Socialpsykologi

advertisement
SOCIALPSYKOLOGI
Kap 7
SOCIALPSYKOLOGI
Lägger fokus på samspelet mellan människor – att förklara och förstå människors
samspel
Människan inte en skild varelse ifrån andra
Vi blir människor i interaktionen med andra människor
Genom sitt agerande påverkar vi vår omgivning och deras reaktioner.
ATT BLI INDIVID
Varje människas personlighet är ett resultat av arv i kombination med erfarenheter
Identitet: det unika och särpräglade med varje människa. Identitet talat om vem du är genom
hur du själv upplever dig eller genom hur andra upplever dig.
Socialisationsprocessen: Samhället formar oss till att bli de individer vi är. När vi socialiseras
lär vi oss hur samhället fungerar.
https://www.youtube.com/watch?v=tkpUyB2xgTM (doll experiment)
Spegeljaget: speglar oss i den uppfattning andra har om oss. Vi möter ständigt människor och
tolkar deras reaktioner på vad vi säger och hur vi beter oss. På detta sätt ser vi oss själva
genom andra ögon. Genom andra, genom spegeljaget, skapar vi också vår självbild.
Den generaliserade andre: uppfattar oss själva genom andras ögon. Denna andre är ingen
speciell person utan en sammanfattning och förenkling av hela omvärldens såsom vi uppfattar
den
SOCIALA NORMER
Sociala normer: oskriven regel hur man bör bete sig
Exempelvis stå i kö, inte ställa sig och sjunga opera på torget
Bygger på de värderingar (tankar om rätt och fel/viktigt eller oviktigt) som finns i samhället
Normer och värderingar hänger samman med samhällets kultur
Förändras över tid
De som avviker från normen kan få en stämpel som avvikare – stigma – denna accepterar
man antingen fullt ut (byfånen) eller försöker dölja det. Snarare menas social stämpling. Det
kan vara tex kroppsliga företeelser som omgivningen anser vara mindre önskvärda. Det kan
också vara kopplat till vissa yttre egenskaper eller till en viss position i samhället (såsom kön,
levebröd eller etniskt ursprung). Finns olika sätt att hantera sitt stigma – antingen ge sig hän
eller försöka dölja det för att skaffa oss en mer önskvärd identitet.
SOCIAL KONTROLL
Social kontroll: innebär synlig och osynlig kontroll över medlemmarna i samhället - Alla följer
samhällets normer
Tex föräldrar, polis, vänner, försäkringskassan
Intern social kontroll – på oss själva
Extern social kontroll – utövas på oss av omgivningen
Formell social kontroll – upprätthållande av samhällets relger och lagar, tex genom polis och
andra myndigheter
Informell social kontroll – upprätthålls genom olika sanktioner i det direkta samspelet med
andra människor
Sanktioner – bestraffningar, positiva eller negativa för att upprätthålla normer och andra
regler, tex bli utesluten ur gruppen (negativ sanktion) eller uppmuntran (positiv sanktion)
SOCIAL KONTROLL – KEJSARENS NYA KLÄDER
GRUPP
Grupp: ett begränsat antal människor som samspelar med
varandra och har ett ömsesidigt beroende.
Det är i gruppen vi formas och anpassar oss.
En grupp:
1.
Samspelar med varandra
2.
Är medvetna som sin grupptillhörighet
3.
Har något gemensamt tex intresse
4.
Har en uppsättning gemensamma normer
OLIKA GRUPPER
Primärgrupp: den grupp som står mig allra närmast och som bidrar mest till
socialisationen. Ofta familjen men kan även vara nära vänner. Är grundläggande i
bildandet av individens sociala egenskaper och ideal. Starka känslomässiga band
som utvecklas mellan medlemmarna.
Sekundärgrupp: har inte lika stor betydelse och ej lika självklar. Förhållandet mellan
medlemmarna mycket mindre personligt och intimt och mer uppbyggt kring vissa
specifika gemensamma intressen, som man träffas regelbundet kring. Tex klass,
idrottsförening eller hundklubb, arbetskamrater. Vissa relationer i sekundärgrupp kan
utvecklas till primärgrupp.
OLIKA GRUPPER
Medlemsgrupp: kallas de grupper man är medlem i. Ibland är man aktiv medlem tex
basketlag, ibland passiv medlem tex fackförening.
Referensgrupp: är en grupp vars värderingar man delar och som man vill tillhöra och
identifiera sig med. Ibland är man medlem i sin referensgrupp och ibland inte. Vissa
grupper identifierar eller jämför vi oss med särskilt starkt. Det är från dessa grupper
som vi får våra idéer, normer och attityder, de grupper som vi ser upp till, hämtar
våra ideal ifrån och vill jämföra oss med.
OLIKA GRUPPER
Formella grupper – tvingas in i, har ett speciellt syfte och bildas utifrån det – har sin
tillhörighet
Informella grupper – väljer själv att man vill vara med i, bildas spontant – känner sin
tillhörighet
GRUPP PROCESSER
Experimentet (ash) visar att vårt beteende till stor del bestäms av det sociala
samspel som vi ingår i, dvs grupppsykologiska faktorer.
Svarade fel därför att:
1.
De var inte medvetna om att de svarade fel därför att de var så starkt beroende
av gruppen
2.
Några anpassade sin bedömning efter gruppens och antog okritiskt att när alla
andra sade något annat, så måste det vara de själva som tog fel
3.
Några personer visste mycket väl att de svarat fel, men hade gjort det eftersom
de inte ville vara ”annorlunda”.
GRUPP PROCESSER
Grupptryck: Inom gruppen kan man utsättas för ett visst grupptryck.
rättar sig efter de gemensamma normer och förväntningar som finns i gruppen.
uppstår en konformitet i gruppen.
Konformitet: när en person ger efter för en grupps förväntningar och uppfattningar. Om toleransen för
avvikande beteende är liten, säger man att graden av konformitet, likformighet, är hög.
Anpassar oss efter andra (har behov av andra) – kan hamna i konflikt med oss själva och det vi själva tror på.
Vi kan tvivla på om det vi nu tror på är rätt, när andra säger något annat, eller så kan vi hamna i ett dilemma
om vi bör agera efter våra egna övertygelser och försvara våra egna åsikter, eller om vi bör anpassa oss
efter vår grupps normer och åsikter. Väljer vi det första alternativet kanske vi blir utfrysta ur gruppen och
väljer vi det andra alternativet kommer vi i konflikt med oss själva.
sociala kontrollen är stark - bildar ett grupptryck att följa strömmen.
Salomon ash – konformitetsexperiment
https://www.youtube.com/watch?v=NyDDyT1lDhA
GRUPP PROCESSER
Grupptänkande – vissa starkare medlemmar får de andra att tvivla på sig själva för
att inte komma i konflikt med de andra i gruppen. Resultatet kan bli ett felaktigt
beslut, taget inte pga sakfrågan utan mot lojalitet gentemot gruppen. För att undvika
detta – ge utrymma för diskussion.
Grupppolarisering (polariseringseffekt) – om man för samman människor som har
ungefär samma åsikt och låter dem diskutera, så går diskussionen mot mer extrema
åsikter snarare än att hamna i mitten. Konservativa blir ännu mer konservativa, tex
abortmotståndare blir ännu mera emot abort. Godkännandet i gruppen gör oss mer
säkra på vår sak, eller att vi formar oss efter den som är mest radikal som framför
åsikten med stort självförtroende som verkar tilldragande och sår tvivel i oss själva,
eller att individen i gruppen gärna vill uppfattas positivt av de andra och därför
villig att anpassa sina åsikter till andras och kväva sina egna tvivel.
GRUPP PROCESSER
Grupplättja – kollektiv lathet. Ju fler man är att dela på arbetsbördan, desto mindre blir den
enskilda arbetsinsatsen.
Förklaras ofta med motivationsförlust:
1.
räknar med att andra inte bidrar lika mycket som en själv och därför bidrar man själv lite
också
2.
man är anonym
3.
guppen har ingen prestationsnorm
Åskådareffekten (bystandereffect) – ju fler som ser desto färre ingriper, det gemensamma
ansvaret späds ut och blir försvagat, resten av gruppen ger signaler om att det är fel att
blanda sig i )blir en social kontroll av de andra gruppmedlemmarna – konformitet – böjer sig
för gruppen.
https://www.youtube.com/watch?v=g-WvaRJdAA0&index=16&list=PL1BA8DEE4982A22E1
ROLLER I GRUPPEN
Roller i gruppen:
ledaren
ledarens högra hand
den präktige
clownen
syndabocken
gnällspiken
Informella roller: har mer att göra med arbetsfördelning och arbetsfunktion, tex den styrande, den kreativa,
den informerande, den stödjande, den utvärderande
Rollfördelning: sker automatiskt, den informella rollfördelningen är en komplicerad process som vi ofta inte
själva är medvetna om – hur man ser på sig själv och andra, vilken typ av grupp, vilka medlemmarna är, vilka
roller medlemmarna brukar ha i andra grupper. Besluten tas utan ord, diskuterar ej vem som skall vara
clown…
INGRUPP OCH UTGRUPP
Ingrupp: den grupp man tillhör. Här finns kärlek, värme, förtroende, tillgivenhet, samarbetsvilja. Vi i ingruppen är ett fint
sammansvetsat gäng.
Utgrupp: den grupp man inte tillhör och som vi inte vill tillhöra. Här råder raka motsatsen – det är kallt, otryggt och man vill
inte samarbeta.
Vi gör skillnad mellan ”vi” som ingår i gruppen och ”dem” som inte ingår i gruppen.
Intressant med ingrupp och utgrupp är att de är sina motsatser med samtidigt förutsätter de varandra. Ingruppen kan inte
existera utan utgrupp. De hämtar sin kraft och styrka i motsättningen till varandra. Vi kan inte vara ett vi om inte de är ett
dem.
Det är den gemensamme andra som gör grupperna sammansvetsade och villiga att samarbeta. Motvilligheten att samarbeta
med ”dem” gör att vi samarbetar bättre. Motsättningen behövs för sammanhållning och skapande av identitet i grupperna.
Kategorisering: kategorisera in människor i olika fack
Föder fördomar mellan grupperna
Kan ha negativa fördomar och fientlig inställning gentemot den andra gruppen
Skapar bättre sammanhållning inom den egna gruppen genom att smutskasta den andra gruppen (tex politik, krig)
INNANFÖR ELLER UTANFÖR?
Vi vs dem – normalt vs avvikelse
Fördom: förutfattad mening
Generalisering: applicerar egenskaper från en individ till flera individer (drar alla
över en kant). Underlättar våra möten med andra människor
Stereotyp: grov generalisering. Förenklad. Innehåller allmänna föreställningar om
människors egenskaper i en grupp. Tex skottar är snåla. Leder lätt till fördomar och
negativa attityder
Etnocentrism: dömer och tolkar andra kulturer utifrån vår egen kultur
JANE ELLIOT – BLUE EYES VS BROWN EYS
https://www.youtube.com/watch?v=gRnRIC9JQTQ
http://www.janeelliott.com/lectures.htm
Ingrupp/utgrupp
Makten av förväntningar
roller
VARFÖR BLIR GRUPPER FIENTLIGA GENTEMOT
VARANDRA?
Ingrupp/utgrupp
Robbers Cave-experiment (1954).
22 pojkar delas in i två grupper – skallerormarna och örnarna.
Från början fanns ingen fiendskap mellan grupperna men den uppstod snabbt. Speciellt när
de fick tävla gentemot varandra. Sammanhållningen stärktes snabbt och fiendeskapet växte
snabbt. Olika gruppnormer växte fram, tex att örnarna tyckte det var okej att gråta men det
tyckte inte skallerormarna. Det gick så långt att det var på väg att bli fysiskt när örnarna
samlade på sig sten för att lägga i strumpor.
Forskarna försökte nu få grupperna att enas. Det som hjälpte var samma sak som hade brutit
upp grupperna från början – gemensamt arbete. Tex hjälpas åt för att skaffa mat.
Beskrev utgruppen negativt och ingruppen positivt.
SOCIAL IDENTITET
Social identitet: människan har en ”personlig” identitet och en ”gruppidentitet” som
bygger på medlemskapet i olika grupper.
Självaktning är knuten till bägge identiteterna:
en del av min självkänsla påverkas av hur jag uppfattar mig själv som person, tex om
jag är klyftig, utåtriktad, skämtsam, attraktiv eller inte?
en del av självkänslan påverkas av hur jag uppfattar den grupp jag är medlem i.
Om jag upplever min grupp diskrimineras eller ringaktas, kan självkänslan påverkas
negativt
Ett sätt att höja självkänslan är att vara stolt över sin grupp och anse att den är
bättre än vissa grupper, kan vara en anledning varför vissa håller fast vid sina
fördomar om andra – gör det omedvetet för att höja sin självkänsla
LEDARSKAP
formell ledare – utsedd att leda, tex vd för ett företag
informell ledare – tar rollen som ledare outsagt
Olika ledarstilar:
instrumentell ledarstil – huvudsakligen inriktad på att gruppen skall uppnå resultat
emotionell ledarstil – strävar efter att gruppen skall må bra och trivas.
LEDARSKAP
Vilken typ av ledare som är bäst beror på vad det är för slags grupp och vilket syfte den har.
Auktoritär ledare: ge detaljerade order och negativ kritik, men också beröm
demokratisk ledare: gav anvisningar som syftade till att få gruppen att ta egna beslut, kritiken var saklig och ledaren visade
humor
låt-gå ledaren: visade bara vad uppgiften gick ut på och förhöll sig sedan passiv, hjälpte endast till om någon frågade.
En blandning utav dessa är vanligast.
Karismatiskt ledarskap: Lägger vikt vid sin framtoning och har en förmåga att hålla inspirerande tal och framföranden. Är
beredd att ta en risk för att uppnå sina mål. Denna ledarstil får gärna en klick trogna följeslagare runt sig.
LEDARSKAP
Auktoritär ledare:
demokratisk ledare:
+tidsmössigt snabbast
+bästa resultatet
-klarar sig dåligt utan ledaren
+bra stämning i gruppen
-dålig stämning
+klarar sig bra utan ledaren
(flest pappmasker)
-tidsmässigt tar uppgiften längre tid
låt-gå ledaren:
-sämst resultat
-dålig stämning och trivsel
-tidsmässigt sämst
(kvalitativt och kvantitativt sämst)
LEDARSKAP - LYDNAD
Formel makt, tex polisens makt, och Expertmakt, tex expertens kunskap på sitt
område
Lydnad – människan har en tendens att lyda auktoriteter
Stanley Milgram – lydnadsexperiment
https://www.youtube.com/watch?v=W147ybOdgpE
Faktorer som påverkar människans tendens att lyda:
1.
Närheten till offret
2.
Närheten till auktoriteten
3.
Närvaron av andra påverkanspersoner
KOMMUNIKATION
Att dela något med något – förmedla en tanke, känsla m.m
Allt samspel mellan människor grundar sig på kommunikation – talar med varandra, skriver brev, visar med
gester och miner hur vi tänker och känner.
Kommunikation är en process (tvåvägskommunikation/envägskommunikation)
Behövs en sändare och mottagare. Sändaren sänder ett buskap och mottagaren tar emot och tolkar
budskapet. Kommunikationen går i båda riktningarna, så att mottagaren sänder tillbaka ett budskap, vilket
kallas för tvåvägskommunikation. Mottagarens svar kallas för feedback (återkoppling). Dock är det en falsk
tvåvägskommunikation om en lärare t.ex. ställer frågor som eleverna endast säger ja eller nej till.
Envägskommunikation är det när det inte uppstår någon feedback, t.ex. att läsa en bok – jag läser
informationen i boken och tar emot den, men den som skrivit boken vet inte huruvida jag har förstått
informationen eller inte.
En stor del av vårt samspel med omgivningen består av olika typer av kommunikation. Kommunikation är när
ett budskap skickas från en mottagare till en sändare, tex ”ska vi fika?”
När ett budskap bara skickas åt ett håll – från sändaren till mottagaren: envägskommunikation. Om
mottagaren svarar tillbaka på frågan: tvåvägskommunikation.
KOMMUNIKATION – BUDSKAPETS VÄG
1. I sändarens hjärna skapas föreställningar om vad som ska förmedlas
2. Detta ska omsättas i ett begränsat antal ord (som inte kan omfatta ”hela”
verkligheten)
3. Budskapet formuleras
4. Mottagaren försöker registrera det som sägs
5. I mottagarens hjärna bearbetas informationen utifrån hans/hennes egna
tolkningsramar
Budskapet får i viss mån en annan innebörd för mottagaren än för sändaren. Därför
bra med feedback för att återkoppla och försäkra sig om att budskapet kommit fram
– om tolkningen är korrekt
Vad är det som egentligen sägs? Hur sägs det som sägs? Vilket svar förväntar jag
mig?
ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION
Vardagligt socialt samspel bygger på ett subtilt förhållande mellan det vi säger med ord och det vi förmedlar
med den icke-verbala kommunikationen – utbyte av information och innebörd genom mimik, avstånd, röstläge,
tystnad, gester och andra kroppsrörelser.
Kallas ibland för kroppsspråk (vilket är vilseledande) - använder icke-verbala signaler för att motsäga,
förstärka, eller upphäva det som, uttrycks med orden (dessutom ingår pauser och avstånd i det icke verbala
och det faller utanför kroppsspråk). Icke-verbal kommunikation är en sådan kommunikation som sker på andra
sätt än genom språk. Tex skicka signaler till varandra genom vårt kroppsspråk och våra ansiktsuttryck. Vi
kommunicerar också icke-verbalt genom våra kläder, smycken, tatueringar och prylar. Forskning har visat att
80-90 % av vår kommunikation är icke-verbal. Ickeverbal sker till stor del genom ansiktsuttryck (inklusive
rodnad), röstens tonläge, gester, lukter, våra kläder och vårt utseende.
Budskap kan vara medveten eller omedveten, där det medvetna är ofta det talade, medan det omedvetna
kan ofta vara kroppsspråket. Denna omedvetna kommunikation kan påverka om kontakten blir bra eller dålig.
Jag kan tex träffa någon som verkar vara jätte trevlig, men på en omedveten nivå fick jag ett budskap att
hon egentligen inte ville prata med mig och då känner jag av detta och får en dålig uppfattning om henne.
Självmotsägande kommunikation – dubbelt budskap (skickar dubbla signaler, säger en sak men kroppsspråket
en annan), tex föräldern som skriker på barnet
Våra rörelser och gester (kroppsspråk) är kulturellt inlärda – kulturellt betingat Samma gester kan ha olika betydelser i olika kulturer
olika kroppsspråk och olika tolkningar av detta i olika kulturer – problem uppstår när
vi tolkar andra kulturers kroppsspråk utifrån vår egen kulturs koder.
SAMTALSNORMER
Normer för samspel
Ett samhälles normer styr bland annat hur vi människor samspelar med varandra. Till skillnad från
djuren, som har medfödd kunskap om hur man skall samspela, har vi människor till stor del själva
skapat våra samspelsregler. Detta syns tex genom det faktum att olika samhällen har olika regler
för samspel.
Samspelsregler handlar bland annat om:
Vem som får samspela med vem – kan kvinnor och män samspela? Och i sådana fall, vilka villkor?
Yngre och äldre? Människor med olika klasstillhärighet? Främlingar på bussen?
Hur intim och öppen eller avståndstagande och reserverad man kan vara i sitt samspel
Hur turtagning i samspelet fungerar – är det okej att avbryta eller skall man vänta på sin tur?
Kulturellt inlärt avstånd vid samtal – när andra från andra kulturer står för nära oss blir vi
besvärade av deras påträngande sätt.
SAMSPELSZONER
Finns kulturella skillnader när det gäller det som kallas personligt utrymme. I västerländska kulturer har människor normalt ett avstånd
mellan sig och andra när de är engagerade i fokuserat samspel. Det finns kulturella skillnader när det gäller hur stort detta
personliga avstånd bör vara. I mellanöstern står man tex normalt närmare varandra än i västeuropa. Västerlänningar kan därför
uppfatta det som obehagligt med den närhet som i andra kulturer uppfattas som normalt.
Alla människor har en personlig sfär – ett område omkring sig som, de inte vill att människor de samspelar med skall överträda. Vi har
fyra zoner:
1.
Intim zon: där de allra närmaste får befinna sig (partner, barn, föräldrar). Reserverat för ett fåtal sociala relationer, det är bara
de som får beröra ens kropp som släpps så nära. Upp till 0.5.m.
2.
Personlig zon: där man samspelar med vänner och nära bekanta. Vilket är det normala avståndet för vänner och nära bekanta.
Ibland kan en mer nära kontakt vara tillåten men bara under vissa villkor. Mellan 0.5-1 m
3.
Social zon: där vi har formellt samspel, exempelvis med arbetskamrater och lärare. , det avstånd vi håller i formella kontakter
med andra, tex i en intervjusituation. Mellan 1-4 m
4.
Offentlig zon: där man samspelar med en okänd allmänhet, tex om man håller i en föreläsning, talar till en publik. Mer än 3-4 m.
I vanligt socialt samspel är de intima och personliga zonerna svårast att hantera och även de mest laddade. Om dessa områden
invaderas av någon obehörig försöker vi ”återta” terrängen, tex genom att stirra ut den andra eller genom att vi själva flyttar på oss.
I de situationer man tvingas till en större närhet försöker man upprätta en slags materiell gräns tex lägga upp några böcker på ett
bord man delar med andra på lunchrestaurang.
NORMER FÖR KOMMUNIKATION
Precis som att vi har normer för hur man samspelar så har vi normer för hur man
kommunicerar. Normerna gäller dels hur vi kommunicerar och dels vad vi kommunicerar.
Tex att inte gapa och skrika när man pratar utan ha en behaglig samtalston
Ser på den man pratar med, ögonkontakt
I Sverige – inte avbryta, medan i andra kulturer är det ett tecken på intresse och
engagemang.
Även kommunikation via internet eller sms finns det normer- skriver man med endast stora
bokstäver så skriker man. Vill man uttrycka en känsla använder man smileys.
Har också tydliga regler om vad man får prata om med vem. Att prata med sin tandläkare
om sitt sexliv är inte okej. Eller att belasta ytligt bekanta med sina ekonomiska problem.
Civil ouppmärksamhet: (formell ouppmärksamhet). Är något som vi kräver av
varandra i många situationer. Inte samma sak som att ignorera en person. Vare och
en av individerna visar att den andres närvaro har uppmärksammats men undviker
varje gest eller signal som skulle kunna verka påflugen eller störande. Är mer eller
mindre omedvetet men en viktig del av vår vardag. Främlingar tittar aldrig på
varandra en längre stund när de träffas på gatan, på arbetet eller på en fest. Att
ha ögonkontakt med en person längre än under några sekunder uppfattas normalt
som något offentligt, aggressivt eller avvikande.
Lyssnandet: aktivt lyssnande (signalerar att man förstår) eller passivt lyssnande
(framgår inte att man lyssnar)
JOHARIFÖNSTRET – PERSONLIGHETENS FYRA DELAR
Det kända fönstret
(den del som både
jag och andra känner
till)
Det blinda fönstret
(den del som andra
är medvetna, men
som jag inte vet om
mig själv)
Det dolda fönstret
(det jag vet, men som
jag inte låter andra
veta, tex åsikt)
Det okända fönstret
(det som varken jag
eller andra vet om
mig)
Ju större det kända fönstret är desto bättre kommunikation, då uppstår ärliga och nära
relationer
ROLLER
I ett sammanhang med andra skapas roller
Människan har en ”personlig fasad” via man sänder ut signaler och styr
omgivningens uppfattning om hennes identitet, samtidigt som omgivningen agerar på
fasaden
Roller: Människor får olika roller som blir högst avgörande för hur vi är som
individer. Vår identitet skapas genom en uppsättning positioner och roller.
ROLLER
Roll: Summan av alla de förväntningar som ställs på en människa i en viss situation.
Man har olika förväntningar på olika människor, och dessa kan vara svåra att bryta om när
de väl en gång har formats.
Skulle man hamna i en helt ny omgivning kan man skapa sig en ny roll med nya förväntningar
(personlighetsförändring).
Förväntningar skapar rollen - Yrkesroller har ofta färdigskrivna förväntningar med fasta
ramar - lärarollen exempelvis möter en viss sorts förväntning (jag kan ju exempelvis inte dyka
upp i skolan klädd med daisy dukes och halva skinkan hängandes utanför). Vi har
förväntningar på vad som är manligt och kvinnligt, vilket skapar våra könsroller, eller andra
förväntningar på människors utseende, t.ex. att svartklädda människor måste vara satanister.
Philip Zimbardo - Stanford prison experiment. Ondska finns inte hos individen utan
uppkommer ur situationen. Vem som helst kan bli ond. Egna och andras förväntningar. En given
roll kan påverka individens beteende.
https://www.youtube.com/watch?v=sZwfNs1pqG0
ROLLER
Rollkonflikt: Ofta har människan inte bara en roll utan flera stycken. De olika rollerna kan då hamna i konflikt
med varandra.
Det finns olika typer av rollkonflikter:
1.
fylla flera olika roller samtidigt – att vara yrkesverksam samtidigt som man är föräldrar, eller
förväntningarna från ens vänner osv. Att man jobbar, men hur hinna med ens vänner? Jag jobbar men hur
hinna med mitt barn? Tex måste gå på en kurs, men då missar jag barnets luciauppvisning.
2.
en och samma roll innehåller oförenliga förväntningar – vuxens ansvar i skolan samtidigt som man
förväntas att vara barn. Rektorn ska fungera som en bestämd hand samtidigt som han ska diskutera
demokratiskt.
3.
rollinnehavaren har förväntningar på sin roll som inte är förenliga med omgivningens förväntningar. Tex
vara en kvinna och chef – att man får andra krav på sig som kvinna än vad en man hade fått. Mannens
roll i dagens samhälle stämmer kanske inte överres med den roll han växte upp med.
4.
tycks inte leva upp till de förväntningar som ställs på ens roll, fastän man försöker – tex att att inte tycka
att man är en tillräckligt bra förälder, men egentligen är man det. Underskattar sina egna insatser. Att
man har för höga förväntningar på sig själv som inte är i proportion till de faktiska förväntningarna. Att
man känner sig inte tillräckligt duktig på arbetsplatsen fastän man är det.
FÖRVÄNTNINGARNAS MAKT
Rosenthaleffekt – självuppfyllande profetia – styrkan av omgivningens
förväntningar. Hur positiva och negativa förväntningar kan påverka människors
beteenden.
Haloeffekt – smittoeffekt, sprider som ringar på vattnet, tillskriver gärna en person
flera egenskaper av samma sort
KONFLIKTHANTERING
Konflikt – när olika viljor går i motsatt riktning oavsett vad det gäller
Konflikttrappan: argumentation, förlöjligande, överkörning, trakasserier, utstötning, hot,
angrepp, eliminering, ingen återvändo.
Konfliktlösningsstrategier:
Defensiva strategier: försöker dölja eller bagatellisera konflikten ”nu pratar vi om något
annat”, de inblandade undviker varandra (förlorar-förlorar)
Makt- och tvångsstrategier: går ut på att göra konflikten till en öppen kamp där omgivningen
ofta blir inblandad eftersom parterna söker stöd hos andra. Vinnaren tar hem vinsten och
förloraren får backa undan, men kan återgälda (vinnar-förlorar)
Samverkansstrategier: syftar till att finna konstruktiva lösningar istället, först måste man
erkänna att motsättningar finns och fundera över konfliktens omfattning, om alla inser att de
har ett gemensamt ansvar och kunna både ge och ta i situationen (vinna-vinna)
ATTITYDER
Vår övertygelse om att personer, saker eller olika företeelser är positiva eller negativa, tex vår
inställning till alkohol, religion, sexualitet (en människas inställning till något)
Attityder är någorlunda varaktiga och skiljer sig från tillfälliga åsikter genom att de är mer rotade
i vår syn på tillvaron och de speglar vår personlighet. Diskussioner blir alltid laddade med
attityder i närheten! Det finns tre komponenter i en attityd:
1.
Kognitiva komponenten: de kunskaper vi har i en viss fråga. Dessa kunskaper kan bestå av
felaktig information och behöver alltså inte vara riktig.
2.
Affektiva komponenten: de känslor vi har gentemot något. Det är denna komponent som gör
åsikten till en attityd. Känslorna kan vara antingen positiva, vilka leder till känslor av välvilja
gentemot något, eller negativa, vilka leder till eventuellt hat. Motståndskraftigast (svårast att
ändra). Känslor kan låsa fast attityder, t.ex. vägra höra på andras resonemang.
3.
Handlingskomponenten: syftar på hur vi faktiskt agerar – hur benägna vi är att omsätta våra
tankar i handlingar, t.ex. skrika glåpord efter något eller skriva hatord på en väg, eller skänka
pengar till hjälporganisation beroende på om känslokomponenten är positiv eller negativ.
GENUS
Skiljer mellan biologisk kön och genus.
Biologiskt kön: Biologiska och anatomiska skillnader mellan män och kvinnor.
Genitalier skiljer sig åt och fungerar olika och kvinnor kan föda barn.
Genus: Socialt kön. Psykologiska, sociala och kulturella skillnader. Sätt att se på kön
är en slags konstruktion. Kön är inget man föds till utan något som man lär sig. Vi
socialiseras in i olika kulturer och vi då lär oss de kulturella koderna. I dessa koder
finns även föreställningen kring hur en man och kvinna skall vara.
Könsroller: typiskt manligt och typiskt kvinnligt
Könsidentitet: ens egna upplevelse vilket kön man har
GENUS
vilka egenskaper hos könen som är medfödda och vilka vi fått genom socialisation?
biologiskt perspektiv så anser man att många egenskaper är medfödda och
naturliga. Tex att män är mer otrogna – beror på deras fortplantningsförmåga att
befrukta så många kvinnor som möjligt.
sociologiskt perspektiv anser man att många av de egenskaper vi kallar manliga och
kvinnliga beror på miljön, de är alltså inlärda genom socialisation. Tex att män är
oftare otrogna (enligt undersökningar om sexualvanor) skulle då bero på kulturella
faktorer tex att det ger hög status att vara med mer kvinnor (män högaktas och
kvinnor är slampor).
Könsrollerna förstärks sedan genom att omgivningen uppmuntrar ett ”kvinnligt”
beteende hos kvinnor och ett ”manligt beteende hos män.
GENUS
Inlärningen av könsroller – genussocialisation
Genussocialisation – hur barn (och vuxna) lär sig könsroller utifrån familj (föräldrar
och andra vuxnas reaktionsmönster) och media. Barn internaliserar de sociala normer
och förväntningar som tycks stämma överens med sitt eget kön.
Genus- eller könsskillnader är inte biologiskt bestämda utan kulturellt skapade, enligt
detta synsätt är orättvisor mellan män och kvinnor en följd av att de socialiseras in i
skilda roller.
Positiva och negativa förstärkningar hjälper flickor och pojkar att lära sig och följa
de förväntade könsrollerna, tex pojkar leker inte med dockor och se arg ut.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards