L E K T I O N 3 : Historien bakom och utvecklingen av krigets lagar Krigets lagar hör till de äldsta delområdena inom internationell rätt. Den universella internationella rätten började man bygga upp först i mitten av 1800-talet. Diverse oskrivna regler för att begränsa de skador krig orsakar har funnits i alla tider. Den humanitära idén är alltså urgammal, även om dess betydelse har varierat i olika tider och kulturer. Lektion 3: HISTORIEN BAKOM OCH UTVECKLINGEN AV KRIGETS LAGAR 20 Även krig har regler. L E K T I O N 3 : Historien bakom och utvecklingen av krigets lagar MÅL • Eleverna förstår att människor i alla tider har strävat efter att begränsa krigföring. • Eleverna får ett begrepp om att de soldatregler som gäller i dag är en följd av en historisk utveckling. • Eleverna får information om Genèvekonventionernas historia och utveckling samt lär sig hur man har försökt reagera på de nya utmaningar som dagens krigföring för med sig genom att utveckla konventionerna. Historien erbjuder flera exempel på hur man har önskat begränsa bruket av våld för att förhindra onödigt lidande och förödelse. Olika regler uppkom när samhällen i nära umgänge med varandra småningom började observera vissa formaliteter i sin krigföring. Ofta formades reglerna för krig enligt religiösa och traditionella ritualer. Det kunde till exempel vara förbjudet att strida medan religiösa ceremonier pågick. Reglerna förbjöd ofta dödandet av krigsfångar och skyddade kvinnor, barn, åldringar och präster. Vissa grupper av människor, såsom budbärare, hade skyddad ställning i krig och som tecken på det bar de till exempel en grön kvist eller ett vitt kläde. Strider på vissa skyddsplatser eller heliga platser kunde vara förbjudna. Man ville också begränsa krigföringen av imageskäl. En regent kunde vilja verka upplyst för att signalera att hans stat var ett civiliserat samhälle. Till exempel det forna Persiska rikets storkungar var kända för sin humana krigföring. Kyros II gav order om att sårade fiender skulle få lika god vård som de egna soldaterna och att besegrade folk skulle få behålla sin egen religion. Även i Bibeln och Koranen finns talrika anvisningar för krigföring. De uppmanar läsaren att först erbjuda motparten fred. Reglerna förbjuder bland annat förstörelse av palmer och vattenställen samt förgiftning av vatten- och livsmedelsförråd under krig. Den oskrivna sedvanerätt som reglerade väpnade konflikter ersattes småningom med diverse mer eller mindre detaljerade avtal. De här avtalen var i allmänhet i kraft bara under en viss strid eller en viss konflikt. Krigets lagar varierade också enligt rådande moraluppfattning och kultur. KOMMITTÉNS BILDARKIV Tidiga lagar i krig Röda Korset verkar nuförtiden i 186 olika länder Henry Dunant och Minnen från Solferino Under 1800-talet blev krigen allt mer förödande och arméerna större. Vården av sårade soldater hade inte på långt när utvecklats i samma takt som förstörelsekraften och fler soldater dog på grund av brist på vård, i epidemier och av svält än av egentliga krigsskador. Enorma förluster i krig tvingade staterna att se sig om efter nya sätt att minska förödelsen. Redan i början av 1800-talet började man diskutera ett multilateralt avtal för att trygga sjukvårdens oantastlighet i krig. Lösningen fann man efter mitten av 1800-talet. I den spelades en viktig roll av en ung schweizisk affärsman, Henry Dunant. På en affärsresa år 1859 anlände Dunant till byn Solferino söder om Gardasjön. I närheten av byn hade man precis utkämpat en av seklets blodigaste strider, ett slag som ingick i det italienska frihetskriget och som stod mellan Österrike på ena sidan och Frankrike och Italien på den andra. I slaget deltog 300 000 man och av dem hade 40 000 stupat eller blivit sårade. Under de närmaste veckorna omkom lika många till i diverse epidemier. Kaoset i Solferino var totalt. Chockad över det han hade sett glömde Dunant bort sin affärsresa och började organisera frivilliga att bistå de sårade. LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER Om sina erfarenheter skrev Dunant en bok, Minnen från Solferino, som publicerades år 1862. För boken intervjuade han deltagare i slaget. I Minnen från Solferino föreslår han att det i alla länder grundas en frivilligorganisation som hjälper till med sjukvård under krig och att vården av sårade tryggas genom internationella avtal. Boken skickade han inför julen till kungligheter, ledande militärer, tidningar, vetenskapsmän och författare runt om i Europa. Dunants tankar fick snabbt gensvar. Redan år 1863 grundades i Genève en femmannakommitté för att fundera på möjligheten att grunda den biståndsorganisation som Dunant hade föreslagit. Idén utvecklades några år senare till Internationella rödakorskommittén. Den rödakorsideologi som Dunant skapade har 150 år efter slaget vid Solferino spritts över hela jordklotet. I hela 186 länder finns ett Röda Korset eller ett Röda Halvmånen som på frivillig basis bistår människor i behov av hjälp. Genèvekonventionerna blir till Inspirerad av den nygrundade kommittén kallade den schweiziska regeringen samman en diplomatkonferens år 1864. I konferensen deltog 16 stater. De godkände Genèvekonventionen till förbättring av sårade militärers vård i fält. Genèvekonventionen av år 1864 skapade grunden för krigets lagar i modern tappning. Konventionen ålade staterna att sköta om sårade och sjuka soldater utan diskriminering. I konventionen ingick också bestämmelser om respekt för sjukvårdspersonal, -transporter och -utrustning samt om att dessa skulle märkas med ett emblem som var ett rött kors på vit botten. Sedan dess har krigets lagar utvecklats stegvis. Ofta har regler uppkommit först efter att de verkligen skulle ha behövts. Med tiden har den humanitära rätten utvidgats till att inte bara skydda sårade och sjuka utan också andra grup- Även krig har regler. 21 L E K T I O N 3 : Historien bakom och utvecklingen av krigets lagar / uppgifter per av människor, som krigsfångar och civila. Genom utveckling av Genèvekonventionerna har man strävat efter att svara på ett ökat behov av humanitär hjälp som en följd av nya vapenformer och konflikter. Vissa väpnade konflikter har omgående påverkat utvecklingen av krigets lagar. I första världskriget användes till exempel giftgaser och antalet krigsfångar var stort. Båda tillämpningarna begränsades genom avtal åren 1921 och 1925. (Se bilaga 1: Utvecklingen av avtalen inom den humanitära rätten.) I andra världskriget var antalet civila offer redan lika stort som antalet militära offer. En följd av det var godkännandet av den fjärde Genèvekonventionen om skydd av civila år 1949. Röda Kors-idén fick sin början från slaget i Solferino år 1859. Krigets lagar kompletteras Genom att utveckla krigets lagar har man under 1900-talets slut strävat efter att svara på de nya utmaningar som väpnade konflikter har fört med sig. I stället för mellanstatliga krig är konflikterna allt oftare strider mellan olika etniska grupperingar eller angrepp som är förknippade med terrorism. Som en följd av utvecklingen inom modern vapenteknologi har den internationella humanitära rätten utökats med protokoll om bland annat förblindande laservapen, personminor, miljöteknologi och väpnade konflikter till sjöss. Kränkningarna av krigets lagar under 1990-talet, konflikterna i det forna Jugoslavien och folkmordet i Rwanda har ökat intresset för folkrätten i krig och dess principer. Delvis som en följd av de här tragedierna FN:s säkerhetsråd grundat domstolar som också har banat vägen för en internationell brottmålsdomstol. Den internationella brottmålsdomstolen inledde sin verksamhet år 22 Även krig har regler. 2002. Den är den första permanenta domstolen i världen som behandlar krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Domstolen har jurisdiktion över alla krigsförbrytelser som har begåtts efter år 1998, vare sig de har ägt rum i internationella eller icke-internationella konflikter. (Mer om krigsförbrytelser och Internationella brottmålsdomstolen i Lektion 5.) Krigets lagar har under 2000-talet varit på tapeten i synnerhet i samband med det så kallade kriget mot terrorismen. I synnerhet USA har framfört nya tolkningar av krigets lagar och tillämpat dem på personer som tillhör terroristnätverket Al Qaida. Även tillämpbarheten av krigets lagar på anställda vid privata säkerhetsföretag som verkar i konflikter har väckt debatt. Många befarar att man genom att lägga ut försvarsmaktens uppgifter genom entreprenad till privata bolag försöker kringgå de begränsningar som finns inskrivna i krigets lagar. Som motvikt han man konstaterat att krigets lagar är bindande för alla parter och att entreprenadförfarandet inte avlägsnar statens ansvar för företagens handlande. I december 2005 godkände staterna ett tredje tilläggsprotokoll till Genèvekonventionerna som innebär att de gamla skyddstecknen det röda korset och den röda halvmånen utökats med ett emblem till, den röda kristallen. (Mer information om skyddsemblemen i lärarens faktalåda i Lektion 2.) Krigets lagar kompletteras ständigt på grund av utvecklingen inom vapenteknologin. Till exempel under 2000-talet har en omfattande debatt förts om begränsningar i användningen av klustervapen och en förhandlingsprocess inleddes år 2007 för att förbjuda vissa klustervapen. År 2008 resulterade processen i en konvention som förbjuder den del klustervapen.