Åhörarbilder T3 VT 2012
EKG som vi vanligen tänker
Depolarisationens spridning …...
R
Spänning
mV
T
P
Q
S
TID
Sekund (s) eller ms
….sett av en elektrod på vänster sida av hjärtat
Bild: Klinisk Fysiologi, B. Jonson
Frontalplan
Horisontalplan
4 elektroder, varav en är
jordelektrod ger
6 olika avledningar från
extremiteterna
Dessa olika avledningar
ser på hjärtaktivitetens
utbredning i frontalplanet rakt framifrån
Bild: Klinisk Fysiologi, B. Jonson
Bild: Klinisk Fysiologi, B. Jonson
modifiering I . Ekman
Bild: Klinisk Fysiologi, B. Jonson
Sinusrytm
P-vågs depolarisering
• Normal P-våg med konstant utseende före
varje kammarkomplex
• Positiv P-våg i de avledningar de så ska
vara (t.ex. alltid positiv avledning II)
• Konstant PQ-tid
• Normal QRS-sekvens
• Kammarrytm mellan 50 och 100 slag/min
Sinusbradykardi < 50 slag/min
Sinustakykardi > 100 slag/min
P-vågen vid
sinusrytm
P-vågen vid
ektopisk
förmaksrytm
1
Åhörarbilder T3 VT 2012
Andra rytmer forts.
Andra rytmer forts.
Förmaksflimmer
P-vågor saknas; istället oregelbundna
flimmervågor med frekvens över 350/min
Oregelbunden kammarrytm
Normala QRS-komplex
Nodal rytm
Ventrikulär rytm
• Ingen P-våg alls eller
retrograd P-våg före eller
efter QRS-komplexet.
• Breddökade QRS-komplex
med avvikande utseende.
• Normalt QRS-komplex.
Förmaksfladder
P-vågor saknas; i stället regelbundna fladdervågor
(F-vågor) med ”sågtandsmönster”.
Förmaksfrekvens vanligen mellan 250 och 350 /min.
• Regelbunden kammarrytm, 40-60 slag/min.
Kammarfrekvensen är oftast regelbunden, men är beroende
av blockeringsgrad i AV-noden.
• Långsam kammarrytm
<40/min, ev. något
oregelbunden.
• Ingen relation mellan QRS
och förmaksimpulser alt.
ingen förmaksaktivitet alls.
Blockeringsgraden i AV-noden kan variera,
t.ex. kan var 4:e F-våg överledas till kamrarna,
s.k. 4:1 blockering
Normala QRS-komplex
Bild: Arrhythmia, E. Sandoe, B. Sigurd
Takykardi
Extraslag - för tidiga slag
HR>100 slag/min
Supraventrikulära - SVES
• Sinustakykardi
• Förmaksfladder
• Snabbt förmaksflimmer
• SVT = supraventrikulär takykardi
Ektopiskt förmaksfokus eller
nodalt fokus
Vanligen normal QRS-sekvens
Bild: Arrhythmia, E. Sandoe, B. Sigurd
• Nodal takykardi
Ventrikulära - VES
P-våg saknas före QRS-komplexet
Breddökat QRS-komplex med avvikande
utseende
Diskordant T-våg
Vanligen full kompensatorisk paus
• Ventrikeltakykardi
Bild: Arrhythmia, E. Sandoe, B. Sigurd
Ersättningsslag - försenade slag
• Ventrikelflimmer
Slag utlöst från ett annat fokus
när den normala sinusimpulsen uteblivit.
P-våg utseende
Höger
förmakshypertrofi
(P-pulmonale)
PQ-tid
(från P start till QRS start)
Normalt: 0,120-0,200 s < 60 år
0,120-0,220 s > 60 år
Kort PQ-tid
vid > 0,25 mV i höjd
Vänster förmakshypertrofi
(P-mitrale)
vid > 0,12 s i bredd
V1
Kort PQ-tid
Deltavåg ses vid preexcitation
av typen
Wolff-Parkinson
Whites syndrom (WPW)
Förlängd PQ-tid
AV-block I
2
Åhörarbilder T3 VT 2012
Elektrisk axel
Retledningshinder – AV-block
AV-block I
Normal p-våg och QRS
PQ-tid >0,210 s
Alla P-vågor följs av QRS-komplex
AV-block II
Normal P-våg och QRS
Vissa P-vågor följs ej av QRS-komplex
Två typer finns
AV-block III
Ingen överföring av impulser från
förmak till kammare
Förmaksrytmen går för sig
Kammarrytmen går för sig i sin
långsamma takt < 60 slag/min
Vänsterställd
Vänsterställd
Högerställd
Normala Q-vågor
QRS-bredd
≤ 0,10 s
Normalt
≥ 0,12 s
Skänkelblock
”Gråzon” mellan 0,10 och 0,12 s
Kan ex. bero på:
kammarhypertrofi
deltavåg
intraventrikulärt ledningshinder
• Små Q-vågor i laterala bröstavledningar samt i
extremitetsavledningar p.g.a.
septums aktivering.
• En isolerad Q kan förekomma i inferiora
avledningar (II-III).
• I V1och i III kan det finnas ett QS-komplex.
Tecken på genomgången infarkt –
R-vågsprogression
patologiska Q-vågor och/eller
patologisk R-vågsprogression
Patologisk Q-våg:
Q ≥ 0,04 sekunder
Q ≥ 25 % av R-vågen
i samma avledning
Infarkt i ”närmaste” vägg
Infarkt i ”motstående” vägg
Normal
Patologisk
3
Åhörarbilder T3 VT 2012
QRS-komplexens amplituder
Höga amplituder:
Mycket muskelmassa
Bra elektriska transmissionsförhållanden
Delvis åldersrelaterat
Hypertrofier
Vänsterkammarhypertrofi
• Höga/djupa amplituder
Låga amplituder:
Låg elektrisk aktivitet
Dämpning av signalerna
Små variationer av elektrodläget
nära hjärtat (bröstavledningar)
- stor betydelse för spänningsförloppet på EKG
Low voltage:
Alla avledningar < 1 mV (10 mm) totalutslag
eller
Alla extrem. avl. < 0,5 mV (5 mm) totalutslag
Elektroder långt från strömkällan
(extremitetsavledningar)
- betydelselöst vid mindre avvikelser
elektrod-
• R≥12 mm i aVL
• R≥26 mm i V5 eller V6
• R i V5 eller V6 + S i V1≥35 mm
• ST-sänkning i vänstersidiga
avledningar
• T-vågsnegativisering i
vänstersidiga avledningar
• Ev. vänsterställd elaxel
• Ev. ökad QRS-bredd
• Ev. ökat VAT
Högerkammarhypertrofi
• Höga/djupa amplituder
• R≥ S i V1
• Markerad S i V6
• ST-sänkning i högersidiga
avledningar
• T-vågsnegativisering i
högersidiga avledningar
• Ev. högerställd elaxel
• Ev. ökad QRS-bredd
• Ev. ökat VAT
ST-sträckans utseende
ST-sträckan
Normal
Titta i alla avledningar!
Höjning: (Mäts i J-punkten)
V1 - V3 får vara 2-3 mm höjd
Övriga avledningar 1 mm höjd
Sänkning: (Mäts 60 ms efter J-punkten)
Ingen avledning mer än 0,5 mm sänkt
Nedåtsluttande STsänkning
ST-höjning
Vid akut
hjärtinfarkt
Vid bl.a.
vänsterkammarbelastning,
koronarinsufficiens och
skänkelblock
”Knickad” ST-T
övergång
”Hängmatta”
Ofta vid bl.a.
digitalisbehandling
Vid bl.a.
koronarinsufficiens
T-våg
• T-vågen speglar kamrarnas repolarisation.
• Ett huvudsakligen positivt QRS-komplex
följs vanligen av en positiv T-våg.
• T-vågen tillåts normalt vara neg i V1
samt i aVL eller i III (när R amplituden är liten).
• T-vågens amplitud och duration kan
påverkas av elektrolytbalansen.
Negativ T-vågor ses bl.a. vid:
•Hjärtinfarkt
•Ischemi
•Perimyokardit
•Kammarhypertrofi
•Cerebrovaskulära katastrofer
•Intrakraniell tryckstegring
QT-tid
Mått på hjärtats mekaniska systole
Durationen varierar med kön och hjärtfrekvens
Kort QT-tid
Lång QT-tid
Ofta används korrigerad QT-tid (QTc) vid tolkning.
Flera korrigeringsformler finns.
Vanligast är: QTc= uppmätt QT/√RR
≥ 460 ms används i datortolkning för patologisk QTc
med vissa bivillkor som t.ex. kön och HR < 100
4
