2016-08-02
Mötet, berättelsen och
personens värden i livet
grunden för allians, hjälp och behandling vid psykisk ohälsa
Johan Andreen, f.d. överläkare i psykiatri och bup,
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, NASP, KI/SLSO
[email protected] ; Andreen Psykiatri och Kommunikation, [email protected]
Rubriken kan också skrivas:
Kunskap, färdighet och strategi för att möta en äldre
medmänniska med psykisk ohälsa/depression
• Men vi behöver hävda att detta att skapa möte mellan jämlikar skiljer inte
för att någon är ”äldre” - så länge personen är kognitivt intakt (tänk på
kvinnans efterlämnade dikt ”Vad ser ni systrar?”)
• Det grundläggande skiljer inte heller för att någon har en psykiatrisk
diagnos eller en psykosocial kris/livskris om personen är intakt och inte har
en påverkan av demens, konfusion (”delirium”), kemisk påverkan (av
läkemedel, alkohol, droger) eller psykos dvs. begränsad
mentaliseringsförmåga
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
2
1
2016-08-02
Rubriken kan också skrivas:
Kunskap, färdighet och strategi för att möta en äldre
medmänniska med psykisk ohälsa/depression
• Kunskaper om psykisk eller hjärnförändrande sjukdom är förstås ett stöd
för att upptäcka symtom och tecken på undersöknings- och
behandlingsbehov. Men för att ta kontakt och ge någon en möjlighet att bli
hörd och att knyta an är det ingen förutsättning
• Det avgörande hindret att överkomma (förutom tidsbrist) är att vi inte är tillräckligt
tränade att klara mötet och hjälpsamma samtal – att kunna vara närvarande i dialog
– vilket, även för lekmän, också ökar chansen att märka att personen inte är
klar/intakt i CNS och tankeförmåga eller att personen verkar ha en depression eller
annat behandlingsbehov
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
3
Deprimerad?
Trött och/eller frusen?
Naturlig sorg?
Praktisk nöt att knäcka?
En stunds skön
sund återhämtning?
Vem vet utan
kommunikation?
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
4
2
2016-08-02
Vad ser ni, systrar?
Vad ser ni systrar, vad ser ni säj?
Tänker ni inom er, när ni tittar på mej:
”en knarrig gammal gumma, inte
särskilt kvick,
osäker om vanor, med frånvarande blick
som spiller ut maten och inte ger svar
när ni muttrar om henne som aldrig blir klar.
Som inte ser ut att märka vad ni gör
Och ständigt tappar käppen och inte ser sig
för,
Som viljelöst låter er göra som ni vill
Med matning och tvättning och allt som hör
till”.
Är det så ni tänker, när ni tittar på mej, säj.
Öppna ögonen systrar, titta närmare på mig.
Jag ska tala om vem jag är som sitter
här så still,
Som gör vad ni ber mig och äter när ni vill.
- Jag är ett tioårsbarn med en far och en mor,
Som älskar mig och min syster och min bror.
En sextonårsflicka, smäcker och grann,
Med drömmar att snart få möta en man.
En brud nästan tjugo – mitt hjärta slår en
volt,
Vid minnen av löften jag givit och håll’t.
Vid tjugofem – ännu har jag egna små,
Som behöver mig i hemmets lugna vrå.
En kvinna på trettio, mina barn växer fort
Och hjälper varandra i smått och i stort.
Vid fyrtio är de alla vuxna och alla flyger ut.
Men maken är kvar, och glädjen ej slut.
Vid femtio kommer barnbarn och fyller
vår dag,
Åter har vi småttingar, min älskade och jag.
Mörka dagar faller över mig, min make är
död.
Jag går mot en framtid i ensamhet och nöd.
De mina har nog att ordna med sitt,
Men minnet av åren och kärleken är mitt.
Naturen är grym, när man är gammal och
krokig,
Får en att verka en aning tokig.
Nu är jag bara en gammal kvinna,
Som sett krafterna tyna och charmen
försvinna.
Men inuti denna gamla kropp bor ännu en
ung flicka.
Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta.
Jag minns min glädje och min smärta,
Och jag älskar och lever om livet på nytt.
Jag tänker på åren, de alltför få som flytt
Och accepterar kalla fakta att inget kan
bestå.
Om ni ÖPPNAR era ögon, systrar, så ser ni
ej
Bara en knarrig gumma. Kom närmare, se
MEJ!
En dikt skriven av en gammal kvinna som inte såg ut att intressera sig för sin omgivning.
Hon satt mest och stirrade ut genom fönstret. Efter hennes död hittade man denna dikt bland hennes papper.
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
5
Mötets hjälpande möjlighet stärks av kunskaper om
depression m.m. – 1:a hjälpen-nivå, se
http://ki.se/nasp/mhfa-forsta-hjalpen-till-psykisk-halsa
• Sök, t.ex.: http://player.slideplayer.se/10/2848993/# - LMV 2004
+ aptit/viktnedgång
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
6
3
2016-08-02
Första hållpunkterna för samtalsstrategi
• Beakta återkommande frågan: är personen kognitivt intakt och vid sitt
normala medvetande? Svaret avgör förstås vilken vikt som ska läggas vid
personens utsagor och hur långt det kan bli ett ”samtal”
• Även om personen inte är att betrakta som klar och autonom: så är hen
ändå en person att ta in och förstå med sin historia
• I den utsträckning personen är cerebralt intakt (vilket gäller för en stor
andel): personens reflekterande över sig själv är kungsvägen att
mötas och kunna hjälpa precis som i mötet med personer i alla åldrar
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
7
Första hållpunkterna för samtalsstrategi
• Du behöver ”bemanna dig” (P-O Enquist!) och få din egen rädsla ”in
under armen” för att vara där och klara att ta in en medmänniskas
smärta, olust, tomhet, ångest och förluster
• Hon/han/hen kommer annars märka din förnekade rädsla och oförmåga
att stå ut med att möta deras lidande => risk att hen stänger/inte öppnar
(eftersom: du är inte öppen!)
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
8
4
2016-08-02
Övning - Vara här och nu
– stanna upp och samla dig med
medveten andning
När som helst är det egentligen möjligt att vara här och nu men när tankar
och känslor blockerar oss så behöver vi stanna upp och besinna oss – då
kan medveten andning vara till hjälp
Det behövs ingen särskild tid, plats eller särskilda arrangemang för det –
ett andetag kan räcka om det är allt du hinner!
För att underlätta lägg din hand, med helt eller lätt slutna ögon, mitt på
magen där du sitter, står eller ligger och se till att du tar medvetna andetag så
att handen lyfter sig vid inandning och sakta faller vid utandning. Ev. säger
du för dig själv HÄR på inandning och NU på utandning.
Gör detta här nu med slutna eller lätt slutna ögon i en minut.
2017-03-13
9
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
“When a person realizes he has been deeply heard, his
eyes moisten. I think in some real sense he is weeping for
joy. It is as though he were saying, "Thank God, somebody
heard me. Someone knows what it's like to be me”
“To be with another in this [empathic] way means that ….,
you lay aside your own views and values in order to enter
another's world without prejudice. ….. be done by persons
who are secure enough in themselves that they know they
will not get lost in … (the) world of the other, and that
they can comfortably return to their own world ….
Perhaps this description makes clear that being empathic
is a complex, demanding, and strong - yet subtle and
gentle - way of being.”
― Carl R. Rogers, A Way of Being
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
10
5
2016-08-02
Vårt ledarskap i mötet hänger på vår villighet och förmåga
att vara medmänniska (ett ”vi - du och jag”)
Självkännedom - självmedvetenhet
som både grund för och ömsesidigt utvecklingsbart med
Perspektivtagningsförmåga
som kan tränas
Empatisk förmåga
som kan tränas
Kommunikationsförmåga
som kan tränas
I praktiken lyssnar man så att den hjälp/vårdbehövande kan ge sin
berättelse/bild – man tar in personen - och man talar så att den
hjälpbehövande kan ta in en själv, att man vill och vågar höra
Dessa utvecklingsbara förmågor bildar grund för hur vi bygger allians i
vårdrelationen (och andra relationer 😊)
2017-03-13
11
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
Ledarskap för samtalskompetens –
för individer och verksamheter
1. Ha koll på det förvirrande behovet att vilja gilla eller bli gillade eller inte (👍
👎)
– ha acceptans och förståelse för att personen upplever som den gör - känslor,
upplevelser, ärligt uttryckta, kan inte ifrågasättas som sådana
– tankar och beteenden bekräftas (”valideras”) som ”legitima” i sig
(vi ”gör inte personen fel”)
– samtidigt låtsas vi inte som att vi ser världen på samma sätt eller, vi undanhåller inte
att vi inte godtar tolkningar och beteenden som är destruktiva eller inte hjälpsamma
– hjälpråga: ”hjälper det dig att se det så/göra så här”
2. Se dig/er som ansvariga för samtalet och som ledare i rummet/sammanhanget
– går samtalet trögt så är det inte personens eller ditt ”fel” men bara du kan förväntas
göra något åt det
– personen har sitt ansvar, andra har sitt och du har ditt men bara du har din chans att
bidra till att den äldre och andra berörda tar sitt problemlösande
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
12
6
2016-08-02
Ledarskap för samtalskompetens –
för individer och verksamheter
3. Ha en riktning bortom din/er egna insats
– att möjligheter i livet finns för och i varje person och dess omvärld
– att tillståndet, isoleringen, passiviteten eller oron ska kunna brytas på någon väg
– att personen ska kunna informeras, motiveras och lotsas till behandling och vård
– att kunskap om och hjälp och stöd till personen ska hittas och understödjas hos
närstående - om de finns är de personens största resurs
– att ett samarbetande nätverk/en ”resursgrupp” av professionella och privata
personer ska skapas och hållas samman
4. Jobba på integriteten i förhållande till den hjälpbehövande i
– vad du/ni sagt att du/ni ska göra (och gör det i tid),
– i att göra vad du/ni vet att man bör göra och hur (och gör det i tid)
– samt i att göra vad personen eller närstående förväntar sig (uttalat eller outtalat)
(och göra det i tid) om det inte är så att du/ni funnit anledning och faktiskt sagt att du/ni
av angiven orsak inte vill eller kan det
– hjälptanke: ”hur hade jag själv velat ha det”
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
13
Mötet, berättelsen och
personens värden i livet
- grunden för allians, hjälp och behandling vid
psykisk ohälsa
Detta grundläggande - enligt beprövad erfarenhet och växande
forskning – är klokt att reflektera över och även öva sig i för att
utveckla sin empatiska närvaro (inåt/utåt) och därmed sin
möjlighet att svara an och hjälpa
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
14
7
2016-08-02
Mötet och berättelsen - hörnstenar
• Personen behöver få berätta sin berättelse och bli bekräftad i sin
upplevelse och problemlösning (dvs. om vi kunde krypa in i ...)
• Personen i nöd: kommer mer eller mindre att få kämpa med att du
inte är deprimerad/värdelös, att du hör till någonstans och att du är yngre
eller friskare (Rita Charon: Honoring the Stories of Illness)
• Våga fråga, våga höra, våga se: personens berättelse och personens
syn på livet inklusive dödsönskan/suicidtankar
• Vi får se upp: Depressiviteten och livsledan, känslor och tankar, måste
få finnas och uttryckas - inte undvikas, rådgivas eller övertygas bort (lätt
att personen får ökad press, skuld, värdelöshet)
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
15
Mötet och berättelsen - falluckor
• Var uppmärksam på automatiska tankar och tolkningar om personen och
problemet som ”poppar upp” oombett!
• Lär känna ditt behov att säga och göra saker som hjälpare eller behandlare
utifrån ditt eget behov istället för medmänniskans
• Lär känna ”rättningsreflexen” i dig
• Vi är lärda och vårdkulturen har ett ”må bra först”-fokus – fungerar
sällan på känslor, tankar/föreställningar, psykisk problematik
• Vi är lärda att leta definitiva svar, inte att undersökande ”leva i frågan”
• Vi är lärda att fixa/få bort problem – vilket sällan fungerar på den inre
verkligheten/upplevandet
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
16
8
2016-08-02
Vårdens delar, i en sexkant
– för en evidensbaserad minneslista
1. Mötet (= ”personcentrering”, se gpcc.gu.se)
dikten ”Vad ser ni systrar”; citaten av Carl R. Rogers, Sören Kierkegaards dikt
”Gör mötesdimensionen till obligatoriskt kompetensområde”, Andreen, J m.fl., Läkartidningen 41/2016
-
2. Berättelsen – ”Narrative Medicine”, (t.ex. Rita Charon); olika psykoterapier, på olika sätt;
samtalsmetodik och stödjande samtal i olika former, t.ex. Motiverande samtal, MI
3. Personens värden i livet – Vad hen levt för eller vill ha i livet (missas ännu ofta
men är en avgörande del i ACT, DBT, MBT och manualer för behandling av suicidalitet).
Understöd personen att den odlar, återtar eller skapar nya värden i livet/vardagen
– ”stöd att veta vad som betyder något för mig och att göra det som behövs av detta”.
4. Allians i relationen – Kan inte tränas el. ”riktlinjas” fram men byggs genom 1-3
- ”Suicidpreventionen kan bli evidensbaserad och effektiv”, prisbelönad artikel av Jan Beskow och Ullakarin
Nyberg, Läkartidningen, nr 12-13/2016
5. Hjälp – Problemlösning, information, fysträning, aktivering,”socioemokontakt”, go mat
6. Behandling – Hjälp att hitta till behandling, och sen stöd när den pågår
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
17
Sören Kierkegaard
”Om jag vill visa en människa till
ljuset
så måste jag först finna henne där
hon är och börja där.
Den som inte kan det kan inte
heller hjälpa någon.
För att kunna hjälpa måste jag
visserligen förstå mer än
vad den andre gör,
men först och främst måste jag
förstå det hon förstår.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan,
så beror det på att jag är mer
fåfäng än vis och egentligen vill bli
beundrad.
All äkta hjälpsamhet utgår från
ödmjukhet
och därför måste jag förstå att hjälpa
inte är att vilja härska
utan att vilja tjäna.
Den som inte kan inse detta kan inte
heller hjälpa någon.”
Om jag inte kan det så är min
kunskap värdelös.
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
18
9
2016-08-02
Att lära sig att samtala i svåra möten kräver
som allt: övning
• vi är otränade på svåra möten och på att samtala
överhuvudtaget
• för mötet med personen som inte ser möjlighet att leva vidare
blir vi naturligt rädda; rädda för den möjliga katastrofen;
rädda för att vara otillräckliga och, värst av allt, att kanske
ställa till något och bidra till en katastrof
• vår rädsla behöver vara medveten – vi behöver göra plats
för den – får den finnas så behöver den inte uppsluka och styra
oss
• om vi inte är förberedda på rädslan och ovissheten och inte
hanterar den så kommer vår närvaro och empati hämmas
och den självmordsnära sluter sig och vågar inte delge
oss något som vi inte verkar klara av att bära
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
19
En slutsats från behandlingsforskning
Klienter som söker psykoterapi söker emotionellt stöd och
bekräftelse samt hjälp med problemlösning och när man fått det
minskar motivationen att fortsätta det terapeutiska arbetet (varför man
ofta avbryter behandlingen efter 6-10 gånger)! (Brown &Jones, 2005)
Emotionellt stöd och hjälp med problemlösning kan alla ge i
någon mån!
Om inte jag tar samtal så vem? Om inte nu så när? Om inte här så var?
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
20
10
2016-08-02
Var beredd på att ta kontakt och gör det på lämpligt sätt
• Presentera dig och fråga ungefär ”hur har du det, hur mår du?”
• Berätta varför du tar kontakt, vad du tycker dig se, vad som bekymrar
dig som gör att du bryr dig; något i stil med t.ex. ”jag uppfattar att du
verkar orolig; att du drar dig undan; att du inte deltar; att du blivit så tyst;
att du inte är dig lik; att du grubblar; att du säger att du inte orkar mer; att
du säger att du inte duger något till/är värdelös; att du inte äter” – ”har jag
rätt på något sätt”
• Om den äldre inte vill tala, erbjud och ordna att hen kan kontakta dig och
säg också att du kommer att komma tillbaka.
• Tänk på att ordna och avtala lämplig tid och plats, avskildhet, gärna vid en
aktivitet som fika eller promenad
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
21
Var beredd att ta kontakt och gör det på lämpligt sätt
• Se till att personen hör och om synen är nedsatt att den kan, om den vill, få
fysisk kontakt eller närhet utöver ett vanligt handslag
• Om personen accepterar, få en första ögonkontakt som du sen håller med
vägledning av personens önskan/tolerans så att det inte blir ett
uppfordrande tittande eller stirrande
• Sitt om personen sitter eller ligger, stå om den vill stå – lätt vinklat bredvid
varandra på avpassat avstånd (känn av personens tolerans för fysisk närhet)
i en gemensam utblick mot nuet och framtiden!
• Be om lov att få fråga saker och ge sammanhangsförklaring varför du frågar
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
22
11
2016-08-02
Det gäller alltså att ”knuffa” sig över tröskeln i
svåra samtal och att prata om självmordsrisk
Som hjälp kan vi tänka på Salutogenes-forskningen (Antonovsky 1987) som pekar
ut vad vi behöver fokusera och göra när vi ger en medmänniska hjälp, nämligen
att vi stödjer personen att hitta kontroll i sig själv och KASAM (känsla av
sammanhang) i:
•Begripligheten i den omedelbara tillvaron för personen (”hur är det, vad har hänt,
vad är det värsta, hjälp mig att förstå vad du menar att du inte ”orkar mer”?”) = 1.
Empati, emotionellt stöd och bekräftelse
•Hanterbarheten i den omedelbara tillvaron för personen (”vad skulle göra livet
möjligt/lättare just nu, vad behöver du just nu och hur kan du ta tag i/få hjälp att
ordna omständigheter som öppnar för det du behöver/för något av det?”) = 2.
Hjälp till problemlösning
•Meningsfullheten i den omedelbara tillvaron för personen (vad är det som du vill
leva för/vilket liv/vilka värden?”) eller (”vad finns som gör att du inte har tagit livet
av dig”) = 3. Personens värden i livet; ger grunden och ingången till 1 och 2
23
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
Övning - Föreställa sig möte och samtal
med en suicidal person
Besinna tyst för dig själv i en minut situationen (slut ögonen
eller rikta blicken på en punkt framför dig):
Du har uppmärksammat att någon kan vara suicidal och att du
behöver ta ett samtal med hen.
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
24
12
2016-08-02
”Prata om det” – om det svåraste
Vi behöver se till att alla kan prata om och ställa frågor (öva!) om suicidrisk och
fråga vidare till aktuell 5-gradig nivå med sina ord dvs. nivåerna:
1. Har du tänkt att det vore bättre att du vore död?
2. Har du övervägt att ta ditt liv eller att skada dig själv?
3. Har du funderat över hur du skulle göra för att ta livet av dig/skada
dig själv?
4. Har du någon gång varit nära att ta ditt liv eller gjort
självmordsförsök? Vilken metod tänkte du använda/använde du?
5. Har du gjort aktiva förberedelser för att ta ditt liv/skada dig?
Nej-svar på 1-2 innebär låg risk om personen svarat sant/går att lita på i frågan. Jasvar leder till att man frågar vidare och att personens suicidrisk behöver följas upp
och vid svar ja på fråga 5 behöver akuta åtgärder vidtas.
(Modifierad efter WHOs frågeschema)
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
2017-03-13
25
Övning - Att tala om självmord
• i par, ta 3 min och ställ frågor på ditt sätt om synen på livet, om
självmordstankar och metoder, tidigare försök och planer och
aktuella planer till en bänkgranne som spelar mer eller mindre
akuta självmordsavsikter,
(ev. stöd i WHOs fem frågor på föregående bild)
• byt roller
• efter sex minuter återkoppling till varandra eller i gruppen
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
26
13
2016-08-02
Att klara svåra möten och att ge stöd –
stöd för det finns i en välkänd
forskningsbaserad modell
Motivation i Motiverande samtal (MI, Rollnick S. 1995) uppstår i
samarbete för livet som skapas av:
- Acceptans, empati för personen
- Välvilja, omsorg om den andres välmående – den andre som
kunde vara jag
- Framkallande, genom kommunikation, av personens egna
ställningstaganden för förändring/handling utifrån dess
värden i livet
Kommunikationens innehåll: Samtal om Mål/problem ger
Förändrings-prat om den Framtid personen vill se vilket ger
Handling/Förändring med Beslut/Planering, vad, när, vem, hur?
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
27
Övning – Att samtala med personer med
suicidalt beteende
I par, ha ett djupare rollspelssamtal i 5-7 minuter och byt sedan rollerna
en självmordsnära och en hjälpare. Samtala utifrån:
1. Man leder samtalet utifrån Tre Faser i samtalet (som stöd tänk på frågorna i bilden om
Antonovskys triad):
• A. Personen får berätta om sina problem och sin smärta, orsaken till att hen har tankar om
att inte leva, skälen till suicidalt beteende
• B. Samtalsledaren ber personen om lov att få utforska vilka skäl för att leva som hen har
• C. Personen får skapa en handlingsplan som bidrar till att säkra situationen, inklusive
att avbryta och förhindra förvärrande eller självskadande beteenden, och som bidrar
till att personen handlar och problemlöser utifrån och i riktning mot sina värden i livet
2. Med Kommunikationens tumregel som stöd (enl. Motiverande samtal) BÖRS:
Bekräftelser + Öppna frågor + Reflektion + Sammanfattningar
3. Man ger då emotionellt stöd och bekräftelse (begriplighet), hjälp till problemlösning
(hanterbarhet) och bidrar till livslusten (meningsfullhet)
28
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
14
2016-08-02
Samtalsverktyget B-Ö-R-S
Bekräfta
Öppna frågor
Reflektera
Sammanfatta
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
29
Bekräfta
• Ta kontakt och presentera dig
• Föreslå samtal, gärna med aktivitet
• Visa att du bryr dig och att du vågar lyssna
• Koncentrera dig på att lyssna och att agera lugnt
(utåt, inuti har du kontakt med ev. rädsla)
• Skapa ett säkert utrymme och be personen berätta
• Lyssna i första hand, låt det även få bli tyst
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
30
15
2016-08-02
Bekräfta
• Samtalet behöver inte bli som du tänkt dig
• Det går att börja om – arbeta för att skapa allians
• Tydliggör vad som får dig att ta kontakt
• Be om lov att fråga saker, särskilt känsliga
• Var beredd på att bli avvisad och på att backa och att den
nödställde äldre har fysiska rädslor och obehag, ångest,
ser sig som värdelös eller kränkt
• Stå för hopp och möjligheten till hjälp
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
31
Bekräfta
• Grunda dig i och uttryck dina värderingar:
– alla har ett värde, en funktion
– du vill att personen ska leva
– livet, tills det tar slut, ska vara möjligt för
personen, med hjälp, behandling och fortsatt
problemlösning
– andra får hjälp och många har eller har haft
liknande känslor och tankar
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
32
16
2016-08-02
Öppna frågor - bjuder in till att
berätta
• Fråga om lov att få ställa känsliga eller svåra frågor
• Ställ öppna frågor:
– Vad har hänt? Hur känns det? Vad är det värsta för dig?
Vad tänker du nu? När blir det så här för dig? Vad tror du
att du behöver? Hur kan du få det?
• Visa att du accepterar personens upplevelser och
tankar även om du inte godtar alla hens förklaringar
eller handlingar/brist på handlingar
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
33
Reflektera det personen berättar
• Reflektera genom att återkoppla vad du hört/förstått
med personens egna ord
• Se upp med fällan att säga eller föreslå saker för att
personen ska må bättre
• Försök inte lösa personens livsproblem
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
34
17
2016-08-02
Sammanfatta
• Sammanfatta samtalet
– vad personen berättat om oro och psykisk smärta
– om svårigheter att hantera och stå ut med livet
– om vad som är värdefullt i personens liv
• Sammanfatta om/vad personen beslutat
– göra mera av eller börja på med som ökar vardaglig
aktivitet
– minska eller sluta med som förvärrar tillståndet eller är
självdestruktivt
– om att söka eller ta emot professionell hjälp
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
35
Våga fråga om självmordstankar!
• Utan frågan kommer de flesta aldrig våga berätta
om sin suicidalitet
• Om självmordstankar eller självmordsplaner
framkommer se till att lotsa rätt
• Allt tal om suicidalitet måste tas på allvar – det
finns inga tillgängliga sätt att förutsäga vem som
verkligen kommer göra suicidförsök
• Lova aldrig att hålla självmordstankar hemliga
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
36
18
2016-08-02
Lotsa rätt vid depressivitet
• Om någon behöver mer än ditt medmänskliga stöd
– Erbjud dig att kontakta annan hjälpare/anhörig
– Erbjud dig att följa med eller ringa till vård
– Informera och samarbeta med närstående om det går
• Om ditt medmänskliga stöd verkar tillräckligt
–
–
–
–
–
Bestäm att ni samtalar igen inom kort
Var noga med att hålla ditt ord
Meddela direkt om du inte skulle kunna hålla en tid
Håll gärna kontakt per telefon i mellantiden
Inge hela tiden hopp
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
37
Sammanfattning
• När det visar sig att någon har problem
– Ställ frågor som öppnar upp för att höra berättelsen
• När det visar sig att någon har tappat livslusten
eller är depressiv
– Bekräfta personens upplevelse med BÖRS:
Hur ser personen på livet, sig själv och framtiden?
Vad gör livet svårt att uthärda? Vad är viktiga värden i livet?
• Stöd personen att ta små steg
–
–
–
–
2017-03-13
för att säkra sig själv när det gäller riskbeteenden
stärka sig i att ta hand om sig och vardagen - problemlösning
Informera närstående
Om det verkar behövas, informera om, motivera till och hjälp till att
söka behandling
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
38
19
2016-08-02
Suicidfrågan måste in i fokus generellt – för äldre
är den mindre värderad ju äldre grupp vi betraktar
- Självmordstalen bland äldre har inte fallit nämnvärt efter
millenieskiftet och ligger högst tillsammans med gruppen 45-64
år (med en högre könskvot män/kvinnor, runt 3)
- Självmordstalen i den växande gruppen 85+ är allra högst
och där är det männen som ligger mycket högt, uppåt 2,5
gånger högre än risken i hela befolkningen, med en högre
könskvot 4-6 (olika år) jämfört med 2,5 i hela befolkningen
- Suicidala äldre gör färre självmordsförsök = har en hög
dödlighet i suicidala handlingar – ungefär 1,5 försök per
självmord jämfört med uppskattade 10 för hela befolkningen
(upp till 20 för ungdomar/flickor)
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
39
Suicidfrågan måste in i fokus generellt – för äldre
är den mindre värderad ju äldre grupp vi betraktar
- Vi måste ha för ögonen att för gruppen 65+ är förlust av en
livskamrat, pensionering eller utanförskap där ens professionella
eller personliga kompetens och deltagande inte längre
efterfrågas, ensamhet, allvarlig sjukdom eller autonomitapp
(t.ex. inkontinens), depressionsförekomst som tycks öka och
ligger högst av alla åldrar, substansbruk (fr.a. alkohol) som tycks
öka (särskilt kvinnor), glesbygdsboende, ekonomisk utsatthet
och manligt kön faktorer, enskilt eller i kombination, som gör
att vi måste vara observanta när någon av dessa faktorer
tillstöter eller personens beteende förändras samtidigt som
den kämpar med dessa existentiella utmaningar
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
40
20
2016-08-02
Självmordsfrågan
Jan Beskow: ”Myterna
• att självmordsfrågan skulle vara en expertfråga,
• att självmord inte kan förebyggas och
• att självmord inte ska nämnas
måste raseras om framsteg ska kunna ske.
Alla måste hjälpa till.”
Utbildningsmaterialet om äldre, ”När himlen är nära …”, Filmer och
handledning, beställs från Suicidprevention i Väst, 031 - 775 79 77,
[email protected]
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
41
Här kan den äldre som mår dåligt
få hjälp
• Akut läge: SOS-Alarm 112
• Genom 1177, vårdcentraler eller
akutmottagningar
• Psykiatrisk klinik eller akutmottagning
• Minds Äldretelefon 020-22 22 33
• Minds självmordslinje tel 90101 eller chatten
• Nationella hjälplinjen, tel 020-22 00 60
• Kom ihåg att samarbeta med närstående!
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
42
21
2016-08-02
Tack för mig!
2017-03-13
Johan Andreen, spec.läk i psykiatri och bup
43
22
