Om bemötande och personer med funktionshinder

advertisement
Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv
Familjeliv och föräldraskap
Skola – utbildning
Arbetsliv och sysselsättning
Utvecklingsstörning och föräldraskap
Boende och fritid
Om bemötande och personer med funktionshinder
Framtida utmaningar
Funktionshinder och identitet
Identitetstillhörigheter - om intersektionalitet
www.gu.se
Familjen
• Att få ett barn med funktionsnedsättning innebär en lång
individuell anpassningsprocess.
• Upptäckten av en svår sjukdom eller en
funktionsnedsättning hos barnet innebär en kris.
Föräldrarna famlar efter stöd och efter nya kunskaper.
Berit Lagerheim(1994)
www.gu.se
Sorgearbete
• Gurli Fyhr (2006) har lagt grunden för den i Sverige nu
vedertagna uppfattningen att det för föräldrar med ett
funktionshindrat barn snarare handlar om kronisk sorg
än om en akut kris. Föräldrarna kan också ha
skuldkänslor för att de känt sorg och inte glädje över sitt
barn.
www.gu.se
Krisens förlopp och symtom
• Chockfasen
• Reaktionsfasen
• Bearbetningsfasen
• Nyorienteringsfasen
Johan Cullberg(1994)
www.gu.se
Vad kan vi göra för föräldrarna?
• Lyssna på föräldrarna
• Lagom anpassade krav
• Möjlighet att påverka situationen
Berit Lagerheim(1994)
www.gu.se
Skola och utbildning
Den nya särskolegenerationen
• Under åren 1994-2006 har elevantalet i särskolan ökat
med 100% (Skolverket 2006). Forskningen visar att
ungdomar med utvecklingsstörning som går, eller har
gått i särskola representerar en mycket heterogen
grupp. Ibland kallas den här andelen elever som
representerar själva ökningen för ”den nya
särskolegenerationen”. Många önskar sig ett liv utanför
omsorgen.
www.gu.se
En pedagogisk utmaning
• Den ideologiska utvecklingen och att fler kategoriseras
som utvecklingsstörda har bidragit till att arbetet med
personer med utvecklingsstörning är mer komplext än
tidigare. Det handlar exempelvis om att –
 Hitta adekvata pedagogiska metoder
 Inkluderande skolgång
 Förbereda dem för ett liv efter skolan
www.gu.se
Arbetsliv och sysselsättning
• I den nationella handlingsplanen för handikapp- politiken
(Prop 1999/2000:79) står:
• Att kunna delta i arbetslivet, och få sin försörjning
genom eget arbete har stor betydelse för människors
delaktighet och självbestämmande. Målet är att
funktionshindrade personer skall ha samma möjligheter
som icke funktionshindrade att delta i arbetslivet. Det
förutsätter att eventuella hinder undanröjs eller minskas
och att kompensatoriska insatser vidtas för att minska
ojämlikheter mellan människor med respektive utan
funktionshinder. (s.118-119)
www.gu.se
Arbete och sysselsättning
• Arbete är en viktig del i människors identitet. Det vi
arbetar med säger något om vilka vi är, samtidigt som
det ger tillgång till sociala nätverk och social status.
Våra politiska intentioner är också att göra människor
delaktiga i samhället och att förhindra att människor
hamnar utanför.
Ineland, Molin & Sauer(2009)
www.gu.se
Sökande efter normala livsmönster och ett
liv som andra
• Ny forskning visar att personer med intellektuella
funktionsnedsättningar ofta har en strävan att komma
bort från ”det avvikande” och ”det annorlunda”. Det
handlar ofta om ett sökande efter en socialt accepterad
roll inom familjen, en yrkesroll- ett jobb att gå till
och/eller en social gemenskap (Antonsson 2003; Szönyi
2005; Larsson 2006).
www.gu.se
Vägval efter skolan –
lönearbete eller daglig verksamhet?
• Ett tryggt och tillrättalagt omsorgsideal
eller
• Ett mer frigörande ideal?
www.gu.se
Tre perspektiv som är viktiga att förhålla sig
till i bedömningar av familjens situation i sin
helhet
• Ett barnperspektiv
• Ett föräldraperspektiv
• Ett samhällsperspektiv
Ineland, Molin & Sauer (2009)
www.gu.se
Boende och fritid
• Ny forskning lyfter fram bostadsmiljöns centrala
betydelse för människors upplevelse av delaktighet och
tillhörighet
(Paulsson & Ringsby-Jansson 2008).
”Ingen annan enskild faktor har så stor betydelse för
känslan av identitet som att ha en egen bostad” (SOU
1991:46, s. 240)
www.gu.se
Om bemötande och personer med
funktionshinder
• Förhållandet mellan personer med utvecklingsstörning och
olika personalgrupper kan kännetecknas av asymmetri. Det
finns en ständigt närvarande balansgång mellan socialt ansvar
och respekt för den enskildes självbestämmande och
integritet.
• Professionsetik och bemötande
Bemötande kan sägas vara ett sätt att utöva moral på.
Etiken kommer till uttryck då vi tänker och reflekterar över
moralen.
Ineland, Molin & Sauer(2009)
www.gu.se
Utvecklingsstörning och identitet
• Samma mönster som hos andra människor
• Däremot påverkas identiteten hos personer med
utvecklingsstörning av en rad olika omständigheter (se t.ex.
Bakk & Sommerström 1993; Liljeroth 1976).
Begåvningen
Beroendet
Tillkommande funktionsnedsättningar och hinder i strävan efter
självständighet
Svårigheter att uttrycka sig verbalt och motoriskt under uppväxten
Det omfattande beroendet av föräldrar och olika omsorgsgivare
Negativa erfarenheter av interaktion med andra i skolan och på fritiden
www.gu.se
Identitetstillhörigheter – om intersektionalitet
Ur ett intersektionellt perspektiv skaffar vi oss uppfattningar om olika
identitetstillhörigheter, såsom funktionshinder, ålder, kön, sexualitet
och etnicitet, inte var för sig, utan sammantaget om en persons
sociala position.
Ineland, Molin & Sauer (2009)
www.gu.se
Avslutningsvis
• Hur ser våra föreställningar om personer med
funktionshinder ut?
• Som ett socialt problem, och då som brukare till
välfärdsstaten?
• Eller som en del av normalvariationen i samhället?
www.gu.se
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards