Socialpsykologi

Socialpsykologi
• Den sociala situationen avgörande för hur vi
beter oss
• För att förstå människan måste man förstå
gruppen
Att bli individ
• Varje människas personlighet är ett resultat av arv i kombination med
erfarenheter
• Identitet: det unika och särpräglade med varje människa. Identitet talat
om vem du är genom hur du själv upplever dig eller genom hur andra
upplever dig.
• Socialisationsprocessen: Samhället formar oss till att bli de individer vi är.
När vi socialiseras lär vi oss hur samhället fungerar.
• https://www.youtube.com/watch?v=tkpUyB2xgTM (doll experiment)
• Spegeljaget: speglar oss i den uppfattning andra har om oss. Vi möter
ständigt människor och tolkar deras reaktioner på vad vi säger och hur vi
beter oss. På detta sätt ser vi oss själva genom andra ögon. Genom andra,
genom spegeljaget, skapar vi också vår självbild.
• Den generaliserade andre: uppfattar oss själva genom andras ögon.
Denna andre är ingen speciell person utan en sammanfattning och
förenkling av hela omvärldens såsom vi uppfattar den
Roller
• Människan har en ”personlig fasad” via man
sänder ut signaler och styr omgivningens
uppfattning om hennes identitet, samtidigt
som omgivningen agerar på fasaden
• Roller: Människor får olika roller som blir
högst avgörande för hur vi är som individer.
Vår identitet skapas genom en uppsättning
positioner och roller.
Roller
• Roll: Summan av alla de förväntningar som ställs på en människa i en viss
situation.
• Man har olika förväntningar på olika människor, och dessa kan vara svåra
att bryta om när de väl en gång har formats.
• Skulle man hamna i en helt ny omgivning kan man skapa sig en ny roll med
nya förväntningar (personlighetsförändring).
• Förväntningar skapar rollen - Yrkesroller har ofta färdigskrivna
förväntningar med fasta ramar - lärarollen exempelvis möter en viss sorts
förväntning (jag kan ju exempelvis inte dyka upp i skolan klädd med daisy
dukes och halva skinkan hängandes utanför). Vi har förväntningar på vad
som är manligt och kvinnligt, vilket skapar våra könsroller, eller andra
förväntningar på människors utseende, t.ex. att svartklädda människor
måste vara satanister.
• Philip Zimbardo - Stanford prison experiment. Ondska finns inte hos
individen utan uppkommer ur situationen. Vem som helst kan bli ond.
Egna och andras förväntningar. En given roll kan påverka individens
beteende.
Roller
•
•
1.
2.
3.
4.
Rollkonflikt: Ofta har människan inte bara en roll utan flera stycken. De olika rollerna kan då hamna
i konflikt med varandra.
Det finns olika typer av rollkonflikter:
fylla flera olika roller samtidigt – att vara yrkesverksam samtidigt som man är föräldrar, eller
förväntningarna från ens vänner osv. Att man jobbar, men hur hinna med ens vänner? Jag jobbar
men hur hinna med mitt barn? Tex måste gå på en kurs, men då missar jag barnets
luciauppvisning.
en och samma roll innehåller oförenliga förväntningar – vuxens ansvar i skolan samtidigt som
man förväntas att vara barn. Rektorn ska fungera som en bestämd hand samtidigt som han ska
diskutera demokratiskt.
rollinnehavaren har förväntningar på sin roll som inte är förenliga med omgivningens
förväntningar. Tex vara en kvinna och chef – att man får andra krav på sig som kvinna än vad en
man hade fått. Mannens roll i dagens samhälle stämmer kanske inte överres med den roll han
växte upp med.
tycks inte leva upp till de förväntningar som ställs på ens roll, fastän man försöker – tex att att
inte tycka att man är en tillräckligt bra förälder, men egentligen är man det. Underskattar sina
egna insatser. Att man har för höga förväntningar på sig själv som inte är i proportion till de
faktiska förväntningarna. Att man känner sig inte tillräckligt duktig på arbetsplatsen fastän man är
det.
Förväntningarnas makt
• Rosenthaleffekt – självuppfyllande profetia –
styrkan av omgivningens förväntningar. Hur
positiva och negativa förväntningar kan
påverka människors beteenden.
• Haloeffekt – smittoeffekt, sprider som ringar
på vattnet, tillskriver gärna en person flera
egenskaper av samma sort
Sociala normer
• Sociala normer: oskriven regel hur man bör bete sig
• Exempelvis stå i kö, inte ställa sig och sjunga opera på torget
• Bygger på de värderingar (tankar om rätt och fel/viktigt eller
oviktigt) som finns i samhället
• Normer och värderingar hänger samman med samhällets kultur
• Förändras över tid
• De som avviker från normen kan få en stämpel som avvikare –
stigma – denna accepterar man antingen fullt ut (byfånen) eller
försöker dölja det. Snarare menas social stämpling. Det kan vara tex
kroppsliga företeelser som omgivningen anser vara mindre
önskvärda. Det kan också vara kopplat till vissa yttre egenskaper
eller till en viss position i samhället (såsom kön, levebröd eller
etniskt ursprung). Finns olika sätt att hantera sitt stigma – antingen
ge sig hän eller försöka dölja det för att skaffa oss en mer önskvärd
identitet.
Social kontroll
• Social kontroll: innebär synlig och osynlig kontroll över
medlemmarna i samhället - Alla följer samhällets normer
• Tex föräldrar, polis, vänner, försäkringskassan
• Intern social kontroll – på oss själva
• Extern social kontroll – utövas på oss av omgivningen
• Formell social kontroll – upprätthållande av samhällets
relger och lagar, tex genom polis och andra myndigheter
• Informell social kontroll – upprätthålls genom olika
sanktioner i det direkta samspelet med andra människor
• Sanktioner – bestraffningar, positiva eller negativa för att
upprätthålla normer och andra regler, tex bli utesluten ur
gruppen (negativ sanktion) eller uppmuntran (positiv
sanktion)
Milgram - lydnad
• Lydnad – människan har en tendens att lyda
auktoriteter
• 1974 Stanley Milgram – lydnadsexperiment
• https://www.youtube.com/watch?v=W147ybOdg
pE
• Faktorer som påverkar människans tendens att
lyda:
1. Närheten till offret
2. Närheten till auktoriteten
3. Närvaron av andra påverkanspersoner
Grupp
• Grupp: ett begränsat antal människor som
samspelar med varandra och har ett ömsesidigt
beroende.
• Det är i gruppen vi formas och anpassar oss.
• En grupp:
1.
Samspelar med varandra
2.
Är medvetna som sin grupptillhörighet
3.
Har något gemensamt tex intresse
4.
Har en uppsättning gemensamma normer
Olika grupper
• Primärgrupp: den grupp som står mig allra närmast
och som bidrar mest till socialisationen. Ofta familjen
men kan även vara nära vänner. Är grundläggande i
bildandet av individens sociala egenskaper och ideal.
Starka känslomässiga band som utvecklas mellan
medlemmarna.
• Sekundärgrupp: har inte lika stor betydelse och ej lika
självklar. Förhållandet mellan medlemmarna mycket
mindre personligt och intimt och mer uppbyggt kring
vissa specifika gemensamma intressen, som man
träffas regelbundet kring. Tex klass, idrottsförening
eller hundklubb, arbetskamrater. Vissa relationer i
sekundärgrupp kan utvecklas till primärgrupp.
Olika grupper
• Medlemsgrupp: kallas de grupper man är
medlem i. Ibland är man aktiv medlem tex
basketlag, ibland passiv medlem tex fackförening.
• Referensgrupp: är en grupp vars värderingar man
delar och som man vill tillhöra och identifiera sig
med. Ibland är man medlem i sin referensgrupp
och ibland inte. Vissa grupper identifierar eller
jämför vi oss med särskilt starkt. Det är från dessa
grupper som vi får våra idéer, normer och
attityder, de grupper som vi ser upp till, hämtar
våra ideal ifrån och vill jämföra oss med.
Olika grupper
• En tillfällig samling kan övergå till att bli en massa - stor mängd
människor som tillfälligt är samlade på ett ställe, med en gemensam
känsla, men som inte samspelar på ett ordnat vis. Detta sker när
individerna utsätts för någon form av gemensam tillfällig påverkan.
Individerna delar en gemensam känsla som i sin tur gör så att
individerna påverkar varandra. Tex om det börjar brinna.
• Massan kännetecknas av att den är just spontan, lättpåverkad och
kan råka i panik.
• Anonymiteten i massan brukar ses som en förutsättning för de
primitiva reaktioner – vrede, grymhet och ledardyrkan – som
massan visar. I en massa kan människor bete sig på ett sätt som de
aldrig skulle göra om deras normala sociala kontroll var påslagen.
• Den sociala kontrollen blir mindre när man befinner sig i en massa.
Fotbollshuliganer, eller idrottspublik är två exempel. Vi blir primitiva
och grymma.
Ingrupp och utgrupp
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ingrupp: den grupp man tillhör. Här finns kärlek, värme, förtroende, tillgivenhet,
samarbetsvilja. Vi i ingruppen är ett fint sammansvetsat gäng.
Utgrupp: den grupp man inte tillhör och som vi inte vill tillhöra. Här råder raka
motsatsen – det är kallt, otryggt och man vill inte samarbeta.
Vi gör skillnad mellan ”vi” som ingår i gruppen och ”dem” som inte ingår i
gruppen.
Intressant med ingrupp och utgrupp är att de är sina motsatser med samtidigt
förutsätter de varandra. Ingruppen kan inte existera utan utgrupp. De hämtar sin
kraft och styrka i motsättningen till varandra. Vi kan inte vara ett vi om inte de är
ett dem.
Det är den gemensamme andra som gör grupperna sammansvetsade och villiga att
samarbeta. Motvilligheten att samarbeta med ”dem” gör att vi samarbetar bättre.
Motsättningen behövs för sammanhållning och skapande av identitet i grupperna.
Kategorisering: kategorisera in människor i olika fack
Föder fördomar mellan grupperna
Kan ha negativa fördomar och fientlig inställning gentemot den andra gruppen
Skapar bättre sammanhållning inom den egna gruppen genom att smutskasta den
andra gruppen (tex politik, krig)
Innanför eller utanför?
• Vi vs dem – normalt vs avvikelse
• Fördom: förutfattad mening
• Generalisering: applicerar egenskaper från en individ
till flera individer (drar alla över en kant). Underlättar
våra möten med andra människor
• Stereotyp: grov generalisering. Förenklad. Innehåller
allmänna föreställningar om människors egenskaper i
en grupp. Tex skottar är snåla. Leder lätt till fördomar
och negativa attityder
• Etnocentrism: dömer och tolkar andra kulturer utifrån
vår egen kultur
Jane Elliot – Blue eyes vs brown eys
• https://www.youtube.com/watch?v=gRnRIC9J
QTQ
• http://www.janeelliott.com/lectures.htm
• Ingrupp/utgrupp
• Makten av förväntningar
• roller
Varför blir grupper fientliga gentemot
varandra?
•
•
•
•
Ingrupp/utgrupp
Robbers Cave-experiment (1954).
22 pojkar delas in i två grupper – skallerormarna och örnarna.
Från början fanns ingen fiendskap mellan grupperna men den
uppstod snabbt. Speciellt när de fick tävla gentemot varandra.
Sammanhållningen stärktes snabbt och fiendeskapet växte snabbt.
Olika gruppnormer växte fram, tex att örnarna tyckte det var okej
att gråta men det tyckte inte skallerormarna. Det gick så långt att
det var på väg att bli fysiskt när örnarna samlade på sig sten för att
lägga i strumpor.
• Forskarna försökte nu få grupperna att enas. Det som hjälpte var
samma sak som hade brutit upp grupperna från början –
gemensamt arbete. Tex hjälpas åt för att skaffa mat.
• Beskrev utgruppen negativt och ingruppen positivt.
Social identitet
• Social identitet: människan har en ”personlig” identitet och en
”gruppidentitet” som bygger på medlemskapet i olika grupper.
• Självaktning är knuten till bägge identiteterna:
• en del av min självkänsla påverkas av hur jag uppfattar mig själv
som person, tex om jag är klyftig, utåtriktad, skämtsam, attraktiv
eller inte?
• en del av självkänslan påverkas av hur jag uppfattar den grupp jag är
medlem i. Om jag upplever min grupp diskrimineras eller ringaktas,
kan självkänslan påverkas negativt
• Ett sätt att höja självkänslan är att vara stolt över sin grupp och anse
att den är bättre än vissa grupper, kan vara en anledning varför vissa
håller fast vid sina fördomar om andra – gör det omedvetet för att
höja sin självkänsla
Grupp processer
•
•
•
•
•
•
•
•
Grupptryck: Inom gruppen kan man utsättas för ett visst grupptryck.
rättar sig efter de gemensamma normer och förväntningar som finns i gruppen.
uppstår en konformitet i gruppen.
Konformitet: när en person ger efter för en grupps förväntningar och
uppfattningar. Om toleransen för avvikande beteende är liten, säger man att
graden av konformitet, likformighet, är hög.
Anpassar oss efter andra (har behov av andra) – kan hamna i konflikt med oss
själva och det vi själva tror på. Vi kan tvivla på om det vi nu tror på är rätt, när
andra säger något annat, eller så kan vi hamna i ett dilemma om vi bör agera efter
våra egna övertygelser och försvara våra egna åsikter, eller om vi bör anpassa oss
efter vår grupps normer och åsikter. Väljer vi det första alternativet kanske vi blir
utfrysta ur gruppen och väljer vi det andra alternativet kommer vi i konflikt med
oss själva.
sociala kontrollen är stark - bildar ett grupptryck att följa strömmen.
Salomon ash – konformitetsexperiment
https://www.youtube.com/watch?v=NyDDyT1lDhA
Grupp processer
• Experimentet (ash) visar att vårt beteende till stor del
bestäms av det sociala samspel som vi ingår i, dvs
grupppsykologiska faktorer.
• Svarade fel därför att:
1. De var inte medvetna om att de svarade fel därför att
de var så starkt beroende av gruppen
2. Några anpassade sin bedömning efter gruppens och
antog okritiskt att när alla andra sade något annat, så
måste det vara de själva som tog fel
3. Några personer visste mycket väl att de svarat fel,
men hade gjort det eftersom de inte ville vara
”annorlunda”.
Grupp processer
• Grupptänkande – vissa starkare medlemmar får de andra att tvivla
på sig själva för att inte komma i konflikt med de andra i gruppen.
Resultatet kan bli ett felaktigt beslut, taget inte pga sakfrågan utan
mot lojalitet gentemot gruppen. För att undvika detta – ge
utrymma för diskussion.
• Grupppolarisering (polariseringseffekt) – om man för samman
människor som har ungefär samma åsikt och låter dem diskutera, så
går diskussionen mot mer extrema åsikter snarare än att hamna i
mitten. Konservativa blir ännu mer konservativa, tex
abortmotståndare blir ännu mera emot abort. Godkännandet i
gruppen gör oss mer säkra på vår sak, eller att vi formar oss efter
den som är mest radikal som framför åsikten med stort
självförtroende som verkar tilldragande och sår tvivel i oss själva,
eller att individen i gruppen gärna vill uppfattas positivt av de andra
och därför villig att anpassa sina åsikter till andras och kväva sina
egna tvivel.
Grupp processer
• Grupplättja – kollektiv lathet. Ju fler man är att dela på
arbetsbördan, desto mindre blir den enskilda
arbetsinsatsen.
• Förklaras ofta med motivationsförlust:
1. räknar med att andra inte bidrar lika mycket som en själv
och därför bidrar man själv lite också
2. man är anonym
3. guppen har ingen prestationsnorm
• Åskådareffekten (bystandereffect) – ju fler som ser desto
färre ingriper, det gemensamma ansvaret späds ut och blir
försvagat, resten av gruppen ger signaler om att det är fel
att blanda sig i )blir en social kontroll av de andra
gruppmedlemmarna – konformitet – böjer sig för gruppen.
Roller i gruppen
•
•
•
•
•
•
•
•
Roller i gruppen:
ledaren
ledarens högra hand
den präktige
clownen
syndabocken
gnällspiken
Informella roller: har mer att göra med arbetsfördelning och
arbetsfunktion, tex den styrande, den kreativa, den informerande, den
stödjande, den utvärderande
• Rollfördelning: sker automatiskt, den informella rollfördelningen är en
komplicerad process som vi ofta inte själva är medvetna om – hur man ser
på sig själv och andra, vilken typ av grupp, vilka medlemmarna är, vilka
roller medlemmarna brukar ha i andra grupper. Besluten tas utan ord,
diskuterar ej vem som skall vara clown…
Ledarskap
• formell ledare – utsedd att leda, tex vd för ett
företag
• informell ledare – tar rollen som ledare outsagt
• Olika ledarstilar:
• instrumentell ledarstil – huvudsakligen inriktad
på att gruppen skall uppnå resultat
• emotionell ledarstil – strävar efter att gruppen
skall må bra och trivas.
Ledarskap
•
Vilken typ av ledare som är bäst beror på vad det är för slags grupp och vilket syfte
den har.
•
Auktoritär ledare: ge detaljerade order och negativ kritik, men också beröm
•
demokratisk ledare: gav anvisningar som syftade till att få gruppen att ta egna
beslut, kritiken var saklig och ledaren visade humor
•
låt-gå ledaren: visade bara vad uppgiften gick ut på och förhöll sig sedan passiv,
hjälpte endast till om någon frågade.
•
En blandning utav dessa är vanligast.
•
Karismatiskt ledarskap: Lägger vikt vid sin framtoning och har en förmåga att hålla
inspirerande tal och framföranden. Är beredd att ta en risk för att uppnå sina mål.
Denna ledarstil får gärna en klick trogna följeslagare runt sig.
Ledarskap
•
•
•
•
•
Auktoritär ledare:
+tidsmössigt snabbast
-klarar sig dåligt utan ledaren
-dålig stämning
(flest pappmasker)
•
•
•
•
•
demokratisk ledare:
+bästa resultatet
+bra stämning i gruppen
+klarar sig bra utan ledaren
-tidsmässigt tar uppgiften längre tid
•
•
•
•
•
låt-gå ledaren:
-sämst resultat
-dålig stämning och trivsel
-tidsmässigt sämst
(kvalitativt och kvantitativt sämst)
Attityder
• Attityd: en människas inställning till något, tex till sex, främlingar,
gamla
• Finns tre delar i en attityd:
• Kognitiva komponenten: kunskaper vi har i en viss fråga (vilka kan
även vara fördomar)
• Affektiva delen: de känslor vi har gentemot detta (eventuellt
svårast att bryta)
• Handlingskomponenten: hur vi faktiskt agerar, tex huruvida man
umgås med en homosexuell, eller en religiös
• Kognitiv dissonans: försöker alltid undvika motsägelser i
kunskapsdelen av en attityd. Att tex röka och veta om att det är
farligt skapar en dissonans (inre motsättning). Ursäktar sig med att
tex jag röker inte så många och cancer förutsätter en genetisk
komponent.
Genus
• Skiljer mellan biologisk kön och genus.
• Biologiskt kön: Biologiska och anatomiska skillnader
mellan män och kvinnor. Genitalier skiljer sig åt och
fungerar olika och kvinnor kan föda barn.
• Genus: Socialt kön. Psykologiska, sociala och kulturella
skillnader. Sätt att se på kön är en slags konstruktion.
Kön är inget man föds till utan något som man lär sig.
Vi socialiseras in i olika kulturer och vi då lär oss de
kulturella koderna. I dessa koder finns även
föreställningen kring hur en man och kvinna skall vara.
• Könsroller: typiskt manligt och typiskt kvinnligt
• Könsidentitet: ens egna upplevelse vilket kön man har
Genus
• vilka egenskaper hos könen som är medfödda och vilka vi fått
genom socialisation?
• biologiskt perspektiv så anser man att många egenskaper är
medfödda och naturliga. Tex att män är mer otrogna – beror på
deras fortplantningsförmåga att befrukta så många kvinnor som
möjligt.
• sociologiskt perspektiv anser man att många av de egenskaper vi
kallar manliga och kvinnliga beror på miljön, de är alltså inlärda
genom socialisation. Tex att män är oftare otrogna (enligt
undersökningar om sexualvanor) skulle då bero på kulturella
faktorer tex att det ger hög status att vara med mer kvinnor (män
högaktas och kvinnor är slampor).
• Könsrollerna förstärks sedan genom att omgivningen uppmuntrar
ett ”kvinnligt” beteende hos kvinnor och ett ”manligt beteende hos
män.
Genus
• Inlärningen av könsroller – genussocialisation
• Genussocialisation – hur barn (och vuxna) lär sig könsroller
utifrån familj (föräldrar och andra vuxnas
reaktionsmönster) och media. Barn internaliserar de sociala
normer och förväntningar som tycks stämma överens med
sitt eget kön.
• Genus- eller könsskillnader är inte biologiskt bestämda utan
kulturellt skapade, enligt detta synsätt är orättvisor mellan
män och kvinnor en följd av att de socialiseras in i skilda
roller.
• Positiva och negativa förstärkningar hjälper flickor och
pojkar att lära sig och följa de förväntade könsrollerna, tex
pojkar leker inte med dockor och se arg ut.
Genus
• Att göra kön-modellen
• Kön något som vi framför och presterar, inte
föds till
• Vilka markörer finns det för kön?
• Människor både skapar och upprätthåller
könsbegreppet genom vårt sätt att använda
vår könstillhörighet
• Vi framställer oss så att vi uppfattas som man
eller kvinna (typiskt manlig eller kvinnlig)