• 09:30-9:45
Presentation
• 09:45-10:45 Normkritik, intersektionalitet
och vardagsrasism
• 10:45-11:00 Paus
• 11:00-12:00 Segregation och dess negativa
konsekvenser
• 12:00-13:00 Lunch
• 13:00-14:00 Hur ska vi jobba?
• 14:00-16:00 Barn och ungas delaktighet.
• 16:00-16:30 Utvärdering
2017-07-14
2
Vad är en norm?
2017-07-14
3
Nationalencyklopedin
• norm, det "normala" eller godtagna beteendet i t.ex.
en social grupp; konvention, praxis.
• norm, handlingsregel, påbud om hur man bör handla
eller om hur något bör vara beskaffat eller organiserat.
• Vem passar inte in i normen? Vilka konsekvenser har
det? Vissa normer begränsar människors
handlingutrymmen. Det är viktigt att synliggöra och
ifrågasätta dem.
–
–
–
–
2017-07-14
Fotboll-damfotboll?
Författare-invandrarförfattare?
Sjuksköterska manlig sjuksköterska?
Föräldrarna - de homosexuella föräldrar?
4
Normkritik
• En reaktion mot ”toleranspedagogik”= skapa ”förståelse”
för människor som diskrimineras, marginaliseras,
osynliggörs, förtrycks.
– Det leder inte till ett ifrågasättande av de mekanismer som leder
till maktojämlikheter
• Normkritisk pedagogik har inte fokus ”avvikare” eller
”offer” i ett sammanhang, utan på de normer och
strukturer som skapar dessa kategorier som avvikande,
annorlunda, problematiska.
• Synliggöra konsekvenserna detta har, för de drabbade, för
de privilegierade, för samhället.
– Heterosexuell/homosexuell/bisesuell? Vuxen/barn/äldre?
Svensk/invandrare? Vit/svart/brun? Ateist/kristen/muslim?
Man/kvinna?
2017-07-14
5
Att arbeta normkritiskt
• Synliggör och ifrågasätt normer vars konsekvenser är att vissa
individer eller grupper stigmatiseras, förtrycks, marginaliseras,
nedvärderas och begränsas i sitt handlingsutrymme.
• Synliggör den struktur som privilegier ingår i:
– Lättare att se normen när man är drabbad av den. Det kan ibland vara
svårt att se sina privilegier
– Att drabbas av en viss typ av förtryck innebär alltid att några andra är
privilegierade
• Synliggör hur maktojämlikheter är beroende av praktiker i
samhälleliga institutioner.
• Granska den egna positionen:
– Vilka benämningar använder jag?
– Vilka är mina privilegier?
– Vad kan jag göra? Vad kan vi göra?
6
”Vi och dem” som norm
2017-07-14
7
René León Rosales, fil. dr etnologi,
Mångkulturellt centrum
8
René León Rosales, fil. dr etnologi,
Mångkulturellt centrum
9
René León Rosales, fil. dr etnologi,
Mångkulturellt centrum
10
René León Rosales, fil. dr etnologi,
Mångkulturellt centrum
11
René León Rosales, fil. dr etnologi,
Mångkulturellt centrum
12
René León Rosales, fil. dr etnologi,
Mångkulturellt centrum
13
René León Rosales, fil. dr etnologi,
Mångkulturellt centrum
14
René León Rosales, fil. dr etnologi,
Mångkulturellt centrum
15
Intersektionalitet
2017-07-14
16
Intersektionalitet
• Fokus på hur olika former av diskriminerande normer
(maktordningar) samverkar i samhället.
–
–
Myntades av aktivister inom Black Feminism, för att möjliggöra en kritik av genusforskningens
uppfattning om kvinnor som "bara" kvinnor. Hon menade att det fanns andra faktorer som spelar in i
en diskriminering, exempelvis etnicitet, ålder eller klass.
Vissa maktordningar kan förstärka varandra.
• Undviker att rangordna identitetskonstruktioner,
fokus på den ömsesidiga påverkan.
• Vill inte reproducera och normalisera de gränser som
finns mellan identitetskonstruktioner.
• Det finns alltid hierarkier inom varje kategori, som är
effekter av samverkan mellan olika maktordningar.
2017-07-14
17
• ”Hur är det möjligt att skapa en berättelse om makt
och ojämlikhet som inte är förtryckande och
stigmatiserande?” (de los Reyes & Mulinari
2005:128)
• Synliggöra hur identitetskategorier alltid skapas
inom samhälleliga strukturer.
– t ex ”elev”, en position som skapas inom en
samhällelig institution med tydligt normerande ramar
och villkor, skolan.
• Undvika homogeniserande berättelser. ”Alla X är
sådana”.
• Peka på de likheter som finns i existensvillkoren
hos skilda kategorier, i stället för att enbart
fokusera skillnader. På så sätt motverkas
”atomiserande” berättelser.
Vardagsrasism
2017-07-14
19
Hur ens kropp bedöms i vardagliga
situationer
Jag har varit med om mycket, men jag vet inte om det är
rasism…Som på morgonbussen, och då har jag bara
bott i områden där det bor svenskar... Så åker man
med bussen, men ingen sätter sig bredvid en, de står
hellre upp! Och då undrar man, jaha, för jag luktar
inte illa, och jag ser inte jätteful ut… Eller som när
man går hem från krogen och det går någon framför
en, och de blir rädda… Och gamla tanter som
stoppar in väskan… Och går du in på ICA så följer
de efter dig, en sådan där vakt...
(Andreas, adopterad från Colombia)
2017-07-14
20
Alexander: Jag började gå ut i Stockholms
innerstad, på krogar. Det var jag och…en
invandrare plus ett stort gäng svenskar, men vi
fick aldrig komma in.
T: Fast dina vita kompisar kom in?
A: Ja, trots att de var ännu mer högljudda och
fullare, men vi fick alltid höra att det krävdes
medlemskort eller att vi hade fel byxor eller fel
skor.
(adopterad från Sri Lanka)
2017-07-14
21
Folk kunde säga neger-Fredrik… och det finns ju så många andra
sätt att förklara vem man är. Och så kunde det vara: ”Din
gamle neger”, ja du vet, idiotgrejer! Och skulle det ha varit
någon utomstående som jag inte har någon koppling till, då
hade det kanske blivit mer fysisk konfrontation, men när det
är någon man känner så kan man inte göra så mycket. Eller
kan, kan man, men då skulle man behöva slåss jämt!
(Fredrik, adopterad från Dominikanska republiken)
2017-07-14
22
Ni bor inte i Rinkeby, skärp er!
Berivan: Hon [deras lärare] kom till oss och vi får inte bryta … vi får inte bryta
Jasmine: Hon kommer till oss bara: ” Ni bor inte i Rinkeby, skärp er!”.
[---]
Rickard: Vad säger ni när hon säger så då?
Berivan: Det känns konstigt för först så
Jasmine: Det känns som hon försöker göra oss … svenskar!
Rickard: Ja …
Berivan: …Och inte bara det, hon säger rinkebysvenska, ja vad är det för fel på
Rinkeby?
Jasmine: Vad är det för fel på Rinkeby?
Berivan: Det är mångkulturellt, alltså det finns hur många språk som helst där, bara
för det alltså, och det går ju jättemånga här som är från Rinkeby sådär
Jasmine: Ok alla vet, Rinkeby det bor många invandrare där, men hon kan ändå inte
säga sådär!
2017-07-14
23
Segregation
och dess negativa effekter
2017-07-14
24
Vad vill du blir när du blir stor?
Atay: Jag vill bli polis.
René: Jag tror att du kommer att bli polis också. Men… Varför
vill du bli polis, förresten?
A: För att det är bra jobb, faktiskt. Det är bra jobb, jag tjänar
bra pengar.
R: Hm.
A: Det är bra jobb faktiskt, jag säger det är bättre än att sitta
och vara pizzabakare, och göra, alltså bilmekaniker, det är
tråkigt det där alltså förstår du? Du är polis, du sitter bara i
bilen. Du kör runt, om det händer någonting, du tar fast
han, du gör så hära [visar ett grepp]
(Atay 050601)
2017-07-14
25
René: Vad vill du arbeta med i framtiden?
Duan: [Suck ] Eyyy, jag ville bli pilot.
R: [Skrattar till] Ja?
F: jag kommer aldrig att bli det.
R: Varför inte?
F: Det är bara att plugga.
R: Ja. Men om du inte blir pilot, så vet du inte?
S: Om jag inte blir pilot, så vet jag inte.
R: har du inga andra planer?
S: Jag skulle vilja bli… typ, pizzasnubbe.
R: Hm
S: Göra pizzor.
R: [skrattar till] OK.
(Duan 050127)
2017-07-14
26
Materiella villkor
René: Och du sa att du inte var duktig, varför då?
Ted: Det, alltså, jag hinner inte lära mig hemma. Jag har tre små syskon, och sen jag måste
ta hand om dem.
(---)
R: Och du bor tillsammans med dina tre syskon?
T: Ja. För att i min mammas och pappas rum, alltså barnen, det passar inte. Och nu min
mamma sover inte bredvid min pappa, hon sover där jag sover, för mina småsyskon/
och ibland, jag brukar komma för sent till skolan, mina syskon brukar, alltså de brukar
gråta på natten och det. Jag brukar vakna, sen jag kan inte sova.
R: Hur gamla är dina syskon ?
T: Den äldsta han är två år, februari han blir tre. De andra de är ett år, augusti de blir två.
R: Är de tvillingar?
T: Ja. Det finns två tvillingar.
R: Och de gråter på nätterna.
T: Ja, alltså, typ en vaknar, typ sen jag kan inte sova en timme typ, sen jag sover, typ sen
Sara vaknar, sen [otydligt]. Så här, de turas om hela tiden.
(Ted 050118)
27
Försvinnande elever
• Under lunchen sitter jag med Lena. I slutet av lunchen
sätter sig även Kristina med oss, efter att ha ätit med
en grupp elever. Jag frågar om Jacky och Lucy, två
duktiga elever som detta år inte är kvar i klass 6b.
Kristina berättar att de har flyttat till andra skolor. Hon
säger att hon misstänker att det är därför att
föräldrarna vill slippa att de ska gå till Storskola nästa
år. Hon berättar också om en annan tjej, Michelle, som
har flyttat. Hon konstaterar att ”det är de driftiga som
lämnar skolan”.
(Fältanteckningar från 11 september 2004).
2017-07-14
28
R: … Hade du andra kompisar i fyran än nu? Umgicks du mer med and/ med någon?
M: Ja, Jacky, han har slutat.
R: Jacky, ja.
M: Och sen, Azzeza.
R: Vem är det?
M: Azzeza, en tjej, hon har också slutat. Och Michelle.
R: Michelle, ja.
M: Hon har slutat.
R: Kitty.
M: Ja, Kitty också.
R: Varför har de slutat?
M: Jag vet inte. Jag tror att Azzez/ att de inte lärde sig så bra.
R: Var det så att de inte lärde sig mycket, eller?
M: De säger det med skolan, den är dålig och sånt.
R: Sa de så?
M: Ja.
R: Ok. Vad tycker du då? Är skolan bra?
M: Ganska.
R: Och klassen? Vad tycker du om din klass?
M: [Otydligt], klassen är mycket bra.
(Mehmet 050118)
2017-07-14
29
Svensk = ordning
René: Kan klassen bli bättre?
Walter: Ja.
R: Vad skulle/ Vad skulle hända?
W: Typ om/ eller nej, det går inte att bli bättre.
R: Det går inte?
W: Vi har lärt oss från fyran till nu, så att vi kan stoppa/ alltså, att stöka och sånt, det
går inte.
R: Men det skulle, alltså, om det skulle gå, vad skulle hända?
W: … Alla skulle vara tysta, typ så där. Inte stöka som i klassen, typ, om det finns
svenneklass [otydligt] vågar inte röra på sig, alltså
R. Hur vet du det?
W: Jag har sett många klasser, mina kusiner har/ så här, då är det deras kompisar.
R: De berättar hur det är i svenneklassen?
W: Ja.
(Walter 050527)
2017-07-14
30
D: Hm… Nej. Mer som typ, invandrare.
R: Varför inte? Hur är svenskar?
D: Svenskar, de har ren svenska, typ… de har inget, typ, de har bara en språk.
Så de kan lära sig engelska snabbare, för dem är det bara en språk, så de
lär sig två språk samtidigt, du vet. Och för typ, mig, det kommer att dröja
för jag har två språk nu. Och för att kunna den tredje, det kommer typ
dröja. Och för dem, det går så där snabbt [knäpper med fingrana]
R: Just det. Hm. Hur är/ finns det andra skillnader mellan svenskar och…
D: Jaaaa
R: Hur är svenskarna?
D: Svenskarna, de är i alla fall tysta på lektionerna, typ, vad jag vet att de är
typ lugnare än vad vi är. Och sen, de sköter sig i alla fall…
R: Ok. Känner du, har du svenska vänner?
D: Jag har bara en. Han är inte hel svensk, han är hel/ eee finsk och svensk.
Men han, han sköter inte sig.
(Duan 050127)
2017-07-14
31
Riktig svenska
René: Hur tror du att det ska gå för dig på Storskolan?
Hassan: … Jag tror att det går bra, men Kärbospråket kommer att stanna. Alltså jag kommer att ha
Kärbospråket hela tiden.
R: Men varför är det fel? Eller varför är det dåligt?
H: … Alltså, de pratar inte riktig, riktig svenska.
(…)
R: Hur är, hur är svenskar då, hur är de svenska vännerna? Finns de en skillnad mellan de och
killarna här?
H: Nej… Killarna här?
R: Ja.
H: Ja.
R: Vad är de för skillnad?
H: Språket.
R: Språket.
H: Och de är, ja, språket. De är snällare också.
(Hassan 050112)
2017-07-14
32
René: [skratt] Är det skillnad mellan de där svenskar och…
Onur: [nickar]
R: Vilken skillnad finns det?
O: De, de pratar så här, eget språk. De pratar mer, så hära, svenska. Vi, vi kan inte så
mycket som de kan.
R: Hm. Har du ha/
O: Vi använder enkla sat/ meningar och sånt.
R: Hur vet du det?
O: Vi, man ser på orden och sånt.
R: Har du märkt det någon gång, när du har talat med dem?
O: Ja, det finns flera ord som kan betyda någonting. Och vi, vi tar det lätta alltid.
R: Hm. Kan/ alltså, det har hänt dig också? Det har hänt dig?
O: Ja.
R: När då? När?
O: Jag vet inte. När jag brukar prata med Kristina [otydligt]
(Onur 050601)
2017-07-14
33
Skör svenskhet
René: Är du född i Sverige?
Saman: Hm [nickar]
R. Har du svenskt pass?
S: Ja.
R. hur känn/ känner du dig svensk då, eller… hur känner du dig?
S: jag känner mig så här… ah, typ svensk.
R: Har du många svenska kompisar?
S: Nej. Jag tror inte jag har en enda.
R: Är det så?
S: Alltså, det bor inga svenskar här i Kärbo. Typ tre styckna. Fast de där vuxna.
R. Men, har du träffat svenska ungdomar?
S: Hm, många.
R: Hur är dem då?
S: De är, de ser snälla ut och det, schyssta.
(Saman 050512)
2017-07-14
34
Undervisning
När jag börjar hjälpa till, märker jag att det är vissa ord de har svårt för. En
fråga är till exempel: ”Vilka källor kan du använda för att hämta
information?”. Här tror eleverna i gruppen att det handlar om vattenkällor.
Någon nämner som ett möjligt svar Botvidskällan. När gruppen i
grupprummet ska svara på frågan ”Har det hänt någonting inom ert
område på sistone?”, tror de att frågan handlar om ifall det har hänt
någonting inom deras bostadsområde på sistone. Fikret börjar berätta att
gympasalen har brunnit upp. Bora skriker: ”Det där var för två år sen!”,
och viftar irriterat på handen, eftersom det inte är något som hänt nyligen.
Jag inser då att de inte förstår att ”område” här syftar på det
kunskapsområde de ska fördjupa sig i och inte på deras bostadsområde.
(Fältanteckningar från 04091)
2017-07-14
35
Segregation som struktur
2017-07-14
36
Andel personer med
utländsk bakgrund
Befolkningen med utländsk
bakgrund (definierat som
personer födda utomlands
eller vars båda föräldrar är
födda utomlands)
Data från 2009
Källa: Stockholms Läns Landsting
2017-07-14
37
Källa: Botkyrka
kommun databas
2017-07-14
38
2017-07-14
39
Tre år efter examen
Källa: TCO 2009.
Samma villkor för alla
akademiker?
2017-07-14
40
Lönsamheten i att studera
Lönegap mellan infödda
och invandrade kvinnor
på knappt 100 000
kronor om året
Lönegap mellan infödda
och invandrade män på
drygt 100 000 kronor
om året. Se även kön
och etnicitet som 2
lönediskriminerande
strukturer
Källa: SCB
2017-07-14
41
Öppen arbetslöshet
Data från 2009
Källa:
Stockholms Läns
Landsting
2017-07-14
42
Hälsa
• Ohälsotalet är summan av
antalet dagar med
sjukpenning, dagar med
förtidspension/sjukbidrag,
dagar med
rehabiliteringsersättning
och dagar med
förebyggande sjukpenning
dividerat med befolkningen
16 – 64 år.
Data från 2009
Källa: Stockholms Läns Landsting
2017-07-14
43
Källa:Socialstyrelsen 2009.
Folhälsorapporten 2009
2017-07-14
44
Upplevelse av utsatthet för
diskriminering
Grunder för diskriminering
Segregation
• Segregation: Ett rumsligt åtskiljande av
befolkningsgrupper baserat på socioekonomisk
bakgrund, etnicitet, hudfärg, religion med mera.
• En viktig del i återskapandet av sociala och
ekonomiska maktrelationer i samhället personer socialiseras in i olika miljöer och villkor,
får tillgång till olika sociala nätverk med mera.
2017-07-14
47
• Det finns påtagliga mönster av segregation de svenska
städerna – en segregation som är kopplad till skillnader i
inkomst, utbildning, hälsotal, arbetslöshet, boendemönster.
• Det får till konsekvens att såväl ungdomar som vuxna i
grunden har olika sociala och ekonomiska förutsättningar
för hur de kan leva sina liv och utvecklas.
• Segregationen utgör en struktur som är särskilt
diskriminerande för människor som är födda utanför
Europa.
• Detta
2017-07-14
48
HUR GÖR VI DET VÄRRE?
2017-07-14
49
• Hur ska vi göra så att ingen kund eller
medarbetare vågar ”komma” ut med sin
homosexualitet?
• Hur ska vi göra så att vår organisation är så
otillgänglig som möjligt för människor med
funktionsnedsättningar?
• Hur ska vi göra för att tjejer/killar, kvinnor/män
alltid ska följa traditionella könsroller?
• Hur ska vi göra så att troende inom alla
religioner känner sig exkluderade?
• Hur ska vi göra så att alla misstror människor
med en annan etnisk bakgrund än sin egen?
2017-07-14
50
Hur jobbar vi med….
• Vår organisation?
• Våra arbetsrutiner?
• Våra personliga förhållningssätt?
2017-07-14
René León Rosales, fil. dr i etnologi,
Mångkulturellt centrum
51
Organisation
• Vem arbetar hos oss? Vilka jobbar med vad hos oss?
– Exempel: “Jasså, så du ska simma resten av ditt liv?”
• Vilka möter vi i vårt arbete? Kan de identifiera sig med
våra organisationer? Speglar våra organisationer den
mångfald som finns i staden?
• Är vår organisation tillgänglig för alla?
• Vilka kompetenser och kunskaper behöver vi främja för
att på bästa sätt arbeta med olika grupper? (Språk,
utbildning, nätverkt osv)
• Vilken kunskap finns om dessa frågor i vår organisation?
• Präglar perspektivet våra styrdokument? Våra
rekryteringspraktiker?
2017-07-14
René León Rosales, fil. dr i etnologi,
Mångkulturellt centrum
52
Arbetsrutiner
• Vilka föreställningar har vi om de vi arbetar med, och hur
påverkar det vårt bemötande?
– Exempel: “Det har varit så mycket stölder här, förstår du”
• Vilka föreningar, församlingar, organisationer, personer
samarbetar vi med?
• Vilka möjligheter har olika grupper av medborgare att bidra I
vidareutvecklingen av våra arbetspraktiker?
• Kan vi använda andra språk som en resurs i vårt arbete?
• Vilka ord, vilka benämningar använder vi i vårt arbete?
2017-07-14
René León Rosales, fil. dr i etnologi,
Mångkulturellt centrum
53
Personligt förhållningssätt
• Hur bejakar jag min egen nyfikenhet och min
vilja att ständigt utvecklas i mitt yrke?
• Hur jobbar jag med mina egna fördomar?
• Utgår jag ifrån att jag, i min position, faktiskt
har makt, kan förändra saker och kan
motverka de mekanismer som leder till att
vissa grupper marginaliseras i samhället?
2017-07-14
René León Rosales, fil. dr i etnologi,
Mångkulturellt centrum
54
Tack.
[email protected]
2017-07-14
55
