Läkemedelsverket 2015-03-18
PRODUKTRESUMÉ
1.
LÄKEMEDLETS NAMN
Oxydorine Depot 5 mg depottablett
Oxydorine Depot 10 mg depottablett
Oxydorine Depot 20 mg depottablett
Oxydorine Depot 40 mg depottablett
Oxydorine Depot 80 mg depottablett
2.
KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
Oxydorine Depot 5 mg depottablett: En depottablett innehåller 5 mg oxikodonhydroklorid
Oxydorine Depot 10 mg depottablett: En depottablett innehåller 10 mg oxikodonhydroklorid
Oxydorine Depot 20 mg depottablett: En depottablett innehåller 20 mg oxikodonhydroklorid
Oxydorine Depot 40 mg depottablett: En depottablett innehåller 40 mg oxikodonhydroklorid
Oxydorine Depot 80 mg depottablett: En depottablett innehåller 80 mg oxikodonhydroklorid
Hjälpämnen med känd effekt: Vattenfri laktos
En tablett av styrkan 5 mg innehåller 37,07 mg vattenfri laktos.
En tablett av styrkan 10 mg innehåller 34,07 mg vattenfri laktos.
En tablett av styrkan 20 mg innehåller 41,50 mg vattenfri laktos.
En tablett av styrkan 40 mg innehåller 64,0 mg vattenfri laktos.
En tablett av styrkan 80 mg innehåller 89,0 mg vattenfri laktos.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3.
LÄKEMEDELSFORM
Depottablett
Oxydorine Depot 5 mg depottablett: ljusblå, rund, bikonvex depottablett med inskriptionen ”APO” på
den ena sidan och ”OCD” över ”5” på den andra sidan.
Oxydorine Depot 10 mg depottablett: vit, rund, bikonvex depottablett med inskriptionen ”APO” på
den ena sidan och ”OCD” över ”10” på den andra sidan.
Oxydorine Depot 20 mg depottablett: ljusrosa, rund, bikonvex depottablett med inskriptionen ”APO”
på den ena sidan och ”OCD” över ”20” på den andra sidan.
Oxydorine Depot 40 mg depottablett: gul, rund, bikonvex depottablett med inskriptionen ”APO” på
den ena sidan och ”OCD” över ”40” på den andra sidan.
Oxydorine Depot 80 mg depottablett: grön, rund, bikonvex depottablett med inskriptionen ”APO” på
den ena sidan och ”OCD” över ”80” på den andra sidan.
4.
KLINISKA UPPGIFTER
4.1
Terapeutiska indikationer
Svår smärta där endast opioider ger tillräcklig analgetisk effekt.
Läkemedelsverket 2015-03-18
4.2
Dosering och administreringssätt
Doseringen beror på smärtans intensitet och på patientens individuella svar på behandlingen. Följande
riktlinjer för doseringen gäller:
Vuxna och ungdomar äldre än 12 år
Dostitrering och justering
Initialdosen för opioidnaiva patienter är vanligtvis 10 mg oxikodonhydroklorid administrerat med 12
timmars intervaller. För en del patienter är en initialdos om 5 mg lämplig för att minimera
förekomsten av biverkningar.
Patienter som redan tar opioider kan med hänsyn till sin erfarenhet av tidigare opioidbehandling
påbörja behandlingen med högre doser.
För doser som inte är praktiskt genomförbara med denna produkt finns andra produkter eller styrkor
tillgängliga.
I kontrollerade kliniska prövningar har det observerats att 10–13 mg oxikodonhydroklorid motsvarar
cirka 20 mg morfinsulfat, båda med beredningsformen depottabletter.
Eftersom det finns individuella skillnader i känsligheten för olika opioider rekommenderas det att
patienter startar försiktigt med oxikodonhydroklorid depottabletter efter byte från andra opioider, med
50–75 procent av den beräknade oxikodondosen.
En del patienter som tar oxikodonhydroklorid depottabletter efter ett fastställt schema behöver
snabbverkande smärtstillande medel som akutmedicin mot genombrottssmärta.
Oxikodonhydroklorid depottabletter är inte avsedda för behandling av akut smärta och/eller
genombrottssmärta. En dos akutmedicin ska motsvara en sjättedel av den ekvianalgetiska dygnsdosen
av oxikodonhydroklorid depottabletter. Om akutmedicinen används mer än två gånger dagligen tyder
det på att dosen av oxikodonhydroklorid depottabletter behöver höjas. Dosen bör inte höjas oftare än
en gång varje eller varannan dag tills en stabil dos två gånger dagligen uppnås.
Efter en dosökning från 10 mg till 20 mg var 12:e timme ska dosjusteringar göras i steg om ungefär en
tredjedel av den dagliga dosen. Målet är en patientspecifik dos två gånger dagligen som ger adekvat
smärtlindring med tolerabla biverkningar och så lite akutmedicin som möjligt så länge
smärtbehandlingen behövs.
För de flesta patienter är jämn distribution (samma dos morgon och kväll) enligt ett fastställt schema
(var 12:e timme) lämplig. För en del patienter kan det vara fördelaktigt att fördela doserna ojämnt. I
allmänhet bör den lägsta effektiva analgetiska dosen väljas.
För behandling av icke-malign smärta är det vanligtvis tillräckligt med en daglig dos om 40 mg, men
högre doser kan behövas. Patienter med cancerrelaterad smärta kan behöva doser om 80 till 120 mg
som i individuella fall kan ökas till upp till 400 mg. Om ännu högre doser behövs ska dosen
bestämmas individuellt och effekten vägas mot toleransen och risken för biverkningar.
Barn under 12 år
Inga studier har genomförts på patienter under 12 års ålder. Därför ska oxikodonhydroklorid inte
användas till patienter under 12 år.
Äldre patienter
Äldre patienter utan kliniska tecken på nedsatt lever- och/eller njurfunktion kräver vanligtvis inga
dosjusteringar.
Läkemedelsverket 2015-03-18
Patienter med nedsatt njur- och leverfunktion
Behandlingen ska inledas med en försiktig dosering till dessa patienter. Den rekommenderade
initialdosen för en vuxen ska minskas med 50 % (till exempel en total daglig oral dos på 10 mg för
opioidnaiva patienter) och varje patient ska titreras tills adekvat smärtkontroll uppnåtts med avseende
på den kliniska situationen.
Riskpatienter
Riskpatienter, till exempel patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion, låg kroppsvikt eller långsam
metabolism av läkemedel, ska initialt ges halva den rekommenderade dosen för vuxna om de är
opioidnaiva.
Därför kanske inte den lägsta rekommenderade dosen i produktresumén, dvs. 10 mg, är lämplig som
startdos. Dostitrering ska utföras enligt den individuella kliniska situationen.
Administreringssätt
Oral använding.
Oxydorine Depot depottabletter bör tas två gånger dagligen enligt ett fastställt schema och fastställd
dosering.
Depottabletterna kan tas tillsammans med eller oberoende av måltider med tillräcklig mängd vätska.
Oxydorine Depot depottabletter ska sväljas och får inte tuggas.
Behandlingens längd
Oxydorine Depot depottabletter ska inte tas längre än nödvändigt. Om långtidsbehandling på grund av
sjukdomens art och svårighetsgrad är nödvändig behövs noggrann och regelbunden övervakning för
att avgöra om och i vilken utsträckning behandlingen ska fortsätta.
Avbrytande av behandling
När patienten inte längre behöver oxykodonbehandling kan det vara tillrådligt att gradvis minska
dosen för att förebygga utsättningssymtom.
4.3
Kontraindikationer
överkänslighet mot oxykodonhydroklorid eller mot något annat hjälpämne som anges i avsnitt
6.1
graviditet (se avsnitt 4.6)
amning (se avsnitt 4.6)
akut buk, fördröjd magsäckstömning
Oxykodon ska inte användas i någon situation där opioider är kontraindicerade:
svår kroniskt obstruktiv lungsjukdom
cor pulmonale
svår bronkialastma
svår andningsdepression med hypoxi
förhöjda koldioxidvärden i blodet
paralytisk ileus.
4.4
Varningar och försiktighet
Andningsdepression är den största risken vid överskott av opioid. Försiktighet ska iakttas när
oxykodon administreras till försvagade äldre; patienter med allvarligt nedsatt lungfunktion, nedsatt
lever- och njurfunktion; patienter med myxödem, hypotyreos, Addisons sjukdom, toxisk psykos,
prostataförstoring, binjurebarkinsufficiens, alkoholism, delirium tremens, sjukdomar i gallvägar, gall-
Läkemedelsverket 2015-03-18
eller urinvägskolik, pankreatit, inflammatoriska tarmbesvär, lågt blodtryck, hypovolemi, huvudskador
(på grund av risk för ökat intrakraniellt tryck) eller för patienter som intar MAO-hämmare.
Som fallet är för alla opioidpreparat, ska oxykodonprodukter användas försiktigt efter abdominal
kirurgi eftersom opioider är kända för att sätta ner tarmmotilitet och bör inte användas innan läkaren är
säker på normal tarmfunktion.
Patienten kan utveckla motståndskraft mot läkemedlet vid ständigt intag och kräva successivt högre
doser för fortsatt smärtlindring. Utdraget bruk av detta preparat kan leda till beroende och
abstinenssymtom kan förekomma vid abrupt avbrytande av behandling. När patienten inte längre
behöver oxykodonbehandling kan det vara tillrådligt att gradvis minska på dosen för att förebygga
symtom orsakade av avbrytande av behandling. Abstinensbesvären kan bestå av gäspningar, vidgade
pupiller, lakrimation, rinorré, tremor, hyperhidros, oro, agitation, konvulsioner och sömnlöshet.
Mycket sällan i samband med höga doser inträffar hyperalgesi som inte svarar på ökad oxykodondos.
Det kan kräva minskad oxykodondos eller byte till alternativ opioid.
Korstolerans mot andra opioider noteras.
Oxykodon har en liknande missbruksprofil som andra starka opioidagonister. Personer med latenta
eller manifesterade missbruksproblem kan söka och missbruka oxykodon. Man kan potentiellt
utveckla psykiskt beroende [missbruk] av opioid analgetikum så som oxykodon.
Oxykodonhydroklorid depottabletter ska användas med särskild omsorg på patienter som tidigare
missbrukat alkohol eller droger.
När läkemedlet används enligt anvisningar på patienter med kronisk smärta är risken att utveckla
fysiskt eller psykiskt beroende påtagligt mindre och patienterna behöver inte behandlas annorlunda.
Depottabletterna ska sväljas hela, de ska inte brytas, tuggas eller krossas. Administrering av brutna,
tuggade eller krossade oxykodon depottabletter leder till snabb frigöring och upptagande av en
potentiellt livshotande oxykodondos (se avsnitt 4.9).
Missbruk av orala doser vid parenteral administrering kan förväntas leda till allvarliga negativa
händelser som kan vara livshotande.
Intag av oxykodonhydroklorid debottabletter samtidigt med alkohol kan öka det verksamma ämnets
icke önskvärda effekter och bör undvikas.
Intag av oxykodonhydroklorid debottabletter rekommenderas inte före operation eller under de första
12-24 timmarna efter operationen.
Detta läkemedel innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte
använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.
Pediatrisk population
Oxykodonhydroklorid debottabletter har inte studerats bland barn under 12 år. Tabletternas säkerhet
och effekt har inte fastställts och av den anledningen rekommenderas att tabletterna inte används för
barn under 12 år.
4.5
Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Nervlugnande medel (t.ex. sedativer, sömnmedel, fentiaziner, neuroleptika, narkosmedel,
antidepressanter, muskelrelaxanter, antihistaminer, antiemetika) och övriga opioider kan förstärka
oxykodonets biverkningar särskilt vid andningsdepression.
Alkohol kan förstärka oxykodonets farmakodynamiska effekter; samtidigt intag bör undvikas.
Läkemedelsverket 2015-03-18
Antikolinergika (t.ex. neuroleptika, antihistaminer, antiemetika, antiparkisonmedel) kan förstärka
oxykodonets oönskade antikolinergiska effekter (så som förstoppning, muntorrhet eller
urineringsbesvär).
Cimetidin kan hämma oxykodonomsättning.
MAO-hämmare är kända för att interagera med narkotiskt analgetikum genom att stimulera det
centrala nervsystemet eller orsaka nedstämdhet vid högt eller lågt blodtryck (se avsnitt 4.4).
Inhibition av cytokrom P450 2D6 och 3A4 saknar relevans men starka CYP2D6-hämmare kan ha
effekt vid eliminering av oxykodon. Övriga relevanta isoenzymhämmares effekt på
oxykodonmetabolism är inte kända. Potentiella interaktioner bör beaktas.
Det har noterats kliniskt relevanta förändringar i International Normalized Ratio (INR) åt båda hållen
hos individer när kumarin antikoagulanter har använts samtidigt med oxykodonhydroklorid
depottabletter.
Det finns inga studier som undersökt oxykodoneffekten på CYP-katalyserad ämnesomsättning av
övriga aktiva substanser.
4.6
Fertilitet, graviditet och amning
Gravida eller ammande patienter ska i så stor utsträckning som möjligt undvika användning av detta
läkemedel.
Graviditet
Oxykodonhydroklorid depottabletter ska inte intas under graviditet (se avsnitt 4.3).
Det finns begränsade uppgifter om gravidas användning av oxykodon.
Oxykodon passerar moderkaka. Nyfödda vilkas mödrar intagit opioider under de sista 3-4 veckorna
före födseln bör genomgå undersökningar av andningsdepression. Abstinensbesvär har noterats hos
nyfödda vilkas mödrar behandlats med oxykodon.
Amning
Oxykodon kan avsöndras i modersmjölken och orsaka andningsdepression hos nyfödda.
Oxykodonhydroklorid depottabletter ska därför inte ges till ammande kvinnor (se avsnitt 4.3).
Oxykedon tas upp i modersmjölken. Mjölkens/plasmans koncentrationsförhållande uppgår till 3.4:1.
4.7
Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Oxikodon kan nedsätta koncentrations- och reaktionsförmågan i en sådan utsträckning att förmågan att
köra bil och använda maskiner är påverkad eller upphör helt.
Vid stabil behandling är det inte nödvändigt med ett generellt förbud mot bilkörning. Den behandlande
läkaren måste bedöma situationen individuellt.
4.8
Biverkningar
Oxykodon kan orsaka andningsdepression, mios, bronkialspasmer och spasmer i de glatta musklerna
samt hämma hostreflex.
Biverkningar som anses ha åtminstone ett möjligt sammanhang med behandlingen listas nedan enligt
systemorganklass och frekvens. Frekvenserna är definierade som:
Mycket vanliga (≥ 1/10) Vanliga (≥ 1/100 till < 1/10)Mindre vanliga (≥ 1/1 000 till < 1/100)
Sällsynta (≥ 1/10 000 till < 1/1 000)
Mycket sällsynta (≤ 1/10 000)Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgänglig data)
Inom varje frekvensgrupp har biverkningarna presenterats efter minskande svårighetsgrad.
Läkemedelsverket 2015-03-18
Immunsystemet
Mindre vanliga: överkänslighet.
Ingen känd frekvens: anafylaktoida svar.
Blodet och lymfsystemet
Mindre vanliga: lymfadenopati
Endokrina systemet
Mindre vanliga: inadekvat utsöndring av antidiuretiskt hormon
Metabolism och nutritionsrubbningar
Vanliga: minskad aptit
Mindre vanliga: dehydrering
Psykiska störningar
Vanliga: oro, depression, letargi, nervositet och sömnlöshet, onormalt tänkande, förvirringstillstånd
Mindre vanliga: agitation, labil affekt, eufori, förändrad perception såsom depersonalisation,
hallucinationer, nedsatt libido, drogberoende (se avsnitt 4.4), hyperakusi
Ingen känd frekvens: aggressivitet
Centrala och perifera nervsystemet
Mycket vanliga: sömnighet, yrsel, huvudvärk
Vanliga: tremor
Mindre vanliga: amnesi, konvulsioner, hypertoni, nedsatt muskeltonus, ofrivilliga
muskelsammandragningar, hypestesi, talstörningar, synkope, koordineringsrubbningar, vertigo,
parestesi, dysgeusi
Mindre vanliga: kramper, särskilt hos patienter med epilepsi eller patienter med tendens till
konvulsioner, muskelspasmer
Ingen känd frekvens: hyperalgesi
Ögon
Mindre vanliga: lakrimationsstörningar, nedsatt synförmåga, mios
Hjärtat
Vanliga: hjärtklappningar (i samband med utsättningssymtom),
Blodkärl
Mindre vanliga: supraventrikulär takykardi, vasodilatation
Mindre vanliga: hypotension, ortostatisk hypotension
Andningsvägar bröstkorg och mediastinum
Vanliga: dyspné
Mindre vanliga: andningsdepression, ökad hosta, faryngit, rinit, röstförändringar
Magtarmkanalen
Mycket vanliga: förstoppning, illamående, kräkningar
Vanliga: muntorrhet, gastroindestinala störningar så som smärta, diarré, dyspepsi
Mindre vanliga: dysfagi, munsår, gingivit, stomatit, flatulens, eruktation, ileus
Mindre vanliga: blödande tandkött, ökad aptit, tjärartad avföring, missfärgningar och skador på tänder
Ingen känd frekvens: karies
Lever och gallvägar:
Mindre vanliga: stegrade leverenzymer.
Ingen känd frekvens: gallstas, gallkolik
Läkemedelsverket 2015-03-18
Hud och subkutan vävnad
Mycket vanliga: klåda
Vanliga: utslag, hyperhidros
Mindre vanliga: hudtorrhet
Mindre vanliga: herpes simplex, urticaria, ljuskänslighet
Ingen känd frekvens: exfoliativ dermatit
Njurar och urinvägar
Mindre vanliga: urineringsrubbningar (urinretension men också ökat urineringsbehov)
Mindre vanliga: hematuri
Reproduktionsorgan och bröstkörtlel
Mindre vanliga: erektil dysfunktionIngen känd frekvens: amenorré
Allmänna symtom och/ eller symtom vid administreringsstället
Vanliga: asteni
Mindre vanliga: frossbrytningar, olycksfallsskador, smärta (t.ex. bröstsmärta) ödem, perifert ödem,
migrän, diffust obehag, utsättningssymtom, läkemedelstolerans, törst
Sällsynta: Viktförändringar (upp- eller nedgång), cellulit
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt
att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas
att rapportera varje misstänkt biverkning via Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala eller
webbplats: www.lakemedelsverket.se.
4.9
Överdosering
Symtom och intoxikation
Mios, andningsdepression, sömnighet som utvecklas till stupor eller koma, hypotoni, blodtrycksfall,
cirkulationskollaps, bradykardi och icke-kardiogent lungödem; missbruk av stora doser av starka
opioider så som oxykodon kan vara livshotande.
Intoxikationsbehandning
Man ska primärt se till att patientens luftvägar är öppna. Andningshjälp eller ventilationskontroll
måste säkerställas.
Rena opioida antagonister så som naloxon är specifika motgifter mot opioid överdos. Övriga
stödåtgärder ska användas vid behov.
I överdoseringsfall kan intravenös administrering av en opiatantagonist (t.ex. 0,4–2 mg naloxon
intravenöst) vara befogad. Administrering av engångsdoser måste upprepas beroende på den kliniska
situationen i intervall om 2 till 3 minuter. Intravenös infusion av 2 mg naloxon i 500 ml isoton
natriumkloridlösning eller 5 % glukoslösning (motsvarande 0,004 mg naloxon/ml) kan ges.
Infusionshastigheten bör justeras efter tidigare bolusinjektioner och patientens svar.
Ventrikelsköljning kan övervägas. Aktivt kol (50 g för vuxna, 10–15 g för barn) kan, under
förutsättning att luftvägarna kan hållas fria, övervägas om högst en timme har gått sedan en stor
mängd har intagits. Det kan vara befogat att anta att sen administrering av aktivt kol kan vara
fördelaktigt när det gäller preparat med fördröjd frisättning, men det finns emellertid inga bevis till
stöd för detta.
För att påskynda passagen kan det vara bra att ge ett lämpligt laxermedel (t.ex. en PEG-baserad
lösning).
Läkemedelsverket 2015-03-18
Understödjande åtgärder (konstgjord andning, syretillförsel, administrering av vasopressorer och
infusionsbehandling) ska vid behov vidtas vid behandling av en åtföljande cirkulationschock. Vid
hjärtstillestånd eller hjärtarytmier kan hjärtmassage eller defibrillering vara indicerat. Vid behov,
assisterad ventilation samt underhåll av vätske- och elektrolytbalans.
5.
FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1
Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Naturliga opiumalkaloider, opiater
ATC kod: N02AA05
Oxikodon visar en affinitet för kappa-, my- och delta-opioidreceptorer i hjärnan och ryggmärgen. Det
påverkar dessa receptorer som en opioidagonist utan antagonistisk effekt. Den terapeutiska effekten är
främst analgetisk och sedativ. Jämfört med oxikodon (antingen ensamt eller i kombination med andra
substanser) som frisätts snabbt ger depottabletterna smärtlindring under en märkbart längre period utan
ökad förekomst av biverkningar.
5.2
Farmakokinetiska egenskaper
Absorption:
Den relativa biotillgängligheten för oxikodonhydroklorid depottabletter är jämförbar med
biotillgängligheten för oxikodon som frisätts snabbt. Maximala plasmakoncentrationer uppnås efter
cirka 3 timmar efter intag av depottabletterna jämfört med 1 till 1,5 timmar. Maximala
plasmakoncentrationer och variationer i koncentrationerna av oxikodon är jämförbara för
depottabletter och beredningsformer med snabb frisättning när de ges i samma dagliga dos i intervaller
om 12 respektive 6 timmar.
En fettrik måltid före intaget av tabletterna påverkar inte den maximala koncentrationen eller
omfattningen av absorptionen av oxikodon.
Tabletterna får inte krossas eller tuggas eftersom detta leder till att oxikodon frigörs snabbt på grund
av att depotegenskaperna förstörs.
Distribution:
Den absoluta biotillgängligheten för oxikodon är ungefär två tredjedelar i förhållande till parenteral
administrering. Vid steady state är distributionsvolymen för oxikodon 2,6 l/kg,
plasmaproteinbindningen 38–45 %, eliminationshalveringstiden 4 till 6 timmar och plasmaclearance
0,8 l/min. Eliminationshalveringstiden för oxikodon från depottabletter är 4–5 timmar och steady state
uppnås i genomsnitt efter 1 dygn.
Metabolism:
Oxikodon metaboliseras i tarmen och levern via cytokrom P450 till noroxikodon och oximorfon och
till flera konjugerade glukuronider. In vitro-studier tyder på att terapeutiska doser av cimetidin
sannolikt inte har någon relevant effekt på bildningen av noroxikodon. Hos människan reducerar
kinidin produktionen av oximorfon medan de farmakodynamiska egenskaperna för oxikodon till stor
del förblir opåverkade. Metaboliternas effekt på den allmänna farmakodynamiska effekten är
irrelevant.
Elimination:
Oxikodon och dess metaboliter utsöndras via urin och faeces. Oxikodon passerar placenta och
påträffas i bröstmjölk.
Linjäritet/icke-linjäritet:
Depottabletterna på 5, 10 och 20 mg är bioekvivalenta på ett dosproportionellt sätt med avseende på
Läkemedelsverket 2015-03-18
mängden absorberad aktiv substans och jämförbara även med avseende på absorptionshastigheten.
5.3
Prekliniska säkerhetsuppgifter
Teratogenicitet
Oxikodon hade ingen effekt på fertiliteten eller den tidiga fosterutvecklingen hos han- och honråttor
vid doser på upp till 8 mg/kg/d. Oxikodon orsakade inte heller några missbildningar hos råttor vid
doser på 8 mg/kg/d eller hos kaniner vid doser på upp till 125 mg/kg/d. Dosrelaterade ökningar av
utvecklingsvariationer (ökad förekomst av extra (27) presakrala kotor och extra revbenspar)
observerades hos kaniner när data för enskilda foster analyserades. När samma data analyserades för
kullar istället för enskilda foster fanns dock ingen dosrelaterad ökning av utvecklingsvariationer.
Förekomsten av extra presakrala kotor förblev dock väsentligt högre i den grupp som fick 125
mg/kg/d jämfört med kontrollgruppen. Eftersom denna dosnivå var associerad med allvarliga
farmakotoxiska effekter hos de dräktiga djuren kan resultaten för fostren vara en sekundär konsekvens
av allvarlig maternell toxicitet.
I en studie av peri- och postnatal utveckling hos råttor minskades parametrarna moderns kroppsvikt
och foderintag för doser ≥ 2 mg/kg/d jämfört med kontrollgruppen. Kroppsvikten var lägre i F1generationen från moderråttor i den grupp som fick dosen 6 mg/kg/d. Det fanns inga effekter på
parametrarna fysisk, reflexologisk eller sensorisk utveckling eller på beteende- och
reproduktionsindex hos F1-ungarna (NOEL för F1-ungarna var 2 mg/kg/d baserat på de effekter på
kroppsvikten som sågs vid 6 mg/kg/d). Det fanns inga effekter på F2-generationen vid någon dos i
studien.
Karcinogenicitet
Inga djurstudier med oxikodon har genomförts för att utvärdera potentiell karcinogenicitet på grund av
den långa kliniska erfarenheten av läkemedelssubstansen.
Mutagenicitet
Resultat från in-vitro- och in-vivo-studier visar att den genotoxiska risken med oxikodon för
människor är minimal eller obefintlig vid de systemiska oxikodonkoncentrationer som uppnås
terapeutiskt.
Oxikodon var inte genotoxiskt i ett bakteriemutagenicitetstest eller i ett mikronukleustest in-vivo på
möss. Oxikodon gav positiv respons vid lymfomtest in-vitro på möss vid förekomst av råttlever S9
metabolisk aktivering vid dosnivåer över 25 µg/ml. Två tester för kromosomskador har genomförts invitro med humana lymfocyter. I det första testet var oxikodon negativt utan metabolisk aktivering men
positivt med S9 metabolisk aktivering efter 24 timmar men inte vid någon annan tidpunkt eller 48
timmar efter exponering. I det andra testet visade oxikodon ingen klastogenicitet, vare sig med eller
utan metabolisk aktivering, vid någon koncentration eller tidpunkt.
In-vitro-data visar att vid förekomst av alkohol vid koncentrationer på upp till 40 % behåller
Oxydorine Depot-beredningen sina depotegenskaper och ingen nedbrytning av depotmekanismen har
observerats.
6.
FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1
Förteckning över hjälpämnen
Tablettkärna
Vattenfri laktos
Etylcellulosa
Magnesiumstearat
Kolloidal vattenfri kiseldioxid
Läkemedelsverket 2015-03-18
Oxydorine Depot 5 mg:
Tablettdragering
Hypromellos
Hydroxipropylcellulosa (E463)
Makrogol 8000
Titandioxid (E171)
Briljantblått aluminiumlack (E133)
Oxydorine Depot 10 mg:
Tablettdragering
Hypromellos
Hydroxipropylcellulosa (E463)
Makrogol 8000
Titandioxid (E171)
Oxydorine Depot 20 mg:
Tablettdragering
Hypromellos
Hydroxipropylcellulosa (E463)
Makrogol 8000
Titandioxid (E171)
Röd järnoxid (E172)
Oxydorine Depot 40 mg:
Tablettdragering
Hypromellos
Hydroxipropylcellulosa (E463)
Makrogol 8000
Titandioxid (E171)
Gul järnoxid (E172)
Oxydorine Depot 80 mg:
Tablettdragering
Hypromellos
Hydroxipropylcellulosa (E463)
Makrogol 8000
Titandioxid (E171)
Gul järnoxid (E172)
Indigotinaluminiumlackfärg (E132)
Natriumfosfat (monobasiskt, monohydrat)
Vattenfritt dinatriumfosfat
6.2
Inkompatibiliteter
Ej relevant.
6.3
Hållbarhet
2 år.
6.4
Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
Läkemedelsverket 2015-03-18
6.5
Förpackningstyp och innehåll
Al-/PVC-/PVdC-blisterförpackningar om
Oxydorine Depot 5 mg: 20, 28, 30, 50, 56, 98 eller 100 tabletter
Oxydorine Depot 10 mg, 20 mg, 40 mg och 80 mg: 20, 25, 28, 30, 50, 56, 60, 98 eller 100 tabletter.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6
Särskilda anvisningar för destruktion
Inga särskilda anvisningar.
7.
INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Orifarm Generics A/S
Energivej 15
DK-5260 Odense S
Danmark
8.
NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
5 mg: 41968
10 mg: 41969
20 mg: 41970
40 mg: 41971
80 mg: 41972
9.
DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
2011-10-07/2013-12-31
10.
DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2015-03-18
