligheter för delaktighet och inflytande på lika
villkor.
Syftet med delprojektet har varit att söka och sprida kunskap
om arbetssätt, metoder och mötesformer som skapar möjlighet
till medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor inom
utvecklingsarbetet.
Inom ramen för delprojektet har intervjuer genomförts med
intresseorganisationer och verksamheter som leds av personer
med funktionsnedsättning1. Intervjuer har också genomförts med
personer som medverkat i den ”öppna referensgruppen”, vilket är en
referensgrupp för brukare inom det regionala utvecklingsarbetet inom
verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning i
Skåne. Vidare har checklistor för tillgängliga möten och konferenser
spridits.
Kunskapen som genererats genom delprojektet har använts för att skapa
bättre tillgänglighet i inbjudan och upplägg av möte och konferenser
inom ramen för utvecklingsarbetet.
1
Intresseorganisationerna som intervjuats per telefon är: DHR, Autism och Aspergersföreningen i Skåne och Riksklippan. Verksamheterna är Föreningen JAG och Framtidens och Informationsgruppens dagliga verksamhet i Malmö stad.
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
8
Detta har skett genom att projektledningen kontinuerligt arbetat
med olika aspekter av tillgänglighet för att skapa förutsättningar för
deltagande. Vid val av lokaler har tillgänglighet också beaktats i form
av fysisk tillgänglighet och exempelvis användning av mikrofoner. När
lokalernas inte varit tillgängliga har byten skett till andra lokaler för att
förbättra tillgängligheten och förutsättningarna för att delta. Vidare har
projektledningen uppmärksammat betydelsen av att använda mikrofoner
och teleslinga. Med hjälp av deltagarna i den öppna referensgruppen har
mallar för inbjudningar och informationsblad tagits fram.
De preliminära resultaten från detta delprojekt har använts i
utformningen av inbjudan och program vid konferensen där det
regionala utvecklingsarbetets delprojekt och resultat presenterades i
november 2015.
(se bilaga 1 och 2).
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
9
Medverkan, delaktighet och inflytande
Medverkan, delaktighet och inflytande återfinns i formuleringen av två
av tre områden för utvecklingsarbetet inom verksamhetsområdet stöd till
personer med funktionsnedsättning:
1. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med
funktionsnedsättning
2. Förstärkt brukarmedverkan
3. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning
Vad som avses med begreppen definieras inte i överenskommelsen
mellan SKL och staten (Socialdepartementet och SKL 2013). I
vägledning om brukarmedverkan och inflytande ”Att ge ordet och
lämna plats” från Socialstyrelsen (2013) hänvisas till att begreppen
syftar på att individer kan få del av eller påverka hur insatser utformas
och verksamheter styrs eller ta del av eller påverka beslut som fattas.
Delaktighet och medverkan innebär att vara med i processen.
Inflytande innebär i sin tur att denna medverkan får effekt och att
individen kan påverka beslut, verksamhet, utformning eller styrning.
Människors medverkan, delaktighet och inflytande kan ske på olika
nivåer. När det sker på individnivå rör det den enskildes livssituation
eller utformningen av det vardagliga stödet, servicen eller omsorgen.
Medverkan, delaktighet och inflytande på verksamhetsnivå rör utveckling
av verksamheten och de beslut som fattas på en övergripande nivå.
Medverkan, delaktighet och inflytande på systemnivå rör politisknivå eller
policynivå (ibid).
Som framkommer av beskrivningen ovan är delaktighet är ett begrepp
som används för att beskriva skeenden på såväl makronivå som
mikronivå (Molin 2004) vilket också gäller begreppen medverkan
och inflytande. På mikronivå handlar om individens ansvar och
engagemang i sin livssituation, medan det på makronivå handlar om
demokrati, jämlikhet och påverkan (ibid.). I ”WHO:s klassifikation
av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa” (ICF) definieras
delaktighet som en ”en persons engagemang i sin livssituation”
(Socialstyrelsen 2003:14) och tar sin utgångspunkt från individen. I ”FN:s
standardregler – att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning
delaktighet och jämlikhet” utgår definitionen från samhällsnivån och från
personer med funktionsnedsättning som grupp.
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
10
Delaktighet beskrivs som ett begrepp som ”innefattar en process som
leder till att både olika samhällsområden och omgivningen blir tillgängliga
för alla, särskilt människor med funktionsnedsättningar.”(s.11).
Oavsett vilken nivå det rör sig om är delaktighet något som skapas i
mötet mellan individen och omgivningen. Det kräver aktiv medverkan
och engagemang från individen men även en tillgänglig fysisk och social
omgivning. Enligt Molin (2004:79) bör delaktighet således ”beskrivas
som ett samspel mellan individen och dennes sociala och fysiska
omgivning”. Förutsättningarna för att skapa delaktighet återfinns på
dels individ, dels omgivningsnivå. Det handlar om individens förmåga,
vilja och handlingar men också om huruvida den sociala och fysiska
omgivningen är utformad så att delaktighet blir möjligt (Molin 2004).
Detta innebär att oavsett hur aktiv och engagerad en person är så
kan hans eller hennes medverkan, delaktighet och inflytande över sin
livssituation, på ett möte eller politiska beslut hindras av bristande
tillgänglighet. Han eller hon kan kanske inte ta del av information eller
komma in i byggnaden. Vidare leder inte tillgänglig information eller
lokaler till att människor automatiskt blir delaktiga eftersom delaktighet
också förutsätter att personen engagerar sig och är närvarande och också
har tillgång till exempelvis de hjälpmedel eller mänskliga stöd som han
eller hon behöver.
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
11
Tillgänglighet - en av förutsättningarna för
delaktighet
Molins sätt att beskriva delaktighet är nära förknippad med den
miljörelativa synen på funktionshinder. Utifrån detta synsätt uppkommer
funktionshinder i samspelet mellan individ och miljö, det vill säga
funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning
innebär för en person i relation till omgivningen (Socialstyrelsens
termbank).
Utifrån ett miljörelativt perspektiv kan funktionshinder undanröjas
genom att den sociala och fysiska miljön blir tillgänglig och anpassas
efter individens fysiska, intellektuella, kognitiva eller psykiska
funktionsnedsättning. I en anpassad miljö uppstår inte funktionshinder
och individen kan delta på likvärdiga villkor som andra.
Den miljörelativa synen på funktionshinder utgör grunden för
FN:s konvention för mänskliga rättigheter för personer med
funktionsnedsättning och för den svenska funktionshinderpolitiken.
Målsättningen med funktionshinderpolitiken är:
•
•
•
en samhällsgemenskap med mångfald som grund,
att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i
alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och
jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män
med funktionsnedsättning”
(www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-rattigheter/
funktionshinder/mal-for-funktionshinderspolitiken/ 151217)
Myndigheter på kommunal, landstings eller statlig nivå har ansvar för
att deras verksamheter bedrivs i enlighet med funktionshinderpolitiken.
Enligt ”Förordning (2001:526) om statliga myndigheters ansvar för
genomförande av funktionshinderspolitiken” ska myndigheterna ”
särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är
tillgängliga för personer med funktionsnedsättning” (1§).
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
12
Bristande tillgänglighet utgör vidare en form av diskriminering enligt 4 §
i Diskrimineringslagen (2008:567), vilket innebär att de som är ansvariga
för verksamheter av olika slag som exempelvis socialtjänst, eller hälsooch sjukvård eller utbildning gör sig skyldiga till diskriminering om de
inte vidtar skäliga åtgärder1 för att göra det möjligt för personer med
funktionsnedsättning att delta i verksamheten.
1
För en beskrivning av vad som avser skäliga åtgärder se 4 § punkt 3 i Diskrimineringslagen (2008:567).
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
13
Tillgängliga möten och konferenser
”Myndigheten för delaktighet” (2015) har sammanställt en ”Checklista
för tillgängliga möten och konferenser” avseende vad arrangören ska
tänka på när det gäller inbjudan, val av lokal, uppläggning av mötet/
konferensen (se bilaga 3). Checklistan är inte avgränsad till tillgänglighet
för just en specifik målgrupp utan den är generell i det avseendet att den
beaktar tillgänglighet för såväl nedsatt rörelseförmåga, syn, hörsel eller
kognitiv förmåga som för allergi och överkänslighet.
När inbjudan till mötet eller konferensen skrivs är det viktigt att ha
tillgänglighet för alla i åtanke. För att skapa de bästa förutsättningarna
bör alla deltagare tillfrågas om de behöver särskild kost, teckentolkning,
syntolkning, hörselteknisk utrustning eller dokumentationen från
mötet eller konferensen i alternativt format som exempelvis som ljudfil
eller på lättläst. De bör också informeras om att de ska undvika att
använda parfym, hårsprej eller liknande med stark doft. Personer med
nedsatt kognitiv förmåga eller rörelseförmåga ska kunna ta med sig en
handledare eller assistent som kan hjälpa och vägleda dem under mötet
eller konferensen (MDF 2015).
I samtalen med representanter från den öppna referensgruppen
för utvecklingsarbetet och de intervjuade intresseorganisationerna
framkommer betydelsen av att erbjuda inbjudan i alternativt format
och anpassa den efter målgruppens sätt att kommunicera. Inbjudan bör
därför utformas i olika format som lättläst och ljudfil. Pictogrambilder1
kan med fördel användas för att tydliggöra innehållet. Vidare har också
framkommit att inbjudan behöver skickas ut i god tid då det behövs tid
till förberedelser i form av förmöten där syfte och innehåll med mötet
eller konferensen gås igenom. Upplägget och material för dagen (ex PP
presentationer) behöver också skickas ut i förväg så att deltagarna kan
läsa igenom materialet och förbereda sig för konferensens uppläggning.
För att skapa förutsättningar för delaktighet, medverkan och inflytande
för alla oavsett funktionsförmåga är valet av lokal för mötet eller
konferensen centralt.
1
Pictogrambilder kommer ursprungligen från Kanada där det togs fram som
ett stöd för personer med utvecklingsstörning. Det är svartvita stiliserade bilder med tydlig kontrast som är lika det som det ord de symboliserar och som även innehåller ordet i skrift (Heister Trygg och Andersson 2009).
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
14
Checklistan för att finna en lämplig lokal tar sin början i hur det ser
ut utanför lokalen och fortsätter sedan till entrén och in i lokalen. Det
ska vara möjligt att ta sig till, in i och runt i lokalen och alla ska kunna
orientera och röra sig självständigt och kunna delta både som åhörare
eller som talare. För att skapa dessa förutsättningar krävs bland annat
rymliga lokaler och toaletter, tröskelfria rum och entré, automatisk
dörröppnare, tydliga skyltar med symboler, adekvat ljussättning,
teleslinga och mikrofoner, samt att allergener som exempelvis
blommor och parfymer inte är tillåtna (MDF 2015). I samtalen med
intresseorganisationerna framkommer att det också är viktigt med
tillgång till ett tyst vilorum där deltagarna kan dra sig tillbaka från social
samvaro, ljud och ljus, då detta exempelvis är stressande och krävande
för personer med autismspektrumtillstånd.
När det gäller programmet för mötet eller konferensen är det viktigt
att hålltiderna för programmet följs. Programmet ska också vara
”luftigt” och det finns inlagda pauser mellan olika programpunkter eller
aktiviteter. Att ta paus efter cirka 45 minuters möte eller föreläsning är
ett bra riktvärde. Pauserna är viktiga för att eventuella tolkar men även
åhörare ska få vila. Det ska också finnas utrymme för att ställa frågor och
för att handledare till personer med nedsatt kognitiv förmåga ska kunna
avbryta mötet och förklara innehållet i det som sägs (MDF 2015).
I intervjun med en representant från Riks-Klippan2 framkommer
att mötesdeltagare som har intellektuell funktionsnedsättning (som
exempelvis utvecklingsstörning) beskrivs ett arbetssätt och en
mötesordning som möjliggör deltagande på likvärdiga villkor med hjälp
av särskilt utbildade handledare. På möten med Riks-Klippans styrelse
har de flesta av ledamöterna med sig en handledare. Handledaren är
ett stöd såväl under som före styrelsemötet. Cirka två veckor innan
styrelsemötet går ledamoten och handledaren igenom handlingarna till
mötet som exempelvis minnesanteckningar från föregående möte och
dagordningen till kommande möte. All information från mötet är skrivet
på lättläst och i spalter för att öka läsbarheten. Handledarens uppgift är
att förklara och tydliggöra och handledaren för anteckningar under mötet
och stödjer ledamoten.
2
Klippan är en sektion inom FUB (intresseföreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning). Klippan leds och drivs av personer med utvecklings
störning. Riks-Klippan är den nationella föreningen för de olika lokala Klippan föreningarna.
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
15
Efter mötet hjälper handledaren ledamoten att förmedla innehållet
i styrelsemötet till den lokalförening som ledamoten kommer ifrån.
Under mötet kan ledamöterna avbryta mötet om de inte förstår. Detta
gör med hjälp av kort i olika färger. Ett rött kort betyder stopp och då
får ledamoten tid med handledaren som förklarar eller tydliggör. När
ledamoten har förstått visas ett grönt kort och mötet fortsätter. Under
mötet följs ärenden upp på ett tydligt sätt så att alla kan följa med. Detta
görs genom att man använder en tavla där man skriver upp vad som
ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, hur man ska gå
vidare osv.
Under mötet och konferensen måste mikrofoner användas och
teleslinga3 och teckentolkar finnas. Filmer som visas bör vara textade
och bilder eller text som visas behöver läsas upp eller syntolkas4. Det
ska vara möjligt för tolkar och andra som behöver det, att få tillgång till
materialet i förväg eller i alternativt format (MDF 2015). I samtalen med
intresseorganisationerna framkommer att förväntningarna på deltagarna
ska vara tydliga under mötet eller konferensen. Det bör tydligt anges när
man kan ställa frågor, när man ska diskutera och så vidare eftersom det
kan vara svårt att förstå och känna av för personer med intellektuella
funktionsnedsättningar eller autismspektrumtillstånd. Vidare är det
viktigt att samtalen följer en tydlig struktur och att endast en person i
taget talar. I samtal i grupp är det viktigt att ha en struktur som bidrar till
att alla kommer till tals. Detta kan exempelvis ske genom att man ”går en
runda” där alla i gruppen får chansen svara på en fråga eller komma med
synpunkter eller inlägg.
3
4
Teleslinga innebär att ljudet förstärks och överförs trådlöst till personer med hörapparat gör det lättare för dem att höra det som sägs.
Syntolkning innebär att man beskriver det som visas på bilder.
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
16
Slutord
Tillgänglighet är inte något som kan väljas eller prioriteras bort. Statliga
myndigheter, kommuner och landsting är skyldiga att ha lokaler,
information och verksamhet som är tillgängliga för personer med olika
typer av funktionsnedsättning. Bristande tillgänglighet är också en
diskrimineringsgrund.
Förhoppningen är att detta delprojekt bidrar till att sprida kunskap om
vikten av att beakta tillgänglighetsaspekter och tänka över mötes- och
beslutsformer för att skapa möjlighet för medverkan och delaktighet
på lika villkor oavsett funktionsnedsättning. Denna kunskap förväntas
bidra till högre grad av medverkan, delaktighet och inflytande, vilket
är en av förutsättningarna för framväxten och upprätthållandet av en
evidensbaserad praktik.
För vidare läsning och vägledning rekommenderas ”Riktlinjer för
tillgänglighet. Riv hindren”, en rapport från Myndigheten för delaktighet.
Denna rapport är skriven på ett lättfattligt och tydligt sätt och innehåller
mängder med tips och information om ytterligare litteratur, gällande
lagstiftning osv.
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
17
Källförteckning
Förenta Nationernas Standardregler (1995) för att tillförsäkra personer
med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet
Heister Trygg och Andersson (2009) Alternativ och kompletterande
kommunikation (AKK) i teori och praktik. Hjälpmedelsinstitutet och SÖK.
Molin (2004) ”Delaktighet inom handikappområdet –en begreppsanalys”
i Gustavsson (red) Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för delaktighet (2015) Checklista för tillgängliga möten och
konferenser. Myndigheten för delaktighet.
Myndigheten för delaktighet (2015) Riktlinjer för tillgänglighet. Riv hindren.
Socialdepartementet och SKL (2013) Stöd till en evidensbaserad praktik för
god kvalitet inom socialstyrelsen. Överenskommelse för år 2013 mellan staten och
Sveriges Kommuner och Landsting.
Socialstyrelsen (2013) ”Att ge ordet och lämna plats”. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2003:14) Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa, ICF. svensk version av International Classification of Functioning,
Disability and Health (ICF).
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
18
Bilaga 1, Exempel på tydlig inbjudan till konferens
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
19
Bilaga 2, Exempel på tydligt program vid konferens
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
20
Bilaga 3, Checklista för tillgängliga möten och
konferenser
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
21
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
22
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
23
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
24
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
25
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
26
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
27
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
28
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
29
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
30
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
31
Medverkan, delaktighet och
inflytande på lika villkor
Inom ramen för den nationella satsningen på evidensbaserad praktik (EBP)
inom funktionshinderområdet har sedan 2014 flera delprojekt genomförts i
Skåne. EBP-satsningen riktar sig till verksamheter som bedrivs med stöd av
Lagen om stöd och service (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) i kommunal,
regional eller privat regi och brukarorganisationer. Det övergripande syftet för
samtliga delprojekt har varit att öka brukarinflytande och självbestämmande
för personer som lever med en funktionsnedsättning och mottar särskilt stöd,
service och omsorg från samhället. En ambition har även varit att möjliggöra
brukarmedverkan.
Delprojektet ”Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor” tillkom
på initiativ från Öppna referensgruppen, ett nätverk med brukare och personal där idéer och synpunkter för att säkra brukarinflytande har fångats upp
allt sedan starten av EBP-satsningen. Öppna referensgruppen efterfrågade att
konferens- och mötesarrangemang skulle bli mer tillgängliga för personer med
olika former av funktionsnedsättning.
Förhoppningen är att denna rapport bidrar till att sprida kunskap om vikten
av att beakta tillgänglighetsaspekter och tänka över mötes- och beslutsformer
för att skapa möjlighet för medverkan och delaktighet på lika villkor oavsett
funktionsnedsättning. Ökad kunskap om detta kan bidra till högre grad av
medverkan, delaktighet och inflytande, vilket är en av förutsättningarna för
framväxten och upprätthållandet av en evidensbaserad praktik.
Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor
Kommunförbundet Skåne
32