ÖGATS DAG SYD
Malmö, 9 november 2015
OBS! NYTT DATUM
Ögonfonden vill påminna om ÖGATDS DAG SYD, en informativ eftermiddag med det
senaste inom näthinneforskning samt om arbetet med att förbättra vardagen för
synsvaga och personer med synskador.
TID
Måndagen den 9 november 2015, kl. 13.00 – 16.30 OBS! NYTT DATUM
PLATS
Jubileumsaulan, Jan Waldenströms gata 1-5
Skånes universitetssjukhus (SUS), Malmö
Listan över inbjudna föreläsare och en kort beskrivning av föredragen kan ses på nästa
sida. Information om exakta tider kommer i vårt nästa utskick och kommer att
publiceras på Ögonfondens hemsida: www.ogonfonden.se
Ögonfonden inbjuder Dig utan kostnad. I programmet ingår en paus med kaffe/te och
tilltugg och möjlighet att besöka utställningen.
Ögonfonden hälsar dig välkommen genom arbetsgruppen av styrelseledamöter:
Maria-Thereza Perez, Janne Börjesson, Paul Folkesson
Kontakt: [email protected]
Stöd ögonforskningen
SWISH 123 900 7220
PG 90 07 22 - 0 BG 890 - 7610
www.ögonfonden.se
Ögonfonden har som ändamål att främja och initiera vetenskaplig ögon- och synforskning i syfte att förebygga och behandla ögonsjukdomar samt att effektivt utnyttja
kvarvarande synförmåga.
ÖGATS DAG SYD
Malmö, 9 november 2015
Näthinnekirurgi – dagens erövringar och framtida utmaningar
Fredrik Ghosh, professor, överläkare, Oftalmologi, Lunds Universitet och SUS
Ø Möjligheten att operera i ögats bakre segment med s.k. näthinnekirurgi innebär att tillstånd som
tidigare resulterade i blindhet nu kan behandlas framgångsrikt. Frontlinjen i forskningen inom området
innefattar såväl kirurgisk som molekylärbiologisk innovation för att ytterligare bredda spektrat av
behandlingsbar synnedsättande sjukdom.
Hjälp, jag har börjat se krokigt! Finns det någon behandling?
Monica Lövestam-Adrian, docent, överläkare, Oftalmologi, SUS
Ø Våt åldersförändring i ögats gula fläck, AMD, är en vanlig orsak till synnedsättning hos vuxna över
75 år och drabbar ca 3500 svenskar årligen. Vid våt AMD bildas nya blodkärl under gula fläcken som
läcker blod och vätska och ger upphov till svullnad och synförsämring. Det är den centrala synen som
påverkas medan det yttre synfältet och orienteringssynen inte påverkas.
Syrebrist i näthinnan (retinal ischemi)
Malin Malmsjö, professor, överläkare, Oftalmologi, Lunds Universitet och SUS
Ø Kärlsjukdomar, som t.ex. diabetes, arterioskleros och högt blodtryck, kan leda till syrebrist (ischemi)
i näthinnan, som kan resultera i synnedsättning eller blindhet. Vi forskar på de cellulära orsaksambanden vid utveckling av synskada och hur man skulle kunna påverka dessa med läkemedel.
Torr makuladegeneration, finns det hos barn?
Ulrika Kjellström, överläkare, Oftalmologi, SUS
Ø Åldersförändringar i gula fläcken har många hört talas om, men att det skulle finnas hos barn och
ungdomar är ganska okänt både hos allmänheten, och bland sjukvårdspersonal. Stargardts sjukdom är
en genetisk åkomma som leder till snabb försämring av synskärpan hos barn i 10-årsåldern. Hur ställer
vi diagnosen och hur ser framtiden ut beträffande prognos och eventuell behandling. Vidare ställs
frågan om det finns någon genetisk koppling till åldersförändringar i gula fläcken.
Ärftlig näthinnedegeneration – har vi hittat mekanismen? och kan det leda till
en behandling?
Per Ekström, docent, Oftalmologi Lund, Lunds Universitet
Ø Retinitis Pigmentosa är en ärftlig ögonsjukdom, som leder till svår synnedsättning eller blindhet
därför att näthinnan förtvinar, men det finns ännu ingen etablerad behandling. Vi har nyligen sett att
en särskild s.k. signalväg i näthinnans ljuskänsliga celler verkar vara inblandad i sjukdomens
mekanismer, och tror därför att om vi kan lära oss mer om denna signalväg skulle en behandling
kunna utvecklas.
Otydliga trender skapar hinder
Christin Hult, leg arbetsterapeut och Föreningen Bättre Synmiljö
Ø Det krävs mer och mer av oss att vi själva kan söka den information vi behöver och att vi kan ta oss
fram och hitta i samhället. Trots det och trots att lagstiftningen skärpts, ökar den visuella otydligheten.
Kontrastlösa trender i media och i den fysiska miljön skapar hinder för många människor. Föreningen
Bättre Synmiljö vill lyfta fram problem och åtgärder och på så sätt påverka ansvariga för att uppnå en
bättre synmiljö och därmed öka tillgängligheten för alla.
