MÖLNDALS STAD
Tjänsteskrivelse
Vård och omsorg
Anna Melin Andersen
Vårdutvecklare/dietist
Specialistenheten
2012-11-05
1(23)
Handbok nutrition
för legitimerad- och baspersonal
inom Vård och omsorg, Mölndals Stad
”Den sjuke individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan
medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning,
diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation”
SoS-rapport 2000:11
Mer information hittar du på www.molndal.se/ledningssystem för kvalitet:
Nutrition - Mölndals stad
INLEDNING ........................................................................................................................................3
Bakgrund
3
Syfte
3
Metod
3
Resultat
3
UTREDNING NUTRITION ................................................................................................................3
Viktförändring i kilo (kg) och i procent (%)
3
Ofrivillig viktminskning
4
Att mäta kroppslängd
4
BMI
4
Måltidsordning
6
Nattfasta
6
Tugg- och sväljsvårigheter
6
Läkemedelsbiverkningar
6
Hjälpmedel vid måltid
6
Sittställning
6
Måltidsmiljö
6
BERÄKNING AV ENERGI- OCH VÄTSKEBEHOV .......................................................................7
Energibehov
7
Genomsnittligt energibehov - exempelvikt 70 kg
7
Korrigering av energibehov 7
Vätskebehov vid normal kost och vid parenteral nutrition
8
BEHANDLING NUTRITION .............................................................................................................8
Bakgrund
8
Syfte
8
Metod
8
Resultat
9
Måltidsordning
9
Mellanmål
9
Nattfasta
10
Hjälpmedel vid måltid
10
Sittställning
11
Måltidsmiljö
11
Demens och kost
11
ORDINATION NUTRITION ............................................................................................................12
SNR-kost för friska med bra aptit
13
Näringsdrycker och kosttillägg
14
Energiberikning
15
Sondvälling
15
Förtjockningsmedel för rätt konsistens
15
Förtjockning med potatismjöl
16
Tips på mellanmål i geléform
16
Följande konsistensanpassningar finns att beställa från köken.
17
Konsistensanpassning av kosten
17
SPECIALKOSTER ............................................................................................................................18
UPPFÖLJNING NUTRITION ...........................................................................................................23
REFERENSLISTA .............................................................................................................................23
BILAGOR
Energi och vätskelista
Bilaga 1
Lathund för energi- och vätskelista
Bilaga 2
Lathund för nutrition, kosttillägg och sondvälling
Bilaga 3
2
INLEDNING
Bakgrund
Denna nutritionshandbok är skriven för legitimerad personal och personal som arbetar
med omsorgen om våra brukare vid de olika boendena i Mölndals Stad.
Nutritionshandboken ska utgöra ett stöd i det dagliga arbetet med servering av olika
specialkoster och konsistenser.
Sjuksköterskan ska göra en utredning av alla inskrivna brukare. Alla brukare ska
erbjudas en screening i samband med inskrivning i hälso- och sjukvård, flytt till ny
enhet, för redan inskriven brukare eller vid förändrat allmäntillstånd.
Utredningen, behandling och uppföljning ska utföras av legitimerad personal och
journalföras i Procapita enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
Omsorgspersonal ansvarar för att brukarens måltidsordning dokumenteras i
genomförandeplan och enligt Socialtjänstlagen (SoL).
Syfte
Syftet med en nutritionsutredning är att upptäcka risk för undervikt och undernäring i
god tid och innan det uppstår komplikationer som exempelvis fall, malnutrition och
trycksår.
Metod
Mölndals stad har valt att använda riskbedömningsinstrumentet MNA-sf, mini
nutritional assessment short form, för att tidigt upptäcka de som löper risk att bli
undernärda. Alla brukare skall erbjudas en screening i samband med inskrivning i
hälso- och sjukvård, flytt till ny enhet, för redan inskriven patient eller vid förändrat
allmäntillstånd. När MNA är genomförd och screeningresultatet är 11 poäng eller
lägre, skall en utredning av bakomliggande orsaker alltid göras. Diskutera med övrig
omvårdnadspersonal och ta vid behov hjälp av läkare och/eller dietist.
Resultat
När utredningen är gjord dokumentera resultatet i Procapita under
Hälsotillstånd. Följande punkter finns i frastext med rubrik
”Utredande nutritionsåtgärder”. I detta dokument finner ni också ett
stöd i att identifiera möjliga orsaker till problemen.
UTREDNING NUTRITION
Viktförändring i kilo (kg) och i procent (%)
Rekommendationen är att väga brukaren på morgonen före frukost, i lätta
kläder och utan skor. Viktigaste är dock att man är konsekvent,
om man t ex alltid väger brukaren på eftermiddagen fullt
3
påklädd, bör man göra på samma sätt vid nästa mätning. Använd en vanlig personvåg
för att ta vikten. Om brukaren inte kan stå själv, använd en rullstolsvåg. Det finns en
sådan våg att låna hos sjuksköterskorna på Lackarebäck funktionshinder. Viktigt är att
alltid lämna tillbaka vågen efter användning (gå in under gemensam G:\\, Voo, SSK
Rehab, SSK och portabel rullstolsvåg så finns en liten information och bokningslistor.)
Ofrivillig viktminskning
Ofrivillig viktminskning, oberoende av ursprungsvikt, på 5 % under en till tre
månader eller mer än 10 % under de senaste sex månaderna är av klinisk betydelse.
Hos kroniskt sjuka är det också viktigt att jämföra aktuell vikt med vikten före
sjukdom. Utred även tandhälsa, smärtproblematik eller illamående hos brukaren och
om det kan ha påverkat en ofrivillig viktnedgång.
Uträkning procentuell viktminskning:
Förlorad vikt i kg x 100 = viktförlust i %
Tidigare vikt i kg
Exempel:
3 kg x 100 = 5 %
60 kg
Att mäta kroppslängd
Kroppslängden mäts stående med ryggen vilande mot fast underlag och utan skor.
Längden kan också mätas liggandes i säng. Om inte längden kan mätas på vanligt sätt
kan den beräknas genom att mäta hela eller halva armspännvidden vilket ger ett
ungefärligt mått på längden. Hela armspännvidden mäts mellan fingerspetsarna från
vänstra till högra armen då armarna är utsträckta åt sidorna och i axelhöjd. Halva
armspännsvidden mäts, med ena armen utsträckt, mellan bröstbenets mittskåra och
roten mellan lång- och ringfinger på ena armen. Mätningen kan göras stående, sittande
eller liggande. Kroppslängden kan sedan beräknas med följande ekvationer:
Beräkning halv armspännvidd (Demi spann):
Kvinnor: Längd i cm = (1,35 x halva armspännsvidden i cm) + 60,1
Män: Längd i cm = (1,40 x halva armspännsvidden i cm) + 57,8
Fråga brukaren vilken längd det stod angivet i ”Passet” (exempelvis 166 cm).
BMI 20 (≤ 70 år), BMI 22 (kroniskt sjuka och ≥ 70 år)
Gränsen för undervikt hos yngre och medelålders anses ligga vid BMI mindre än 20.
Hos kroniskt sjuka och äldre (över 70 år) räknar man att ett BMI under 22 är gränsen
för undervikt. Det är viktigt att alltid värdera BMI-värdet tillsammans med aktuell
viktutveckling. Formeln för att beräkna BMI är: (Vikten) / (längden * längden): (80
kg) / (1.76 m * 1.76 m) = 25,5. Kombinationen av lågt BMI och pågående ofrivillig
viktminskning är ett varningstecken.
4
11 12 12 13 13 14 14 15 16 16 17 17 18 18 19 19 20 20 21 22 22 23 23 24 24 25 25 26
11 12 12 13 14 14 15 15 16 16 17 18 18 19 19 20 20 21 22 22 23 23 24 24 25 25 26 27
12 12 13 13 14 14 15 16 16 17 17 18 18 19 20 20 21 21 22 23 23 24 24 25 25 26 27 27
12 12 13 14 14 15 15 16 17 17 18 18 19 19 20 21 21 22 22 23 24 24 25 25 26 27 27 28
12 13 13 14 14 15 15 16 16 17 18 18 19 19 20 21 21 22 22 23 24 25 25 26 27 27 28 28
12 13 14 14 15 15 16 17 17 18 19 19 20 20 21 22 22 23 23 24 25 25 26 27 27 28 28 29
13 13 14 15 15 16 16 17 18 18 19 20 20 21 21 22 23 23 24 25 25 26 27 27 28 28 29 30
13 14 14 15 15 16 17 17 18 19 19 20 21 21 22 23 23 24 25 25 26 26 27 28 28 29 30 30
13 14 15 15 16 17 17 18 18 19 20 20 21 22 22 23 24 24 25 26 26 27 28 28 29 29 30 31
14 14 15 16 16 17 18 18 19 20 20 21 22 22 23 24 24 25 26 26 27 28 28 29 30 30 31 32
14 15 15 16 17 17 18 19 19 20 21 21 22 23 24 24 25 26 26 27 28 28 29 30 30 31 32 33
14 15 16 16 17 18 18 19 20 21 21 22 23 23 24 25 26 26 27 27 28 29 30 30 31 32 33 33
15 15 16 17 18 18 19 20 20 21 22 22 23 24 25 25 26 27 28 28 29 30 30 31 32 33 33 34
15 16 16 17 18 19 19 20 21 22 22 23 24 25 25 26 27 28 28 28 30 30 31 32 33 33 34 35
15 16 17 18 18 19 20 21 21 22 23 24 24 25 26 27 27 28 29 29 30 31 32 33 34 34 35 36
16 16 17 18 19 20 20 21 22 23 23 24 25 26 27 27 28 29 30 30 31 32 33 34 34 35 36 37
16 17 18 18 19 20 21 22 22 23 24 25 26 26 27 28 29 30 30 31 32 33 34 34 35 36 37 38
16 17 18 19 20 21 21 22 23 24 25 25 26 27 28 29 30 30 31 31 33 34 35 35 36 37 38 39
17 18 19 19 20 21 22 23 24 24 25 26 27 28 29 30 30 31 32 32 34 35 35 36 37 38 39 40
190
188
186
184
182
180
178
176
174
172
170
168
166
164
162
160
158
156
154
17 18 19 20 21 22 23 23 24 25 26 27 28 29 29 30 31 32 33 33 35 36 36 37 38 39 40 41
11 11 12 12 13 14 14 15 15 16 16 17 17 18 18 19 20 20 21 21 22 22 23 23 24 24 25 25
192
40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94
11 11 12 12 13 13 14 14 15 15 16 16 17 18 18 19 19 20 20 21 21 22 22 23 23 24 24 25
194
152
10 11 11 12 12 13 14 14 15 15 16 16 17 17 18 18 19 19 20 20 21 21 22 22 23 23 24 24
196
Vikt
10 11 11 12 12 13 13 14 14 15 15 16 16 17 17 18 18 19 19 20 20 21 21 22 22 23 23 24
198
Längd
Att beräkna BMI för amputerade beskrivs under denna länk:
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Organisation-AO/Kunskapscentrum-for-geriatrik/Kunskapsbank/Nutritionslankar/BMI-foramputerade/
BMI Lathund
5
Måltidsordning
Måltidernas fördelning över dagen har betydelse för den undernärda vårdtagarens
möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näring. Flera mellanmål under dagen
är ett måste för att täcka behovet av energi- och näring. Man bör använda
”energiförstärkta mellanmål” och ibland även kosttillägg som sjuksköterskan
ordinerar. Den som önskar eller behöver äta vid någon udda tid skall alltid ges
möjlighet att få göra det.
Nattfasta
Nattfastan bör inte överstiga 10-11 timmar totalt. Man kan enkelt registrera hur många
timmar en brukare har nattfasta. Hör med nattpersonalen om brukaren har ätit något på
natten. Har brukaren inte ätit kan man diskutera personal sinsemellan om på vilket sätt
man lämpligast kan utföra åtgärder. Viktigt är att erbjuda något vid uppvaknandet för
att bryta nattfastan. Ett katabolt tillstånd (nedbrytning av muskler), inträffar med risk
att undervikt utvecklas.
Tugg- och sväljsvårigheter
Sväljningssvårigheter kan förekomma vid stroke, Parkinson, MS, ALS och andra
neurologiska tillstånd och vid sjukdomar i matstrupen, nedsatt aptit och
matleda.Tuggsvårigheter kan ofta ha ett samband med dålig tandhälsa hos brukaren.
Läkemedelsbiverkningar
Tänk på att vissa mediciner kan orsaka till exempel illamående, muntorrhet och
förstoppning.
Hjälpmedel vid måltid
Det är viktigt att brukaren har hjälpmedel till måltiden, vid behov. Konsultera
arbetsterapeuten, då vissa hjälpmedel kan förskrivas.
Sittställning
Det är viktigt att brukaren har en bra sittställning under måltiden. Det kan underlätta
för brukaren att tugga och svälja. Konsultera arbetsterapeut/sjukgymnast om hjälp med
ergonomin vid måltiderna.
Måltidsmiljö
Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten och tillsammans med maten som serveras
kan det vara avgörande om en person vill äta eller inte. Den fysiska miljön är viktig
med ett bra ljus över matbordet, ett trevligt dukat bord och att kunna få äta i lugn och
ro utan stress och störande ljud. Personalens rutiner och rådande stämning runt
omkring måltiden är enligt forskning mycket avgörande för aptit och glädje vid
matbordet för brukarna.
6
Det är viktigt att kunna påverka hur och var man äter, när man äter och med vem man
äter sina måltider med. Matens kvalitet är viktig liksom möjlighet till variation, att få
välja portionsstorlek, dryck och tillbehör och att få veta vad som serveras. En
individuellt anpassad utrustning (bestick, glas, tallrik, underlägg mm) är viktig för att
brukaren ska kunna äta så självständigt som möjligt.
Måltidsmiljön påverkar upplevelsen av måltiden och kan också ge effekter på
energiintag, vikt, och välbefinnande.
BERÄKNING AV ENERGI- OCH
VÄTSKEBEHOV
Energibehov
För att kunna hålla kroppsvikten behöver vi få i
oss lika mycket energi som vi gör av med. Vid sjukdom kan däremot
energiomsättningen förändras radikalt. Den basala energiomsättningen ökar i samband
med feber och vid sjukdomar som till exempel cancersjukdom. Den ökar också för
brukare med till exempel trycksår, Parkinsons sjukdom med darrningar och stela,
spända muskler, lungsjukdom med ansträngande andningsarbete eller för de som är
fysiskt aktiva. Brukare med demenssjukdom rör sig mycket ibland och det krävs mer
energi för att täcka behovet och kunna hålla kroppsvikten. För att kunna bedöma
brukarens energi- och vätskebehov kan man utföra en kostregistrering (se bilaga 1 och
2).
Genomsnittligt energibehov - exempelvikt 70 kg
Basalmetabolism
Sängliggande
Uppegående
20 kcal/kg
25 kcal/kg
30 kcal/kg
1400 kcal/dag
1750 kcal/dag
2100 kcal/dag
Ökat behov,
återuppbyggnadsfas
35-40 kcal/kg
2450-2800 kcal/dag
Korrigering av genomsnittligt energibehov
Vid magerhet öka 10 %
Vid övervikt minska 10 %
För varje grads temperaturstigning (feber) öka 10 %
7
Vätskebehov vid normal kost och vid parenteral nutrition
Med åldern kommer också ofta en minskad förmåga att känna törst och en
minskad förmåga hos njurarna att spara vatten. Följden kan bli allvarlig
intorkning, speciellt i samband med sjukdom. Därför är det viktigt kontrollera
vätskeintaget. All personal måste därför ha kunskap om vilka tecken på intorkning
som förekommer. Förutom torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd
kroppstemperatur, minskad urinmängd, förstoppning, illamående och kräkning
kan också mental påverkan och förvirring förekomma. Om brukaren har enbart
sondvälling som näring/energi ska denna beräknas till 80% som vätskeintag.
Sondnäring innehåller cirka 80% vätska.
Brukare som intar 1500 ml sondvälling (1,5 liter) (beräkna 1,2 liter = 80% som
vätska). Lägg sedan till resterande vätskebehov: Exempel: (70 kg x 30 ml = 2100
ml) – (1200 ml) = 900 ml extra/dag (0,9 liter = 9 dl).
Brukare som äter normal kost behöver cirka 30 ml vätska per kilo (kg) kroppsvikt,
exempel 70 kg x 30 ml = 2100 ml (2,1 liter/dag).
BEHANDLING NUTRITION
Bakgrund
När legitimerad personal har bedömt brukarens
behov av special-, energianpassad- eller
konsistensanpassad kost, bör man se över
måltidsordning och nattfasta. Det är viktigt att tiderna
mellan de olika målen inte blir för lång. Erbjuds mat på
rummet, i matsalen, eller vad har brukaren för egna önskemål runt sitt kostintag?
Är måltidsmiljön trevlig? Detta är en viktig del i behandlingen av nutritionen och
som bör fungera i första hand.
Syfte
Att ge stöd åt legitimerad personal gällande nutritionen för brukarna.
Metod
SNR, A-kost, E-kost och specialkoster som också kan konsistens anpassas efter
brukarens behov och är metoder som används i nutritionsbehandling. Extra
ordinationer av näringsdrycker och kosttillägg eller sondvällingar tillkommer vid
sjukdom och/eller dålig aptit.
8
Resultat
Koppla dina valda åtgärder (resultat av utredningen) till omvårdnadsdiagnos i
Procapita (risk för undervikt /undernäring). Risk för övervikt eller övervikt/fetma
bör också skrivas under vald åtgärd. När du bestämt omvårdnadsdiagnos för
brukaren skriver du det i text under omvårdnad/rehabdiagnos. Åtgärder till detta
knyts till diagnosen. Mål skapas och vid avslut skrivs en måluppfyllelse. Detta blir
planen i Procapita. Resultat till åtgärd går därefter att koppla samman.
Måltidsordning
Mat ska erbjudas vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre måltider och
tre mellanmål. Det anses vara viktigt för att öka energi- och näringsintaget,
framför allt om brukarens aptit är nedsatt. Hälso- och sjukvården måste alltid ta
hänsyn till brukarens önskemål. Rekommenderad måltidsordning och fördelning
av energi under dagen är:
Måltid
Frukost
Mellanmål*
Lunch
Mellanmål*
Middag
Kvällsmål
Klockslag
07.00-08.30
09.30-10.30
11.00-13.00
14.00-15.00
17.00-21.00
20.00-21.00
Energi (%)
15-20
10-15
20-25
10-15
20-25
10-20
Energi (kcal)
320-430
210-320
430-540
210-320
430-540
210-430
Mellanmål
Servera gärna rätter enligt nedan för att komma upp i lagom rekommenderad
energimängd. Dessa mellanmål kallas energiförstärkta och förslag ges nedan:
Energiförstärkta mellanmål*
2 dl fruktkräm, 1-2 msk vispgrädde + 1 msk rapsolja
2 dl vuxenvälling, 1 msk rapsolja
2 dl nyponsoppa med 1 dl gräddglass
1 st våffla/pannkaka, 1 msk sylt, 0,5-1 dl glass
1 dl Kesella 10%, 1-2 msk sylt, 1 msk rapsolja
1 portion ostkaka (150 gr), 1-2 msk grädde
Delikatess yoghurt 7 % (150 gr), 1 msk rapsolja
Energi/ca kcal
250 kcal
260 kcal
270 kcal
300 kcal
300 kcal
320 kcal
325 kcal
Använd gräddglass och vispgrädde samt rapsolja!
OBS Vid sjukdom och liten aptit (vid ordinerad E-kost) behöver man ge brukaren
både näringsdryck och energiförstärkta mellanmål.
9
Nattfasta
Nattfastan bör inte överskrida 10-11 timmar. Personer som vaknar på natten bör
ha tillgång till något att äta också nattetid. Lång nattfasta kan orsaka orolig
nattsömn. Ett litet kvällsmål behövs också till den brukare som har svårt att
komma till ro inför natten, men även till den som vaknar tidigt, för att bryta
nattfastan. Vid dessa tillfällen bör man ge något litet att äta eller dricka; som till
exempel: en mugg välling, 1 glas smoothie, nyponsoppa, yoghurt eller filmjölk,
ett glas mjölk och en liten smörgås, 1-2 kex eller skorpa tillsammans med dryck.
Ett normalstort glas innehåller cirka 2- 2,5 dl.
Hjälpmedel vid måltid
Om brukaren behöver hjälpmedel till måltiden, till exempel greppvänliga bestick,
en stabil mugg eller glas, eller en antiglidduk under tallriken. Skär upp maten,
hacka, mata eller bara sitt bredvid och håll brukaren sällskap. Varma drycker kan
serveras i en isolerad mugg så att de inte blir kalla. Ibland har dessa muggar ett
lock och en pip som kan förhindra spill och underlätta drickandet. Tips för att
underlätta vid måltid:
o Häll inte för mycket vätska i muggen och överväg att använda ett sugrör.
o Att använda muggar med tyngd kan hjälpa till att förhindra skakningar
(tremor) när brukaren ska dricka.
o Servera måltiden på en upphöjd yta, till exempel kan du sätta tallriken på
en liten låda eller ställning, så att maten kommer närmare munnen. Detta
gör det lättare att föra maten från tallriken till munnen.
o Det kan hjälpa att placera armbågarna på bordet, så att händerna/armarna
stabiliseras när brukaren äter.
o Om spill utgör ett problem, använd ett förkläde/hakklapp och en plastduk
eller lättvättad duk på bordet.
o Tallriken kan placeras på en gummimatta för att förhindra att den glider
och en klämring kan sättas på runt kanten för att förhindra att mat
oavsiktligt knuffas över kanten.
o Andra äthjälpmedel som finns tillgängliga är bland annat en kombinerad
gaffel/kniv, en ”gungkniv” med vilken man kan skära med en hand och
bestick som är lättare att hålla.
10
Sittställning
Det är viktigt att brukaren har en bra sittställning under måltiden. Brukaren ska
helst sitta i en stol. Andra åtgärder som kan underlätta ätandet är att ha en kudde i
svanken, en viss framåtlutning av bålen och att sitta nära bordet så att armarna kan
få stöd. Fötterna bör helst vara i golvet eller på en fotpall. Om brukaren måste äta
i sängen bör sittställningen vara så upprätt som möjlig. Prova att lägga en liten
kudde bakom brukarens huvud för att få en lätt framåtböjd huvudposition. En
kudde under knäna gör att patienten inte lika lätt hasar ned, och det gör det
bekvämare att sitta. Brukare i rullstol bör ha båda fötterna på golvet för att öka sin
stabilitet. Be att få en utredning av sittställning hos en arbetsterapeut, om
sittställningen inte är tillfredsställande, för att inte orsaka fall i sittandet.
Om bålbalansen är nedsatt kan man öka stabiliteten med ett rullstolsbord eller
bålstöd. Kontakta sjukgymnast för att till exempel träna patientens bålstabilitet
eller sittbalans.
Måltidsmiljö
Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten och tillsammans med maten som
serveras kan det vara avgörande om en person vill äta eller inte. Den fysiska
miljön är därför viktig med en bra belysning, ett trevligt dukat bord och att kunna
få äta i lugn och ro utan stress och störande ljud. Det är viktigt att kunna påverka
hur och var man äter, när man äter och med vem man äter.
Matens kvalitet är viktig liksom möjlighet till variation, att få välja
portionsstorlek, dryck och tillbehör och att få veta vad som serveras. Färgstark
kost har vist sig viktig för att öka aptiten, exempelvis broccoli, tomat, morot med
mera. Viktigt är att maten inte ser grå och färglös ut.
Demens och kost
Brukare med demenssjukdom har ofta komplexa problem i samband med
måltiderna eftersom brukaren kan glömma att äta och dricka. Därför är det viktigt
att påminna dem och till exempel göra genom att räcka fram ett glas med dryck
och samtidigt uppmana brukaren att dricka.
Musik under måltider har också visat sig öka matintaget
hos personer med demenssjukdom, och verkar också
minska uttryck för nedstämdhet och ångest så att
individerna sitter kvar längre vid bordet. Buller och
stökiga miljöer minskar däremot matintaget. En annan
metod som man kan använda om brukare med demenssjukdom har
svårt att genomföra själva ätandet är ”härmning”. Då sitter personal med vid
bordet och äter för att vara modell och hjälpa till. Genom att samma vårdpersonal
hjälper personen med demenssjukdom, så långt det är möjligt, kan man underlätta
ätandet.
11
Man kan stimulera ätandet hos patienter med demenssjukdom om de äter i ett litet
och lugnt rum och om brukaren känner igen dukningen från sitt tidigare familjeliv.
För personer med demenssjukdom är det viktigt att ta bort onödiga föremål från
bordet som kan verka distraherande. Färg och belysning har betydelse för att
urskilja mat från andra föremål på bordet. Man bör använda en enfärgad duk eller
enfärgade tabletter i stället för en mönstrad duk, så att bestick och tallrik syns mot
underlaget. Att använda och skapa en tydlig kontrast mellan tallrik och mat har
visats förbättra näringsintaget hos personer med demenssjukdom.
Efter hand som demenssjukdomen utvecklas och personen får svårare för att äta,
till exempel att hantera maten på tallriken och föra den till munnen med hjälp av
bestick, kan det i stället vara lättare att äta med fingrarna. Personalen måste vara
lyhörd för varje persons behov och kunna frångå egna normer för ätandet till
förmån för individuella lösningar. Fingerätande ger självständighet vilket är
betydelsefullt och söta maträtter som entré kan ge vilja att äta huvudrätten”.
ORDINATION NUTRITION
Se flödesschema nedanför, för en bedömning av passande kost för brukaren. Mest
vanligt är att många äldre har dålig aptit varför man oftast rekommenderar en Akost. Men tänk på att en del äldre brukare har en god aptit.
a) Enteral nutrition, sondvälling ges via tunn gummislang vid PEG eller nasal sond
b) Parenteral nutrition, vätska och näring ges intravenöst
12
SNR-kost för friska med
god aptit
SNR-kost ska användas för
brukare vars sjukdom inte
medför någon påtaglig
funktionsinskränkning eller
näringsproblematik samt
brukare med normalt eller
förhöjt BMI (normal- och/eller
överviktig/fetma).
Diabetiker ger man denna kosthållning, såvida de inte har andra sjukdomar eller
har svårigheter att äta större portioner. Utmärkande för denna kost är att
potatis/ris/pasta- och grönsaksportionerna är relativt stora för en god mättnad.
A-kost för sjuka med risk för
undernäring eller dålig aptit
A-kost ska användas när aptit och
förmåga till fysisk aktivitet är
nedsatt och när det inte finns
indikationer för annan kost. Akosten använd också då en brukare
bedöms ”risk för undernäring”, men
har tillräcklig aptit för att orka äta
denna kost. Denna kost bör ges till
de brukare som ligger i riskzon för att bli underviktiga. Maten måste utformas så
att de näringsämnen som behövs ryms i en mindre mängd mat än i SNR-kosten.
Energiförstärkta mellanmål krävs för att få tillräcklig mängd energi.
Energiförstärkta mellanmål tillagas vanligtvis av omsorgpersonal (se förslag på
recept på sidan 9).
13
E-kost för undernärda med dålig
aptit och ätsvårigheter
E-kost skall används då en brukare
bedöms vara undernärd samt har alltför
dålig aptit och/eller ätsvårigheter av något
slag för att kunna äta tillräckligt av Akosten. Det ställs högre krav på berikning
av denna kost. E-kosten karaktäriseras av
att volymen på maten är cirka hälften av
en normal portion men med samma energi
och näringsinnehåll.
Energiförstärkta mellanmål och kosttillägg krävs som komplement för att få
tillräcklig mängd energi.
Näringsdrycker och kosttillägg
Näringsdrycker bör ordineras när den vanliga maten inte täcker behovet av energi
och näring och skall främst ses som ett komplement till den vanliga maten. Ta
alltid kontakt med omvårdnadsansvarig sjuksköterska för att diskutera vilka
övriga åtgärder som eventuellt skall vidtas.
Näringsdrycker delas upp i kompletta och icke kompletta. Kompletta
näringsdrycker (mjölkiga) innehåller alla de näringsämnen som kroppen behöver
och kan i princip användas i stället för vanlig mat. De icke kompletta (klara) tillför
också energi och näringsämnen men inte med en sammansättning som kan ersätta
den vanliga maten. Om det inte finns några specifika kontraindikationer är en
komplett näringsdryck med hög energi- och proteintäthet (≥ 2 kcal/ml) det som
ska ordineras, enligt Socialstyrelsen. Om detta inte räcker eller om
nutritionsbehandlingen behöver kompletteras kan man också ordinera klara
näringsdrycker som används lämpligast som måltidsdryck. I första hand ska dessa
ersätta annan dryck, för att öka energiintaget.
Mjölk (3 procent fett) är ett lika bra alternativ som klar näringsdryck. Indikation
för klar näringsdryck kan också vara att personen inte accepterar kompletta
näringsdrycker.
Se lathund för beställning i Mashi, bilaga 3. Ny upphandling gäller from
1 oktober 2012.
14
Energiberikning
Energimoduler, exempelvis: Fresubin Shot, Calogen och Calogen extra), har en
mycket hög energitäthet (≥4,2-5 kcal/ml) och kan användas på samma
indikationer som klar näringsdryck. De ordineras dock av sjuksköterskan i mycket
små mängder, vanligen 3x30 ml (450 kcal). Dessa naturella shots kan man med
fördel tillsätta i brukarens kaffe, i gröten och i såser. En finns med citronsmak
som med fördel kan användas till tedrickare (citron och mjölksmak).
Se lathund för beställning i Mashi, bilaga 3. Ny upphandling gäller from
1 oktober 2012.
Sondvälling
Sondvälling ges via en PEG; Perkutan Endoskopisk Gastrostomi, som är ett
medicinskt hjälpmedel och används när intag av mat och vätska via munnen inte
fungerar. Det kan vara vid olika tugg- och sväljsvårigheter (dysfagi), obstruktion
(blockering) i matstrupen, eller när det föreligger risk att få mat eller vätska i
luftstrupen (aspiration).
Vid behandling under en kortare tid används oftast istället en nasogastrisk sond,
en sond som förs in genom näsan och in i magsäcken, eller som total parenteral
nutrition (TPN), att näring tillförs som dropp genom en perifer venkateter (PVK)
eller central ven kateter (CVK).
Se lathund för beställning i Mashi, bilaga 3. Ny upphandling gäller from
1 oktober 2012.
Förtjockningsmedel för rätt konsistens
Många gånger uppstår svårigheter med intag av tunnflytande dryck. Ett
förtjockningsmedel kan då användas för att ändra konsistensen. Thick & Easy och
Thicken Up är exempel på förtjockningsmedel:
Rekommenderad
dosering per dl
Tunnflytande dryck,
t.ex. juice, te, kaffe,
mjölk
Tjockflytande t.ex.
Filmjölk, nyponsoppa, sås
Trögflytande
Krämkonsistens
Pudding
konsistens
1 msk
1,5 msk
2 msk
0,5 msk
1 msk
1,5 msk
Pulvren kan blandas i både kalla och varma puréer och vätskor. Produkterna kan
skilja sig lite åt beträffande lättlöslighet och hantering. Det tar någon minut innan
blandningen tjocknat.
15
Förtjockning med potatismjöl
Till saft, juice, äpple dryck med mera. Låt koka upp 7 dl vatten med 2 msk
potatismjöl. Blanda i 2-3 dl koncentrerad saft eller juice. Drycken blir klar och
genomskinlig.
Så här kan man göra geléad dryck: Till 1 liter vätska används 8 stycken
gelatinblad (15 gram). Lägg gelatinbladen i vatten cirka 5 minuter. Krama ur.
Smält de blötlagda gelatinbladen direkt i den varma vätskan eller smält
gelatinbladen separat och rör ned efteråt. Låt stelna i kyl.
o Testa kolsyrade drycker, bubblorna fyller munhålan och ger impulser att
svälja.
o Kall mat och dryck brukar vara lättare att förtära när det går trögt att svälja
o Att dricka med sugrör kan för många vara lättare
o Extra sås till maten underlättar sväljandet
o Använd naturligt tjocka drycker som nyponsoppa, blåbärssoppa, filmjölk
Tips på mellanmål i geléform
1 dl Vatten
1 msk Matfett
0,5 msk Findus Thick & Easy™
2 skivor kantskuret mjukt bröd eller sockerkaka/vetebröd
Hetta upp vattnet och smält ner matfettet. Vispa i Thick & Easy™. Häll över
brödet/sockerkakan/vetebrödet. Var noga med att täcka ända ut över kanterna. Låt
stå och dra tills skivorna är ordentligt genomdränkta.
16
Följande konsistensanpassningar finns att beställa från köken
Konsistensanpassning av kosten
Det finns 4 olika former för konsistensanpassning av kosten att beställa från
köket. Lätt-tuggad kost, timbal, gelé och flytande kost. Dessa används och ska
ordineras av sjuksköterskan vid olika ät-, tugg- och sväljproblem.
FLYTANDE
GELÈ
Slät och
rinnande
konsistens
Hal och mjuk
dallrig , smälter
LÄTT-TUGGAD Mjuk och slät
i munnen
Tex tomatsoppa
konsistens
Vaniljsåssoppor med fisk
Luftig och
Redda rätter
konsistens
kött och grönsak
mjuk
som håller ihop Tex kött- eller
konsistens
Tex omelett,
fiskgelé
Fruktsoppa
Lätt att dela
vispgrädde
fruktgelé,
med gaffeln
och glass
glass, grädde
BerikningsPotatismos
medel krävs
SYMTOM
SYMTOM
SYMTOM
SYMTOM
Uttalade
Allvarliga
Käkfixering,
Lättare
tugg- och
sväljsvårigheter förträngningar,
ätsvårigheter
sväljproblem
trögutlöst
hamstrar mat
sväljreflex
Skada i svalg
i kinden
vid skada i mun och matstrupe
TIMBAL
17
SPECIALKOST
Vid insättande av specialkoster och vid frågor
kring näringsdrycker/fettemulsioner kring
dessa sjukdomar, kontakta gärna Vård och
omsorgs dietist!
Diabeteskost
En lämplig fördelning för en brukare med diabetes är tre huvudmål och två till tre
mellanmål. Om man fördelar måltiderna på det här sättet hålla ett jämnt
blodsocker.
Vissa kolhydratrika livsmedel, som vitt bröd och socker, kommer snabbt ut i
blodbanan – andra långsamt, till exempel bröd med hela korn. Men det är viktigt
att komma ihåg att effekten på blodsockret beror på hur måltiden ser ut i sin
helhet. Det behövs i regel inga specialprodukter för personer med diabetes.
Lämplig dryck för diabetiker
Det är bra att använda drycker med låg sockermängd som dryck mellan
måltiderna. Bedömningen om vilken dryck som är lämplig måste avgöras
från individ till individ, med hänsyn tagen till blodsockervärden,
näringstillstånd, aptit, sjukdomsbild i övrigt osv. Drycker med mindre än 1
gram socker per dl passar som törstsläckare och kan också vid behov
användas som måltidsdryck. Exempel är kranvatten, mineralvatten,
lightläsk, kaffe, te, light- och lågkalorisaft.
Drycker med upp till cirka fem gram socker per dl (till exempel lågkaloridryck av
juicetyp) kan också passa som måltidsdryck, riktlinjen är ett glas per måltid.
Mjölk och naturell fil innehåller cirka fem gram kolhydrat per deciliter, vilket
motsvarar ungefär två sockerbitar.
Mjölk och yoghurt (osötad) ger till skillnad från andra kolhydratrika drycker ett
bra tillskott av protein, vitaminer och mineraler.
Proteinreducerad kost (PR-kost)
Proteinreducerad kost är främst avsedd att användas till personer som har symtom
på urinförgiftning på grund av kronisk njursvikt (uremi).
Proteinreducerad kost innebär inte att man måste utesluta allt protein ur kosten.
Man får äta kött, fisk och fågel men mängden kan behöva begränsas. Utblandade
produkter såsom köttfärssås, korv, köttbullar, pyttipanna, blodpudding och
fiskbullar innehåller en mindre mängd protein. En dags proteinintag bör ligga runt
40-45 gram protein vid uremi.
En ordination av PR kost följer vanligtvis med från njurmedicinska
mottagningen vid sjukhusen och för de patienter som skrivs in i hemsjukvården,
hemtjänst eller vid ett äldreboende.
18
Dialyskost
Maten bör vanligtvis berikas, till exempel med energirik sås. Efterrätt bör ingå vid
måltiderna, och servera gärna grädde som komplement till efterrätten. Portionerna
av kött och fisk är något större än en normalportion. Man bör välja proteinkällor
med hög proteintäthet, det vill säga rena kött, fisk- och kycklingprodukter, i första
hand. Dubbla pålägg kan vara en fördel, helst kött- eller fiskpålägg (begränsa ost).
Servera gärna ägg som pålägg eller frukost.
Servera inte soppor till huvudrätt eller efterrätt, och servera inte sås i mer än
normala mängder.
Salta maten sparsamt, och som regel ska patienten inte heller salta extra. Undvik
att servera mat som är känd för att vara salt, till exempel stekt salt sill. Minska
saltmängden i kosten genom att använda andra kryddor och smaksättningar.
Undvik mjölk och ost i matlagningen. Välj i stället alternativ såsom havrebaserade
produkter, grädde och vatten, eller både och. Begränsa brukarens intag av
mjölkprodukter (mjölk, fil, yoghurt, välling) till cirka 2–3 dl per dag (brukaren
bör inte heller dricka mjölk eller chokladdryck) och 1–2 ostskivor per dag. En
ordination på dialyskost följer vanligtvis från njurmedicinskamottagningen vid
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg för patienter som skrivs in i
hemsjukvården, hemtjänst eller vid äldreboende
Fettreducerad kost
Fettreducerad kost används främst till brukare med följande tarmsjukdomar:
o
o
o
o
Mb Crohn
Mesenterialkärlsocklusion (kärlkatastrof)
Strålskadad tarm
Annan skada på tarm och som innebär omfattande diarréer och steatorré
(fettrika diarréer) till följd av resektion
o Skada på nedersta delen av tunntarmen (distala ileum)
När man minskar intaget av fett behöver brukaren därför äta mer protein och
kolhydrater. Man skall utgå från 40 gram fett per dag, fördelat på frukost, lunch,
middag samt mellanmål. Brukaren behöver äta mer protein, dels på grund av det
reducerade fettintaget, dels för att proteinförlusterna ökar på grund av diarréerna.
Brukarens kolhydratintag behöver också ökas vid fettreducerad kost. Kolhydrater
är främst, bröd, potatis, ris (couscous, bulgur mm) och pasta. Pannkakor och
våfflor är också rika på kolhydrater.
19
Glutenfri kost
Den glutenfria kosten bör ha ett energi- och näringsinnehåll som följer någon av
de 3 grundkosterna. I den glutenfria kosten bör även grönsaker, frukt, bär, potatis,
mjölk och mjölkprodukter, kött, fisk, fågel och ägg ingå. Det är viktigt att alltid
läsa produkternas ingrediensförteckning. Sammansatta livsmedel kan innehålla
vete, råg eller korn, och det måste framgå av ingrediensförteckningen. Exempel på
sammansatta livsmedel som kan innehålla vete, råg eller korn är färdiglagade
soppor, charkuteriprodukter, korvar, vissa glassorter och godis.
När man lagar glutenfri kost måste man använda särskilda arbetsytor och redskap
så att maten inte förorenas av vete, råg eller korn. Färdiga rätter ska vara tydligt
märkta. Gluten finns i spannmålen vete, råg, korn, spelt (dinkel), kamut (vetesort
besläktad med durumvete) samt korsningar av dessa spannmål. Därför måste man
utesluta spannmål i den glutenfria kosten, och i stället kan man välja produkter
som är naturligt glutenfria: ris, bovete, majs, quinoa och hirs.
Laktosreducerad kost
Man behöver ersätta mjölk och mjölkprodukter med laktosreducerade eller
laktosfria produkter, eller produkter naturligt fria från laktos (havre-, ris-,
sojamjölk), som är berikade med mjölkens vitaminer och mineraler samt D
vitamin. I första hand ersätter man mjölk som dryck, och mjölk i filprodukter och
glass. Många tål fermenterade mjölkprodukter, speciellt yoghurt, bättre än vanlig
mjölk.
De flesta personer med laktosintolerans klarar av cirka 5 g laktos vid samma
måltid utan att få symtom.
Om patienten inte blir symtomfri på denna kost kan man byta ut fler produkter
som innehåller laktos. Det är viktigt att läsa ingrediensförteckningen på
livsmedelsprodukter. Det finns laktosfria och laktosreducerade livsmedel att välja
i stället för vanliga mjölkprodukter. Livsmedel som betecknas som laktosfria ska
maximalt innehålla 0,01 gram laktos per 100 gram. Laktosreducerade och
låglaktoslivsmedel ska ha en laktoshalt som inte överstiger 1 gram laktos per 100
gram konsumtionsfärdig produkt. Se tabell:
20
Innehåll av laktos i vanliga livsmedel
<0,01g
Laktosfria produkter
·Hårdost
·Mjukost
·Mjölkfritt margarin /
matfett
·Ströbröd
1-3g
Konfektyrer*
·Vispgrädde
·Crème fraiche
·Cottage cheese
·Pannkaksmix*
·Majonnäs (lätt-)
·Färskost
·Korv*
·Yoghurt
·Maränger (tillv. av
skummjölk)
·Mjukost med mjölkpulver
·Halloumi
·Chips Sourcream
<0,1g
Knäckebröd
·Vitmögelost
·Grönmögelost
·Gräddersättning
·Majonnäs
·Dressingar
>3g
Glass
·Mjölkprodukter
·Opastöriserad mjölk
·Getmjölk
·Filprodukter
·H-grädde
·Kaffegrädde
·Gräddfil
·Kvarg
0,1-1g
Låglaktosprodukter
·Kaffebröd*
·Smör
·Margarin/matfett
·Mozzarella
·Grahamsbröd och
franskbröd*
·Leverpastej*
·Fetaost
·Salladsost
·Potatis- och majschips*
>6g
·Mesost
·Messmör
·Pulver till
vissa vällingar och
grötar*
·Mjölkchoklad
·Nougat*
·Vissa Müsli*
·Potatismospulver*
·Kryddblandningar*
·Torra såsmixer*
·Yoghurtgodis
Tabellvärdena bygger på analyser utförda vid Kemienheten 2, Livsmedelsverket.
* som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i
ingrediensförteckningen.
Förstoppning
Förstoppning kan bero på att man har en minskad fysisk aktivitet, ett lågt
fiberintag, ett lågt vätskeintag och/eller ett minskat matintag. Ytterligare
anledning kan vara att man under lång tid använt laxermedel, är deprimerad,
stressad eller äter många läkemedel. Många läkemedel har förstoppning som
bieffekt. Börja först med att ta ställning till orsaken till problemen. Se först och
främst över vätskeintaget. Fibrer drar nämligen till sig vatten. Är brukarens
kostintag fiberfattigt, kan man se över kosten genom att förslagsvis servera:
21
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Havregrynsgröt, rågflingegröt, grahamsgrynsgröt mm
Fiberrika grötar och blandningar
Välj grovt bröd, hårt eller mjukt
Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär – att ätas råa, kokta eller tillagade i
maträtter
Matlagningsfiber, till exempel vetekli, havrekli, kruskakli, Fibrex, Pofiber
eller Husk. Kan användas i gröten, i brödet, på filen, i pannkakssmeten
med mera. Visiblin kan ordineras i dryck som saft/mjölk
Katrinplommonjuice kan hjälpa. En förpackning innehåller två dl och
motsvarar 15 katrinplommon och kan ha effekt. Börja gärna med en dl
varje morgon och öka successivt till två dl.
Prova en matsked messmör på brödet eller som blandas i gröt/välling
(messmör innehåller mycket mjölksocker – laktos, som fungerar lösande i
tarmen). Laktulos är en bättre lösning på sikt.
Man kan också prova att servera till exempel ½-1 matsked rapsolja, gärna
till frukost. Kan blandas i den varma gröten eller i vällingen.
Produkter med mjölksyrabakterier, till exempel Dofilus, ProViva och
ProViva shot kan mormalisera en rubbad tarmflora.
Fysisk aktivitet utifrån individuell kapacitet kan motverka förstoppning.
Gaser
Födoämnen som man bör vara försiktig med om brukaren får problem med
magknip och gaser:
o Kål: vitkål, rödkål, broccoli, blomkål
o Lök: i princip alla sorter, särskilt vitlök. Purjolök och rödlök i mindre
mängder brukar gå bra, liksom silverlök.
o Baljväxter: ärtor, bönor, linser, kikärter.
o Övriga grönsaker: sparris, kronärtskocka, jordärtskocka, selleri, paprika,
chilifrukter och rädisor. Större mängder avokado.
o Frukt: katrinplommon, plommon, vindruvor, torkad frukt. All frukt och
juice i stora mängder.
o Spannmålsprodukter: fullkornsbröd, müsli.
o Sötningsmedel: sorbitol, malitol och xylitol (finns vanligen i halstabletter,
godis).
22
UPPFÖLJNING NUTRITION
Syfte
Syftet med att följa upp och dokumentera behandling är att
utvärdera om insatt behandling har gett effekt. Uppföljning skall
ske vid en i förväg bestämd tid och skall alltid dokumenteras.
Metod
Om inte insatt behandling har gett effekt - gå tillbaka till dokumentet Utredande
nutritionsåtgärder, diagnos och mål och se om det är något som behöver ses över,
utredas på nytt.
Resultat
En ny vårdplan kan behöva göras. Följ upp viktutveckling, mat-och
vätskeregistrering och individuella insatser.
Dessa områden ska följas upp:
Viktutveckling
Har brukaren ökat/minskat i vikt eller fortsätter vikten att minska/öka?
Mat- och vätskeregistrering
Gör en ny registrering för att se om måltidsordning, energiintag eller andra
insatser är förändrade.
Individuella insatser
Se över till exempel konsistensanpassning, specialkost, måltidsordning, nattfasta
och olika hjälpmedel.
REFERENSLISTA
1. Vetenskapligt underlag till råd om bra mat i äldreomsorgen.
Socialstyrelsen, Rapport 3 – 2011
2. Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla
undernäring. Socialstyrelsen 2011
3. Faxén Irving. G: Karlström, B; Rothenberg, E
Geriatrisk nutrition, 2010 Art nr 33212-01 . ISBN 9789144052113
23
Anna Melin Andersen, vårdutvecklare/leg dietist
2012-08-03
MÖLNDALS STAD
VÅRD OCH OMSORG
Mat och vätskelista (registrera under 3 dagar)
_________________________________________________________________
Bilaga 1
Matlista
Kl
Frukost
gröt, sort
ägg
smörgås, sort
strösocker
bitsocker
sylt/mos
Vätskelista
Serverat
Konsumerat
Kcal
Kl
Dryck
Serverat ml
dl
st
st
msk
st
msk
Kl
Lunch/middag
varmrätt portionsstorlek
gröt, sort
dl
soppa
dl
smörgås, sort
st
dessert, sort
mängd
1/1 port.
1/2 port.
3/4 port.
1/4 port.
1/1 port.
1/2 port.
3/4 port.
1/4 port., 0 port.
Kl
Kvällsmat
varmrätt portionsstorlek
gröt, sort
dl
soppa
dl
smörgås, sort
st
dessert, sort
mängd
1/1 port.
1/2 port.
3/4 port.
1/4 port.
1/1 port.
1/2 port.
3/4 port.
1/4 port., 0 port.
Kl
Mellanmål
Summa kcal
Anna Melin Andersen, vårdutvecklare/leg dietist
Summa vätskelista (ml/kcal)
Summa sondmat (ml/kcal)
Summa övrig sondvätska (ml/kcal)
Summa kcal från matlista
Summa totalt
2012-08-03
Konsumerat ml
Kcal
Helena Kellnor, leg dietist
2009-05-05
MÖLNDALS STAD
VÅRD OCH OMSORG
_________________________________________________________________
Bilaga 2
Lathund till mat- och vätskelista (energimängd: kcal är cirkavärden)
Smörgås, bröd och pålägg
Mängd
kcal
Frukt
Mängd
Kcal
Kakor och godis
Mängd
Kcal
Smörgås, mjukt bröd med margarin och pålägg
Smörgås, knäckebröd med margarin och pålägg
Mjuk brödskiva (utan något på)
Knäckebröd (utan något på)
Ost
Medvurst rökt/kokt
Skinka rökt/kokt
Leverpastej, mjukost, kaviar
1 st
1 st
1 st
1 st
1 skiva, ca 15 g
1 skiva, ca 15 g
1 skiva, ca 20 g
1 port, ca 15 g
150
100
60
40
40
40
20
40
Frukt medelstor (äpple, apelsin, päron)
Banan medelstor
Fruktkonserv, fruktsallad
Vindruvor
1 st
1 st
2 dl
1 dl
70
120
150
50
100
110
250
120
50
30
40
55
10
35
50
100
50
140
20
80
60
20
10
60
40
50
60
40
60
70
85
120
20
20
60/30
1 st, ca 30 g
1 st, ca 30 g
1 st, ca 50 g
1 st, ca 30 g
1 st, ca 10 g
1 st, ca 5 g
1 st, ca 10 g
1 st
1 st, ca 3 g
1 st
1 dl
1 dl
1 dl
1 dl
1 bit, ca 10 g
1 st
1 msk
1 msk
1 bit
1 msk
1 dl
1 dl
1 dl
1 dl
1 dl
1 dl
1 dl
1 dl
1 msk
1 msk
1 msk
Vetebröd slät, skiva
Vetebröd fylld, skiva
Wienerbröd
Sockerkaka, mjuk kaka
Småkaka
Pepparkaka/kex
Skorpa
- med margarin
Smörgåsrån
- dubbelt med margarin mellan
Fresubin 2 kcal Drink
Fresubin Protein Energy Drink
Fresubin Crème
Fresubin YOCreme
ProvideXtraDrink
1 st á 200 ml
1 st á 200 ml
1 st bägare
1 st bägare
1 st á 200 ml
400
300
187
231
300
Resource Berikningspulver
2 msk
45
Fresubin Shot
30 ml
150
Mått vätska (100 ml = 1 dl)
Mängd
Djup tallrik
Dricksglas, normalt
Dricksglas, litet
Kaffekopp, stor
Kaffekopp, liten
Temugg
Matsked
Tesked
250 ml
200 ml
150 ml
150 ml
100 ml
200 ml
15 ml
5 ml
Frukostmat
Gröt, vattenbaserad tex havregrynsgröt
Gröt, mjölkbaserad tex risgrynsgröt
Cornflakes
Musli, basmusli
Sill inlagd
Ägg
Sylt, mos, honung
Sylt, osötad
Socker, bit
Socker, strö
Lunch, middag, kvällsmat
Lunch/middag exkl. tillbehör som bröd och
måltidsdryck
Kvällsmat exkl tillbehör som bröd och måltidsdryck
1/1 port
1/1 port
400
300
Mjölkprodukter
Lättmjölk 0,5% fett
Mellanmjölk 1,5% fett
Standardmjölk 3% fett
Filmjölk 0,5% fett
Filmjölk 3% fett
Vaniljyoghurt 2% fett
Fruktyoghurt 2% fett
Mezeyoghurt 10% fett
Gräddfil
Kaffegrädde
Vispgrädde 40%, ovispad/vispad
Drycker
Lightdryck
Lättdryck
Saft, drickfärdig
Juice
Starkvin, Malvitona
Vin
Välling
1 dl
1 dl
1 dl
1 dl
10 ml (1 cl)
1 dl
1 dl
0
30
50
50
20
70
70
Obs! Tillbehör – se dessert, dryck och smörgås
Matfett och olja
Dessert
Kräm, hemlagad
Efterrättssoppa, hemlagad
Fromage/Mousse
Glass
Vaniljsås
Paj
Pannkaka
1,5 dl
2 dl
1,2 dl
1 dl
1 dl
1,5 dl
1 st
110
110
190
190
105
370
140
Margarin 40%
Margarin 80%
Olja
Majonnäs 80%
1 msk
1 msk
1 msk
1 msk
50
100
125
100
Näringsdryck och berikning
OBS! Måtten kan variera beroende på vilken servis/glas
man använder. Måtten är beräknade då de är fyllda ca 1 cm
från kanten. Tag ett decilitermått och mät porslinet ni
använder för att få exakta mått. För att få en hyfsad
uppskattning av energi och vätska är det viktigt att mäta
noga.
Okt 2012 - Avtal med Fresenius AB
Bilaga 3
Energiberikningar, kosttillägg, näringsdrycker och sondvällingar som
beställs via Mashi/Serviceförvaltningen
Produkt, energi och
proteininnehåll per 100 ml
Varugrupp
Enhet
Art nr
Fresubin shot citron 600 kcal
3 x 30 ml = 450 kcal
Fresubin shot neutral 600 kcal
Fettemulsion 3 x 30 ml = 450 kcal
Diben drink cappuccino 300 kcal
150 kcal/dl, 7 g protein/dl,
2 gr fiber/dl
Diben drink skogsbär 300 kcal
150 kcal/dl, 7 g protein/dl,
2 gr fiber/dl
Diben drink vanilj 300 kcal
150 kcal/dl, 7 g protein/dl,
2 gr fiber/dl
ProvideXtra drink
apelsin/ananas 300 kcal
150 kcal/dl, 4 g protein, 0 fiber
ProvideXtra drink
svarta vinbär 300 kcal
150 kcal/dl, 4 g protein, 0 fiber
ProvideXtra drink
äpple 300 kcal
150 kcal/dl, 4 g protein, 0 fiber
Fresubin 2 kcal drink
skogsbär 400 kcal
200 kcal/dl, 10 g protein/dl, 0 fiber
Fresubin 2 kcal drink
vanilj 400 kcal
200 kcal/dl, 10 g protein/dl, 0 fiber
Fresubin protein energy drink
cappuccino 300 kcal
150 kcal/dl, 10 g protein/dl, 0 fiber
Energiberikning
fettemulsion
Energiberikning
fettemulsion
Komplett
näringsdryck
vid diabetes
Komplett
näringsdryck
vid diabetes
Sjukdomsspecifik
vid diabetes
6x4x120 ml
210729
6x4x120 ml
210730
6x4x200 ml
210501
6x4x200 ml
210503
6x4x200 ml
210728
Klar dryck
ej komplett
mjölk- och sojafri
Klar dryck
ej komplett
mjölk- och sojafri
Klar dryck
ej komplett
mjölk- och sojafri
Näringsdryck
komplett
6x4x200 ml
210512
6x4x200 ml
210515
6x4x200 ml
210517
6x4x200 ml
210510
Näringsdryck
komplett
6x4x200 ml
210511
Näringsdryck
komplett
6x4x200ml
210379
(Tamro via
Fresenius)
Okt 2012 - Avtal med Fresenius AB
Fresubin protein energy drink
choklad 300 kcal
150 kcal/dl, 10 g protein/dl, 0 fiber
Fresubin protein energy drink
smultron 300 kcal
150 kcal/dl, 10 g protein/dl, 0 fiber
Fresubin protein energy drink
vanilj 300 kcal
150 kcal/dl, 10 g protein/dl, 0 fiber
Fresubin 2 kcal fiber drink
cappuccino 300 kcal
150 kcal/dl, 5,6 g protein/dl,
2 g fiber/dl
Fresubin 2 kcal fiber drink
choklad 300 kcal
150 kcal/dl, 10 g protein/dl, 0 fiber
Fresubin Creme
choklad 231 kcal/bägare (125 g)
185 kcal/dl, 10 g protein/dl,
2,3 g fiber/dl
Fresubin Creme
smultron 231 kcal (125 g)
185 kcal/dl, 10 g protein/dl,
2,0 g fiber/dl
Fresubin YOcrème
Digestive kex 231 kcal (125 g)
150 kcal/dl, 7,5 g protein/dl, o g
fiber/dl
Fresubin YOcrème
Hallon 231 kcal (125 g)
150 kcal/dl, 7,5 g protein/dl,
0 g fiber/dl
Diben 750 kcal
150 kcal/100 ml, 4,5 g protein/100
ml, 2,4 g fiber/100 ml
Fresubin original fiber 500 kcal
100 kcal/100 ml, 3,8 g protein/100
ml, 1,5 g fiber/100 ml
Bilaga 3
Näringsdryck
komplett
6x4x200ml
210380
Näringsdryck
komplett
6x4x200ml
210381
Näringsdryck
komplett
6x4x200ml
210383
Näringsdryck
komplett
6x4x200ml
210585
Näringsdryck
komplett
6x4x200ml
210509
Kosttillägg
komplett, passar
bra vid dysfagi
och vid/eller risk
för malnutrition
Kosttillägg
komplett, passar
bra vid dysfagi
och vid/eller risk
för malnutrition
Kosttillägg
komplett, vid risk
för malnutrition
eller/och vid
dysfagi
Kosttillägg
komplett, vid risk
för malnutrition
eller/och vid
dysfagi
Sondnäring vid
diabetes
6x4x125 g
210646
6x4x125 g
210642
6x4x125 g
208539
6x4x125 g
208534
15x500 ml
201548
Sondnäring vid
normalt energibehov men risk
för malnutrition
15x500 ml
200171
Okt 2012 - Avtal med Fresenius AB
Fresubin original 500 kcal
100 kcal/100 ml, 3,8 g protein/100
ml, 0 fiber
Fresubin energy 750 kcal
150 kcal/100 ml, 5,6 g protein/100
ml, 0 fiber
Fresubin energy fiber 750 kcal
150 kcal/100 ml, 5,6 g protein/100
ml, 1,5 g fiber/100 ml
Fresubin soya fiber 500 kcal
100 kcal/100 ml, 3,8 g protein,
2 g fiber/100 ml
Bilaga 3
Sondnäring vid
normalt energibehov men risk
för malnutrition
Sondnäring vid
högt energibehov
och/eller vätskerestriktion med
risk för
malnutrition
Sondnäring vid
risk för
malnutrition
Sondnäring vid
mjölkallergi och
risk för
malnutrition
15x500 ml
200165
15x500 ml
200172
15x500 ml
203196
15x500 ml
210703
Anna Melin Andersen, vårdutvecklare/dietist, oktober 2012
