Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta
Professor Peter Strang
Karolinska Institutet
SSH och RaH
Professor Peter Strang
Hur vanligt är smärta vid cancer?


Vid diagnostillfället: 10-40%, ofta lätt smärta
Botbar cancer under behandling:



Spridd cancer under tumörspecifik behandling



Cirka 20-50%, delvis behandlingsrelaterat
Ofta lätt- måttlig smärta
Cirka 20-70% (beror på cancerform)
Ofta måttlig (-- svår) smärta
Palliativ vård – döendefasen


70-- >90% är opioidkrävande (morfinpreparat)
Måttlig– svår -- mycket svår
Professor Peter Strang
Hur många kan göras smärtfria?

Även vid de svåraste fallen kan >90% göras
smärtfria/nästan smärtfria





”Alltid” i vila
Många gånger även vid rörelser
Bara cirka 50% får denna hjälp i sjukvården i stort
Situationen är likartad i västvärlden
Behandlingen misslyckas om man inte beaktar att


80% har två eller flera olika smärttyper
Inte ens morfin fungerar alltid – det behövs annat
Professor Peter Strang
Smärttyper, exempel på problem

”Vanlig” (nociceptiv) smärta:

Molvärk – paracetamol, morfinpreparat

Rörelseutlöst inflammatorisk smärta: anti-inflammatoriska
medel, kortison, strålbehandling, ortopedi kan krävas


Buksmärtor: molvärk eller kolik? Kräver olika behandling!
Nervsmärtor: svarar ibland inte alls på morfin!!
Professor Peter Strang
Var finns cancerpatienterna?

Botbar cancer (tidig behandlingsfas)


Spridd cancer (sen behandlingsfas)


Oftast på specialistkliniken (onkologen, kirurgen, ÖNH,
lungkliniken, gyn osv)
Ofta onkologklinik
Palliativ vård / döendefasen

Specialiserad palliativ enhet

Kommunens särskilda boenden

Ytterst sällan i det egna hemmet med primärvård
Professor Peter Strang
Döendefasen

Avancerad (palliativ) hemsjukvård (ASIH, SAH, PAH)





Palliativ slutenvård (vårdplatser, ”hospice”)




Cirka 25 enheter inom SLL / > 900 platser i hemmet
Dygnet-runt vård
Alltid kompetent läkare i teamet
Klarar ”allt” i hemmet utom röntgen och kirurgi
Sviktplatser och förutsättning för ASIH
När problemen är komplexa och hemmet inte är ett val
Fr.a. av psykosociala skäl (anhöriga sviktar)
Kommunens särskilda boenden



Vid stillsam sjukdom, trots döendefas
Äldre patienter
Smärtkompetensen ofta bristfällig
Professor Peter Strang
Utbildning




Läkarutb: Idag mindre än 1 dags katedral
undervisning om klinisk smärtbehandling
Sjuksköterskeutb: betydligt bättre
Fortbildning: ibland för sjuksköterskor, sällan/ aldrig
för läkare
Redskap finns:



Personella resurser på palliativa enheter, smärtenh.
Designade smärtbasutbildningar (”Smärtgräns 2000”)
Läromedel (Strang: Cancerrelaterad smärta 2003)
Professor Peter Strang
Tillräckligt med vårdplatser

Döendet kan inte ”planeras”

100% beläggning på en palliativ enhet innebär att vissa köar

Normala svängningar förekommer

Vintertid 1-2 veckors kö till palliativ vård

Cirka 20% hinner dö i kön – på fel vårdnivå

På sommaren ibland 4 veckor, eller att enheter
överhuvudtaget inte tar nya pat.

Pat. blir kvar på högspecialiserade platser
Professor Peter Strang
Vad kan beställarna göra?

Kräva att rutiner finns och redovisas




Finns vårdprogram som revideras årligen?
Finns tillgång till smärt/palliativ konsult?
Finns plan för smärtfortbildning?
Kräva nyckeltal





Andel smärtfria/nästan smärtfria (VAS 0-2)
Medelsmärta
Andel med smärta VAS <4
Hur många i personalen har smärtutbildning?
Antal smärtombud på enheten?
Professor Peter Strang
Smärt/palliativt problem inom SLL



Slutenvårdsplatser finns ofta på geriatriska kliniker
med åldersgräns på 65 år
Vem skall ta hand om yngre döende cancerpatienter,
dvs under 65 år??
Finns det/skall det finnas någon ”motor” som
fungerar som palliativt kompetenscentrum inom
SLL?
Professor Peter Strang