LPP Elektrokemi, bindningar och jonföreningar

LPP Elektrokemi, bindningar och jonföreningar
En kemisk reaktion och en blixt har likheter. Vid en kemisk reaktion flyttas elektroner
från ett ämne till ett annat, och en blixt bildas när elektroner hoppar från ett ställe till
ett annat. Därför kan man få elektrisk ström från kemiska reaktioner, och tvärt om.
Kunskapskrav för E
Allmän kemi
 veta vad som menas med ett grundämne och en kemisk förening
 veta hur en atom är uppbyggd, vilka partiklar den består av samt deras laddningar
 kunna rita en atom enligt Bohrs atommodell
 veta vad som menas med masstal och atomnummer
 veta hur det periodiska systemet är uppbyggt i grupper och perioder
 känna till att grupp 1 i periodiska systemet kallas alkalimetaller, grupp 17 halogener
och grupp 18 ädelgaser samt veta vad som är speciellt med dem
 känna till att det finns olika slags bindningar samt vad som skiljer dem åt
 veta vad som menas med ädelgasstruktur
Joner och jonföreningar








veta att en jon är en atom som har fått laddning
veta vad som menas med sammansatta joner
kunna namn och kemiskt tecken för några olika joner som vätejon, kopparjon, kalciumjon,
natriumjon, kaliumjon, järnjon, sulfatjon, hydroxidjon, kloridjon, nitratjon, magnesiumjon,
karbonatjon
veta att positiva katjoner dras till negativa anjoner och bildar jonföreningar
veta att jonföreningar leder ström
kunna skriva och balansera enklare reaktionsformler
veta att det finns lättlösliga respektive svårlösliga salter samt kunna ge exempel
kunna förklara skillnaden mellan en molekylförening och en jonförening
Elektrokemi



veta vad som menas med ädla och oädla metaller
veta vad som menas med reduktion och oxidation samt vad en redoxreaktion är
kort kunna förklara hur ett batteri fungerar
Laborationer



kunna formulera enkla frågeställningar
kunna genomföra en laboration på säkert sätt
kunna utvärdera en laboration/undersökning
För högre mål:
Förutom ovanstående ska du även:
Joner och jonföreningar








kunna utifrån periodiska systemet tala om vilken laddning en viss jon har, beroende på om den
är benägen att ta upp eller släppa elektroner
kunna förklara varför atomer bildar joner
kunna ge exempel på hur man kan påvisa sulfatjoner, kloridjoner och karbonatjoner i en
lösning
kunna förklarar hur det kommer sig att jonföreningar leder ström
kunna balansera svårare reaktionsformler
veta hur man sätter i hop en positiv jon med en negativ jon på ett korrekt sätt, d.v.s. veta hur
många du ska ha av varje jon. Varför ska det t.ex. vara en kloridjon i saltsyra men två i
magnesiumklorid?
veta att bariumsulfat och silverklorid är två svårlösliga salter samt förstå och kunna förklara
skillnaden mellan ett svårlösligt och ett lättlösligt salt
kunna skriva reaktionsformler för hur jonföreningar bildas
Elektrokemi
 kunna förklara vad en offeranod är och vad den används till
 utifrån en oxidationsskala kunna avgöra vilken metall som oxideras och vilken som
reduceras
 kunna förklara på ett djupare plan hur ett batteri är uppbyggd och fungerar
 förstå och kunna förklara hur en elektrolys går till
 kunna PANK-regeln samt veta vad anod och katod är
Laborationer



kunna planera en egen laboration utifrån en given uppgift
kunna genomföra laborationen utifrån den egna planeringen
kunna skriva en laborationsrapport där slutsatsen visar att du kan koppla ihop teori och
praktik
Sidhänvisningar
Spektrum Kemi (upplaga 3)





Atomer och kemiska reaktioner (kap.2)
Jonföreningar (kap. 8)
Syror och baser (kap.7)
Periodiska systemet och kemiska bindningar (kap.14)
Elektrokemi (kap. 15)
s. 22-25
s. 135-137, 140
s. 112-115
s. 287-293, 296-303
s. 313-327
OBS! Glöm inte att dina anteckningar och laborationer är viktiga.
Centralt innehåll i kursplanen för Kemi:
 Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet.
Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
 Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska
reaktioner.
 Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
 Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
 Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
 Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
 Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik,
miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
 Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och
utvärdering.
 Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan
förhindras.