Atomer, joner och kemiska reaktioner
Tänk så fel de första kemisterna hade när de döpte atomen. Ordet atom betyder ”odelbar”, men
idag vet vi att atomen är byggd av ännu mindre delar. Den har en kärna och runt den rör sig
elektroner med en svindlande fart. Att känna till de olika delarna i atomen hjälper oss att förstå
varför olika atomslag har olika egenskaper, hur byggstenarna i molekyler, jonföreningar och
metaller hålls samman och vad som händer vid kemiska reaktioner.
Syfte
Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
Genomföra systematiska undersökningar i kemi.
Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband
i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll - arbetet kommer att handla om
-
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och
oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom
kemiska reaktioner.
Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller.
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och
utvärdering.
Analysmetoder, till exempel identifikation av ämnen.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Konkretisering av mål - du ska kunna
-
Beskriva hur grundämnena är ordnade i det periodiska systemet.
Förklara grunderna i det periodiska systemets uppbyggnad.
Ta reda på hur ett grundämne är uppbyggt och vilka egenskaper det har genom att söka
information i det periodiska systemet.
Redogöra för metallernas typiska egenskaper och vad de beror på.
Beskriva några viktiga metaller och vad de används till.
Förklara hur järn och stål framställs och återvinns.
Förklara skillnaden mellan en atom och en jon.
Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på några vanliga joner.
Redogöra för metallbindning, jonbindning och elektronparbindning.
Beskriva vad som är typiskt för ett salt.
Redogöra för hur ett salt bildas.
Ge exempel på några salter och deras egenskaper.
Namnge salter och skriva deras kemiska formler utifrån de joner som ingår.
Förklara vad som händer vid en oxidation och en reduktion, samt ge exempel på ämnen som lätt
oxideras och reduceras.
Skriva reaktionsformler för kemiska reaktioner.
Analysera ett salt för att ta reda på vad det innehåller för positiva och negativa joner, samt
skriva saltets namn och kemiska formel.
Arbetssätt
-
Du förbereder dig hemma genom att titta på den inspelade genomgången inför nästa lektion.
Efter du tittat på genomgången svarar du på de frågor som hör till genomgången.
På lektionen sammanfattas först genomgången och elevernas frågor tas upp, därefter arbetar
eleverna aktivt tillsammans med undersökningar, diskussioner och fördjupningsfrågor.
Innehållet i arbetsområdet finns på andreasundervisning.moobis.se. Vill du läsa i boken hittar du
det mesta av innehållet på s. 104-109, 181-195 och 206-207 i kemiboken.
Bedömning
Skriftlig
Skriftligt prov vecka 51.
Muntlig
Praktisk
Arbete i laborationsgrupper på lektionerna, samt enskilt laborationsprov
vecka 51.
Inlämning
Häftet med uppgifter och laborationer.
