Oxycodone Depot Teva 5 mg prolonged

Läkemedelsverket 2015-03-23
PRODUKTRESUMÉ
1.
LÄKEMEDLETS NAMN
Oxycodone Depot Teva 5 mg depottablett
2.
KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
En depottablett innehåller 5 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 4,5 mg oxikodon.
Hjälpämnen med känd effekt:
En depottablett innehåller högst 15 mg sackaros.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3.
LÄKEMEDELSFORM
Depottablett
Vit till benvit, rund, bikonvex tablett med en diameter på 5,2 mm.
4.
KLINISKA UPPGIFTER
4.1
Terapeutiska indikationer
Svår smärta där endast opioider ger tillräcklig analgetisk effekt.
Oxycodone Depot Teva är indicerat för vuxna och ungdomar äldre än 12 år.
4.2
Dosering och administreringssätt
Doseringen beror på smärtans intensitet och på patientens individuella svar på behandlingen.
För doser som inte är praktiskt genomförbara med denna styrka finns andra läkemedel och styrkor
med oxikodon tillgängliga.
Följande riktlinjer för doseringen gäller:
Vuxna och ungdomar äldre än 12 år
Dostitrering och justering
Initialdosen för opioidnaiva patienter är vanligtvis 10 mg oxikodonhydroklorid administrerat med 12
timmars intervaller. För en del patienter är en initialdos om 5 mg lämplig för att minimera
förekomsten av biverkningar.
Patienter som redan tar opioider kan, med hänsyn till sin erfarenhet av tidigare opioidbehandling,
påbörja behandlingen med högre doser.
I kontrollerade kliniska prövningar har det observerats att 10–13 mg oxikodonhydroklorid motsvarar
cirka 20 mg morfinsulfat, båda med beredningsformen depottabletter.
Eftersom det finns individuella skillnader i känsligheten för olika opioider rekommenderas det att
patienter startar försiktigt med Oxycodone Depot Teva depottabletter efter byte från andra opioider,
med 50-75 procent av den beräknade oxikodondosen.
Läkemedelsverket 2015-03-23
En del patienter som tar Oxycodone Depot Teva depottabletter efter ett fastställt schema behöver
snabbverkande smärtstillande medel som akutmedicin mot genombrottssmärta. Oxycodone Depot
Teva depottabletter är inte avsedda för behandling av akut smärta och/eller genombrottssmärta. En dos
akutmedicin ska motsvara en sjättedel av den ekvianalgetiska dygnsdosen av Oxycodone Depot Teva
depottabletter. Om akutmedicinen används fler än två gånger dagligen tyder det på att dosen av
Oxycodone Depot Teva depottabletter behöver höjas. Dosen bör inte höjas oftare än en gång varje
eller varannan dag tills en stabil dos två gånger dagligen uppnås.
Efter en dosökning från 10 mg till 20 mg var 12:e timme ska dosjusteringar göras i steg om ungefär en
tredjedel av den dagliga dosen. Målet är en patientspecifik dos två gånger dagligen som ger adekvat
smärtlindring med tolerabla biverkningar och så lite akutmedicin som möjligt så länge
smärtbehandlingen behövs.
För de flesta patienter är jämn distribution (samma dos morgon och kväll) enligt ett fastställt schema
(var 12:e timme) lämplig. För en del patienter kan det vara fördelaktigt att fördela doserna ojämnt. I
allmänhet bör den lägsta effektiva analgetiska dosen väljas. För behandling av icke-malign smärta är
det vanligtvis tillräckligt med en daglig dos om 40 mg, men högre doser kan behövas. Patienter med
cancerrelaterad smärta kan behöva doser om 80 till 120 mg som i individuella fall kan ökas till upp till
400 mg. Om ännu högre doser behövs ska dosen bestämmas individuellt och effekten vägas mot
toleransen och risken för biverkningar.
Behandlingens längd
Oxycodone Depot Teva depottabletter ska inte användas under längre tid än nödvändigt. Om
långtidsbehandling på grund av sjukdomens art och svårighetsgrad är nödvändig behövs noggrann och
regelbunden övervakning för att avgöra om och i vilken utsträckning behandlingen ska fortsätta.
Avslutande av behandlingen
När en patient inte längre behöver behandling med oxikodon kan det vara tillrådligt att trappa ner
dosen gradvis för att förhindra utsättningssymtom.
Äldre patienter
Äldre patienter utan kliniska tecken på nedsatt lever- och/eller njurfunktion kräver vanligtvis inga
dosjusteringar.
Patienter med nedsatt njur-eller leverfunktion
Doseringsstarten bör följa ett konservativt tillvägagångssätt hos dessa patienter. Den rekommenderade
startdosen för vuxna bör minskas med 50% (till exempel en total daglig dos på 10 mg oralt till
opioidnaiva patienter) och varje patient ska titreras till adekvat smärtkontroll enligt deras kliniska
situation.
Riskpatienter
Riskpatienter, till exempel patienter med låg kroppsvikt eller långsam metabolism av läkemedel, ska
initialt ges halva den rekommenderade dosen för vuxna om de är opioidnaiva. Därför kanske inte den
lägsta rekommenderade dosen i produktresumén, dvs. 10 mg, är lämplig som startdos. Dostitrering ska
utföras enligt den individuella kliniska situationen.
Barn under 12 år
Oxycodone Depot Teva depottabletter rekommenderas inte till barn under 12 år.
Administreringssätt
Oral användning.
Oxycodone Depot Teva depottabletter bör tas två gånger dagligen enligt ett fastställt schema och
fastställd dosering.
Depottabletterna kan tas tillsammans med eller oberoende av måltider med tillräcklig mängd vätska.
Oxycodone Depot Teva depottabletter ska sväljas hela och får inte tuggas, delas eller krossas.
Läkemedelsverket 2015-03-23
Oxycodone Depot Teva depottabletter ska inte tas tillsammans med alkohol.
4.3
Kontraindikationer
-
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
Oxikodon får inte användas i någon situation där opioider är kontraindicerade.
Allvarlig andningsdepression med hypoxi och/eller hyperkapni
Allvarlig kronisk obstruktiv lungsjukdom
Cor pulmonale
Svår bronkialastma
Paralytisk ileus
Akut buk, fördröjd ventrikeltömning
4.4
Varningar och försiktighet
Försiktighet bör iakttas hos
äldre eller försvagade patienter,
patienter med gravt nedsatt lung-, lever- eller njurfunktion,
myxödem, hypotyreoidism,
Addisons sjukdom (binjureinsufficiens),
prostatahypertrofi,
alkoholism, känt opioidberoende,
toxisk psykos (t.ex. alkohol),
delirium tremens,
pankreatit,
tillstånd med förhöjt hjärntryck såsom skada på huvudet,
störningar i regleringen av cirkulationen,
sjukdomar i gallvägarna, inflammatoriska tarmsjukdomar, gallvägs- eller uretärkolik,
hypotoni
hypovolemi
epilepsi eller benägenhet för krampanfall,
patienter som tar MAO-hämmare.
Kirurgi
Som med alla opioidberedningar bör oxikodonprodukter användas med försiktighet efter bukkirurgi
eftersom opioider är kända för att försämra tarmmotiliteten och ska inte användas förrän läkaren är
försäkrad om att tarmfunktionen är normal.
Oxycodone Depot Teva rekommenderas inte för preoperativ användning eller inom de första 12-24
timmarna postoperativt.
Andnings- och hjärtdepression
Andningsdepression är den mest väsentliga risken med opioider och uppträder med största sannolikt
hos äldre eller försvagade patienter. Den andningsdepressiva effekten av oxikodon kan leda till ökade
koldioxidhalter i blodet och därmed också i cerebrospinalvätskan. Opioider kan orsaka allvarliga
blodtrycksfall hos predisponerade patienter.
Tolerans och beroende
Patienten kan utveckla tolerans mot läkemedlet vid kronisk användning och kräva successivt högre
doser för att upprätthålla smärtkontroll. Långvarig användning av produkten kan leda till fysiskt
beroende och utsättningssymtom kan uppträda om behandlingen avslutas abrupt. När en patient inte
längre behöver behandling med oxikodon, kan det vara tillrådligt att trappa ner dosen gradvis för att
förhindra utsättningssymtom. Utsättningssymtom kan inkludera gäspningar, mydriasis, ökat tårflöde,
rinnsnuva, tremor, hyperhidros, ångest, agitation, konvulsioner och sömnlöshet.
Läkemedelsverket 2015-03-23
Hyperalgesi som inte svarar på ytterligare dosökning av oxikodon kan i mycket sällsynta fall
förekomma, särskilt vid höga doser. En minskning av oxikodondosen eller byte till en alternativ opioid
kan krävas.
Oxikodon har en primär beroendepotential. Oxikodon har en missbruksprofil som liknar den för andra
starka opioidagonister. Oxikodon kan eftersökas och missbrukas av personer med latenta eller
manifesta missbrukstillstånd. Det finns potential för utveckling av psykologiskt beroende (missbruk)
till opioidanalgetika, inklusive oxikodon. När de används enligt föreskrifterna hos patienter med
kronisk smärta är risken att utveckla fysiskt eller psykiskt beroende avsevärt lägre eller behöver
bedömas separat. Data saknas för den verkliga förekomsten av psykiskt beroende hos patienter med
kronisk smärta. Till patienter med anamnes på alkohol- och drogmissbruk måste läkemedlet ordineras
med särskild försiktighet.
Missbruk
Vid missbruk genom parenteral venös injektion kan tablettens innehållsämnen (särskilt talk) leda till
nekros i lokal vävnad, lunggranulom eller andra allvarliga, eventuellt dödliga händelser.
Depottabletterna måste sväljas hela och får inte delas, tuggas eller krossas. Administrering av delade,
tuggade eller krossade oxikodontabletter med kontrollerad frisläppning leder till en snabb frisättning
och absorption av en potentiellt dödlig dos av oxikodon (se avsnitt 4.9).
Alkohol
Samtidig användning av alkohol och Oxycodone Depot Teva depottabletter kan ge ökad risk för
biverkningar av Oxycodone Depot Teva depottabletter; samtidig användning ska undvikas.
Särskilda patientgrupper
Patienter med gravt nedsatt leverfunktion bör övervakas noga.
Pediatriska patienter
Oxycodone Depot Teva depottabletter har inte studerats på barn under 12 år. Tabletternas säkerhet och
effekt har inte fastställts och användning till barn under 12 år rekommenderas därför inte.
Hjälpämnen
Detta läkemedel innehåller sackaros. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör
inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukosgalaktosmalabsorption eller
sukras-isomaltasbrist.
4.5
Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Det kan finnas en ökad CNS-dämpande effekt vid samtidig behandling med läkemedel som påverkar
det centrala nervsystemet, t.ex. andra opioider, sedativa, hypnotika, antidepressiva, fentiaziner,
neuroleptika, anestetika, muskelavslappnande medel, antihistaminer, antiemetika. MAO-hämmare är
kända för att interagera med narkotiska analgetika. MAO-hämmare orsakar CNS-excitation eller CNSdepression förknippad med hypertensiv eller hypotensiv kris (se avsnitt 4.4). Oxikodon bör användas
med försiktighet till patienter som får MAO-hämmare eller som har fått MAO-hämmare under de
senaste två veckorna (se avsnitt 4.4).
Alkohol kan förstärka de farmakodynamiska effekterna av Oxycodone Depot Teva och samtidig
användning bör undvikas.
Antikolinergika (t.ex. neuroleptika, antihistaminer, antiemetika, parkinsonläkemedel) kan öka de
antikolinerga biverkningarna av oxikodon (så som förstoppning, muntorrhet och
urineringssvårigheter).
Läkemedelsverket 2015-03-23
Oxikodon metaboliseras huvudsakligen av CYP3A4 med bidrag från CYP2D6. Aktiviteten i dessa
metaboliseringsvägar kan inhiberas eller induceras av olika läkemedel eller kost som administreras
samtidigt.
CYP3A4-hämmare såsom makrolidantibiotika (t.ex. klaritromycin, erytromycin och telitromycin),
azol-antimykotika (t.ex. ketokonazol, vorikonazol, itrakonazol och posakonazol), proteashämmare
(t.ex. boceprevir, ritonavir, indinavir, nelfinavir och saquinavir), cimetidin och grapefruktjuice kan
orsaka en minskad clearance av oxikodon som skulle kunna leda till en ökning av
plasmakoncentrationen av oxikodon. Oxikodondosen kan därför behöva justeras med hänsyn till detta.
Några specifika exempel ges nedan:




Itrakonazol, en potent CYP3A4-hämmare, som administrerades oralt med 200 mg under fem
dagar, ökade AUC för oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC cirka 2,4 gånger högre (intervall
1,5 - 3,4).
Vorikonazol, en CYP3A4-hämmare, som administrerades med 200 mg två gånger dagligen
under fyra dagar (400 mg gavs de två första doserna), ökade AUC för oralt oxikodon. I
genomsnitt var AUC cirka 3,6 gånger högre (intervall 2,7 - 5,6).
Telitromycin, en CYP3A4-hämmare, som administrerades oralt med 800 mg under fyra dagar,
ökade AUC för oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC cirka 1,8 gånger högre (intervall 1,3 2,3).
Grapefruktjuice, en CYP3A4-hämmare, som administrerades med 200 ml tre gånger om dagen
under fem dagar, ökade AUC för oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC cirka 1,7 gånger
högre (intervall 1,1 - 2,1).
CYP3A4-inducerare såsom rifampicin, karbamazepin, fenytoin och johannesört kan inducera
metabolismen av oxikodon och orsaka en ökad clearance av oxikodon vilket kan orsaka en minskning
av plasmakoncentrationerna av oxikodon. Dosen av oxikodon kan behöva justeras med hänsyn till
detta.
Några specifika exempel ges nedan:


Johannesört, en CYP3A4-inducerare, som administrerades med 300 mg tre gånger dagligen
under femton dagar, minskade AUC för oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC cirka 50%
lägre (intervall 37-57%).
Rifampicin, en CYP3A4-inducerare, som administrerades med 600 mg en gång dagligen
under sju dagar, minskade AUC för oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC cirka 86% lägre.
Läkemedel som hämmar CYP2D6-aktivitet, såsom paroxetin och kinidin, kan orsaka minskad
clearance av oxikodon, vilket skulle kunna leda till en ökning av plasmakoncentrationerna av
oxikodon.
Effekten av andra relevanta isoenzymhämmare på oxikodons metabolism är inte känd. Hänsyn bör tas
till potentiella interaktioner.
Kliniskt relevanta förändringar i INR-värdet (International Normalized Ratio) i båda riktningarna har
observerats hos individer som har använt kumarinantikoagulanter tillsammans med oxikodon.
Studier saknas på effekten av oxikodon på CYP-katalyserad metabolism av andra läkemedel.
4.6
Fertilitet, graviditet och amning
Användning av detta läkemedel ska undvikas så långt som möjligt för patienter som är gravida eller
ammar.
Graviditet
Det finns begränsad mängd data från användning av oxikodon i gravida kvinnor. Nyfödda barn till
mödrar som fått opioider under de sista 3 till 4 veckorna före förlossningen ska övervakas för
Läkemedelsverket 2015-03-23
andningsdepression. Utsättningssymtom kan ses hos nyfödda till mödrar som behandlas med
oxikodon.
Amning
Oxikodon kan utsöndras i bröstmjölk och kan orsaka andningsdepression hos den nyfödda. Därför bör
oxikodon inte användas under amning.
4.7
Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Oxikodon kan försämra förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Vid stabil behandling är
det inte nödvändigt med ett generellt förbud mot bilkörning. Den behandlande läkaren måste bedöma
situationen individuellt.
4.8
Biverkningar
Oxikodon kan orsaka andningsdepression, mios, bronkospasm och spasmer i glatt muskulatur och kan
dämpa hostreflexen. Tolerans och beroende kan förekomma (se avsnitt 4.4). De biverkningar som
anses åtminstone eventuellt relaterade till behandlingen anges nedan enligt organsystem och absolut
frekvens. Följande frekvenskategorier ligger till grund för klassificeringen av biverkningarna:
Mycket vanliga
Vanliga
Mindre vanliga
Sällsynta
Mycket sällsynta
Ingen känd frekvens
≥1/10
≥1/100, <1/10
≥1/1 000, <1/100
≥1/10 000, <1/1 000
<1/10 000
Kan inte beräknas från tillgängliga data
Infektioner och infestationer
Sällsynta:
herpes simplex
Blodet och lymfsystemet
Sällsynta:
lymfadenopati
Immunsystemet
Mindre vanliga:
Ingen känd frekvens:
överkänslighet
anafylaktiska reaktioner
Endokrina systemet
Mindre vanliga:
inadekvat ADH-sekretion (SIADH)
Metabolism och nutrition
Vanliga:
anorexi; förlust av aptiten
Mindre vanliga:
dehydrering
Sällsynta:
ökad aptit
Psykiska störningar
Vanliga:
Mindre vanliga:
Ingen känd frekvens:
olika psykiska störningar inklusive ändrad sinnestämning (t.ex. ångest,
depression), ändrat aktivitetstillstånd (oftast suppression ibland med letargi,
ibland ökning med nervositet och sömnlöshet) och ändrad kognitiv
prestationsförmåga (abnorma tankar, förvirringstillstånd)
ändrad perception så som depersonalisering, hallucinationer, minskad libido,
agitation; affektlabilitet; euforisk sinnesstämning; narkotikaberoende (se
avsnitt 4.4)
aggression
Centrala och perifera nervsystemet
Mycket vanliga:
somnolens, yrsel, huvudvärk
Läkemedelsverket 2015-03-23
Vanliga:
Mindre vanliga:
Ingen känd frekvens:
tremor,
både ökad och minskad muskeltonus; ofrivilliga muskelryckningar;
konvulsioner, speciellt hos patienter med epilepsi eller patienter med tendens
till konvulsioner;; hypoestesi, talrubbningar; synkope; parestesi;
koordinationsstörningar; dysgeusi; amnesi
hyperalgesi
Ögon
Mindre vanliga:
störd lakrimation, mios, synnedsättning
Öron och balansorgan
Mindre vanliga:
hyperakusi, vertigo
Hjärtat
Mindre vanliga:
supraventrikulär takykardi, palpitationer (i samband med utsättningssyndrom)
Blodkärl
Mindre vanliga:
Sällsynta:
vasodilatation
hypotoni, ortostatisk hypotoni
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum
Vanliga:
dyspné, bronkospasm
Mindre vanliga:
andningsdepression, ökad hosta, faryngit, rinit, röstförändringar
Magtarmkanalen
Mycket vanliga:
Vanliga:
Mindre vanliga:
Sällsynta:
Ingen känd frekvens:
förstoppning, illamående, kräkningar
muntorrhet; störningar i magtarmkanalen så som buksmärtor, diarré, dyspepsi
munsår, gingivit, stomatit, flatulens, rapningar, dysfagi, ileus
tandköttsblödning, tjärliknande avföring, missfärgade och skadade tänder
karies
Lever och gallvägar
Mindre vanliga:
Ingen känd frekvens:
förhöjda leverenzymer
kolestas, gallvägskolik
Hud och subkutan vävnad
Mycket vanliga:
pruritus
Vanliga:
hudsymtom så som utslag, i sällsynta fall ökad ljuskänslighet, i enstaka fall
exfoliativ dermatit, hyperhidros
Mindre vanliga:
torr hud
Sällsynta:
urtikaria
Muskuloskeletala systemet och bindväv
Sällsynta:
muskelspasmer
Njurar och urinvägar
Vanliga:
Mindre vanliga:
Sällsynta:
ökat urineringsbehov
urinretention
hematuri
Reproduktionsorgan och bröstkörtel
Mindre vanliga:
erektil dysfunktion
Ingen känd frekvens: amenorré
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället
Vanliga:
asteniska tillstånd
Läkemedelsverket 2015-03-23
Mindre vanliga:
Sällsynta:
frossa, smärta (t.ex. bröstsmärta), ödem, perifert ödem, migrän,
utsättningssyndrom, läkemedelstolerans, malaise, törst
viktförändringar (ökning eller minskning); celluliter
Skador och förgiftningar och behandlingskomplikationer
Mindre vanliga:
olycksrelaterade skador
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt
att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas
att rapportera varje misstänkt biverkning till
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
Webbplats: www.lakemedelsverket.se
4.9
Överdosering
Symtom vid förgiftning
Mios, andningsdepression, somnolens, reducerad tonus i skelettmuskulaturen och blodtrycksfall. I
svåra fall kan cirkulationskollaps, stupor, koma, bradykardi och icke-kardiogent lungödem. Missbruk
av höga doser av starka opioider såsom oxikodon kan leda till döden.
Behandling av förgiftningar
Primär uppmärksamhet ska ges till att upprätta fria luftvägar och insättning av assisterad eller
kontrollerad ventilering.
I överdoseringsfall kan intravenös administrering av en opiatantagonist (t.ex. 0,4–2 mg naloxon
intravenöst) vara befogad. Administrering av engångsdoser måste upprepas beroende på den kliniska
situationen i intervall om 2 till 3 minuter. Intravenös infusion av 2 mg naloxon i 500 ml isoton
natriumkloridlösning eller 5 % glukoslösning (motsvarande 0,004 mg naloxon/ml) kan ges.
Infusionshastigheten bör justeras efter tidigare bolusinjektioner och patientens svar.
Ventrikelsköljning kan övervägas. Aktivt kol (50 g för vuxna, 10–15 g för barn) kan, under
förutsättning att luftvägarna kan hållas fria, övervägas om högst en timme har gått sedan en stor
mängd har intagits. Det kan vara befogat att anta att sen administrering av aktivt kol kan vara
fördelaktigt när det gäller preparat med fördröjd frisättning, men det finns emellertid inga bevis till
stöd för detta.
För att påskynda passagen kan det vara bra att ge ett lämpligt laxermedel (t.ex. en PEG-baserad
lösning).
Understödjande åtgärder (konstgjord andning, syretillförsel, administrering av vasopressorer och
infusionsbehandling) ska vid behov vidtas vid behandling av en åtföljande cirkulationschock. Vid
hjärtstillestånd eller hjärtarytmier kan hjärtmassage eller defibrillering vara indicerat. Vid behov,
assisterad ventilation samt underhåll av vätske- och elektrolytbalans.
5.
FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1
Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Naturliga opiumalkaloider, opiater
ATC kod: N02AA05
Läkemedelsverket 2015-03-23
Oxikodon visar en affinitet för kappa-, my- och delta-opioidreceptorer i hjärnan och ryggmärgen. Det
påverkar dessa receptorer som en opioidagonist utan antagonistisk effekt. Den terapeutiska effekten är
främst analgetisk och sedativ. Jämfört med oxikodon (antingen ensamt eller i kombination med andra
substanser) som frisätts snabbt ger depottabletterna smärtlindring under en märkbart längre period utan
ökad förekomst av biverkningar.
5.2
Farmakokinetiska egenskaper
Absorption
Den relativa biotillgängligheten för Oxycodone Depot Teva depottabletter är jämförbar med
biotillgängligheten för oxikodon som frisätts snabbt. Maximala plasmakoncentrationer uppnås efter
cirka 3 timmar efter intag av depottabletterna jämfört med 1 till 1,5 timmar. Maximala
plasmakoncentrationer och variationer i koncentrationerna av oxikodon är jämförbara för
depottabletter och beredningsformer med snabb frisättning när de ges i samma dagliga dos i intervaller
om 12 respektive 6 timmar.
En fettrik måltid före intaget av tabletterna påverkar inte den maximala koncentrationen eller
omfattningen av absorptionen av oxikodon.
Tabletterna får inte krossas eller tuggas eftersom detta leder till att oxikodon frigörs snabbt på grund
av att depotegenskaperna förstörs.
Distribution
Den absoluta biotillgängligheten för oxikodon är ungefär två tredjedelar i förhållande till parenteral
administrering. Vid steady state är distributionsvolymen för oxikodon 2,6 l/kg,
plasmaproteinbindningen 38–45 %, eliminationshalveringstiden 4 till 6 timmar och plasmaclearance
0,8 l/min. Eliminationshalveringstiden för oxikodon från depottabletter är 4–5 timmar och steady state
uppnås i genomsnitt efter 1 dygn.
Metabolism
Oxikodon metaboliseras i tarmen och levern via cytokrom P450 till noroxikodon och oximorfon och
till flera konjugerade glukuronider. In vitro-studier tyder på att terapeutiska doser av cimetidin
sannolikt inte har någon relevant effekt på bildningen av noroxikodon. Hos människan reducerar
kinidin produktionen av oximorfon medan de farmakodynamiska egenskaperna för oxikodon till stor
del förblir opåverkade. Metaboliternas effekt på den allmänna farmakodynamiska effekten är
irrelevant.
Eliminering
Oxikodon och dess metaboliter utsöndras via urin och faeces. Oxikodon passerar placenta och
påträffas i bröstmjölk.
Linjäritet/icke-linjäritet
Över dosintervallet 5 till 80 mg oxikodon depottabletter har en linjäritet av plasmakoncentrationerna
visats med avseende på mängden absorberad aktiv substans och med avseende på
absorptionshastigheten.
5.3
Prekliniska säkerhetsuppgifter
Oxikodon hade ingen effekt på fertilitet och tidig embryonalutveckling hos manliga och kvinnliga
råttor vid doser på upp till 8 mg/kg kroppsvikt och orsakade inte missbildningar hos råttor vid doser på
upp till 8 mg/kg och hos kaniner vid doser på 125 mg/kg kroppsvikt.
Hos kaniner, när enskilda foster användes för statistisk utvärdering, observerades dock en dosrelaterad
ökning av variationer i utvecklingen (ökad frekvens av 27 presacrala kotor, extra revbenspar). När
dessa parametrar utvärderades statistiskt med hjälp av kullar, var det endast förekomsten av 27
presacrala kotor som ökat och endast i gruppen som fått 125 mg/kg, en dosnivå som ledde till
allvarliga farmakotoxiska effekter på de dräktiga djuren. I en studie av pre- och postnatal utveckling
Läkemedelsverket 2015-03-23
på råtta var kroppsvikten i generation F1 lägre vid 6 mg/kg/dag jämfört med kroppsvikten i
kontrollgruppen vid doser som minskade moderns vikt och födointag (NOAEL 2 mg/kg kroppsvikt).
Det fanns inga effekter på fysiska, reflexologiska eller sensoriska utvecklingsparametrar och inte
heller på beteende och reproduktivitet.
Långtidsstudier angående karcinogenicitet har inte utförts.
Oxikodon visar en klastogen potential i in vitro-studier. Inga liknande effekter har dock observerats in
vivo, även vid toxiska doser. Resultaten visar att den mutagena risken av oxikodon för människor vid
terapeutiska koncentrationer kan uteslutas med adekvat säkerhet.
6.
FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1
Förteckning över hjälpämnen
Tablettkärna:
Sockersfärer (sackaros, majsstärkelse)
Hypromellos
Talk
Etylcellulosa
Hydroxipropylcellulosa
Propylenglykol
Karmellosnatrium
Mikrokristallin cellulosa
Magnesiumstearat
Kolloidal vattenfri kiseldioxid
Tablettdragering:
Polyvinylalkohol
Makrogol 3350
Talk
Titandioxid (E171)
6.2
Inkompatibiliteter
Ej relevant.
6.3
Hållbarhet
3 år
6.4
Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
6.5
Förpackningstyp och innehåll
Barnskyddande PVC/PE/PVDC aluminiumblister bestående av vitt ogenomskinligt PVC/PE/PVDC
laminerat folie och aluminiumfolie.
HDPE burk med barnskyddande PP skruvlock.
Förpackningsstorlekar:
20, 25, 28, 30, 50, 56, 98 eller 100 depottabletter i blisterförpackning.
100 eller 250 depottabletter i HDPE burk.
Läkemedelsverket 2015-03-23
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6
Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering
Inga särskilda anvisningar.
7.
INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Teva Sweden AB
Box 1070
Helsingborg
8.
NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
44919
9.
DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
2011-11-24/2014-03-31
10.
DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2015-03-23