LPP Elektrokemi, bindningar och jonföreningar En kemisk reaktion och en blixt har likheter. Vid en kemisk reaktion flyttas elektroner från ett ämne till ett annat, och en blixt bildas när elektroner hoppar från ett ställe till ett annat. Därför kan man få elektrisk ström från kemiska reaktioner, och tvärt om. Kunskapskrav för E Allmän kemi veta vad som menas med ett grundämne och en kemisk förening veta hur en atom är uppbyggd, vilka partiklar den består av samt deras laddningar kunna rita en atom enligt Bohrs atommodell veta vad som menas med masstal och atomnummer veta hur det periodiska systemet är uppbyggt i grupper och perioder känna till att grupp 1 i periodiska systemet kallas alkalimetaller, grupp 17 halogener och grupp 18 ädelgaser samt veta vad som är speciellt med dem känna till att det finns olika slags bindningar samt vad som skiljer dem åt veta vad som menas med ädelgasstruktur Joner och jonföreningar veta att en jon är en atom som har fått laddning veta vad som menas med sammansatta joner kunna namn och kemiskt tecken för några olika joner som vätejon, kopparjon, kalciumjon, natriumjon, kaliumjon, järnjon, sulfatjon, hydroxidjon, kloridjon, nitratjon, magnesiumjon, karbonatjon veta att positiva katjoner dras till negativa anjoner och bildar jonföreningar veta att jonföreningar leder ström kunna skriva och balansera enklare reaktionsformler veta att det finns lättlösliga respektive svårlösliga salter samt kunna ge exempel kunna förklara skillnaden mellan en molekylförening och en jonförening Elektrokemi veta vad som menas med ädla och oädla metaller veta vad som menas med reduktion och oxidation samt vad en redoxreaktion är kort kunna förklara hur ett batteri fungerar Laborationer kunna formulera enkla frågeställningar kunna genomföra en laboration på säkert sätt kunna utvärdera en laboration/undersökning För högre mål: Förutom ovanstående ska du även: Joner och jonföreningar kunna utifrån periodiska systemet tala om vilken laddning en viss jon har, beroende på om den är benägen att ta upp eller släppa elektroner kunna förklara varför atomer bildar joner kunna ge exempel på hur man kan påvisa sulfatjoner, kloridjoner och karbonatjoner i en lösning kunna förklarar hur det kommer sig att jonföreningar leder ström kunna balansera svårare reaktionsformler veta hur man sätter i hop en positiv jon med en negativ jon på ett korrekt sätt, d.v.s. veta hur många du ska ha av varje jon. Varför ska det t.ex. vara en kloridjon i saltsyra men två i magnesiumklorid? veta att bariumsulfat och silverklorid är två svårlösliga salter samt förstå och kunna förklara skillnaden mellan ett svårlösligt och ett lättlösligt salt kunna skriva reaktionsformler för hur jonföreningar bildas Elektrokemi kunna förklara vad en offeranod är och vad den används till utifrån en oxidationsskala kunna avgöra vilken metall som oxideras och vilken som reduceras kunna förklara på ett djupare plan hur ett batteri är uppbyggd och fungerar förstå och kunna förklara hur en elektrolys går till kunna PANK-regeln samt veta vad anod och katod är Laborationer kunna planera en egen laboration utifrån en given uppgift kunna genomföra laborationen utifrån den egna planeringen kunna skriva en laborationsrapport där slutsatsen visar att du kan koppla ihop teori och praktik Sidhänvisningar Spektrum Kemi (upplaga 3) Atomer och kemiska reaktioner (kap.2) Jonföreningar (kap. 8) Syror och baser (kap.7) Periodiska systemet och kemiska bindningar (kap.14) Elektrokemi (kap. 15) s. 22-25 s. 135-137, 140 s. 112-115 s. 287-293, 296-303 s. 313-327 OBS! Glöm inte att dina anteckningar och laborationer är viktiga. Centralt innehåll i kursplanen för Kemi: Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.