Malmö Högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 Högskolepoäng på avancerad nivå
Sociala relationers betydelse i klassrummet
The Importance of Social Relationships in the Classroom
Minja Hrnjic
Lärarexamen 210hp
KPU 90hp
2014-01-17
Examinator: Jan Härdig
Handledare: Elisabeth Söderquist
Sammanfattning
Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att
undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för
kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod.
Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag
och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och
elevers kunskapsutveckling.
Ett sociokulturellt perspektiv respektive ett interationistiskt perspektiv var de perspektiv
som användes i studien då dessa lämpade sig väl för undersökningen.
Resultatet visar att pedagogerna har stor medvetenhet om att goda sociala relationer och en
välfungerande kommunikation är avgörande för elevernas kunskapsutveckling, inte minst då
en god social relation leder till större motivation och ger förutsättningar för trygghet i sin
omgivning.
Nyckelord: gymnasieskola, kommunikation, motivation, samspel, sociala relationer, trygghet.
Innehåll
Inledning……………………………………………………………………….......................................1
Syfte och frågeställningar…..………………………………………………………………………..….2
Styrdokument och kursplaner……..………………………………………………………………….....3
Litteraturgenomgång………………………………………………………………………………...…..5
Definition av sociala relationer
Lärarens roll i kommunikationsprocessen
Förutsättningar för en god kommunikation
Att Lyssna
Att samtala
Uppbyggandet av sociala band
Teori………………………………………………………………………………………………..……9
Det sociokulturella perspektivet
Interaktionistiska perspektivet
Metod…………………………………………………………………………......................................12
Kvalitativ metod
Urval
Genomförande/bearbetning
Reliabilitet
Validitet
Etiska överväganden
Resultat………………………………………………………………………………………………...16
Sociala relationer står för sammanhällningen av människor i samhället
Kontakten mellan lärare och elev är avgörande för elevernas motivation
Goda sociala relationer ger förutsättningar för en mer effektiv kunskapsinhämtning
Diskussion…………………………………………………………………….......................................22
Definition av begreppet sociala relationer
Sociala relationer i relation till läraruppdraget
Sociala relationers påverkan på undervisningens utformning och planering samt elevers
kunskapsutveckling
Slutsats och reflektion…………………………………………………………………….…………....31
Fortsatt forskning………………………………………………………………………………………31
Referenslista …………………………………………………………………......................................32
Bilaga…………………………………………………………………………………………………..33
Inledning
En förutsättning för att kunskap ska utvecklas i klassrummet är att det råder en god social
relation mellan lärare och elev samt elev och elev. Det är vi som pedagoger som har i uppgift
att se till att det finns en god kommunikation i klassrummet. En god kommunikation ger inte
endast en möjlighet för goda sociala relationer utan utvecklar dessutom elevernas lärande. En
god skolmiljö bidrar till många olika faktorer så som inflytande, delaktighet, trivsel samt
sociala relationer. En god pedagog bör vara medveten om hur den mest effektivt uppnår en
god relation till sina elever. Den brittiska forskaren Pamela Sammons (1999) betonar vikten
av socialgrupp i sin bok School Effectivness där hon visar att denna är en betydande faktor för
om eleverna lyckas med sin utbildning. För att kvaliteten på undervisningen ska vara givande
och effektfull är det av stor vikt att elevernas kunskaper står i fokus men avgörande är också
ett gott klimat samt att eleverna känner sig uppskattade poängterar Sammons.
Utgångspunkten för kunskapsutveckling samt goda resultat är motiverade elever. För att
lyckas motivera eleverna krävs en reflekterande och aktiv miljö där elevernas bakgrund samt
intressen är i fokus. Olga Dysthe (1996) är en av de som betonar vikten av sociala relationer i
klassrummet. Hon menar att det är betydelsefullt att elever och lärare talar och lyssnar till
varandra då detta ger eleverna möjlighet att ta del av olika tolkningar samt reflektioner, vilket
i sin tur bidrar till kunskapsutveckling.
För mig har det alltid varit viktigt att jag har en god relation till mina elever och när jag
tänker tillbaka på min egen skoltid så minns jag att en god relation till mina lärare alltid har
varit viktig för mig. Jag anser att en bra kommunikation mellan lärare och elev samt ett bra
klimat i klassrummet är betydelsefullt för undervisningens kvalité. Intressant för min studie är
hur andra lärare tänker i denna fråga, men även vad tidigare forskning har kommit fram till.
Mitt eget intresse i denna fråga har varit en bidragande faktor för undersökningen. Jag tänker
främst på gymnasienivå då det är där jag spenderat min VFU samt där jag ska jobba framöver.
Mina funderingar är hur bemöter jag mina elever på bästa sätt? Hur ska jag kunna bidra till en
god kommunikation i klassen samt hur bör jag handla för att bidra till en god social relation
gentemot mina elever. Dysthe (1996) skriver att kunskap inte är någonting som kan överföras
från lärare till elev utan att kunskap byggs upp i samspelet. Hon betonar att man genom
socialt samspel i klassrummet både får möjlighet att ta till sig andra individers strukturer och
göra kunskapen till sin egen.
1
Syfte och frågeställningar
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare
och elev har för kunskapsutveckling.
Frågeställningar
Påverkar sociala relationer läraruppdraget?
På vilket sätt påverkar sociala relationer val av undervisning, planeringen och elevers
kunskapsutveckling?
2
Styrdokument och kursplaner
Mitt syfte med denna studie är att undersöka vilken vikt kommunikationen och samspelet på
gymnasiet har för kunskapsutveckling. För att ge min undersökning en stabil grund tar jag
hjälp av styrdokumenten. Skollagen 15 kap. 2 § 1 och 2 stycket skollagen (2010:800)
uttrycker sig på följande vis: ” Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap
och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig,
fördjupa och tillämpa kunskaper.” I samband med 1994-års läroplaner ersattes det
normrelaterade betygssystemet av det målrelaterade betygssystemet. Då det målrelaterade
betygssystemet infördes lyftes en ny syn på kunskap fram. Tidigare hade kunskapen betraktas
som en aspekt som överfördes från en lärare till elev. Den nya synen på kunskap innebar att
man istället såg på kunskapen som en pågående process som var beroende av sammanhangen
men även de sociala interaktioner som möjliggör kunskapsutveckling. I läroplanen talades det
nu om de fyra F:en fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. Dessa fyra kunskapsformer
beskrevs här som relaterade och beroende av varandra (Utbildningsdepartementet, 1992
Lpf94). Betygsystemet i Lpf94 (Skolverket, 2006) bidrog till en helt ny syn på vad som var
viktigt. Här låg fokus på mål att sträva mot och mål att uppnå. Nu var det inte längre läraren
själv som skulle ta alla beslut utan den nya synen inkluderade såväl elever som kollegor i
undervisningen (Korp, 2011). Inte minst idag är det viktigt enligt den nya läroplanen Gy11 att
ge eleverna inflytande i dagens skola. Eleverna idag har möjlighet att påverka såväl
undervisningens utformning som arbetsmiljön (Skolverket, 2011). I samband med den nya
läroplanen Gy11 ökade vikten på god kommunikation och ett gott samspel mellan lärare och
elev men även mellan elev och elev (Skolverket 2011, s.5):
Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas
efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete.
Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för
personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till
lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa
skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.
Här får vi ta del av en bild som enligt skolverket och den nya läroplanen bör spegla dagens
skola. För att eleverna ska kunna få stimulans att växa med uppgifterna och för att lärarna ska
kunna ha möjlighet att möta eleverna på deras nivå krävs en god social relation. Finns det
ingen god social relation eller ingen god kommunikation mellan lärare och elev kan eleven
aldrig få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar då läraren inte vet vilken nivå
eleven befinner sig på. Enligt den nya läroplanen Gy11 är det skolans uppgift att se till att
3
varje elev utvecklas så långt som möjligt. Detta innebär att läraren måste utgå från varje
enskild elevs förutsättningar, behov och erfarenheter. Detta för att kunna stärka varje individs
självförtroende och vilja att lära (Skolverket, 2011).
4
Litteraturgenomgång
Då jag vill undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev på
gymnasiet har för kunskapsutveckling tänker jag först börja med att försöka definiera
begreppet sociala relationer för att sen beskriva en lärarens roll i kommunikationsprocessen.
Vidare kommer jag att skildra vilka förutsättningar som behövs för en god kommunikation
samt hur de sociala banden i ett klassrum byggs upp.
Definition av sociala relationer
Sociala band kan definieras av det som håller samman människor och grupper i samhället
(Aspelin, 2010). Han påpekar att bandets karaktär inte enbart symboliseras av olika individers
fysiska beteenden utan att det handlar om att kunna tolka såväl de inre som de yttre
processerna. Ett stabilt socialt band symboliseras, bland annat, av att vi kan tolka varandras
känslor, tankar, intentioner och motiv. Det handlar om att kunna tolka de tecken som inträffar
i olika situationer. Sociala band förenar oss med andra och formar vår identitet. Vi är
beroende av dessa för att kunna känna välbefinnande samt för att kunna utvecklas då
personlig utveckling är avhängigt av vardagslivets interaktionsmönster (Aspelin, 2010).
Lärarens roll i kommunikationsprocessen
Det är via de symboler som vi använder i språket som kommunikationen förmedlas i mötet
med andra. Vi kan se på symbolerna som en information som egentligen representerar en
annan information. Hur vi klär oss, hur vi rör oss och hur vi beter oss symboliserar egentligen
vem vi är och hur vi mår (Löwenborg, Gislason 2002). Det är av stor vikt att läraren ser till att
skapa ett gott och accepterade klimat i klassrummet samt att läraren lär känna sina elever väl
för att en god kommunikation ska vara möjlig. Eleverna presterar bättre om de har en god
relation till sin lärare då detta bidrar till att de känner sig omtyckta och bekräftade. En god
relation innebär ett förtroende för sin lärare och genom en god relation till sina elever får
läraren möjlighet till kunskap av varje enskild individ. Om kommunikationen i klassrummet
saknas misslyckas lärarens intentioner om att eleverna ska lära sig någonting (Aspelin, 2010).
Kommunikationen i klassrummet är beroende av gemensamma ordningar och individers
beteenden styrs av andras. Läraren är den som bestämmer vilket beteende som lämpar sig och
vilket beteenden som inte lämpar sig i olika situationer. Det är viktigt att det finns goda social
band i klassen då undervisningen där dessa inte är närvarande möter komplikationer i form av
5
dålig kommunikation där eleven inte förstår det läraren vill förmedla och läraren inte
uppfattar det eleven vill säga (Aspelin, 2010). En lärare som har en god förståelse och
kunskap om kommunikation kan ge eleverna en känsla av inkludering och bekräftelse genom
att den vet hur den ska möta sina elever (Hundeide, 2006).
Förutsättningar för en god kommunikation
En viktig förutsättning för en god kommunikation på skolan men även i vardagen är tydlighet.
Det är viktigt att som lärare vara tydlig med det man vill förmedla till sina elever. Tydlighet
visar inte endast det man som lärare vill förmedla till sina elever utan bidrar till en bättre
kontakt genom att eleverna vet hur läraren tänker och läraren får möjlighet att förstå hur
eleverna tänker. Det är genom samtalandet som relationerna stärks och vi kan känna oss
bekräftade samt få ta del av nya tankar och idéer (Löwenborg, Gislason 2002). För att uppnå
en god kommunikation är det viktigt att vi möter eleverna på den nivå där de befinner sig. För
att skapa en god kommunikation är det av stor betydelse att man bekräftar varandra, både
verbalt och icke-verbalt (Nilsson, Waldermarsson 1995). Det icke-verbala språket, kroppens
språk, är aldrig tyst. Genom kroppsspråket förmedlar vi ett budskap till andra som antigen
stämmer överens med det vi säger eller rent av motsäger det vi säger (Löwenborg, Gislason
2002). Några aspekter som kan motverka en god kommunikation är otrygghet i sig själv men
även otrygget i den omgivning man befinner sig i. Andra faktorer som kan försvåra en
kommunikation är konflikter, sorg och stress.
Att lyssna
En av de viktigaste aspekterna för en god kommunikation är lyssnandet. Här får vi en
möjlighet att ta del av en mångfald olika synpunkter, vilket gör att vi kan skapa ett bredare
underlag för förståelse och beslut. Att kunna lyssna till och förstå avisikten med budskapet är
av stor betydelse för att kunna bemöta den som talar. I skolan finns det en tradition om att det
finns ett rätt svar på alla frågor, vilket leder oss till en återvändsgränd istället för att bidra till
kreativitet. Om lyssnandet ska vara utvecklande bör målet inte vara att det man redan kan ska
bekräftas utan målet bör istället vara att ta vara på varandras tankar och idéer. Lyssnandet
innebär inte bara att lyssna till det som sägs utan att faktiskt ta till sig det och fundera över
vilka känslor och tankar som väcks inom en själv då man lyssnar till någon, det vill säga,
kommunikationen handlar även om en inre dialog. Lyssnandet är en social process som kräver
samarbete. Det är viktigt att man som lyssnare ger den andra möjlighet att uttrycka sina
6
känslor utan att man fördömer eller moraliserar samtidigt som det är av stor betydelse att man
vågar vara sig själv och uttrycka sina känslor. En annan viktig aspekt är att man har en
förmåga att leva sig in i den andres tankar och känslor (Löwenborg, Gislason 2002).
Att samtala
I ett samtal är det viktigt att de samtalande hittar en gemensam rytm. Hur vi integrerar i ett
samtal handlar om hur vi möter varandra. Det är viktigt att vi i ett samtal kan bekräfta
varandra, visa ömsesidighet gentemot den andra samt läsa av varandra för att det ska råda en
god kommunikation. Under tiden som vi samtalar med varandra för vi även en inre dialog.
Här söker vi efter tankar, idéer, minnen och associationer som hjälper oss att förstå samt ta till
oss det som sägs (Löwenborg, Gislason 2002). Vi ser och hör oss själva genom förhållandet
med andra menar Bakhtin enligt Dysthe (1996). Meningen med det som sägs uppstår i
dialogen och samspelet med andra. För att en dialog ska vara möjlig krävs det självtillit men
självtillit uppstår inte av sig själv utan genom respekt och tillit mellan parterna. Utan respons
och återkoppling från mottagaren finns ingen förståelse då förståelsen är beroende av
mottagaren. Förståelse är beroende av en respons, ett gensvar och ett dialogiskt utbyte.
Uppbyggandet av sociala band
Sociala band kan översättas med företeelser som håller samman människor i samhället.
Aspelin (2010) behandlar i sin bok Sociala relationer och pedagogiskt ansvar Scheffs teori
om hur sociala band bildas. För att kunna tolka sociala band måste man studera de tecken som
förekommer i interaktionen var för sig men även i relation till andra samt i relation till större
helheter. Genom kommunikation bygger vi ständigt nya sociala band. Dessa band förändras
beroende av den situation man befinner sig i och utifrån kommunikationen. Vi formas utifrån
de relationer som vi är del av. Det är genom samspelet med andra som den personliga
utvecklingen sker och det är de sociala banden som lägger ett slags grund i vår identitet. Hur
vi kommunicerar har stor betydelse för relationens utformning. Där det råder ett socialt
samspel finns det möjlighet att avläsa sig själv, sin position och sin status i förhållande till
andra (Aspelin, 2010). Ett stabilt socialt band speglas av samklang mellan människor. En
aspekt som återspeglar en god social relation är den att individer kan avläsa såväl verbala som
icke-verbala uttryck i kommunikationen. Ett stabilt socialt band kännetecknas bland annat av
en kognitiv samklang, det vill säga, en verbal kommunikation som består av ömsesidig
förståelse av de som sägs. En annan aspekt som ett stabilt socialt band kännetecknas av är
7
emotionell samklang som speglar en icke-verbal kommunikation vilken speglar den respekt
som individen visar varandra (Aspelin, 2010): ”Det byggs när individer övertar varandras
roller, förstår varandras budskap och intentioner samt på ett adekvat sätt avläser och svarar an
på varandras emotionella upplevelser”. Detta innebär att det finns en ömsesidig respekt i
relationen samt att individerna känner varandra väl samt förstår varandra.
8
Teori
Då jag har valt att skriva om kommunikationen och samspelet som en betydande del för
inlärningsprocessen och kunskapsutvecklingen faller det naturligt för mig att utgå från ett
sociokulturellt perspektiv samt ett interaktionistiskt perspektiv. Jag anser själv att en
kombination av en monologisk samt en dialogisk undervisning är att föredra men då min
tyngdpunkt ligger i att en god social relation samt ett gott samspel och en god kommunikation
i klassrummet leder till kunskapsutveckling kommer denna uppsats främst behandla den
socialt interaktiva undervisningen samt ha ett interationistiskt perspektiv.
Det sociokulturella perspektivet
”Kunskap konstrueras genom samarbetet i en kontext” skriver Dysthe (2003). Denna tanke
och det sociokulturella perspektiv som Dysthe utgår ifrån har upphov i tankar från Dewey,
Bakhtin och Vygotskij. Enligt Vygotskij skulle inlärningen helt avstanna eller försenas om
eleven lämnas för sig själv utan något samspel eller kommunikation (Dysthe, 1996).
Vygotskij menar, enligt Dysthe (1996) att samspelet främjar inlärandet men kan dock endast
äga rum om läraren känner sina elever väl. För att främja lärandet är det viktigt att det som
läraren diskuterar med sina elever är anpassat efter deras behov. Vygotskij ser på barnet som
en individ med nära förbindelser med andra istället för en isolerad individ. Han betonar de
sociala faktorerna och språkets betydelse skriver Dysthe (1996). Han menade att lära sig prata
är att lära sig tänka. Språket ansåg han vara ett redskap för att kunna delta i olika sociala
samspel samt för att kunna tolka och hantera sin omgivning. Vygotskij betonade att detta
skedde i samspelet mellan yttre och inre dialoger ”…vi besitter ett inre språk, som betraktas
som ett förstadium till det yttre språket och som ett självständigt redskap för tanken” (Dysthe,
1996). Genom den inre och den yttre dialogen skulle barnet kunna utveckla sitt tänkande samt
en medvetenhet kring hur det själv tänker. Här är det viktigt, enligt Vygotskij, att vi som
lärare är inriktade på en nivå som ligger en bit från eleven istället för på den nivå där eleven
befinner sig för tillfället för att en utveckling ska vara möjlig och för att kunna motivera
barnet till utvecdkling (Dysthe 1996, s.55):
Vygotskij påpekade att man i skolan har varit alltför intresserad av att pröva
vad eleven kan, dvs bestämma den utvecklingsnivå eleven befinner sig på,
istället för att intressera sig för möjligheten av framtida lärande. Den
potentialen blir läraren medveten om när han eller hon upptäcker vad eleven
kan göra med hjälp och vägledning i samarbete med läraren eller med annan
9
elev. Ett sådant samspel kommer att främja lärande, men utmaningarna
måste då ligga inom den nära utevcklingszonen.
Här beskriver Vygotskij en proximal utveckling vilket innebär att vi som lärare bör låta våra
elever möta krav som ligger en bit från dem själva. Avgörande för våra elevers utveckling är
att vi i samspelet kan klara av någonting tillsammans. Vygotskij menar att människors
tänkande formas med hjälp av språkliga och kommunikativa aktiviteter och att språket spelar
en avgörande roll för individens lärande och utveckling (Forsell, 2011).
Bakhtin, precis som Vygotskij, menar att jaget enbart existerar genom sitt förhållande till
andra människor. Engiht Bakhtin har vi ingen möjlighet att uppfatta oss själva som en helhet
om vi inte relaterar oss till andra. Utöver detta menar han att vi endast kan nå insikt om oss
själva genom en kommunikation med andra. Bakhtin syn på människan är att människan
definieras genom sitt förhållande till andra. Han menar att insikten och medvetenheten om en
själv kommer i kommunikationen med andra (Dysthe 1996, s.63):
Jag uppnår insikt eller medvetenhet om mig själv, jag blir mig själv bara
genom att visa mig för den andre, genom den andre och med den andres hjälp.
De viktigaste handlingarna, de som konstituerar jagmedvetandet, bestäms av
dessa handlingars förhållande till ett annat medvetande, till ett
du…Människans själva väsen (både inre och yttre) är djup kommunikation.
Att vara är att kommunicera…Att vara är att vara någon för den andre, och
genom den andre att vara någon för sig själv. Människan har inget inre
territorium som hon äger själv; det är fullständigt och alltid på gränsen; och då
människor blickar in i sig själva, ser de den andre i ögonen eller genom den
andres ögon…Jag kan inte klara mig utan den andre; jag kan inte bli mig själv
utan den andre.
Här får vi ta del av en bild som speglar en verklighet där kommunikationen är en
grundläggande faktor för att ett samspel ska kunna äga rum, vilket är mycket intressant för
min uppsats då jag fokuserar på kommunikationens samt samspelets betydelse för
kunskapsutveckling på gymnasiet.
Interaktionistiska perspektivet
Jonas Aspelin (2010) skriver att interaktionismen skildrar såväl inre som yttre handlingar.
Detta innebär att vårt tänkande som betraktas som ett inre samspel har vuxit fram genom
samspelet med andra människor. Individen påverkas av sin omgivning samtidigt som den
påverkar omgivningen själv.
George Hubert Mead (Aspelin, 2010) ansåg att sociala relationer kan liknas vid
förbindelser mellan människor. Dessa förändras beroende på vad som sker i interaktionen, det
vill säga, beroende på den omgivning man befinner sig i. George Hubert Meads syn är att
10
jaget bildas genom samspelet med andra. Han betonade att eftersom jaget är ett socialt jag är
det beroende av sitt förhållande till andra (Dysthe, 1996). Detta i sin tur innebär att barns
sociala samt personliga utveckling sker i samspelet med andra. Den första uppfattningen
barnet bildar om sig själv är i sin roll med sina föräldrar. Roller definierar individens plats
inom en social struktur, det vill säga, de beteenden som förväntas av en person inom en viss
grupp. Här syftar man även på hur individen beter sig samt förhåller sig i sin relation
gentemot andra. I skolan kan dessa roller liknas vid exempelvis lärare, elev och rektor.
Genom den sociala interaktionen sker hela tiden en överföring av värderingar, normer och
beteenden mellan individer och grupper. Den primära socialisationen sker i nära relationer, så
som föräldrar, och handlar om barnets första levnadsår. Barnet internaliserar och införlivar de
normer, beteenden och värderingar som den får ta del av här. Den sekundära socialisationen
är där skolan kommer in. Här tränas individen så att den kan fungera enligt samhällets regler
(Cronlund, 2003). Detta innebär i sin tur att individen är beroende av samhället och samhället
är beroende av individen. Individen anpassar sig utefter den sociala omgivning den befinner
sig i utifrån de förväntningar som finns (Aspelin, 2010).
11
Metod
I detta kapitel kommer jag att redogöra för mitt metodval, urval, genomförande, reliabiliteten,
validiteten samt etiska överväganden.
Kvalitativ metod
Kvale (2009) beskriver den kvalitativa forskningsintervjun som en undersökning där vi
försöker förstå världen utifrån de intervjuade personernas olika synvinklar. Den kvalitativa
forskningsintervjun försöker utveckla en mening utifrån de intervjuade individernas
erfarenheter. Han poängterar att det är i intervjun som kunskapen konstrueras genom
interaktionen mellan intervjuaren och de som intervjuas. Vidare skriver Kvale (2009) att vi
försöker förstå det ämne som vi undersöker utifrån den intervjuade personens egna perspektiv
och vardagsvärld. Samtalet är en grundläggande form av mänsklig interaktion enligt Kvale
(2009) vilket innebär att vi genom att samtala med varandra får ta del av varandras
erfarenheter, känslor, attityder och den värld vi lever i. Intervjuaren ställer frågor och lyssnar
till den intervjuades svar för att få kunskap om den intervjuades livssituation genom att få ta
del av dennes åsikter och synpunkter.
Den kvalitativa metoden lämpar sig bäst för denna studie utifrån det syfte som studien har.
En kvalitativ metod ger en möjlighet att få en djupare förståelse i det ämne som undersöks
genom att den ger utrymme till att ta del av olika individers åsikter, uppfattningar,
inställningar samt deras förhållningssätt tillskillnad från en kvantitativ metod. Tillskillnad från
en kvalitativ forskningsmetod som är flexibel, kontextkänslig samt beroende av samspelet
mellan intervjuare och intervjupersonen (Kvale, 2009) ger den kvantitativa metoden inget
utrymme för oväntade svar eller egna reflektioner. Detta då den kvantitativa
forskningsmetoden bygger på att undersöka exempelvis hur vanligt förekommande någonting
är. Den kvantitativa forskningen bygger ofta på enkätundersökningar där frågorna är låsta till
olika svarsalternativ, då både frågorna och de olika svarsalternativen förbereds på förhand
(Esaiasson, 2012). Genom en kvantitativ forskningsmetod får därför den som undersöker ett
kvantifierbart material med konkreta svar som behandlas statistiskt tillskillnad från en
kvalitativ forskningsmetod som ger utrymme för spontana svar som kan tolkas redan under
intervjun då intervjuaren får möjlighet att följa upp svaren (Kvale, 2009).
12
Urval
Intervjuerna är inriktade på fem olika lärare som är verksamma på gymnasiet med
högskoleutbildning i grunden, tre lärare som har jobbat i över femton år och två som är
nyutexaminerade. Syftet med val av undersökningsgrupp är relativt självklart då syftet med
studien är att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för
kunskapsutveckling. Som nämns ovan baserades urvalet främst på syftet och de
frågeställningar som ligger till grund för studien. Meningen är att försöka förstå och få insikt i
hur andra lärare ser på begreppet sociala relationer, huruvida dessa påverkar deras
läraruppdrag eller inte, samt att undersöka på vilket sätt de sociala relationerna påverkar deras
undervisning, planering samt elevers kunskapsutveckling. Meningen med intervjuerna var att
försöka förstå och få insikt i de intervjuade lärarnas livsvärld och hens relation till den (Kvale,
2009).
Genomförande/bearbetning
Intervjuerna gjordes på en gymnasieskola i Hässleholm under tre olika tillfällen.
Respondenterna kontaktades via mail där de fick ta del av en ingående förklaring om vad
intervjun skulle handla om samt i vilket syfte intervjun skulle användas. Fem pedagoger
anmälde sitt intresse till att ställa upp på intervjun. Frågorna skickades inte till
intervjupersonerna innan intervjun för att svaren skulle bli så spontana som möjligt. Risken
med att skicka ut frågorna i förväg är att de som ska bli intervjuade har läst in sig på de redan,
vilket hade kunnat resultera i andra svar än nu när de fick frågorna på plats. Pedagogerna
informerades självfallet om att intervjuerna skulle spelas in men att det skulle råda fullständig
anonymitet.
Intervjuerna varade mellan en halvtimme och en timme i genomsnitt och spelades in med
hjälp av en iPhone för att sen överföras till en dator. Under transkriberingen antecknades även
andra tankar som kom upp i samband med det som framfördes. Detta gjordes samma dag som
intervjuerna ägde rum då det ansågs vara som mest aktuellt.
Det inspelade materialet transkriberades sedan ordagrant utan att tolkas eller ta bort
någonting av det som sagts. Valet gjordes att utesluta meningskoncentreringen som diskuteras
i Den kvalitativa forskningsintervjun (Kvale, 2009). Meningskoncentrering innebär att den
som transkriberar intervjupersonernas yttranden drar samman dessa till mindre formuleringar.
Här tillåts den som transkriberar att formulera om vissa långa uttalanden till kortare. Valet
13
gjordes att utesluta denna metod då risken fanns att tolka in för mycket genom att formulera
om det den intervjuade sa.
Reliabilitet
Att nå en hög grad av reliabilitet då man gör en självständig undersökning är svårt, inte minst
då studien endast har en bedömare. Att intervjun transkriberas ordagrant ökar dock
reliabiliteten då även någon annan skulle kunna komma fram till exakt samma slutsatser om
den valde att transkribera allt ordagrant och inte använda sig av meningskoncentrering (Kvale,
2009). En aspekt som bör påpekas är att det trots ovanstående kommentar finns en viss
förståelse för att intervjun trots detta kan vara en fråga om tolkning då det finns många olika
aspekter som påverkar hur den transkriberade versionen ser ut (Kvale, 2009). Några tendenser
som nämns av Kvale (2009) är huruvida den som transkriberar väljer att ta med emotionella
aspekter av samtalet eller om den som transkriberar väljer att sätta ut en paus eller en punkt.
Detta är aspekter som kan påverka det resultat vi får. I denna studie görs ett försök att ta med
även de emotionella aspekterna för att öka intervjuskriftens reliabilitet.
Validitet
Validitet handlar om giltigheten i det som undersöks. Det handlar om förmågan att överföra
sin egen teoretiska förståelse, sin egen bakgrund, vilken utbildning och vilka egna
erfarenheter som man besitter. Det handlar också om hur det insamlade materialet används
samt hur detaljerat det återges men även hur tydligt urvalet har beskrivits. Utöver detta
handlar det om huruvida det finns en tydlighet mellan det som faktiskt blev sagt under
intervjun och det som har tolkats in utifrån det som sagts. Det är även viktigt att
frågeställningarna är meningsfulla samt att det som har framförts under intervjuerna lyckas
återspegla det som är studiens syfte (Kvale, 2009). Respondenterna informerades om studiens
syfte redan innan intervjun för att öka validiteten. Kvale (2009) menar att det inte finns någon
omvandling som är fullständigt sann eller objektiv. Det som bör vara i åtanke då valet görs
mellan en ordagrann återgivning av det som sagts och en idealiserad återgivning (litterär) är
vad som lämpar sig bäst för ens eget forskningssyfte. Att använda sig av en litterär stil innebär
att skriva om intervjun så att den blir lättare att ta till sig för läsaren (Kvale, 2009). Att det
finns svårigheter i och komplikationer med att göra en omvandling från muntlig till skriftlig
form går inte att gå miste om. Detta har varit betydelsefullt då en ordagrann återgivning har
varit till grund för denna studie.
14
Etiska överväganden
De personer som medverkade i intervjun har avidentifierats redan i utskriftsstadiet för att på
så vis skydda deras identitet. Valet gjorde alltså att utgå från Kvales (2009)
konfidentialitetsavtal för att inte kränka någon av lärarna på något vis. Dessutom är materialet
redan raderat från den iPhone som användes i samband med intervjuerna och finns endast
sparat på en dator som ingen annan har tillgång till. Valet gjordes att informera de som skulle
bli intervjuade redan innan intervjun om studiens syfte samt om fullständig anonymitet.
Utöver detta informerades de om att de fick läsa igenom den transkriberade versionen om de
så önskade samt att det som transkriberades kunde anpassas efter deras önskemål, vilket
innebär att det fanns en öppenhet att formulera om deras uttalanden om de önskade. Detta då
Kvale (2009) är tydlig med att poängtera att de som har blivit intervjuade inte på något vis får
känna att de har blivit kränkta eller förnedrade.
15
Resultat
Resultatkapitlet är baserat på studiens syfte och frågeställningar och inleds med pedagogernas
tankar kring innebörden av begreppet sociala relationer. Därefter behandlas pedagogernas
syn kring sociala relationers påverkan på deras läraruppdrag och avslutningsvis redovisas
lärarnas uppfattning om huruvida sociala relationer påverkar deras undervisning, deras
planering samt elevers kunskapsutveckling.
Grundat på syfte och frågeställningar samt det resultat som samlats in kom jag fram till
följande kategorier: sociala relationer står för sammanhållningen av människor i samhället,
kontakten mellan lärare och elev är avgörande för elevernas motivation och goda sociala
relationer ger förutsättning för en mer effektiv kunskapsinhämtning.
Sociala relationer står för sammanhållningen av människor i
samhället
”Genom sociala sammanhang blir jag både bekräftad och ifrågasatt, vilket är viktigt för min
självkänsla och min utveckling” poängterade en lärare. Detta är ett mönster som de allra flesta
lärare återkommer till då de beskriver sin syn på begreppet sociala relationer. Alla var
dessutom överens om att sociala band står för det som håller samman människor i samhället
och menade att vi alla är beroende av dessa då vi är en del av ett samhälle som vi är
”tvingade” att integrera i. En annan aspekt som var återkommande i alla intervjuer är att
sociala relationer är av stor betydelse då alla individer har ett behov av att känna samhörighet
och bli bekräftade. En pedagog speglade sin syn på sociala relationer på följande vis: ”som
människor är vi flockdjur och vi söker oss till varandra för att kunna överleva”. En annan
pedagog poängterade vikten av att behandla alla elever på samma vis då hen som lärare hade
det yttersta ansvaret i klassrummet och därför skulle vara den som såg till att den sociala
interaktionen var väletablerad. Det är en aspekt som var återkommande under samtliga
intervjuer. Utöver detta menade samtliga lärare att sociala relationer ständigt påverkas av den
situation vi befinner oss i. På skolan innebär detta, enligt samtliga lärare, att den sociala
relationen på skolan är knuten till en specifik plats vilket medför att den ständigt blir påverkad
av det faktum att vi är insatta i en viss struktur. Två av de intervjuade lärarna poängterade
vikten av att kunna skilja mellan personlig och privat. De menade att man som lärare absolut
skulle kunna bjuda på sig själv och vara personlig men att det var av stor vikt att veta var
gränsen går då meningen inte är att vara ”kompis” med sina elever. En av lärarna var mycket
16
tydlig med att betona vikten av att skilja mellan rollen som hen har som bedömare och lärare
samt den rollen som hen har i en annan social interaktion, exempelvis då hen träffar eleverna
utanför undervisningen.
När den sociala interaktionen är väletablerad och fungerande kan jag
mer fördjupa den sociala relationen. Jag kan bjuda mer på mig själv
och bli mer personlig, utan att för den skull bli privat. Du ska inte
dra elever i ditt privatliv, även om du kan bli personlig. Men du
måste hela tiden känna var gränsen går. När du lär känna eleverna
bra som du till exempel gör när du rest med dem så får du självklart
en ännu bättre relation, men du måste vara beredd på att kunna växla
mellan dina olika roller.
En annan lärare la mest vikt vid att framhäva det sociala bandets betydelse för både elevernas
samt lärarnas välbefinnande där hen menade att personlig utveckling är beroende av att de
sociala banden är stabila samt att de faktiskt existerar en god social relation mellan lärare och
elev. Hen menade att de sociala relationer som råder utanför klassrummet mellan lärare och
elev är avgörande för att kunna bygga goda sociala relationer i klassrummet då det faktiskt är
utanför klassrummet som läraren skapar sig en nyanserad bild av vem eleverna är:
För mig innebär sociala relationer den relation som man har till
eleverna utanför klassrummet. Det vill säga det man pratar med
eleverna om utanför klassrummet. Jag tycker att den sortens realtion
är viktig att ha till sina elever så att man får en chans att lära känna
dem och få en nyanserad bild av vem dem är.
En tendens som var ständigt återkommande och som kan sägas definiera de intervjuade
pedagogernas syn på begreppet sociala relationer då det berör skolan är att sociala relationer
står för det som håller samman människor i samhället och är beroende av det samspel som
råder mellan elev och lärare. Pedagogerna menade att den sociala relationen endast kan
fördjupas om den sociala interaktionen i klassrummet är väl etablerad.
Kontakten mellan lärare och elev är avgörande för elevernas
motivation
Alla de intervjuade lärarna är överens om att deras läraruppdrag blir påverkat av sociala
relationer framförallt då det handlar om att motivera eleverna. En lärare menar att hela hens
arbete handlar om kommunikation. Den intervjuade pedagogen menar att hens uppgift är att
kommunicera kunskap samt att kommunicera lärande och skapa kontakter, det vill säga, olika
kommunikationsvägar vilket endast blir möjligt om det råder ett gott samspel mellan lärare
17
och elev. Finns det inget socialt sammanhang når inte kommunikationen fram vilket gör att
kunskapsutvecklingen påverkas negativt.
Mitt arbete handlar om kommunikation. Att kommunicera kunskap,
att kommunicera lärande och att skapa goda kontakter. Om det uppstår
brus på vägen störs kommunikationen. Det måste finnas en
kommunikationslänk för att jag ska kunna förmedla det jag vill.
Misslyckas detta blir mitt kunskapsuppdrag svårt att genomföra.
En annan lärare menar att en god social relation till sina elever kan påverka hela klimatet i
klassrummet. Råder det en god social relation kan detta påverka elevernas attityd positivt till
ämnet och därmed också deras inlärning. Hen menar att en god kontakt till sina elever är av
stor betydelse då det kan finnas elever i klassen som inte har en egen drivkraft och här blir
kontakten mellan lärare och elev avgörande för elevens inlärning och motivation. En annan
lärare är tydlig med att framhäva sin åsikt om att sociala relationer inte behöver betyda att
man tycker om varandra utan snarare att det måste råda en god kommunikationslänk där båda
parter samspelar: ”Observera att sociala relationer inte per automatik betyder att man måste
tycka om varandra, men det måste finnas en kommunikationslänk där båda parter samspelar,
det vill säga, ett professionellt förhållningssätt”. Detta ömsesidiga samspel menar hen är
viktigt såväl mellan kollegor sinsemellan såsom lärare och elev. Detta då det inte bara är en
lärare som eleverna möter på skolan varje dag utan det är flera lärare som sätter sin prägel på
varje enskild elev. På grund av detta är det extra viktigt, menar den intervjuade pedagogen, att
det råder ett ömsesidigt samspel även kollegorna emellan då det inte endast är den enskilde
lärarens uppgift att bidra till elevernas utveckling utan hela skolans. För att skolan ska kunna
ge eleverna möjlighet till kunskapsutveckling samt bidra till att utveckla deras förhållningssätt
gentemot andra medmänniskor är det viktigt att skolans personal är väl överens om vilka mål
och regler som styr skolan. Ytterligare en lärare betonar vikten av att det finns ett gott samspel
lärare emellan: ”Den sociala kompetensen är inte bara viktig i samspelet till dem utan även i
relationerna till övrig skolpersonal, kollegor och föräldrar”. I citatet syftar dem på eleverna då
den intervjuade läraren tidigare har behandlat relationen mellan lärare och elev. Utöver ett
gott samspel mellan lärare och elev samt lärare och lärare betonar denna lärare även
relationen mellan övrig skolpersonal samt hemmet. Som jag nämner ovan har den intervjuade
pedagogen tidigare behandlat relationen mellan lärare och elev då hen framhävde vikten av
det sociala samspelet mellan elev och lärare för att skapa goda relationer till sina elever. Här
belyser hen sina åsikter om att elevers kunskapsutveckling är beroende av vilken relation de
har gentemot sin/sina lärare. Där en god relation leder till utveckling hos eleven både gällande
18
kunskap och socialt. Hen belyser här att saknad av ett gott samspel lärare och elev emellan
kan leda till stora hinder och spänningar i klassrummet, både vad gäller kunskapsutvecklingen
samt sammanhållningen i klassen.
Att det är av stor betydelse att en god social relation råder mellan elev och lärare är
samtliga pedagoger överens om. En aspekt som kan motverka denna relation är om en lärare
inte har förmågan att ha ett professionellt förhållningssätt. Två av de fem intervjuade
pedagogerna är särskilt tydliga med att framhäva betydelsen av att som lärare kunna skilja
mellan privat och professionellt. De menar att det finns en risk att läraruppdraget blir lidande
om man som lärare inte vet var gränsen går mellan privat och personlig. Detta framförallt då
eleverna kan se en som en kompis istället för lärare, vilket kan bidra till stora problem då
betygen ska sättas. Kan man däremot hålla de sociala relationerna på en professionell nivå och
samtidigt ha en bra stämning i klassrummet där eleverna vill och vågar utmana sig själva har
man som lärare lyckats med sitt läraruppdrag då en god relation gentemot sina elever främjar
kunskapsutveckling. Att en god social relation främjar kunskapsutveckling är samtliga lärare
överens om: ”om eleverna inte har så stor egen drivkraft för att plugga och anstränga sig så
kan kontakten med eleverna vara det som övervinner tröskeln”, ”som lärare vill man se sina
elever växa och utvecklas och då är det viktigt att de respekterar och lyssnar till en”, ”för att
kunna kommunicera kunskap krävs ett gott samspel mellan två parter”, ”elevernas inlärning
påverkas av det klimat som råder i klassrummet”, ”elevernas kunskapsutveckling påverkas
negativt då det är brist på god kommunikation i klassrummet”.
Goda sociala relationer ger förutsättningar för en mer effektiv
kunskapsinhämtning
Huruvida lärarna låter den sociala relationen påverka deras undervisning samt planering
skiljer sig åt ganska mycket. En av lärarna menar att en förutsättning för hens uppdrag är att
det finns en social överenskommelse. Denna överenskommelse, menar hen, är oftast tyst. Om
inte denna överenskommelse följs uppstår problem och hen får söka andra vägar för att skapa
en relation. Misslyckas detta blir kunskapsuppdraget svårt att genomföra, menar den
intervjuade pedagogen, eftersom all kommunikation kräver en sändare och en mottagare. Vill
inte mottagaren ta in budskapet fungerar inte kommunikationen, menar hen. Att ha en social
relation till sina elever innebär inte att vara kompis, dock innebär det att det måste finnas ett
samspel. Känner eleverna sig trygga och det råder en god social relation bildas det
förutsättningar för att både läraren och eleverna lyckas fullfölja sitt uppdrag, menar hen. En
19
annan lärare är tydlig med att poängtera att hen inte låter sociala relationer påverka hens
uppdrag då risken finns att hen behandlar eleverna olika beroende på vilken relation hen har
gentemot eleverna. Hen menar att risken finns att hen omedvetet ställer olika krav på olika
elever eller elevgrupper beroende på den relation som finns. Detta är inte professionellt menar
den intervjuade pedagogen. Hen menar att det är oerhört viktigt att hela tiden reflektera kring
hur man behandlar sina elever så att man inte riskerar att särbehandla vissa elever utifrån den
sociala relationen. Hen menar att det måste råda viss distans i undervisningssituation som är
kopplad till de olika rollerna lärare respektive elev. Det är viktigt att inte bli för gränslös och
privat med eleverna då detta kan motverka en kunskapsutveckling. Den intervjuade läraren
menar att kommunikationen misslyckas om fasta former saknas. Lika viktigt som det är att ha
en god social relation till sina elever och att det råder en god kommunikation är det att kunna
behålla en professionell hållning för att kunna främja elevers kunskapsutveckling. Den lärare
som säger att den inte låter den sociala relationen påverka varken planering eller undervisning
menar att hen inte gör det på grund av att detta. Enligt hen är det oprofessionellt att låta sig
påverkas och kan leda till särbehandlingar beroende av den existerande relationen.
Om vi kallar min roll för den professionella rollen så innebär den att
jag ska behandla alla elever på ungefär samma sätt. Jag ska inte visa
att jag gillar vissa elever mer än andra. Framförallt ska jag inte visa
om jag ogillar någon eller några elever. Jag ska visa att jag har det
yttersta ansvaret i klassrummet och inte låta några elever ta över.
Hen vill dock vara tydlig med att framhäva att detta inte innebär att undervisningen inte
anpassas efter elevernas behov och förutsättningar tvärtom försöker hen att använda sig av
den goda sociala relation hen har gentemot sina elever för att motivera de på bästa sätt.
Att de två ovanstående lärarnas uppfattningar skiljer sig blir ganska tydligt då vi ställer
deras tankar i relation till varandra. Utöver de två som beskrivs ovan har ytterligare tre lärare
intervjuats kring deras syn på hur sociala relationer påverkar deras undervisning, deras
planering samt elevers kunskapsutveckling. I deras svar blir det snabbt tydligt att de låter både
sin undervisning samt sin planering påverkas av de sociala relationer som de har till olika
elever samt elevgrupper: ”Genom att veta något om mina elever kan jag skapa en
undervisning anpassad till dem vilket i sin tur kan förbättra deras inlärning och fokus”, ”I
förhållande till mina klasser tar jag i beaktande hur eleverna i varje enskild klass generellt sätt
gillar att bemötas och hur de gillar att arbeta”, ”i olika klasser finns det olika saker som
fungerar bäst, även in en klass kan det finnas och finns det oftast olika saker som passar olika
individer, därför är det viktigt att jag som lärare inte använder mig av en sorts undervisning
20
utan pendlar mellan olika sätt att undervisa”. En aspekt som dessa tre pedagoger är överens
om är att det är av stor betydelse att undervisningen bedrivs på så vis att eleverna blir
motiverade till att lära. De menar att en undervisning som utgår från elevernas intressen samt
deras egna erfarenheter främjar kunskapsutveckling. De menar att undervisningens
utformning har lika stor betydelse för kunskapsutveckling som en god kommunikation och ett
gott samspel. En av lärarna nämnde under tidigare kategorier att goda sociala relationer är
viktiga för att kunna påverka elevernas attityder samt deras inlärning. För att en elev ska
lyckas är det viktigt att den känner motivation, menade den läraren. Samma lärare poängterar
vikten av elevernas inflytande över undervisningens utformning och planering för att främja
elevernas kunskapsutveckling. Hen menar att kunskapsutvecklingen är beroende av att det
finns ett gott samarbete där elev och lärare möts halvvägs. Det är betydelsefullt att elever och
lärare är öppna för varandras åsikter, menar den intervjuade pedagogen. Vill inte mottagaren
ta emot det budskap som man vill förmedla misslyckas kommunikationen. Detta är en aspekt
som speglar alla fem intervjuade lärares åsikter även om de har olika tankar kring huruvida
denna kommunikation ska påverka undervisningen.
Att elevers kunskapsutveckling främjas av goda sociala relationer är en aspekt som alla
fem intervjuade lärare är överens om då en god relation bidrar till en positiv inställning till att
lära. Dessutom poängterar en av lärarna att ett ömsesidigt samspel är av stor vikt för elevers
kunskapsutveckling då en god kommunikation i förlängningen leder till goda resultat. Sociala
relationer har en avgörande roll i arbetet då det gäller att kunna motivera eleverna och påverka
elevernas attityder positivt till skolan. En av lärarna menar att eftersom relationen till eleverna
utgör en del av grunden för hens undervisning så påverkas absolut undervisningen och
planeringen av existerande sociala relationer. Fungerar de sociala relationerna mellan hen och
klassen och mellan eleverna i klassen så finns också förutsättningar för harmoni och därmed
en mer effektiv inlärning/kunskapsinhämtning för eleverna.
21
Diskussion
I detta kapitel ska resultatet analyseras med hjälp av den litteratur samt de teorier som nämns i
början av studien. Jag utgår ifrån frågeställningarnas syfte samt utifrån ett sociokulturellt och
ett interaktionistiskt perspektiv. Första delen behandlar definitionen av begreppet sociala
relationer och syftar tillbaka till resultatdelens första rubrik sociala relationer står för
sammanhållningen av människor i samhället, andra delen syftar tillbaka till andra delen i
resultatavsnittet och avslutningsvis analyseras det sista resultatavsnittet.
Definition av begreppet sociala relationer
En aspekt som var ständigt återkommande och som kan sägas definiera de intervjuade
pedagogernas syn på begreppet sociala relationer är att sociala relationer står för det som
håller samman människor i samhället och är beroende av det samspel som råder mellan elev
och lärare. En av lärarna sa: ”Genom sociala sammanhang blir jag både bekräftad och
ifrågasatt, vilket är viktigt för min självkänsla och min utveckling”. Alla lärarna var överens
om att det är viktigt att det råder goda sociala relationer på skolan då dessa bidrar till en
känsla av samhörighet som i sin tur leder till en personlig utveckling. Goda relationer bidrar
till en ökad självkänsla och bekräftelse. Medvetenheten kring sociala bandens betydelse var
stor. Alla de intervjuade pedagogerna poängterade de sociala bandens betydelse, inte endast
då det rör välbefinnandet på skolan utan de menade att den personliga utvecklingen var
beroende av goda sociala relationer. För att en personlig utveckling ska vara möjlig är det
viktigt att varje individ kan känna en trygghet i sig själv och en samhörighet med resten av
gruppen. Pedagogerna var alla väl överens om att det var dem som lärare som hade det
yttersta ansvaret för att den sociala interaktionen skulle vara väletablerad. Alla var överens
om att stabila sociala band lägger grunden för välbefinnandet samt för en personlig
utveckling. För att goda sociala band ska kunna bildas är det viktigt att det råder en god
kommunikation då det är genom kommunikationen vi skapar oss en bild av varandra. En
fungerande kommunikation bidrar till förbättrad självkänsla samt ett bättre samspel, vilket i
sin tur leder till personlig utveckling. Utgångspunkten är att sociala relationer står för det som
håller samman människor i samhället och är beroende av det samspel som råder mellan lärare
och elev.
En förutsättning för att kunskap ska utvecklas är, enligt mig men även utifrån det jag har
kommit fram till i mitt resultat, att det råder goda sociala relationer. Jag menar att en god
22
kommunikation bidrar till stabila sociala band samt ger eleverna större möjligheter i sitt
lärande. En god kommunikation bidrar till goda sociala relationer vilket i sin tur bidrar till
inflytande, delaktighet, trivsel samt i förlängningen kunskapsutveckling. Dysthe (1996)
betonar att kunskap inte är en aspekt som kan föras över från en person till en annan utan att
kunskap byggs upp i samspelet med andra. Jag menar att det krävs en öppen och reflekterande
miljö för att detta ska bli möjligt. Precis som de intervjuade pedagogerna framhäver är det av
stor betydelse att det råder goda sociala relationer för att den personliga utvecklingen ska vara
möjlig då denna är beroende av ett gott samspel samt av att man känner en samhörighet och
trygghet i sin omgivning. Individers välbefinnande är beroende av att de sociala banden är
någorlunda stabila (Aspelin, 2010). Aspelin (2010) gör tydlig att personlig utveckling hänger
samman med vardagslivets interaktionsmönster. Alla de intervjuade pedagogerna var överens
om att det är i sociala sammanhang som vi blir bekräftade samt ifrågasatta vilket är viktigt för
vår utveckling och självkänsla. Vi formas utifrån de relationer vi är en del av då det är de
sociala banden som lägger ett slags grund i vår identitet. Det är genom samspelet med andra
som den personliga utvecklingen sker då ett socialt samspel ger oss möjlighet att formas samt
att avläsa både oss själva och varandra. Ett stabilt socialt band kännetecknas av en ömsesidig
respekt samt av att individerna känner varandra väl och förstår varandra (Aspelin, 2010). För
att vi ska kunna bekräfta varandra, visa ömsesidighet gentemot den andra samt läsa av
varandras tankar och känslor krävs ett stabilt socialt band och en väl fungerande
kommunikation. Mening skapas genom det som uppstår i dialogen och samspelet med andra
(Dysthe, 1996).
Utifrån det reslutat som jag har kommit fram till genom att använda mig av en kvalitativ
intervjustudie samt den litteratur som jag haft till mitt förfogande har jag kommit fram till att
det är vi som lärare som har det yttersta ansvaret att se till att de sociala banden blir stabila
samt att de upprätthålls då vi är beroende av dessa både som elev och lärare för att bli
bekräftade samt för att kunna utvecklas. Det är vi som lärare som ser till att det finns ett gott
samt accepterande klimat i klassrummet. Det är genom en fungerande kommunikation som
relationerna stärks och vi får ta del av nya tankar och idéer samtidigt som vi delar med oss av
våra egna: ”Sociala band är de länkar som förenar oss med andra och lägger ett slags grund
för vår identitet” (Aspelin, 2010). En betydande faktor för att utveckling ska kunna ske är att
det finns goda sociala band samt en fungerande kommunikation. Detta då en god relation
bidrar till att eleverna känner sig omtyckta och bekräftade samtidigt som de känner en
trygghet i sin omgivning. Alla de intervjuade pedagogerna var överens om att de sociala
relationerna har stor betydelse för att kunna motivera eleverna. Goda sociala relationer bidrar
23
till ett förtroende för sin lärare och sina klasskamrater vilket i förlängningen leder till en
personlig utveckling. Vygotskij talade om att inlärningen helt skulle avstanna eller i alla fall
försenas om det inte råder något samspel eller kommunikation då det är i samspelet som
kunskapen konstrueras. Enligt Gy11 är det en förutsättning att det råder en god social relation
mellan lärare och elev för att eleven ska få möjlighet att utvecklas. Läraren måste kunna utgå
från varje enskild elevs behov, förutsättningar och erfarenheter för att kunna stärka hens
självförtroende och vilja att lära. Detta blir endast möjligt om det finns en fungerande
kommunikation och goda sociala relationer (Skolverket, 2011).
Bakhtin, var en annan känd filosof, som även han ansåg att vi endast kan nå insikt om oss
själva och definieras genom vårt förhållande till andra. Jaget existerar därför endast genom
sitt förhållande till andra människor (Dysthe, 1996). Vi är beroende av vår omgivning för att
vi ska kunna utvecklas. Det är i samspelet med andra som jaget bildas och utvecklas då det är
beroende av sitt förhållande till andra (Dysthe, 1996). George Hubert Mead (Aspelin, 2010)
liknade sociala relationer vid de förbindelser som finns mellan människor. Dessa förändras
beroende av den omgivning vi befinner oss i. Individen anpassar sitt beteende utifrån de
förväntningar som finns i omgivningen (Aspelin, 2010). Här blir det, enligt mig, tydligt att
läraren har en avgörande roll då det gäller att bilda goda sociala relationer i klassrummet
framförallt då det är läraren som sätter förväntningarna på eleverna och visar vilket beteende
som lämpar sig. Jag anser att det är av stor vikt att vi som lärare vet hur vi bemöter andra och
att vi har en medvetenhet om att vi genom vårt sätt att kommunicera påverkar våra elevers syn
på hur vi ska behandla våra medmänniskor.
Sociala relationer i relation till läraruppdraget
Medvetenheten om att goda sociala relationer påverkar kunskapsutvecklingen positivt är stor.
De menar att en god social relation är betydande, inte bara, gällande kunskapsutvecklingen
utan även i samspelet och för sammanhållningen i klassen. Alla var överens om att
läraruppdraget blir påverkat av sociala relationer särskilt då det handlar om att motivera
eleverna. Att kommunicera kunskap samt att kommunicera lärande blir endast möjligt om det
råder ett gott samspel mellan lärare och elev. Detta då kunskap byggs i samspelet med andra
och inte är en envägs förmedling. De menar dessutom att en god social relation påverkar
elevernas attityd positivt. De anser utöver detta att en god relation kan bidra till ökad
motivation vilket är avgörande för elevens inlärning.
24
Jag anser att kunskapsutvecklingen blir lidande om kommunikationen inte når fram, därför är
det av stor betydelse att det finns en reflekterande och aktiv miljö i klassrummet. Jag nämnde
i inledningen att jag anser att elevers kunskapsutveckling är beroende av en god
kommunikation samt goda sociala relationer. Att det finns en god social relation innebär att
det finns en fungerande kommunikation. Dessa två aspekter går ”hand i hand”, enligt mig.
Som nämns i resultatet är utgångspunkten för kunskapsutveckling motiverade elever.
Motivationen är i sin tur beroende av att den sociala relationen är god samt att det finns en
fungerande kommunikation. Dysthe (1996) menar att det är betydelsefullt att elever och lärare
talar och lyssnar till varandra då detta ger eleverna möjlighet att ta del av varandras tolkningar
samt reflektioner, vilket i sin tur bidrar till kunskapsutveckling. Alla de intervjuade
pedagogerna var väl överens om att ett ömsesidigt samspel krävs för att kunskapen ska kunna
kommuniceras. Att kunskap inte är någonting som kan överföras från en person till en annan
är en aspekt som Dysthe (1996) betonar i sin bok Det flerstämmiga klassrummet. Enligt henne
byggs kunskap i samspelet med andra och det är genom samspelet som vi får ta del av andras
kunskaper och göra om dem till våra egna. Ser vi på den nya läroplanen Gy11 blir det desto
tydligare att vårt läraruppdrag är beroende av goda sociala relationer. Enligt den nya
läroplanen ska eleverna kunna få den stimulans de behöver för bästa utveckling. Detta i sin tur
kräver att det finns en god social relation samt en fungerande kommunikation (Skolverket,
2011). För mig blir det tydligt att en dålig kommunikation och ett otillfredsställande samspel
gör så att kommunikationen inte når fram, vilket i sin tur motverkar en kunskapsutveckling
och gör att jag som lärare misslyckas i mitt uppdrag som lärare. Det är därför viktigt att vi
som lärare är väl medvetna om hur vi kommunicerar med våra elever. Hur vi integrerar med
varandra handlar om hur vi möter varandra och i en klassrumssitution är det viktigt att vi inte
stjälper varandra utan att vi istället lyfter varandra. Jag anser att det är av stor betydelse att vi
kan bekräfta varandra, visa ömsesidighet samt att vi känner varandra tillräckligt väl för att
kunna läsa av varandra. För att kunna göra detta är vi beroende av rådande goda sociala
relationer samt en fungerande kommunikation. Aspelin (2010) talar om att ett stabilt socialt
band kännetecknas av samklang människor emellan. Innebörden är att det finns en ömsesidig
respekt i förhållandet där individerna känner varandra väl.
Brister kommunikationen hamnar både läraren och elev i svårigheter då de inte når fram
till varandra. Är kommunikationen däremot välfungerande kan relationerna stärkas genom att
vi blir bekräftade samtidigt som vi kan ta del av nya tankar och idéer (Löwenborg, Gislason
2002). För att kunna ta del av andras tankar och idéer måste man vara öppen för tankar som
inte alltid stämmer överens med ens egna. Jag anser att om vi är öppna för nya infallsvinklar
25
och olika synpunkter får vi ett större utrymme för att skapa ett bredare underlag för förståelse,
precis som Löwenborg och Gislason (2002) skriver. Detta kräver i sin tur att det finns ett gott
samspel och att det råder en god social relation då vi är beroende av det för att få fram det vi
vill kommunicera. Här är det lika viktigt att läraren visar en öppenhet för elevernas tankar och
reflektioner som att eleverna ska visa en öppenhet inför lärarens tankar och reflektioner. Det
måste finnas en kommunikationslänk där båda parter samspelar. En lärare som har en god
förståelse och kunskap om kommunikationen kan ge eleverna en känsla av inkludering och
bekräftelse genom att den vet hur den ska möta sina elever (Hundeide, 2006).
Som det framgår i resultatet var samtliga lärare överens om att undervisningen bör
anpassas efter elevernas behov för att främja lärandet. För att detta ska vara möjligt är vi
beroende av en fungerande kommunikation samt ett gott socialt band. Enligt Dysthe (1996)
menar Vygotskij att samspelet främjar lärandet men att det endast bli möjligt om läraren
känner sina elever tillräckligt väl. Vygotskij ser på individen som en individ som är beroende
av nära förbindelser. Avgörande för att kunna utvecklas är både de sociala faktorerna samt
språket, det vill säga, vårt sätt att kommunicera. Vygotskij såg på språket som ett redskap som
vi är beroende av för att kunna delta i olika sociala samspel samt för att kunna tolka och
hantera vår omgivning (Dysthe, 1996). Individen påverkas av sin omgivning samtidigt som
den påverkar omgivningen själv (Aspelin, 2010). Aspelin (2010) talar om att interaktionismen
skildrar såväl inre som yttre handlingar, vilket innebär att vårt tänkande som betraktas som ett
inre samspel egentligen har vuxit fram genom samspelet med andra människor. Detta i sin tur
innebär, enligt mig, att det jag anser vara mina tankar idag egentligen är påverkade av andra
individers tankar och reflektioner som jag har fått ta del av under mitt liv. Jag har alltså
formats utifrån de relationer jag har haft under mitt liv genom att ta del av andras tankar och
reflektioner för att sen göra dem till min egen kunskap. För att detta ska vara möjligt måste
det finnas väl fungerande sociala relationer. Vårt läraruppdrag är att kommunicera kunskap
bland mycket annat och för att det ska vara möjligt krävs det en fungerande kommunikation
och ett stabilt socialt band. Som Aspelin (2010) skriver är vi beroende av goda sociala
relationer för att kunna känna välbefinnande samt för att kunna utvecklas då personlig
utveckling är avhängigt av vardagslivets interaktionsmönster.
26
Sociala relationers påverkan på undervisningens utformning
och planering samt elevers kunskapsutveckling
Tolkat utifrån det resultat jag fick in skiljer sig tankarna något i frågan om de låter den sociala
relationen påverka deras undervisning och deras planering. Som jag nämnde i resultatdelen
ansåg de flesta av de intervjuade pedagogerna att en förutsättning för att deras uppdrag skulle
lyckas var att det fanns en social överenskommelse. Det är viktigt att följa denna
överenskommelse då man annars riskerar att misslyckas med sitt kunskapsuppdrag.
Anledningen till att kunskapsuppdraget misslyckas är att kommunikationen inte når fram då
mottagaren inte vill ta emot budskapet. Medvetenheten kring hur viktig den sociala relationen
är både för att eleverna och lärarna ska kunna fullfölja sitt uppdrag är stor.
En annan aspekt som alla de intervjuade lärarna var överens om var att det är av stor
betydelse att undervisningen bedrivs på så vis att eleverna blir motiverade. De syftar till att en
undervisning som utgår från elevens intressen och bakgrund främjar kunskapsutveckling.
Nästintill alla var överens om att undervisningens utformning har lika stor betydelse för
kunskapsutvecklingen som en fungerande kommunikation samt ett gott samspel. Goda sociala
relationer har, enligt de intervjuade lärarna, en avgörande roll i arbetet med att motivera
eleverna och påverka deras attityder positivt till skolan. Fungerande sociala relationer ger
förutsättningar för harmoni och därmed en mer effektiv inlärning och kunskapsinhämtning för
eleverna.
En av de intervjuade pedagogerna var tydlig med att poängtera att hen inte tillåter sociala
relationer påverka hens planering och undervisning då det alltid finns en risk att hen
behandlar eleverna olika beroende på viken relation hen har med eleven/eleverna. Risken för
särbehandling ökar, menar den intervjuade pedagogen, om man låter de sociala relationerna
påverka ens uppdrag för mycket, vilket är oprofessionellt. Hen menar att det är viktigt att inte
bli för gränslös och privat med eleverna då detta kan motverka kunskapsutvecklingen.
Kommunikationen riskerar att misslyckas om fasta former saknas, menar den intervjuade
pedagogen. För att kunna främja elevers kunskapsutveckling är det av stor betydelse att man
som lärare kan behålla en professionell hällning likväl som att det finns en fungerande
kommunikation och en god social relation.
Jag menar att det inte behöver finnas en så tydlig linje mellan att vara professionell och att
låta de sociala relationerna påverka ens undervisning. För mig handlar det om att kunna låta
de sociala relationerna påverka min undervisning och min planering samtidigt som jag
behåller en professionell hållning. Som lärare är det viktigt att vara medveten om hur man
27
mest effektivt uppnår en bra relation till sina elever. För att främja detta finns det ett stort
antal faktorer, däribland uppmuntran. Att uppmuntra elever bygger på att visa tillit till
eleverna och deras diverse egenskaper samt färdigheter. Det är betydelsefullt att vi som lärare
bidrar till att våra elever värdesätter sina egna utvecklingar och med detta kan se vikten av
sina studier. En egenskap som lärare bör besitta är att kunna se det unika och betydelsefulla i
var elev och kunna engagera sig samt framvisa detta på så vis att eleven själv kan känna
mening med sina kunskaper och sina bidrag i undervisningen (Aspelin, 2010). Det är viktigt
att förstå var individ och kunna anpassa undervisningen efter var elevs förutsättningar, i den
mån detta är möjligt. Detta är en egenskap som man som lärare bör sträva efter under hela sin
karriär, då man aldrig kan besitta denna kvalitet fullt ut; detta på grund av att alla elever är
unika. För detta åtagande krävs att vi som lärare har passion för både vårt yrke samt våra
elever. Självklart är det viktigt att kunna behålla ett professionellt förhållningsätt som en av de
intervjuade lärarna är tydlig med att framhäva men det innebär inte att man inte är
professionell bara för att jag som lärare väljer att låta de sociala relationerna påverka min
undervisnings utformning. Att skapa en betydelsefull relation med sina elever är
betydelsefullt då detta bryter ner den stereotypa bilden av läraren och relationen mellan lärare
och elev blir starkare vilket i sin tur bidrar till ett gott samspel och i förlängningen, anser jag,
kunskapsutveckling. Dessutom är det så att den nya läroplanen Gy11 kräver att läraren utgår
från varje enskild elevs förutsättningar, behov och erfarenheter, vilket innebär att vi som
lärare ska låta den sociala relationen påverka utformningen av vår undervisning och planering
(Skolverket, 2011). Att lyckas med detta uppdrag kan tyckas vara omöjligt och jag förstår
därför den pedagog som väljer att inte låta den sociala relationen påverka undervisningen då
det kan leda till särbehandlingar, samtidigt som jag anser att det är ett mål att sträva mot. Jag
menar att en förutsättning för att eleverna ska lyckas och kunna känna trygghet är att eleverna
förstår det som läraren vill förmedla och att läraren förstår det eleverna vill förmedla. För att
detta ska bli möjligt måste läraren visa intresse för sina elevers behov och förutsättningar då
otrygghet i sig själv men även otryggheten i sin omgivning kan motverka en god
kommunikation, vilket i sin tur motverkar en personlig utveckling. Enligt Vygotskij formas
människors tänkande med hjälp av språkliga och kommunikativa aktiviteter. Dessutom spelar
språket en avgörande roll för individens lärande och utveckling (Forsell, 2011). Känner man
sig inte trygg i sin omgivning vill man inte dela med sig av sina tankar och idéer vilket
motverkar en reflekterande och aktiv miljö som i sin tur hindrar en kunskapsutveckling
(Dysthe, 1996). Dysthe (1996) menar att kunskap inte är någonting statiskt som kan överföras
från en individ till en annan utan att den byggs upp i samspelet med andra. Filosofen Bakhtins
28
syn på människan är att människan definieras genom sitt förhållande med andra. Det innebär
att vi lär oss genom samspelet med andra, genom att lyssna och tala till varandra. Vi får ta del
av varandras tolkningar och reflektioner som vi sen gör till vår egen kunskap (Dysthe, 1996).
Detta, menar jag, blir endast möjligt om undervisningen utgår från elevernas förutsättningar
och behov. Undervisar jag om någonting som är långt över mina elevers nivå har jag
misslyckats med att överföra mitt budskap då en fungerande kommunikationen inte existerar.
Om kommunikationen i klassrummet saknas misslyckas lärarens intentioner om att eleverna
ska lära sig någonting (Aspelin, 2010). För att det ska vara möjligt att uppnå en fungerande
kommunikation är det betydelsefullt att vi möter eleverna på den nivå där de befinner sig. En
god relation syftar till bekräftelse, inflytande och trivsel. Råder det en god social relation och
det finns en fungerande kommunikation kan vi uppnå bekräftelse och känna inflytande och
trivsel, både verbalt och icke-verbalt (Nilsson, Waldermarsson 1995) då vi genom språket kan
förmedla budskap till andra. Detta blir endast möjligt om relationen är så väletablerad att den
andra kan läsa av hur vi mår. Jag menar inte att detta är omöjligt om man som lärare utesluter
att utforma undervisningen och planeringen utefter de sociala relationer som man har, dock
anser jag att det kan skapa frustrationer och en försämrad kommunikation då man som lärare
misslyckas med att förmedla sin kunskap. Det är av betydelse att det finns goda sociala band i
klassen då undervisningen där dessa inte är närvarande möter komplikationer i form av dålig
kommunikation där eleven inte förstår det läraren vill förmedla och läraren inte förstår det
eleven vill säga (Aspelin, 2010).
George Hubert Mead (Aspelin, 2010) liknade sociala relationer vid förbindelser mellan
människor. Hans syn var att jaget bildas genom samspelet med andra och att det är beroende
av sitt förhållande till andra (Dysthe, 1996). Den första uppfattningen som vi bildar oss om
oss själva är i vår roll till våra föräldrar. Roller definierar vår plats i en viss struktur, det vill
säga, de beteenden som förväntas av oss i en viss grupp. Det handlar här främst om hur vi
beter oss och förhåller oss i vår relation till andra. I skolan kan detta mönster liknas vid lärarelev mönstret. Eleverna har vissa förväntningar på läraren hur de vill att hen ska bemöta dem
och läraren har vissa förväntningar på elevernas bemötande. För att detta mönster inte ska
riskera att bli för stereotypt är det viktigt att våga bjuda på sig själv samt våga visa känslor
och förståelse. Detta bryter den stereotypa bilden som eleverna kan ha av läraren samtidigt det
bryter bilden av hur relationen bör se ut mellan lärare och elev, vilket bidrar till bättre
relationer och ett väl fungerande samspel. Det gäller dock att kunna skilja mellan personlig
och privat. Vi kan dela med oss av våra erfarenheter som visar på vår mänsklighet utan att för
den saken dela med oss av vårt privatliv (Aspelin, 2010). Jag anser att om eleverna får ta del
29
av min personlighet och jag är tydlig med att visa att ingen är ”perfekt” och att alla kan
misslyckas genom att dela med mig av mina erfarenheter kan jag göra dem tryggare i
relationen till mig likväl i deras relation till resten av gruppen. Detta blir möjligt, enligt mig,
om relationen är så stark att eleverna är villiga att dela med sig av sina tankar och idéer utan
att vara rädda för att misslyckas. För att uppnå en sådan relation anser jag att man som lärare
bör visa att elevernas behov och förutsättningar är betydelsefulla för den undervisning och
planering som jag bedriver. Jag menar de elever jag har bör utgöra grunden för den
undervisning jag bedriver. Med detta sagt vill jag inte på något vis antyda att den pedagog
som säger att hen inte utformar sin undervisning beroende av de sociala relationer som finns
har misslyckats med sitt uppdrag. Tvärtom låter det som om hen är väldigt mån om sina
elever genom att hen genom hela intervjun poängterar vikten av att kunna motivera eleverna
på bästa vis. Dessutom är hen tydlig med att framhäva att undervisningen i vis mån utgår från
elevernas intressen men att hen inte tillåter sig påverkas allt för mycket då det kan resultera i
orättvis behandling utifrån de relationer som finns.
30
Slutsats och reflektion
Utifrån det reslutat som har samlats in och den analys som har utförts kan följande slutsatser
dras. Den sociala relationen har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling, inte minst, då
en god social relation leder till goda förutsättningar för harmoni och trygghet i sin omgivning
som i sin tur leder till en mer effektiv kunskapsinhämtning för eleverna. Sociala relationer
påverkar läraruppdraget i allra högsta grad då det är viktigt att kunna motivera eleverna samt
för att kunna kommunicera kunskap, vilket kräver att det finns ett samspel mellan två parter.
Då den sociala relationen med eleverna utgör grunden för den undervisningen som bedrivs
påverkar den i allra högsta grad utformningen av både planering och undervisning. Detta
resultat kan sägas vara generaliserbart utifrån det att även tidigare forskning har kommit fram
till liknande slutsatser vilket gör att validiteten och reliabiliteten på så vis är god.
Innan undersökningen gjordes var jag övertygad om att den sociala relationen hade stor
betydelse för elevers kunskapsutveckling dock visste jag inte hur andra såg på fenomenet och
valde därför att undersöka detta. Jag anser att mitt val av metod har varit givande i den
bemärkelsen att det har gett mig svar på de frågor som jag var ute efter. Jag är övertygad om
att en kvalitativ intervjustudie är den som lämpar sig bäst för sådana här undersökningar. Att
jag endast har haft fem respondenter påverkar självfallet möjligheterna för generalisering.
Önskvärt hade varit att intervjua ytterligare fem lärare och kunna använda mig av
observationer också utöver intervjuerna för att öka validiteten och reliabiliteten ytterligare.
Fortsatt Forskning
Intressant för fortsatt forskning hade varit att ta del av elevernas syn på huruvida de anser att
sociala relationer har en betydelse för deras kunskapsutveckling eller inte. Att ta del av
elevernas perspektiv hade varit givande för att få en förståelse för deras tankar. Detta hade
kunnat vara en utveckling av min studie för att kunna göra en jämförelse av den bild som
lärarna har och den bild som eleverna delar med sig.
31
Referenslista
Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups
Utbildning AB
Cronlund, Katrin (2003). Psykologi. Stockholm: Bonnier Utbildning AB
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB
Esaiasson, Peter (2012). Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:
Nordstedts Juridik AB
Forsell, Anna (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB
Gislason, Björn & Löwenborg, Lars (2002). Lärarens arbete. Stockholm: Liber AB
Hundeide, Karsten (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar.
Lund: Studentlitteratur AB
Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning- vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket
Kvale, Steinar & Brinkmann Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB
Nilsson, Björn & Waldermarsson, Anna-Karin (1995). Kommunikation- samspel mellan
människor. Lund: Studentlitteratur
Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
AB
Sammons, Pamela (1999). School Effectivness. London: Swets & Zeitlinger
Skolverket (2006). Lpf 94 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071
Skolverket (2011). Gy11 http://www.skolverket.se/skolfs?id=2302
32
Bilaga
Gemmensamma intevjufrågor:
1. Hur tänker du om begreppet sociala relationer?
2. Påverkar sociala relationer ditt läraruppdrag?
3. På vilket sätt påverkar sociala relationer din undervisning, din planering av
undervisning och elevers kunskapsutveckling?
Frågor som kom upp under intervjuernas gång:
1. Vad blir innebörden av att det saknas en social överenskommelse mellan dig som
lärare och dina elever?
2. Finns det en risk att du som lärare behandlar dina elever olika utifrån den sociala
relation som du har till dem?
3. Vad är viktigt att tänka på i en lärar/elev- relation?
4. Vad innebär en väl fungerande kommunikation för dig?
5. Vad innebär det för dig att det finns en god social relation mellan dig och dina elever?
33
