Kan förändrat beteende minska förekomsten av

Käppalaförbundet
Yrkeshögskola VBU, Ludvika
Miljö och VA-teknik
Kan förändrat beteende
minska förekomsten av
organiska och oorganiska
ämnen i
hushållsspillvattnet?
Författare
Peter Karlsson
Handledare
Amanda Folkö
2016-09-07
Förord
Det här är ett examensarbete som omfattar 30 YH-poäng för Yrkeshögskoleutbildningen
Miljö och VA-teknik som arrangeras av Västberslagens Utbildningscentrum.
Rapporten är beställd av och skriven för Käppalaförbundet, ett kommunalförbund som ägs av
och renar avloppsvatten åt 11 kommuner i norra och östra Stockholm.
Jag vill rikta mitt största tack till Amanda Folkö som varit min handledare på
Käppalaförbundet, för ovärderlig hjälp och stöd. Amanda har under processens gång hittat
nya infallsvinklar och knuffat mig i rätt riktning när jag kört fast i mitt arbete.
Mitt andra tack riktar jag till min utbildningshandledare Kristina Beyerl Karlsson som under
hela min studietid har visat ett enormt engagemang kring mina studier.
Jag vill också tacka Kristina Svinhufvud och Marcus Frenzel på Käppalaförbundets
Uppströmsavdelning för att ni delar med er av er kunskap, engagemang och dåliga ordvitsar,
samt övrig personal på Käppalaförbundet.
Sammanfattning
Käppalaverket är Revaq-certifierade, vilket bland annat innebär att det finns krav på hur
mycket metaller avloppsslammet får innehålla för att få spridas på åkermark.
Käppalaförbundet spårar källor uppströms Käppalaverket, till utsläpp av miljöfarliga ämnen
från hushåll och verksamheter. Hushållen beräknas stå för mer än 50 % av många av de
oönskade ämnen som inkommer till avloppsreningsverken.
Rapportens syfte har varit att utreda vilka organiska och oorganiska ämnen som riskerar att
hamna i hushållsspillvattnet, för att därefter utreda vilka av dessa ämnen som tros vara
beteendestyrda och bör prioriteras i framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen.
En sammanställning över spridningsvägar har gjorts, och de undersökta ämnenas prioritet har
rangordnats enligt fastställda kriterier.
Enligt sammanställningen verkar kadmium och silver var lämpliga som utvalda ämnen, och
tros kunna minskas i hushållsspillvattnet genom informationsåtgärder.
Bly, kvicksilver, koppar, nickel, zink och tenn är prioriterade för Käppalaförbundet genom
Revaq, men den här undersökningen har inte hittat några stora källor som är beteendestyrda,
så de ämnena bedöms inte vara lämpliga som ämnen vid framtida informationsåtgärder
riktade mot hushåll.
Vid sammanställningen av de organiska ämnena har nonylfenol, triclosan, ftalater, bromerade
flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen, LAS samt diklofenak uppfyllt så många kriterier så
de anses passa som utvalda ämnen vid framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen.
Den 1 mars 2017 kommer ett förbud för triclosanbehandlade konsumentprodukter, därför är
bedömningen att triclosan ändå inte bör ingå som ämne i informationsåtgärder fram till dess.
Undersökningen visar att det är viktigt att även arbeta med små källor, vilket är nödvändigt
för att klara Revaqmålen. Genom att informera hushållen om att städa på rätt sätt så
hushållsdammet inte hamnar i hushållsspillvattnet tros förekomsten av ftalater och bromerade
flamskyddsmedel kunna minskas. Även metaller som avges genom bland annat produktslitage
tros kunna minska.
Bedömningen är att genom uppmaning till konsumenter att välja produkter med
miljömärkningar som ”Svanen” och ”Bra miljöval” som utesluter eller begränsar miljöfarliga
organiska och oorganiska ämnen kan förekomsten av dessa ämnen minskas i
hushållsspillvattnet. Gärna genom samarbete med de organisationer som utfärdar
miljömärkningarna.
Innehåll
1 Inledning ............................................................................................................................................. 1
1.1 Käppalaförbundet, Uppströmsarbete och Revaq .................................................................. 1
1.2 Miljögifter och oönskade ämnen .............................................................................................. 2
1.3 Syfte ............................................................................................................................................. 3
1.4 Metod ........................................................................................................................................... 3
1.5 Avgränsningar............................................................................................................................. 3
2 Litteratursammanställning - oönskade ämnen .............................................................................. 3
2.1 Tenn (Sn) .................................................................................................................................... 3
2.2 Koppar (Cu)................................................................................................................................. 4
2.3 Zink (Zn) ...................................................................................................................................... 5
2.4 Kvicksilver (Hg)........................................................................................................................... 6
2.5 Kadmium (Cd)............................................................................................................................. 6
2.6 Bly (Pb) ........................................................................................................................................ 8
2.7 Nickel (Ni) .................................................................................................................................... 9
2.8 Krom (Cr) ..................................................................................................................................... 9
2.9 Silver (Ag).................................................................................................................................. 10
2.11 Nonylfenol ............................................................................................................................... 11
2.12 Triclosan .................................................................................................................................. 11
2.13 Ftalater .................................................................................................................................... 12
2.14 Bromerade flamskyddsmedel .............................................................................................. 13
2.15 Högfluorerade ämnen ........................................................................................................... 14
2.16 Linjära Alkylbensensulfonater (LAS) ................................................................................... 15
2.17 Bisfenol A ................................................................................................................................ 15
2.18 Diklofenak ............................................................................................................................... 16
3 Litteratursammanställning- spridningsvägar ............................................................................... 17
3.1 Gråvatten/Svartvatten/Fast organiskt avfall ......................................................................... 17
3.2 Hushållsdamm .......................................................................................................................... 19
3.3 Metaller i livsmedel .................................................................................................................. 21
4 Miljömärkningar ............................................................................................................................... 22
4.1 Miljömärkta produkter .............................................................................................................. 22
4.2 Miljömärkta textilier .................................................................................................................. 24
5 Resultat ............................................................................................................................................. 27
5.1 Utvärdering av metaller ........................................................................................................... 27
5.2 Utvärdering av organiska ämnen........................................................................................... 29
6 Diskussion ........................................................................................................................................ 32
6.1 Metaller ...................................................................................................................................... 32
6.2 Organiska ämnen ..................................................................................................................... 34
6.3 Förslag på fortsatt arbete ........................................................................................................ 36
7. Referenser ....................................................................................................................................... 37
1 Inledning
Av de 16 miljökvalitetsmål som Sveriges Riksdag har antagit rör åtta av dem VAhuvudmännens verksamhet. Det är Giftfri miljö, Ingen övergödning, God bebyggd miljö,
Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i
balans, samt Levande kust och skärgård (Lind et al, 2009).
Avloppsvatten som inkommer till kommunala avloppsreningsverk innehåller mycket fosfor,
kväve och lättnedbytbara ämnen som avloppsreningsverken är byggda för att klara av att rena.
Det är viktigt att rena bort dessa ämnen för att motverka övergödning och syrebrist i sjöar och
hav (Naturvårdsverket, 2016). Det inkommer också miljögifter till avloppsreningsverken,
exempelvis organiska ämnen som inte bryts ned, oorganiska ämnen i form av metaller, samt
läkemedel. Ämnen avloppsreningsverken inte klarar av att rena kan istället hamna i
recipienten, där de ger negativa effekter på människor och djur. Vissa ämnen förekommer
naturligt i miljön men blir ett miljögift i stora koncentrationer (Naturvårdsverket, 2016).
Exempel på sådan ämnen är zink och koppar som behövs i små koncentrationer för vissa
organismer (Andersson, 2014). Miljögifter är persistenta, bioackumulerbara, toxiska, och kan
även vara cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande (Östersjöcentrum, 2016).
Efter rening av avloppsvatten återstår ett avloppsslam. Avloppsslammet behandlas genom
rötning samt avvattning, och därefter så kan slammet användas till exempelvis gödsling av
åkermark eller förbrännas. Slam innehåller växtnäringsämnena kväve och fosfor,
mullbildande material samt mineraler som efterfrågas av lantbruket. Slammet kan även
innehålla metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen, som inte bryts ned under
reningsprocessen (Persson et al, 2005). Käppalaförbundet har som mål att kunna återföra
minst 90 % av slammet till åkermark i framtiden (C Bertholds, Opublicerad).
1.1 Käppalaförbundet, Uppströmsarbete och Revaq
Käppalaverket är certifierade enligt Revaq som är ett certifieringssystem som reglerar
återföringen av växtnäring via avloppsslam till åkermark. Revaq är framtaget av Svenskt
Vatten tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, Livsmedelsindustrierna, Svensk
Dagligvaruhandel och Naturvårdsverket. Den viktigaste aspekten med Revaq är Riksdagens
miljömål om fosforåterföring. Det finns idag i Naturvårdsverkets förordning (1994:2) reglerat
vilken halt av metaller som avloppsslam från ett avloppsreningsverk får innehålla för att få
spridas på åkermark (Lind et al, 2009).
Revaq har i sitt regelverk ännu hårdare gränsvärden för att sprida avloppsslam på åkermark.
För att klara det ställer Revaq krav på att avloppsreningsverken kontinuerligt arbetar
uppströms med att spåra och begränsa källor till utsläpp av oönskade ämnen till avloppet.
Revaqs långsiktiga mål är att få klosettkvalitet på inkommande avloppsvatten till
avloppsreningsverken (Linusson & Finnson, 2015).
1
Kadmium är alltid ett prioriterat ämne enligt Revaqs regelverk. Bly, kvicksilver, krom,
koppar, nickel och zink är även de lagstadgade metaller och prioriteras om de överskrider 50
% av det tillåtna gränsvärdet i g/ha. De icke essentiella spårelement som överskrider 0,20 %
ackumuleringstakt i mark per år ska också prioriteras (Linusson & Finnson, 2015).
Käppalaförbundets prioriterade spårelement från 2015 är kadmium, bly, kvicksilver, koppar,
nickel, zink, silver, tenn och uran.
Käppalaförbundets uppströmsarbete har varit framgångsrikt, och utsläppen av oönskade
ämnen från majoriteten av de stora punktkällorna har begränsats. Arbetet med att ytterligare
förbättra kvalitén på inkommande avloppsvatten fortskrider.
Käppalaförbundet har som målsättning att utveckla ett effektivt sätt att arbeta för att minska
tillförseln av oönskade ämnen från hushållen. En undersökning som Stockholm Vatten har
gjort på ett bostadsområde i stadsdelen Skarpnäck i södra Stockholm visar att hushållen står
för mer än 50 % av inkommande metaller som kommer till Henrikdals avloppsreningsverk
(Eriksson & Lagerkvist, 2015). För att uppnå framtida krav på slamkvalité måste tillförseln av
oönskade ämnen från hushållen i Käppalaförbundets upptagningsområde minska.
1.2 Miljögifter och oönskade ämnen
Det finns både organiska och oorganiska ämnen som kan vara miljögifter. Organiska ämnen
är molekyler som består av kol, väte och oftast andra grundämnen medan oorganiska ämnen
kan bestå av bara ett enda grundämne, vanligtvis metaller eller föreningar som baseras på ett
grundämne. Vissa oorganiska ämnen som metallerna koppar och zink är essentiella för
biologiskt liv. Dessa ämnen kan ändå vara toxiska och bli miljöfarliga om de förekommer i
för höga koncentrationer (Norin et al, 2011).
För att ett ämne ska anses vara ett miljögift ska det vara persistent, bioackumulerbart eller
toxiskt (PBT). Miljöfarliga ämnen brukar också bedömas ifall de är cancerogena, mutagena
eller reproduktionsstörande (CMR) (Vattenmyndigheten Bottenviken, 2016).
Foster och barn är extra känsliga för miljögifter då deras kroppar inte är färdigutvecklade. Det
gäller bland annat för hjärnans, nervsystemets, immunförsvarets och könsorganens
utveckling. Något som också påverkar både människa, djur och miljö är kombinationseffekter
av olika miljögifter, den så kallade cocktaileffekten (Norin et al, 2011). Kombination av flera
miljögifter kan göra så att ämnens egenskaper förstärks eller förändras på annat sätt. Det
behövs mer forskning på hur cocktaileffekten påverkar hälsan och miljön (Hedlund, 2014). I
många kemiska produkter och andra varor kan det finnas metaller och organiska ämnen som
tillsätts för att få en önskad effekt. Dessa ämnen kan om de sprids till miljön bidra till
cocktaileffekten (Norin et al, 2011).
I hemmen utsätts vi människor för kemikalier hela tiden. Även från vårt dricksvatten från
kranen kan vi i vissa fall få i oss oönskade ämnen. Kläderna vi har på oss kan vara behandlade
med antibakteriella ämnen, ftalater och högfluorerade ämnen, hemelektronik och möbler kan
innehålla bromerade flamskyddsmedel, datorn kan innehålla en mix av oönskade metaller.
2
Även i de fall oönskade metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen hamnar i avloppet
ställer de till problem (Forsberg, 2014).
1.3 Syfte
Rapportens syfte är att identifiera oönskade ämnen som tillförs Käppalaverket via hushållen
samt utvärdera vilka ämnen som tros kunna minskas i hushållsspillvattnet genom ett förändrat
beteende.
Målet är att rapportens slutsatser ska användas för att utforma informationsåtgärder riktade
mot hushållen.
1.4 Metod
En litteraturstudie har genomförts om organiska och oorganiska ämnen med fokus på dess
egenskaper, samt dess förekomst i hushållen.
Även en litteraturstudie gällande spridningsvägar har genomförts, samt en sammanställning
över de mest kända miljömärkningarna.
De ämnen som ingår i studien, identifierades genom jämförelser av flera undersökningar på
hushållsspillvatten. För att dra slutsatser om vilka av dessa ämnen som bör prioriteras i
informationsåtgärder mot hushållen gjordes en utvärdering efter fastställda kriterier.
Kriterierna togs fram genom att utvärdera vilka egenskaper ett ämne bör ha för att prioriteras i
informationsåtgärder. På så vis skapades en prioriteringsordning.
1.5 Avgränsningar
Diklofenak är det enda läkemedlet som ingår i rapporten.
Uran förekommer i väldigt låga halter i hushållen och ingår därför inte i den här rapporten.
2 Litteratursammanställning - oönskade ämnen
2.1 Tenn (Sn)
Egenskaper: Tenn anses vara ett essentiellt spårämne. Dess funktion är dock inte helt klarlagd
(Kurera, 2016). Som metall och dess oorganiska tennföreningar anses tenn vara tämligen
3
ofarlig. Däremot finns det tennorganiska föreningar som är toxiska (Lind et al, 2009). Studier
visar på reproduktionsstörningar och mutagena effekter. Vid upprepad exponering kan
immunförsvaret påverkas, samt verka frätande på hud och ögon. (Kemikalieinspektionen,
2015a).
Tributyltenn (TBT), och dess föreningar är bioackumulerande och persistenta, samt mycket
toxiska för vattenlevande organismer och däggdjur redan vid låga halter. TBT kan vid
långvarig exponering ge upphov till lever- och hjärnskador (Lind et al, 2009).
Förekomst: Tenn är en prioriterad metall för Käppalaförbundet då ackumuleringstakten i mark
är över 0,20 % per år. Käppalaförbundets tidigare undersökningar visar att det är svårt att
minska mängden tenn från hushållen. Käppalaförbundet uppströmsavdelning har i nuläget
ingen handlingsplan för att minska inkommande tenn till Käppalaverket (C Johnsson,
Opublicerat).
Undersökningen av hushållsspillvatten från Skarpnäck visar att cirka 56 % av den totala
mängd inkommande tenn till Henrikdals avloppsreningsverk kommer från hushållen. Halten
Sn/kg P har mellan 2010-2013 legat högt i medeltal. Det är en ökning från 2007. En
bidragande orsak till det är minskad mängd fosfor i avloppsvattnet vilket troligtvis beror på
fosfatförbudet i tvättmedel som infördes 2008 (Eriksson & Lagerkvist, 2015).
Tenn används även som korrosionsskydd, lödmetall och som komponent i vissa kemikalier.
Tennorganiska föreningar används som stabilisator i PVC-material, färg, och lim (Lind et al,
2009). Vi människor får i oss TBT och andra tennorganiska föreningar främst via föda från
sjöar och hav (Jansson, 2000). Undersökningar har också visat att tennorganiska föroreningar
förekommer i avloppsslam som senare kan spridas på åkermark (Jansson, 2000).
TBT och andra tennorganiska föreningar får enligt EUs kemikalieförordning REACH inte
användas i varor för allmänheten överstigande 0,1 viktprocent (Kemikalieinspektionen, 2012).
Trots förbudet har tennorganiska föreningar hittats i enskilda konsumentprodukter som blöjor,
tröjtryck, textilier, bakplåtspapper samt disksvampar. Användningen av tennorganiska
föreningar är diffus och svår att kartlägga då tennorganiska föreningar endast hittats i enstaka
produkter och inte i hela produktgrupper (Göteborgs Stad, 2015).
En stor del av mängden oorganiskt tenn som inkommer till avloppsreningsverken tros komma
från livsmedel som förvarats i konservburkar. Det råder dock osäkerhet om hur stor mängd
det rör sig om (C Johnsson, Opublicerat).
2.2 Koppar (Cu)
Egenskaper: Koppar är ett essentiellt spårämne. Samtidigt kan förgiftning uppstå vid för höga
intag. För de flesta vattenlevande organismer har koppar mycket hög toxicitet. Koppar kan
vara bioackumulerbart och nitrifikationshämmande (Lind et al, 2009).
Förekomst: Ackumuleringstakten i mark för koppar ligger över 0,20 % per år. Det tillåtna
gränsvärdet på 50 % g/ha och år överskrids kraftigt. Käppalaförbundet har under flera år
4
överskridit det gränsvärdet, vilket har begränsat hur mycket slam/kg P Käppalaförbundet fått
sprida (M Frenzel, Opublicerat). Fram till år 2025 har Käppalaförbundet som mål att få ned
kopparhalten i slammet under 300 mg/kg TS så koppar inte längre begränsar hur mycket
slam/kg P som får spridas.
Ungefär 50 % av allt inkommande koppar till Henrikdals avloppsreningsverk kommer från
hushållen (Eriksson & Lagerkvist, 2015). Den mängd koppar som tillförs hushållsspillvattnet
kommer mestadels från varmvattenberedare och tappvattensystem. Det visade sig i en
undersökning 1999 i området Henriksdal i Stockholm att hushållen släpper 14300 µg Cu/24 h.
Av den totala mängden som uppmäts kommer 12500 µg från ledningar, 610 µg från
dricksvatten, 1200 µg från livsmedel, samt 1,8 µg från tvättmedel. Samma undersökning
visar att förekomsten av koppar i hushållsspillvattnet kontinuerligt minskar (Nordgren, 2013).
En studie där kopparmängden från ett antal utvalda hushållsprodukter analyserades, visade att
hushållsprodukterna endast stod för 0,033 % av den totala mängd koppar som släpps till
avloppsvattnet från hushåll. (Nordgren, 2013).
2.3 Zink (Zn)
Egenskaper: Zink är ett essentiellt spårämne som anses vara det minst toxiska av
tungmetallerna. Zink är potentiellt bioackumulerbart, och vid höga halter toxiskt för växter
samt vattenlevande organismer. Zinkpyrition är en zinkförening som är toxisk för fiskar och
kräftor, och hindrar tillväxten av mikroorganismer. (Lind et al, 2009; Linderholm, 2014).
Förekomst: Zink är ett prioriterat ämne för Käppalaförbundet. Då zink är essentiellt och
källorna till zinkutsläppen är diffusa, är inte zink ett utvalt prioriterat ämne för
Käppalaförbundet. Ackumuleringstakten i mark är högre än 0,2 %, samtidigt som det tillåtna
gränsvärdet på 50 % i g/ha för slamspridning på åkermark överskrids. Käppalaförbundet
överskrider till 69 % (Linusson & Finnson, 2015).
Hushållen beräknas stå för 40 % av den totala mängden zink in till Käppalaverket. In till
Henrikdals avloppsreningsverk beräknas hushållen stå för 60 %. Undersökningen på
hushållsavloppsvatten från Skarpnäck visar att zinkhalten ökat något de senaste åren (A Folkö
& H Lemström, Opublicerad; Eriksson & Lagerkvist, 2015).
Dricksvatten är en stor källa till zinkutsläpp i spillvattnet. Orsaken till det har inte hittats i
denna litteratursammanställning(Almqvist et al, 2007). Även zinkpyriton som främst
förekommer i olika mjällschampon, samt en del allrengöringsmedel är en stor källa till den
totala mängd zink som släpps till hushållsspillvattnet (Nordgren, 2013). IVL Svenska
Miljöinstitutet har vid undersökningar konstaterat att zinkpyrition inte är ett så stort problem
som tidigare ansetts. En stor del bryts ned i avloppsreningsverken, och den del som följer med
utgående vatten från avloppsreningsverken har visat sig vara lättnedbrytbart, och återfinns i
väldigt låga halter nedströms avloppsreningsverken (Magnér, 2015).
5
I hushållet förekommer zink även i form av galvaniserade produkter som kylskåp,
vattenkranar, rörkopplingar och skruvar. Även PVC-mattor kan innehålla zink som
stabilisator istället för bly. (Lind et al, 2009). De sanitetsprodukter som innehåller zink som
används i hushållen är svåra att byta ut eftersom zink oftast är den viktigaste beståndsdelen i
produkten (Nordén, 2013). Människor får i sig zink från kött- och mejeriprodukter
(Naturvårdsverket, 2016).
2.4 Kvicksilver (Hg)
Egenskaper: Kvicksilver är starkt toxisk och icke-essentiellt. Metylkvicksilver är en organisk
förening som är särskild skadlig för djur och växter då den lätt ackumuleras i levande vävnad
(Lind et al, 2009). Hög exponering kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar, och skada
centrala nervsystemet hos människor. Foster och små barn är extra känsliga för
metylkvicksilver då deras nervsystem inte är fullt utvecklade. En del studier indikerar att även
oorganiska föreningar kan ge liknande skador på nervsystemet för foster och småbarn
(Kemikalieinspektionen, 2016).
Förekomst: Kvicksilver är ett utvalt prioriterat spårämne för Käppalaförbundet, samt
lagstadgat. Ackumuleringstakten i mark ligger över 0,20 % (Linusson & Finnson, 2015; A
Folkö & H Lemström, Opublicerad).
Undersökningar av hushållsspillvatten i Skarpnäck visar att omkring 22 % av all inkommande
mängd kvicksilver till Henriksdals avloppsreningsverk kommer från hushållen. Den siffran
kan dock vara missvisande då kvicksilver ofta ligger under detektionsgränsen vid analyser
(Eriksson & Lagerkvist, 2015).
Utsläpp från amalgamlagningar står för de största kvicksilverutsläppen från hushållen (Lind et
al, 2009). Sedan 2009 finns ett generellt förbud mot att använda kvicksilver i varor, men
bland annat kvicksilverföreningar för tillverkning av amalgam och i vissa batterier är
undantagna (Kemikalieinspektionen, 2016). Trots det har kvicksilver hittats i vissa tvättmedel.
Livsmedel innehåller också kvicksilver som riskerar hamna i hushållsspillvattnet. Människor
får främst i sig kvicksilver från rovfiskar (Nordgren, 2013; Linderholm, 2015a).
2.5 Kadmium (Cd)
Egenskaper: Kadmium är en icke-essentiell metall, och är toxisk för vattenlevande
organismer. Graden av toxicitet varierar beroende på vilken form ämnet förekommer som
(Lind et al, 2009). Hos människor och djur ackumuleras kadmium lätt i kroppen, främst i
njurarna med ökad ålder, vilket kan leda till sämre njurfunktion, samt benskörhet som ökar
risken för benbrott (Lind et al, 2009; Kemikalieinspektionen, 2012; Parkman et al, 2013).
Troligen kan kadmium även orsaka cancertumörer, främst bröst- och prostatacancer
(Barregård & Sällsten, 2014). Kvinnor som menstruerar riskerar att drabbas av järnbrist vilket
gör att de tar upp kadmium lättare i kroppen (Parkman et al, 2013).
6
När kadmium hamnar i miljön så förorenas vatten och mark under många år, ibland upp till
tusen år (Lind et al, 2009). Kadmium ansamlas lätt i grödor. Grödor har olika förmåga till
upptag av kadmium. Generellt så bidrar försurad åkermark till lättare upptag av kadmium
(Pettersson, 2009; Linderholm, 2015b).
Förekomst: Kadmium är alltid ett utvalt prioriterat ämne på grund av dess höga toxicitet och
förmåga till bioackumulering. Käppalaförbundet hade 2014 en kadmium/fosforkvot på 25
mg/kg P. Enligt Revaqs ramar har Käppalaförbundet upprättat en handlingsplan för att fram
till år 2025 få ned kadmium/fosfor-kvoten till 17 mg/kg P (H Lemström & A Folkö,
Opublicerad; Linusson & Finnson, 2015).
Hushållen beräknas stå för 45 % av den totala inkomna kadmiummängden till Käppalaverket.
Enligt hushållsspillundersökningen i Skarpnäck står den beräknade totalt inkomna mängden
kadmium till Henriksdals avloppsreningsverk för 49 % (Eriksson & Lagerkvist, 2015; H
Lemström & A Folkö, Opublicerad;). Omkring 90 % av inkommande mängd kadmium till
avloppsreningsverken hamnar i slammet (Wall, 2002).
Livsmedel står för den största källan till kadmiumutsläpp till avloppsvattnet från hushåll (Lind
et al, 2009). Cirka 50 % av allt intaget kadmium tas upp av kroppen resten går ut med
avföring och urin (Parkman et al, 2013). Vetemjöl och potatis är de livsmedel som bidrar
mest till kadmiumintag dels beroende på att de innehåller mycket kadmium, men också att
människor äter mycket av de livsmedlen. Vegetarianer som äter en ensidig kost, får i sig mer
kadmium än köttätare, och vegetarianer som äter allsidigt (Hansson, 2012; Lindgren, 2003).
Tobak innehåller avsevärda mängder kadmium. Studier har visat att rökning bidrar till ökad
ackumulering av kadmium i kroppen. Rökare kan ha upp till 5 gånger högre kadmiumhalt i
blodet än icke-rökare (Eriksson, 2009; Schuman et al, 1974). Förutom att sluta röka finns det
lite som konsumenter kan göra för att minska sitt intag av kadmium. Det krävs en stor
kunskap för att välja livsmedel som innehåller mindre kadmium.
Livsmedelsverket rekommenderar förutom en varierad kost konsumenter att undvika lever
och njure, samt undvika sura livsmedel som bidrar till en lättare ackumulering av kadmium i
kroppen. Kadmiumhalten i avloppsslam har minskat med 90 % under 30 år. Ändå minskar
inte kadmiumhalten i livsmedel visar en undersökning som startade 1987. Det beror på att det
är den naturliga halten av kadmium i marken som står för den högsta andelen kadmium i
livsmedel. Avloppsslam står för en betydligt mindre del. Dessutom gör det organiska
materialet i avloppsslam att grödor får en sämre upptagningsförmåga av kadmium. Forskare
vid Sveriges lantbruksuniversitet anser att det enda sättet att minska kadmiumhalten i
livsmedel är att sluta odla på de platser där kadmiumhalten är särskilt hög av naturliga
orsaker. Det finns stark anledning att fortsätta arbetet med att minska intaget av kadmium via
föda. Kemikalieinspektionens beräkningar visar att höga kadmiumintag orsakar benbrott i
Sverige för 4,2 miljarder årligen (Finnson, 2015; Kemikalieinspektionen, 2012a; Norén et al,
2013; Parkman et al, 2013; Sveriges Radio, 2016).
Det infördes ett generellt förbjud mot användning av kadmium 1982 i Sverige. Dock har
Kemikalieinspektionen medgivit vissa undantag som varmvattenberedare, batterier,
konstnärsfärger, hobbyfärger och vissa elektroniska apparater (Lind et al, 2009) Idag är det
7
svenska kadmiumförbudet implementerat i EUs kemikalielagstiftning REACH. Då REACH
är uppbyggd på ett annorlunda sätt än den svenska lagstiftningen råder inte alltid ett helt
förbud för användning av kadmium. Exempelvis i vissa plaster är användningen av kadmium
endast begränsad (Fissihaye, 2014). Kadmium har även visat sig förekomma i vissa
tvättmedel (Nordgren, 2013).
2.6 Bly (Pb)
Egenskaper: Bly är icke-essentiell, toxisk och bioackumulerbar, och kan verka hämmande för
mikrobiell nedbrytning (Lind et al, 2009).
Redan vid låga koncentrationer kan bly vara toxisk för människor. Bly har förmågan att
konkurrera ut andra essentiella grundämnen i cellerna som kalcium, järn och zink. Barn och
foster är extra känsliga för bly. Vid höga koncentrationer kan blodkroppsbildningen och
nervsystemet påverkas negativt (Linderholm, 2015c).
Förekomst: Bly är ett utvalt prioriterat spårämne för Käppalaförbundet från och med 2016.
Det tillåtna gränsvärdet på 50 % g/ha för slamspridning på åkermark överskrids. (Linusson &
Finnson, 2015).
Hushållen beräknas stå för mer än 50 % av all inkommande mängd bly till Henrikdals
avloppsreningsverk (Eriksson & Lagerkvist, 2015).
Källorna till blyutsläppen från hushållen är diffusa (Nordgren, 2013). Enligt en undersökning
från Gebers kommer cirka 60 % av den totala mängden bly från hushållen som släpps till
avloppsvattnet från gråvatten. En stor del av de 60 % misstänks komma från ledningsmaterial
som släpper bly till dricksvattnet (Almqvist, 2007).
Vid en undersökning där utvalda hushållsprodukter undersöktes hittades bly i tvättmedel,
kaffesump och toalettpapper. De undersökta produkterna står för 1,5 % av det totala innehållet
(Nordgren, 2013). Bly förekommer också i ammunition, blysänken för fisk, samt elektronik
(Linderholm, 2015c). Sverige har i EU lagt fram förslaget att förbjuda bly i varor som barn
kan stoppa i munnen. Idag är det förbjudet att använda bly i leksaker (Kemikalieinspektionen,
2016).
I livsmedel som fisk, kött, säd, rotfrukter och mejerivaror finns det låga halter av bly. I vissa
skaldjur samt kött från vilda djur kan det finnas förhöjda halter. Människans utsatthet för bly
har minskat kraftigt de senaste 20 åren, men blyhalterna i blodet är i regel fortsatt höga
(Livsmedelsverket, 2016).
8
2.7 Nickel (Ni)
Egenskaper: Nickel är en essentiell metall, och toxisk först vid höga koncentrationer. Olika
nickelföreningar kan vara skadliga för vattenlevande organismer och djur, men toxiciteten
varierar beroende på nickelförening (Lind et al, 2009). Nickelföreningar som nickelmonoxid
och nickeldioxid är cancerogena (Naturvårdsverket, 2010). Nickel är en vanlig kontaktallergi,
och 15 % av alla kvinnor har nickelallergi (Astma och allergilinjen, 2016).
Förekomst: Nickel överskrider det tillåtna gränsvärdet 50 % av det tillåtna gränsvärdet i g/ha
för slamspridning på åkermark, och är därför ett prioriterat spårämne för Käppala sedan 2016
(Linusson & Finnson, 2015).
Vid undersökningen på hushållsspillvatten från Skarpnäck beräknas hushållen stå för 24 % av
den totala mängd nickel som inkommer till Henriksdals avloppsreningsverk (Eriksson &
Lagerkvist, 2015).
Undersökningar har visat på låga halter nickel i gråvattnet. Vid en undersökning av ett antal
utvalda hushållsprodukter, beräknades de stå för endast 0,82 % av den totala mängd nickel
som släpps till hushållsspillvattnet (Donner et al, 2008; Nordgren, 2013).
Nickel förekommer i många äkta och oäkta smycken, mynt, nycklar, handtag, verktyg,
klockor, samt kosmetika, exempelvis mascara (Astma och allergilinjen, 2016; RÅD & Rön,
2012)
På kromade ytor kan nickel förekomma, samt i vissa batterier (Lind et al, 2009). I livsmedel
är halten av nickel i regel låg, så det är inte troligt att nickelallergiker påverkas av det man
äter (Livsmedelsverket, 2016a).
2.8 Krom (Cr)
Egenskaper: Krom är ett essentiellt spårämne, men vi människor behöver väldigt lite krom.
Krom har hög toxicitet för vattenlevande organismer, samt är toxiskt för växter och
mikroorganismer i jorden (Lind et al, 2009). Som metallisk form existerar inte krom alls i
naturen. I naturen förekommer krom som trevärdig jon eller sexvärdig jon. I avloppsvatten
förekommer krom främst som trevärdig katjon som bildar svårlösligare föreningar än den
sexvärdiga anjonen. Den sexvärda kromjonen är toxiskt och kan ge upphov till lungcancer,
astma och skador på DNA (Lind et al, 2009; Oomen et al, 2009).
Förekomst: Krom är inget prioriterat spårelement för Käppalaförbundet enligt Revaq
(Linusson & Finnson, 2015).
9
Av den totala mängd krom som inkommer till Henriksdals avloppsreningsverk beräknas
hushållen stå för 23 % (Eriksson & Lagerkvist, 2015).
I hushållen kan krom återfinnas som impregnerat virke i möbler eller garvat läder, krom kan
även finnas i exempelvis skor, leksaker, samt elektronik (Kemikalieinspektionen, 2016a; Lind
et al, 2009).
2.9 Silver (Ag)
Egenskaper: Silver är ett icke-essentiellt spårämne som är toxiskt för många organismer.
Eftersom silver är ett grundämne finns det kvar i miljön för alltid. Det finns flera
silverföreningar som har olika grad av toxicitet för vattenlevande organismer, sötvattenfisk
samt varmblodiga djur. Silver är antibakteriellt och kan orsaka resistenta bakterier. Den
antibakteriella förmågan hos silver kan också störa de biologiska processerna i
avloppsreningsverken (Arvidsson, 2012; Kemikalieinspektionen, 2014; Lind et al, 2009).
Förekomst: Silver har inga lagstadgade gränsvärden, men är utvalt som ett prioriterat
spårämne för Käppalaförbundet då ackumuleringstakten i mark för silver är 0,50 % per år
(Linusson & Finnson, 2015).
Hushållen beräknas stå för 32 % av den totala inkommande mängd silver till Henriksdals
avloppsreningsverk. Den siffran är dock osäker på grund av låga mätvärden vid analyserna
(Eriksson & Lagerkvist, 2015). Silverhalten i slammet minskade för Käppala mellan 20082011, därefter har minskningen avstannat (A Folkö & H Lemström, Opublicerad).
Silverjoner i form av nanopartiklar som tillsätts textilier för antibakteriell verkan tros vara den
största källan till silverutsläpp i hushållsspillvatten. Vid en undersökning 2012 vid
Henriksdals avloppsreningsverk, identifierades källor för 56 % av allt uppmätt silver i
inkommande avloppsvatten. Störst bidrag står textilier för med 19 %. Nanopartiklar av
metalliskt silver tillsätts kläder för antibakteriell verkan och för att motverka svettlukt. Dessa
nanoartiklar släpper vid tvättning av kläderna. Spridningen av silver är diffus. Vid en
doktorsavhandling som gjordes för Gryaab i Göteborg konstaterades att halten silver i kläder
kan variera mellan 0,0003 mg/kg till 1400 mg/kg. En slutsats i den doktorsavhandlingen är att
silverhalten i avloppsreningsverkens slam skulle fördubblas, om alla innevånare inom
Gryaabs upptagningsområde skulle köpa en silverbehandlad strumpa per år (Amneklev et al,
2014; Arvidsson, 2012; Kemikalieinspektionen, 2014).
Silver förekommer i många produkter i hushållen som matbestick, smycken och speglar,
kylskåp, plastflaskor, dammsugarfilter, tandborstar, skärbrädor, elektriska produkter, samt
andra konsumentprodukter för antibakteriell verkan (A Folkö & H Lemström, Opublicerad;
Lind et al, 2009).
10
2.11 Nonylfenol
Egenskaper: Nonylfenol är en persistent, organisk förening som är toxisk och hormonstörande
för vattenlevande organismer. Nonylfenol är bioackumulerbar i fisk och mussla, och liknar
könshormonerna, vilket medför risk att könsfunktionerna störs (Lind et al, 2009;
Naturskyddsföreningen, 2008; Pettersson & Wahlberg, 2010).
Förekomst: Trenden visar att nonylfenol minskar i rötslam från avloppsreningsverken vid en
undersökning från Henriksdals och Brommas avloppsreningsverk (Nordgren, 2013).
Nonylfenol är klassat som utfasningsämne. Numera har användningen av nonylfenol i Sverige
minskat kraftigt, men återfinns ändå i stora mängder i ytvatten nära urbana miljöer i de södra
och mellersta delarna av Sverige (Naturvårdsverket, 2008; Naturvårdsverket, 2016).
Den mesta nonylfenol som återfinns i avloppsslammet härrör från importerade textilier
(Pettersson & Wahlberg, 2010). Nonylfenoletoxylat tillsätts textilier som släpper vid tvätt.
När nonylfenoletoxylat hamnar i naturen bryts det lätt ned till nonylfenol (Naturvårdsverket,
2016). Naturskyddsföreningen har vid en undersökning av ett antal olika inköpta handdukar
från svenska butiker kunnat konstatera att samtliga innehåller nonfenoletoxylat. Samma sak
visades när Naturskyddsföreningen undersökte ett antal inköpta t-shirtar, då 15 av 16 inköpta
t-shirtar innehöll nonylfenoletoxylat. T-shirtar importerade från Kina och Turkiet hade högst
halter (Naturskyddsföreningen, 2008).
Nonylfenoler förekommer i olika typer av rengöringsmedel, hygien- och kosmetikaprodukter,
samt skummedel i brandsläckare. Sedan 2005 får nonylfenol och nonylfenoletoxylat endast
användas i högst 0,1 % i rengöringsmedel (Naturskyddsföreningen, 2008).
2.12 Triclosan
Egenskaper: Triclosan är ett svårnedbrytbart, hormonstörande ämne, och dess främsta
egenskap är dess bakteriedödande funktion. För vattenlevande organismer, vattenloppor och
fisk anses triclosan vara akuttoxiskt, och har dessutom persistenta effekter i vattenmiljöer.
Triclosan kan verka irriterande för hud och ögon. Undersökningar har även visat ett samband
med förekomsten av pollenallergi (Kemikalieinspektionen, 2012b; Grudd, 2012;
Tandvårsförbundet, 2015; Tjus, 2014).
Förekomst: Svenskt Vatten har arbetat hårt för att få bort triclosan från samhället, genom att
detaljhandeln och flygplatsers taxfreeshoppar frivillig ska ta bort produkter innehållande
triclosan ur sortimentet, samtidigt som konsumenter medvetet slutar köpa produkter
innehållande triclosan. Enligt Svenskt Vattens kravställning ska EU sätta upp triclosan på
kemikalielagstiftningen REACHs kandidatlista (Svenskt Vatten, 2013). Enligt ett beslut i EU
får inte konsumentprodukter behandlade med triclosan släppas ut på marknaden inom EU från
och med 1 mars 2017 (Kemikalieinspektionen, 2016b).
11
Det kan vara svårt för konsumenter att veta ifall de köper varor innehållande triclosan då den
kan förekomma under flera namn. Microban, Irgasan, Irgasan DP-300, CH 3565, Tinosan,
Lexol 300, Ster-Zac, Cloxifenolum samt Biofresh.7, är några namn som triclosan förekommer
som (Grudd, 2012).
Under 2000-talet steg halten av triclosan i avloppsvatten och slam. Bland annat
Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen och Svenskt Vatten har bedrivit många
kampanjer de senaste åren för att minska förekomsten av triclosan i samhället vilket har gett
goda resultat. Kemikalieinspektionen har med triclosan på sin PRIO-lista som
riskminskningsämne. 2014 förbjöds triclosan av EU att användas i desinfektionsmedel.
Ämnet får numera heller inte användas i handtvålar eller behandlade kläder och skor
(Hallbeck, 2016; Svenskt Vatten, 2013; Tjus, 2014).
Inom EU är fördelningen av varor inom varugrupper innehållande triclosan 85 % för
hygienprodukter, 10 % för plaster och matförpackningar, och 5 % för textilier (Tjus, 2014).
Triclosan förekommer fortfarande i tandkräm och många deodoranter. Apoteket har numera
tagit bort alla tandkrämer innehållande triclosan från sitt sortiment. Svenskt Vatten har
konstaterat att de flesta deodoranter innehållande triclosan återfinns i taxfree-shoppar
(Naturskyddsföreningnen, 2001; Svenskt Vatten, 2013).
2.13 Ftalater
Egenskaper: Det finns olika typer av ftalater och egenskaperna kan variera. Ftalater kan vara
akuttoxiska för vattenlevande organismer. Andra egenskaper är reproduktionsstörningar och
hormonstörningar. Undersökningar har visat att ftalater kan ge upphov till diabetes och
bukfetma. Troligtvis är små barn och foster extra känsliga eftersom det vid djurförsök har
konstaterats att unga djur påverkas mest (Grudd, 2012; Kemikalieinspektionen, 2016b; Lind
et al, 2009; Persson, 2014).
Förekomst: Idag förekommer det cirka 50 ftalater på den svenska marknaden (Grudd, 2012).
Undersökningar har visat att hushållen är den största källan för ftalater in till
avloppsreningsverken (Eriksson & Lagerkvist, 2015; Nordgren, 2013) Det är svårt att säga
hur mycket människor exponeras för ftalater, men troligtvis sker exponeringen i låga doser
under hela livstiden då ftalater förekommer på många ställen i samhället (Persson, 2014). En
stor mängd ftalater återfinns i hushållsdammet (Oomen et al, 2008).
Ftalater används som mjukgörare i plaster, exempelvis PVC, våtrumsmattor, tapeter, alla
sorters förpackningar, textilier och andra konsumentprodukter (Lind et al, 2009; Nordgren,
2013).
Ftalater som har visats ha särskilt negativa effekter är Dietylhehylftalat (DEHP), Dibutylftalat
(DBP), Butylbenzylftalat (BBP), Diisononylftalat (DINP), Diisodecylftalat (DIDP), och
Dinoktylftalat (DNOP). Dessa ftalater är berörda enligt EUs leksaksdirektiv 2009/48/EG.
Leksaker och barnavårdsprodukter som barn kan stoppa i munnen får inte innehålla mer är 0,1
12
% av ftalaterna DIDP, DINP och DNOP. De andra uppräknade ftalaterna är helt förbjudna att
använda i leksaker (Grudd, 2012; Persson, 2014). EUs kemikalielagstiftning REACH har satt
upp ftalaterna DEHP, DBP, BBP och diisobutylftalat på sin kandidatlista (Grudd, 2012). De
ftalatater som är förbjudna inom EU kan ändå förekomma i varierande utsträckning i leksaker,
textilier och andra konsumentprodukter på grund av import (Kemikalieinspektionen, 2016).
2.14 Bromerade flamskyddsmedel
Egenskaper: Det finns olika typer av bromerade flamskyddsmedel. De innehåller alltid brom,
men den kemiska strukturen skiljer sig åt. Det gör även dess egenskaper. Bromerade
flamskyddsmedel är toxiska för vattenlevande organismer, bioackumulerande, persistenta,
samt i vissa fall hormonstörande och cancerogena (Kemikalieinspektionen, 2015b; Lind et al,
2009; Livsmedelsverket, 2016b).
PBDE är ett samlingsnamn för en grupp av bromerade flamskyddsmedel
(Kemikalieinspektionen, 2015b).
PentaBDE är starkt toxiskt för vattenlevande organismer, och kan vid långvarig exponering på
hud och vid förtäring ge skador hos spädbarn (Kemikalieinspektionen, 2015b).
OktaBDE är starkt toxiskt för vattenlevande organismer, bioackumulerande,
reproduktionsstörande samt persistent. Studier på djur har också visat ökad fosterdödlighet,
minskad födelsevikt samt försenad benbildning under fosterutveckling.
(Kemikalieinspektionen, 2015b; Håkansson, 2014).
BDE209 är en fullbromerad brommolekyl som lätt släpper ifrån sig bromatomer, som därmed
lätt kan omvandlas till alla andra PBDEr (Marcus Frenzel, Muntligen).
Hexabromcyklododekan (HBCDD) är toxiskt för vattenlevande organismer,
bioackumulerande och persistent. Djurförsök har visat att HBCDD kan skada både levern och
sköldkörteln (Kemikalieinspektionen, 2015b).
Tetrabrombisfenol A (TBBP A) är starkt toxiskt för vattenlevande organismer,
bioackumulerande samt svårnedbrytbart (Kemikalieinspektionen, 2015b).
Förekomst: Käppalaförbundet arbetar för att minska förekomsten av bromerade
flamskyddsmedel i avloppsvattnet. Enligt Naturvårdsverkets förslag på nya slamförordningen
ska halten BDE209 vara högst 50 mg/kg TS år 2023. 2014 hade Käpplaförbundets avvattnade
slam 0,63 mg/kg TS. 2015 var siffran 0,2 mg/kg TS vilket kan tyda på stor mätosäkerhet
(Käppala, Opublicerad).
Hushållen är en stor källa till bromerade flamskyddsmedel i hushållsspillvattnet
(Kemikalieinspektionen, 2015b).
Idag förekommer cirka 80 olika typer av bromerade flamskyddsmedel på marknaden
(Kemikalieinspektionen, 2015b). I hushållen kan flamskyddsmedel förekomma i många
produkter, exempelvis elektroniska produkter (Lind et al, 2009).
13
Bromerade flamskyddsmedel förekommer i stor utsträckning i hushållsdamm. Människor får i
sig bromerade flamskyddsmedel från damm, men även vissa livsmedel, där fet fisk från
Östersjön tros vara den största källan (Hedlund, 2015; Kemikalieinspektionen, 2015b).
EU har infört restriktioner för vissa bromerade flamskyddsmedel. Exempelvis för användning
av penta- och oktaBDE över en viss gräns i kemiska varor och produkter inom unionen.
HBCDD är upptaget på kandidatlistan enligt kemikalielagstiftningen Reach. TBBP A har
riskbedömts enligt EUs existerande ämnesprogram (Kemikalieinspektionen, 2015b).
2.15 Högfluorerade ämnen
Egenskaper: Högfluorerade ämnen eller PFAS är ett samlingsnamn för organiska
perfluorerade och polyfluorerade ämnen som har olika egenskaper. Högfluorerade ämnen kan
vara toxiska för vattenlevande organismer, bioackumulerbara, persistenta,
reproduktionsstörande samt cancerogena (Hedlund, 2016; Svenskt Vatten, 2015). Djurförsök
har visat att höga halter av vissa högfluorerade ämnen kan ge leverskador samt påverka
fettmetabolismen, och immunförsvaret (Kemikalieinspektionen, 2016c). Barn kan få i sig
högfluorerade ämnen vid amning (Svenskt Vatten, 2015).
PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra) är kända perfluorerade ämnen.
PFOS är kroniskt toxiskt och reproduktionsstörande för vattenlevande organismer. PFOA är
reproduktionsstörande och cancerogent (Hedlund, 201; Svenskt Vatten, 2015).
Polyfluorerade ämnen visar upp liknande egenskaper som de perfluorerade ämnena, med
skillnaden att de är mindre persistenta (Hedlund, 2016).
Förekomst: Käppalaförbundet och Svenskt Vatten arbetar med att fasa ut högfluorerade
ämnen från samhället. Både perfluorerade och polyfluorerade ämnen finns i inkommande
avloppsvattnet på Svenska reningsverk (C Wahlberg, Opublicerad; Svenskt Vatten, 2015).
Högfluorerade ämnen är fett- och vattenavvisande och förekommer i många produkter inom
hushållen. Exempelvis popcornpapper, textilier, bakformar, mattor, kartonger,
brandsläckningsskum, smartphones, kosmetika, impregneringsmedel, rengöringsmedel, samt
andra förpackningar och produkter (Kemikalieinspektionen, 2016c; Svenskt Vatten, 2015).
Människor får i sig den största mängden högfluorerade ämnen via dryck och livsmedel som
förvarats i förpackningar innehållande högfluorerade ämnen (Hedlund, 2016). Människor kan
få i sig PFOA vid intag av fisk fångad i sjöar som är förorenade med PFOA
(Kemikalieinspektionen, 2016c).
PFOS är sedan 2008 förbjudet i EU. I textilier har PFOS byts ut mot andra högfluorerade
ämnen som är mindre studerade (Hedlund, 2016; Svenskt Vatten, 2015).
14
2.16 Linjära Alkylbensensulfonater (LAS)
Egenskaper: LAS är en grupp av anjoniska tensider. De är giftiga för vattenlevande
organismer och vissa marklevande organismer. LAS bryts inte ned i anaeroba miljöer, och
finns därför kvar i avloppsslammet efter rötning (Lind et al, 2009).
Förekomst: Hushållen är den absolut största källan till LAS i avloppsvattnet (Nordgren,
2013).
LAS finns i tvätt och rengöringsmedel, samt vissa schampon och duschtvålar (Lind et al,
2009; Nordgren, 2013). Om en produkt är märkt med svensk miljömärkning innehåller den
inte LAS (Lind et al, 2009).
Fördelen med att använda tvättmedel som innehåller LAS är att mindre tvättmedel kan
användas samt att det går att tvätta i lägre temperaturer vilket gör att energianvändningen
sänks. Den lägre doseringen gör även att transporterna kan minskas. IVL Svenska
Miljöinstitutet förordar mer forskning på området då det finns hypoteser om att fördelarna kan
uppväga nackdelarna gällande LAS (Lilja, 2011).
2.17 Bisfenol A
Egenskaper: Bisfenol A är ett hormonstörande ämne som i höga koncentrationer kan vara
reproduktionsstörande. Bisfenol A ackumuleras inte i kroppen. Djurförsök har visat att
Bisfenol A kan skada hjärnans utveckling, vara cancerogen samt utveckla fetma. Den
europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet säger att den mängd Bisfenol A som
människan får i sig idag inte är skadlig för hälsan. En stor osäkerhet råder dock kring det
konstaterandet (Ceesay, 2014; Livsmedelsverket, 2015; Kemikalieinspektionen, 2016c).
Förekomst: Bisfenol A används vid tillverkning av polykarbonplast och epoxi. Bisfenol A
återfinns i produkter som elektronik, lim, konserv- och läskburkar och termopapper till
kvitton, biljetter, samt i avlopps- och dricksvattenledningar (Kemikalieinspektionen, 2016c).
Urin- och blodprover visar att Bisfenol A alltid finns i kroppen vilket visar att människan hela
tiden utsätts för låga doser av Bisfenol A (Ceesay, 2014).
Det enda förbud som finns idag när gällande Bisfenol A är att det inte får förekomma i
nappflaskor. I slutrapporten av ett regeringsuppdrag som gick ut på att kartlägga
användningen och hur ämnet kan minskas, lämnades förslaget att Bisfenol A vid ingången till
2020 inte längre ska få förekomma i ytskikt som kommer i kontakt med livsmedel så långt det
är möjligt. Ett annat förslag är att förekomsten av Bisfenol A i termopapper bör upphöra så
snart som möjligt (Statens offentliga utredningar, 2014). Svenskt Vatten anser att
försiktighetsprincipen ska användas, och epoxiprodukter ska undvikas vid relining av
dricksvattenledningar. (Svenskt Vatten, 2016).
15
2.18 Diklofenak
Egenskaper: Diklofenak är ett aktivt ämne i vissa smärtstillande läkemedel. Läkemedlet har
en antiinflammatorisk effekt, och är även febernedsättandes samt smärtlindrande
(Läkemedelsverket, 2015). Läkemedel med dikolfenak kan störa njurfunktionen, så patienter
med redan nedsatt njurfunktion råds undvika dessa läkemedel. Diklofenak har också visat sig
öka risken för hjärtattack och stroke, samt ge biverkningar i mag- och tarmkanalen som
magkatarr, magsår, kräkningar och diarré (Läkemedelsverket, 2015; Läkemedelsverket,
2016). I naturen är diklofenak toxiskt, bioackumulerande och persistent för fiskar (Eriksson,
2010; Fernholm, 2016). Tyska studier visar att 1 mikrogram per liter vatten kan ge påverkan
på gälar, lever och njurar hos fiskar. (Fernholm, 2016).
Förekomst: Käppala har för 2016 upprättat en handlingsplan för läkemedel generellt men har
ingen egen handlingsplan för just diklofenak. Årsmedelvärdet 2013 på avvattnat slam var
45µg/kg TS. Årsmedelvärdet 2015 var 120µg/kg TS avvattnat slam, vilket kan betyda att
användandet av diklofenak ökar i samhället. Det är dock svårt att dra några slutsatser utifrån
ett sådant litet underlag (Käppalaförbundet, Opublicerat).
Cirka 60 % av intagen diklofenakdos utsöndras med urinen. Diklofenak bryts inte ned i
avloppsreningsverket. Sedan maj 2015 har Sverige satt nationella gränsvärden för hur mycket
diklofenak som får finnas i sjöar, vattendrag och hav. Av alla svårnedbrytbara läkemedel på
den listan så är diklofenak den enda som överskrider gränsvärdena (Gavlasova, 2013;
Linusson & Finnson, 2016).
Diklofenak ingår i märkesläkemedlet Voltaren. Det finns också en rad olika läkemedel
innehållande diklofenak, där läkemedlet heter diklofenak, plus tillverkarens namn. Diklofenak
förekommer i tablettform, kräm, och i former av gel, ögondroppar och injektionsvätska. Det
finns läkemedel innehållande diklofenak som är receptbelagda, men även många som inte är
receptbelagda (Läkemedelsverket, 2015). I dagligvaruhandeln såldes 44 124 821 definierade
dygnsdoser av diklofenak perioden december 2011 – november 2012 (Gavlasova, 2013).
Enligt Farmacevtiska Specialiteter i Sverige (FASS) är miljöpåverkan av diklofenak
försumbar (Fernholm, 2013). Men Svenskt Vatten driver frågan för att minska användandet
av diklofenak. Svenskt Vattens förslag är att alla läkemedel som är farliga för miljön som
diklofenak ska receptbeläggas. Svenskt Vatten är kritiska till en aggressiv marknadsföring,
och påpekar att lättillgängligheten ökar konsumtionen i samhället. Svenskt Vatten är också
kritiska till att apoteken inte informerar konsumenterna om diklofenaks påverkan på miljön
(Linusson & Finnson, 2016).
16
3 Litteratursammanställning- spridningsvägar
3.1 Gråvatten/Svartvatten/Fast organiskt avfall
Ett annat ord för gråvatten är BDT som är spillvatten från bad, disk samt tvätt. Ett annat ord
för svartvatten är klosettvatten som består av spillvatten från urin, fekalier samt toalettpapper.
Tillsammans bildar de hushållsspillvatten. Metaller och organiska ämnen tillförs
hushållsspillvatten från antingen gråvatten eller svartvatten. Gråvatten är störst till volym.
Uppskattningsvis är mellan 66-75 % av allt hushållsspillvatten är gråvatten. Gråvatten
innehåller oftast lägre halter av organiska ämnen och är även näringsfattigare (Magnusson,
2003). I hushållsspillvattnet hamnar också fast organiskt avfall som kan innehålla både
organiska ämnen och metaller (Almqvist et al, 2007). De miljögifter som tillförs avloppet via
gråvatten är oftast beroende på mänskliga aktiviteter som användning av olika kemiska
produkter samt matlagning (Magnusson, 2003).
En mängd aktiviteter inom hushållen genererar utsläpp till avloppsvattnet. Exempelvis,





diskbänken som kan sprida rengöringsmedel, matrester, fetter och oljor
diskmaskinen som kan sprida fetter, oljor, matrester och rengöringsmedel
tvättmaskinen som kan sprida damm, textilier, oljor och fetter, kosmetiska produkter,
tvättmedel, hygienartiklar
handfat som kan sprida tvål, tandkräm, kosmetika, hygienprodukter, hår,
rengöringsmedel
dusch som kan sprida tvål, schampo, hårfärg, tandkräm, hygienartiklar, kosmetika,
hår, rengöringsmedel (Nordgren, 2013).
Gråvattnets sammansättning baserat på fördelningen av aktiviteter från hushållen visas i
figur 1 (Almqvist et al, 2007).
17
Mat och dryck
6%
Övrigt
6%
Tvätt
19%
Personliga hygien
44%
Disk
25%
Figur 1. Gråvattnets sammansättning från hushållsaktiviteter.
Enligt en undersökning från området Gebers förekommer alla metaller från den här rapporten
i gråvattnet. Av de organiska ämnena förekommer alla ämnen som är beskrivna i den här
rapporten, förutom PFAS-ämnen som inte analyserades i den undersökningen (Almqvist et al,
2007; C Wahlberg, Opublicerad).
Enligt undersökningen i Gebers förekommer metallerna koppar, zink, krom, nickel och
kvicksilver i urin. I fekalier återfinns samtliga undersökta metaller från den här rapporten
(Almqvist et al, 2007). Växtnäringsinnehållet är hög i urin och fekalier i förhållande till
metallhalten (Magnusson, 2003). I toaletten hamnar förutom fekalier och urin, toalettpapper,
rengöringsmedel och felaktigt slängda produkter av vitt skilda slag (Nordgren, 2013).
Gråvatten står för den största mängden av den totala mängden av metallerna koppar, nickel
och bly som hamnar i gråvattnet jämfört med svartvatten. Mellan 57 och 75 % (Almqvist et
al, 2007).
För silver, kvicksilver och zink förekommer de högsta halterna i avloppsfraktionen med bara
fekalier. Procentsatsen är 52 %, 69 % och 84 % (Almqvist et al, 2007).
De övriga metallerna i fekaliefraktionen stod för mellan 9 % och 30 %. I urin var
metallhalterna låga. Mellan 0,02 % till 4,8 %. I det fasta avfallet stod nickel för lika stor andel
som det gjorde i fekaliefraktionen, 48 %. I det fasta avfallet stod kadmium för 18 % och bly
för 28 % vilket är mer än fekalierna (Almqvist et al, 2007).
18
3.2 Hushållsdamm
I inomhusmiljöer bryts miljögifter ned långsammare jämfört med utomhusmiljöer på grund av
torr luft, avsaknad av UV-ljus samt nerbrytande mikroorganismer. Oftast kan uppehållstiden
för miljögifter i hemmen vara mycket lång (Prevodniak et al, 2011). Det är känt att metaller
och organiska ämnen samlas i hushållsdamm genom produktslitage, eller frisläppande vid
matlagning. Skosulor som har kommit i kontakt med ämnen kan också vara en källa till
metaller och organiska ämnen i hushållsdammet. (Oomen et al, 2008).
Det har inte hittats någon litteratur för att verifiera hur stor del av den totala andelen av
metaller och organiska ämnen som släpps till hushållsspillvattnet som härrör från
hushållsdamm. Det finns däremot många studier som visar hushållsdammets hälsopåverkan
med avseende på metaller och organiska ämnen.
En undersökning gjord i Nederländerna på bland annat hushållsdamm, visar hur mycket av ett
ämne i hushållsdammet en människa kan exponeras för innan hälsan riskeras. Det baseras på
tolerabelt dagligt intag TDI som är ett schablonvärde för hur mycket av ett ämne en människa
dagligen kan få i sig under en livstid innan vederbörande riskerar hälsan (Oomen et al, 2008).
Det finns en liten risk för att koppar i dammet kan skada människors hälsa. Barn löper dock
en större risk än vuxna. Människor får i sig 72 % av TDI koppar från mat och dricksvatten. I
förhållande till det kommer endast en mindre del av kopparn som människor utsätts för från
hushållsdammet (Oomen et al, 2011).
Det är högst osannolikt att zink utgör någon hälsorisk då endast 2 % av TDI kommer från
hushållsdammet (Oomen et al, 2011).
Intaget av kadmium via mat och dricksvatten står för 90 % av TDI. Med bakgrund till detta
kan även ett lågt kadmiuminnehåll i hushållsdammet löpa en potentiell hälsorisk.
Undersökningen i Nederländerna har visat att i ett område som är känt för att vara förorenat
med kadmium, står TDI från hushållsdammet för 3,2 % för vuxna, och upp till 30 % för barn.
Vid andra hushåll som undersöktes var TDI betydligt lägre. När det gäller kadmium ska det
tas i beaktning att kadmium ackumuleras i kroppen, så över längre tid kan även låga intag
bidra till negativa effekter på hälsan (Oomen et al, 2011).
Då det är klarlagt att bly är mycket toxiskt och bioackumulerbart utgör bly från hushållsdamm
potentiella hälsorisker. TDI av bly kan redan överskridas för barn innan hushållsdammet tas i
beaktande. Förhöjda halter av bly i hushållsdammet kan bero på hobbys i form av exempelvis
lödning, Tennsoldatsgjuteri eller jakt där blykulor används. Det finns också studier som
påvisar att förhöjda halter av bly i marken som huset står på även kan ge förhöjda blyhalter i
hushållsdammet (Marcus Frenzel, muntligen; Oomen et al, 2011).
Det varierar från olika hushåll hur mycket nickel hushållsdamm kan innehålla. Cirka 80 % av
TDI kommer från andra källor än hushållsdamm. De högsta halterna vid mätningen visade ett
TDI på nickel från hushållsdamm på 7,8 %. Detta gör att nickel kan utgöra en potentiell
hälsorisk framförallt för barn (Oomen et al, 2011).
19
Vid den Nederländska undersökningen av hushållsdamm gjordes analys på totalkrom, men
det finns inte allmän data på hur mycket sexvärdigt krom som finns i hushållsdammet.
Eftersom sexvärdigt krom är instabilt är troligen den större delen av kromet trevärdigt. Därför
tros inte krom ha någon potentiell hälsorisk (Oomen et al, 2011).
Silver och antimon förekommer i hushållsdammet, men inte i sådan stor halt att det bedöms
ha någon risk för människors hälsa (Oomen et al, 2011).
Naturskyddsföreningen har i en studie analyserat hushållsdamm från 12 länder runt om i
världen. Den studien visar att halten av metylkvicksilver i hushållsdammet är långt högre i det
svenska provet än övriga länder. Förklaringen tros vara att det provet togs i en lägenhet i
Hammarby Sjöstad samtidigt som ett omfattande anläggningsarbete pågick, vilket gjort att
stora mängder damm rivits upp. Då det endast handlar om ett enstaka prov har
Naturskyddsföreningen inte kunnat dra några slutsatser om risker med anläggningsarbeten i
gammal industrimark (Prevodnik, 2011).
Nonylfenoletoxylat och nonylfenol förekommer i hushållsdammet. Nonylfenol är halvflyktigt
vilket innebär att nonylfenol lätt övergår till gasform och kan sedan bilda en jämvikt i
hushållsdammet och hamna där (Prevodnik, 2011).
Det har gjorts en undersökning om förekomsten av triclosan i damm från sportbutiker som
visade ett så lågt innehåll att proverna inte gick att detektera (Adolfsson-Erici & Allmyr,
2007).
Då ftalater används i många produkter som finns i hushållen finns det även mycket ftalater i
hushållsdamm. DEHP har trots vissa förbud och begränsningar enligt EU-direktiv hittats i
hushållsdamm enligt en nederländsk undersökning (Oomen et al, 2011).
Bakgrundsexponering av TDI gällande DEHP är 6-32 % för en vuxen och 24-52 % för ett
barn. Det har visat sig att ett varierande men stort intag av DEHP även kommer från
hushållsdammet, vilket gör DEHP i hushållsdamm till en stor hälsofara. Det anses som
osannolikt att andra ftalater som förekommer i hushållsdammet kan utgöra en hälsorisk
(Ooms et al, 2008). Naturskyddsföreningen är av uppfattningen att andra ftalater som BBP,
DIDP, DINP kan utgöra en hälsorisk för människan utöver de negativa effekter de har på
miljön. Dessa ftalater tillsammans med DEHP förekommer i många textilier vilka kan hamna
i hushållsdammet (Naturskyddsföreningen, 2008).
Undersökningar har visat att PBDE lätt släpper från damm och kan därför utgöra en potentiell
hälsorisk för människor. Främst BDE99. Det finns inga accepterade gränsvärden för TDI när
det gäller bromerade flamskyddsmedel så det är svårt att uppskatta hälsoriskerna.
Hushållsdamm innehåller högre halter av BDE209 än livsmedel (Oomen et al, 2011). En
undersökning av inomhusmiljöer från hushåll i Stockholm har visat att förekomsten av
bromerade flamskyddsmedel i inomhusluften är mycket högre än utomhusluften vilket
indikerar på att hushållsdamm kan vara en stor källa till bromerade flamskyddsmedel.
BDE209 hittades i stora koncentrationer vid undersökningen i Stockholm. Det visade sig att
PBDE fanns i alla prover från inomhusluften medan HBDE endast fanns i ett fåtal prov.
Slutsatsen är att hushållsdamm kan utgöra mellan 11-37 % av det totala intaget för bromerade
flamskyddsmedel. För små barn är procentsatsen mellan 23-57 %, och 67-93 % där de högsta
20
halterna uppmättes vilket visar att små barn är särskilt utsatta för bromerade flamskyddsmedel
(A. de Wit, 2008). En undersökning från Kalifornien visar på ett samband mellan inkomst och
förekomsten av bromerade flamskyddsmedel i hushållsdammet. Teorin är att hushåll med
lägre inkomst har äldre inredning med sämre kvalitet. Den sämre kvalitén kan vara orsak till
att en möbel släpper ifrån sig mer bromerade flamskyddsmedel även när den är gammal
jämfört med nyare möbler med bättre kvalitet (Prevodnik, 2011).
Vid en undersökning av hushållsdamm visade det att både PFOS och PFOA förekommer i
hushållsdammet. Barn har ett högre intag av PFAS än vuxna. Hushållsdamm kan stå för 20 %
av det totala intaget av PFAS för ett barn, och hela 90 % vid ett ”worst case” scenario. Trots
det så tros livsmedel vara den viktigaste exponeringsvägen av PFAS (A. de Wit et al, 2008).
Det är konstaterat att LAS förekommer i hushållsdamm men inga undersökningar om vilka
miljö- eller hälsoeffekter LAS i hushållsdamm kan ge (Nordgren, 2013).
Vid en amerikansk undersökning visade det sig att det fanns Bisfenol A i 95 % av alla
dammprover som man analyserade från hushåll. Trots det så beräknas människan få i sig < 1
% av det TDI från hushållsdamm (Loganathan & Kannan, 2011). Även en undersökning
beställd av Miljödepartementet visar att exponeringen av Bisfenol A från hushåll är tämligen
låg (Statens offentliga utredningar, 2014).
För den här rapporten har det inte hittats några undersökningar om förekomsten av triclosan
eller diklofenak i hushållsdamm.
3.3 Metaller i livsmedel
En europeisk studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort visar att hushållen totalt står för 53
% av allt matavfall i Europa då man sett till hela produktionskedjan för livsmedel (Stenmarck
et al, 2016).
Vid en undersökning från 2003 där metallinnehållet i avloppsvattnet från hushåll jämfördes
mot inkommande avloppsvatten till Henriksdals avloppsreningsverk undersöktes metallerna
kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, bly och zink. Vid mätningen togs den totala
mängden av respektive metall och spridningen fördelades på mat, amalgam, tvättmedel,
konstnärsfärger, ledningar och kranar och dricksvatten. Procentandelen för mat för respektive
metall blev kadmium 45 %, koppar 9 %, krom 59 %, kvicksilver 6 %, nickel 12 %, bly 71 %,
zink 85 %. Det visas i figur 2 (Magnusson, 2003).
21
Kadmium
16%
Zink
30%
Koppar
3%
Krom
20%
Bly
25%
Kvicksilver
Nickel 2%
4%
Figur 2. Matfraktionens metallsammansättning.
Då Käppalaförbundet enligt Revaqs regler för återföring av slam till åkermark tittar på
fosforkvoten för metaller är det en viktig aspekt att ta hänsyn till när man ser till matavfall.
Källsorterat blandat matavfall från hushåll har i en undersökning visat att
kadmiumfosforkvoten är 37 mg/kg P (Jönsson et al. 2013). Den siffran kan variera mellan 2548 mg/kg P. Svensk Biogas och Tekniska verken i Linköping tycker att det är viktigt att ta
tillvara näringsämnena i matavfallet, och föreslår nya riktvärden gällande metaller för att
kunna producera biogas av matavfall (Malmborg & Wiborg, 2013). Naturvårdsverket vill
skärpa reglerna för metallhalterna i matavfall, medan Avfall Sverige går emot det förslaget
och menar att det kommer minska produktionen av biogas (Dyberg, 2013).
4 Miljömärkningar
4.1 Miljömärkta produkter
Det finns en stor mängd olika sorters kemiska produkter som kan leda till att organiska ämnen
och metaller släpps till avloppet. Det är svårt att kontrollera omfattningen (Magnusson, 2003).
TBT och andra tennorganiska föreningar kan undvikas i hemmen genom att köpa
Svanenmärkt inomhusfärg och lackfärg (Miljömärkning Sverige, 2015).
När det gäller zink så har det inte hittats några miljömärkningar som förbjuder eller begränsar
tillsatts av zink eller zinkföreningar (Boll, 2011).
22
Produkter märkta med Naturskyddsföreningens miljömärke ”Bra Miljöval” innehåller inte
kvicksilver (Naturskyddsföreningen, 2006).
Det är känt att många konstnärs- och hobbyfärger innehåller kadmium så hushållen har
möjlighet att medvetet välja bort färger som innehåller kadmium (Käppalaförbundet, 2016).
Om man väljer produkter märkta med ”Bra Miljöval” innehåller produkten inte kadmium
(Naturskyddsföreningen, 2006).
Det får inte förekomma bly eller krom i produkter märkta med ”Bra Miljöval”
(Naturskyddsföreningen, 2006).
Det finns ingen särskild miljömärkning för förbud eller begränsning av silver. Däremot måste
produkter som marknadsförs med biocida egenskaper, och där silver ingår som antibakteriellt
ämne vara märkt så att konsumenten har möjlighet att välja bort detta. Märkningar för
biocidegenskaper kan vara, ”antimicrobial”, “free of bacteria”, “for lasting freshness”,
“hygieniskt skydd”, “keeps the natural hygienic balance”, ”behandlad mot lukt”, ”skyddad
mot missfärgning” och liknande formuleringar (Kemikalieinspektionen, 2014).
Konsumenter kan fråga om och läsa innehållsförteckningen vid köp av tandkräm för att
undvika en tandkräm som innehåller triclosan (Naturskyddsföreningen, 2001). Miljömärkning
Svanen förbjuder triclosan i sina produkter (Berge, 2013).
Konsumenter kan undvika många ftalater genom att inte köpa produkter gjorda av PVC-plast.
Om produkten är märkt med siffran 3 innebär det att den innehåller PVC. Det finns produkter
på marknaden som är märkta ”Phathalate free PVC”, men den märkningen säger ingenting om
vilka andra mjukgörare produkten innehåller, och dess konsekvenser för miljön (Hanna,
2015). Naturskyddsföreningen råder allmänheten att inte köpa PVC-plast alls
Naturskyddsföreningen, 2014). 2007 förbjöds många ftalater i leksaker så hushållen råds att
plocka bort leksaker tillverkade före 2007 (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2016). Produkter
märkta med ”Bra Miljöval” garanterar att produkten inte innehåller några ftalater
(Naturskyddsföreningen, 2006).
Vid köp av ny elektronik bör man vara noggrann med vädringen hemma för att vädra ut de
bromerade flamskyddsmedel som kan finnas på produkten (Lindberg, 2014). Produkter
märkta med ”Bra Miljöval” innehåller inga bromerade flamskyddsmedel (Bra miljöval
kemiska produkter).
Även PFAS ämnen är borttagna i produkter märkta med ”Bra Miljöval”
(Naturskyddsföreningen, 2006). Hushållen kan även undvika att köpa take away-mat då
många förpackningar innehåller PFAS-ämnen, och använda Svanenmärkta produkter.
Mikropopcorn ska undvikas helt då förpackningen innehåller PFAS. Vid uppvärmning av mat
i mikrovågsugn bör konsumenten ta ur maten ur dess papp-eller plastförpackning. Stekpannan
i hushållet bör vara av gjutjärnsmaterial. Konsumenter bör vara frågvisa när de konsumerar
och fråga ifall deras produkter innehåller PFAS-ämnen (Naturskyddsföreningen, 2016).
Ifall konsumenten väljer ett tvättmedel eller annan vara med en Svensk Miljömärkning som
”Bra Miljöval”, ”Svanen” eller EU-blomman innehåller inte produkten LAS. (Lilja, 2011).
23
Hushållen kan minska förekomsten av Bisfenol A genom att medvetet välja bort plaster som
innehåller Bisfenol A. Produkter innehållande Bisfenol A brukar vara märkta med PC eller en
7:a i en triangel (Offerman, 2011). Naturskyddsföreningen som tillhandahåller
miljömärkningen ”Bra miljöval” har arbetat för ett förbud mot Bisfenol A i flera år (Dahl,
2013).
För att minska förekomsten av diklofenak i hushållen kan patienter fråga sin läkare om
alternativ till mediciner innehållande diklofenak (Larsson & Lööf, 2015).
För produktgrupperna tvättmedel, handdiskmedel, maskindiskmedel, rengöringsmedel och
kosmetika har miljömärkningen Svanen generella krav på att utesluta CMR-ämnen,
hormonstörande ämnen samt PBT-ämnen (S Vesterlund, Opublicerad).
4.2 Miljömärkta textilier
Det kan finnas många organiska- och andra kemiska föreningar i kläder. Vid studier på kläder
från den globala marknaden har mer än 100 olika föreningar hittats, med varierande grad av
negativa miljöeffekter. Efter tvätt av kläder har det visats att innehållet av kemiska föreningar
långsamt har minskat. Det visar att kläder kan var en betydande källa för utsläpp till
hushållsspillvattnet. Att kemikalierna minskas långsamt visar att kläderna kan ge en långvarig
hudexponering (Luongo, 2015).
Konsumenter har flera möjlighet att undvika köp av kläder som innehåller miljögifter.
Ekologiskt odlad bomull innehåller inga bekämpningsmedel från odlingen. Undvik så långt
det går textilier som marknadsförs som antibakteriella, flamskyddade eller impregnerade då
de ofta innehåller giftiga ämnen (Kemikalieinspektionen, 2009). Käppalaförbundet vill att
hushållen ser till möjligheterna att byta kläder, ärva kläder och köpa second hand för att
undvika miljögifter i kläderna.
I textilier märkta med ”Bra miljöval” är följande ämnen förbjudna;









Nonylfenol
Ftalater
Höfluorerade ämnen
Bromerade flamskyddsmedel
LAS
Tennorganiska föreningar
Kadmium
Bly
Krom (Naturskyddsföreningen, 2012)
24
I färgpigment finns begränsningsvärden för följande metaller;










Antimon
Bly
Kadmium
Krom
Koppar
Kvicksilver
Nickel
Silver
Tenn
Zink (Naturskyddsföreningen, 2012).
Textilier märkta med ”Svanen” får inte innehålla;





Ämnen som är uppförda på EU:s kandidatlista enligt REACH-förordningen
Nonylfenol
LAS
Högfluorerade ämnen
Silver eller andra antibakteriella ämnen (Svanen, 2016).
Färgpigment har begränsningsvärden för ämnen som är toxiska, cancerogena, mutagena,
reproduktionsstörande eller allergiframkallande. Metaller som har begränsningsvärden är;










Silver
Kadmium
Krom
Koppar
Kvicksilver
Nickel
Bly
Tenn
Antimon
Zink (Ecolabelling Finland, 2016).
Galvaniserat läder får inte innehålla;






Ämnen som är uppförda på EU:s kandidatlista enligt REACH-förordningen
Sexvärt krom
Kadmium
Bly
Nonylfenol
Högfluorerade Ämnen (Ecolabelling Finland, 2016).
25
EUs miljömärke för textilier ”The EU Ecolabel for Textiles” begränsar användningen av
ämnen som kan skada vattenmiljöer. Tungmetaller, högfluorerade ämnen och bromerade
flamskyddsmedel får inte förekomma i textilierna. Det finns även begränsningar för ämnen i
färgpigment. De ämnen som har begränsningar är;










Silver
Kadmium
Krom
Koppar
Kvicksilver
Nickel
Bly
Antimon
Tenn
Zink (European Commission, 2016).
Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval finns idag inom 9 områden för att få
bort miljö- och hälsofarliga produkter och varor från samhället, och skapa en hållbar miljö
(Naturskyddsföreningen). Ett område där märkningen Bra Miljöval finns inom är kemiska
produkter som omfattar;














Tvättmedel
Sköljmedel
Fläckborttagningsmedel
Blekmedel
Allrengöringsmedel
Toalettrengöringsmedel
Grovrengöringsmedel
Såpor
Handdiskmedel
Maskindiskmedel
Tvål
Schampo
Balsam
Bilvårdsprodukter
Generella krav för att uppfylla kriterierna för miljömärkningen Bra Miljöval är att alla tillsatta
kemikalier och spårämnen måste redovisas. Det får inte tillsättas kadmium, bly, kvicksilver,
krom, organiskt bunden halogen, ftalater eller vissa hormonstörande ämnen. Inga ingående
ingredienser får vara cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska, organtoxisk vid upprepad
exponering eller akuttoxiska. Produkterna får heller inte orsaka allergisk hudreaktion eller
26
orsaka astma- och allergisymtom vid inandning. Produkterna får inte vara skadliga för
vattenmiljön (Naturskyddsföreningen, 2006).
5 Resultat
5.1 Utvärdering av metaller
Informationen som samlats in om de undersökta metallerna har sammanställts enligt
fastställda kriterier. Ett poäng har delats ut för varje uppnått kriterium, det visas i tabell 1.
Kadmium uppfyller flest kriterier, åtta stycken. Silver uppfyller sex stycken kriterier. Det
visas i figur 3. Kadmium och silver är de enda metaller som uppfyller kriteriet ”Förändrat
beteende kan sannolikt påverka halten i hushållsspillvattnet”, vilket gör att kadmium och
silver bedöms som lämpliga utvalda ämnen vid utformning av informationsåtgärder mot
hushållen. För bly som uppfyller sex kriterier, har inga större betydande stora källor från
hushållen identifierats. Det gäller även övriga undersökta metaller.
27
Tabell 1. Tabellen sammanställer insamlad fakta om de undersökta metallerna.
Ämnet är
prioriterat för
Käppala enligt
Revaqs regelverk
Hushållen står för
betydande andel
till reningsverken,
minst 50 %*
Trenden visar att
ämnet ökar i
utgående
hushållsspillvatten*
Betydande
spridningskälla från
hushållen är
identifierade
Förändrat
beteende kan
sannolikt påverka
halten i
hushållsspillvattnet
Uppfyller en eller
flera av kriterierna
cancerogent,
mutagent,
reproduktionsstöra
nde
Uppfyller en eller
flera av kriterierna
persistent,
bioackumulerbart,
toxiskt
Sn
Cu
Zn
Hg
Cd
Pb
Ni
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Ag
Sb
X
X
X
X
X
X
X
X
Antibakteriell
Påvisat
hälsoskadligt för
människa
Icke-essentiellt
Cr
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
*(Eriksson & Lagerkvist, 2015)
28
Metaller
Antal uppfyllda kriterium
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Figur 3. Diagrammet visar ett stapeldiagram över hur många kriterier respektive metall har uppfyllt.
5.2 Utvärdering av organiska ämnen
Informationen som samlats in om de undersökta organiska ämnena har sammanställts enligt
samma fastställda kriterier som för metallerna, med ett poäng för varje uppfyllt kriterium, det
visas i tabell 2 och 3. Inga organiska ämnen har några uppsatta riktvärden enligt Revaqs
regelverk.
Nonylfenol, triclosan, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen samt
diklofenak uppfyller sju kriterier var, se figur 3. För alla de organiska ämnena har betydande
spridningsvägar identifierats. Samtliga av de ämnena uppfyllde även kriteriet ”Förändrat
beteende kan troligtvis påverka halten i hushållsspillvattnet”. Det gör att nonylfenol, triclosan,
ftalater, bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen samt diklofenak bedöms som
lämpliga organiska ämnen för utformning av informationsåtgärder riktade mot hushållen.
LAS uppfyller endast fem kriterier, men uppfyller de viktigaste kriterierna ” Betydande
spridningskälla från hushållen är identifierade” samt ” Förändrat beteende kan sannolikt
påverka halten i hushållsspillvattnet”, som gör att LAS kan anses som ett lämpligt utlyft ämne
vid utformning av informationsåtgärder riktade mot hushåll. Bisfenol A uppfyller endast två
kriterier och inga betydande källor eller spridningsvägar har hittats i
litteratursammanställningen.
29
Tabell 2. Tabellen sammanställer insamlad fakta om nonylfenol, triclosan, ftalater samt bromerade
flamskyddsmedel.
Ämnet är
prioriterat för
Käppala enligt
Revaqs regelverk
Hushållen tros stå
för betydande
andel till
reningsverken,
minst 50 %*
Trenden visar att
ämnet troligen
ökar i utgående
hushållsspillvatten
Betydande
spridningskälla från
hushållen är
identifierade
Förändrat
beteende kan
sannolikt påverka
halten i
hushållsspillvattnet
Uppfyller en eller
flera av kriterierna
cancerogent,
mutagent,
reproduktionsstöra
nde
Uppfyller en eller
flera av kriterierna
persistent,
bioackumulerbart,
toxiskt
Antibakteriell
Påvisat
hälsoskadligt för
människa
Icke-essentiellt
Nonylfenol
Triclosan
Ftalater
Bromerade
Flamskyddsmedel
X
X
X
X
NA
NA
NA
NA
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
*(Nordgren, 2013; Wahlberg, 2016)
30
Tabell 3. Tabellen sammanställer insamlad fakta om högfluorerade ämne, LAS, bisfenol A samt diklofenak.
Högfluorerade
ämnen
LAS
Bisfenol A
Diklofenak
X
X
NA
NA
X
X
X
X
X
X
Ämnet är
prioriterat för
Käppala enligt
Revaqs regelverk
Hushållen tros stå
för betydande
andel till
reningsverken,
minst 50 %
Trenden visar att
ämnet troligen
ökar i utgående
hushållsspillvatten
Betydande
spridningskälla från
hushållen är
identifierade
Förändrat
beteende kan
sannolikt påverka
halten i
hushållsspillvattnet
Uppfyller en eller
flera av kriterierna
cancerogent,
mutagent,
reproduktionsstöra
nde
Uppfyller en eller
flera av kriterierna
persistent,
bioackumulerbart,
toxiskt
Antibakteriell
Påvisat
hälsoskadligt för
människa
Icke-essentiellt
X
X
X
NA
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
31
Organiska ämnen
Antal uppfyllda kriterium
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Figur 4. Diagrammet visar ett stapeldiagram över hur många kriterier respektive organiskt ämne har uppfyllt.
6 Diskussion
6.1 Metaller
Utvärderingen av metaller visar att kadmium och silver bedöms som lämpliga ämnen vid
utformningen av informationsåtgärder riktade mot hushållen.
Enligt denna sammanställning är intag av kadmium via livsmedel och rökning de betydande
spridningsvägarna när de släpps till hushållsspillvattnet via fekalierna (Adamsson et al, 1979;
Eriksson, 2009; Lind et al, 2009; Schuman et al, 1974).
Det bedöms som svårt att påverka hushållens kosthållning för att minska mängden kadmium i
hushållsspillvattnet eftersom det då krävs stor kunskap hos konsumenterna. Det har
genomförts nationella åtgärder sedan 1987 för att få konsumenter att förändra sitt kostintag
för att minska intaget av kadmium, men undersökningar visar att kadmiumintaget ändå inte
minskar trots att kadmiuminnehållet i avloppsslammet minskat kontinuerligt de senaste 30
åren. Därför dras slutsatsen att Käppalaförbundet inte bör utforma informationsåtgärder
rörande kostråd gällande kadmium för att minska förekomsten i hushållspillvattnet (Eriksson,
2009; Finnson, 2015).
32
Eftersom rökare kan få i sig upp till fem gånger mer kadmium än icke-rökare och 50 % av
intaget kadmium lämnar kroppen via urin och fekalier bedöms tobaksrökning med inriktning
på kadmium vara lämplig för framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen (Adamsson
et al, 1979; Parkman et al, 2013; Schuman et al, 1974)
Kadmium är alltid utvalt prioriterat enligt Revaqs regelverk (Finnson, 2015). Det gör att
Käppalaförbundet även måste arbeta med små källor för att minska kadmiummängden i
spillvattnet. Käppalaförbundet har tidigare bedrivit kampanjer mot konstnärsfärger som kan
innehålla kadmium, så liknande informationsåtgärder riktade mot hushållen mot hobbyfärger
som också kan innehålla kadmium bedöms som möjliga. Dels för att uppmana hushållen att
inte använda kadmiumfärger alls, dels informera om att hantera överbliven färg samt tvätta
penslar på rätt sätt (Lind et al, 2009).
Det är viktigt att minska förekomsten av silver i hushållsspillvattnet av flera skäl. Dels för att
sammanställningen över metaller visar att silver uppfyller kriteriet PBT, dels beroende på att
silver kan orsaka resistenta bakterier (Arvidsson, 2012, Kemikalieinspektionen, 2014; Lind et
al, 2009). Silver som tillsätts i kläder för en antibakteriell verkan har visat sig vara en tydlig
spridningskälla för förekomsten av silver i hushållsspillvattnet. Därför bedöms silver vara
lämplig vid utformandet av informationsåtgärder riktade mot hushållen genom att uppmana
konsumenter att välja bort kläder som innehåller silver (Arvidsson, 2012).
Vid utvärderingen av metaller uppfyller bly sex kriterier. De viktiga kriterierna ” Betydande
spridningskälla från hushållen är identifierade” och ”Förändrat beteende kan sannolikt
påverka halten i hushållsspillvattnet” för att bli utvalt som ett ämne för utformning av
informationsåtgärder riktade mot hushållen uppfylldes inte i den här
litteratursammanställningen. Den här undersökningen har bara hittat små diffusa källor
(Nordgren, 2013). Enligt den här undersökningen bedöms inte att förekomsten av bly i
hushållsspillvattnet minskas genom informationsåtgärder riktade mot hushållen. Däremot är
det tänkbart att förekomsten av bly kan minskas vid informationskampanjer mot mindre
diffusa källor, exempelvis kampanjer för att minska hushållsdamm i hushållsspillvattnet
(Oomen et al, 2008).
Zink uppfyllde i utvärderingen av metaller endast fem kriterier. Trenden från en undersökning
i Skarpnäck visar att förekomsten av zink ökar något i inkommande spillvatten till
avloppsreningsverken (Eriksson & Lagerkvist, 2015). Dessutom har en betydande
spridningskälla till zink hittats genom zinpyrition som tillsätts mjällschampon. Zink är även
en prioriterad metall för Käppalaförbundet enligt Revaqs regelverk (Linusson & Finnson,
2015). Slutsatsen enligt den här litteratursammanställningen är alltså att zink passar som ett
utvalt ämne vid utformningen av informationsåtgärder mot hushållen, genom att uppmana
hushållen att undvika att köpa mjällschampon och rengöringsprodukter som innehåller
zinkpyriton (Nordgren, 2013).
De största identifierade källorna till kopparutsläpp till avloppsvattnet från hushållen kommer
från ledningar, dricksvatten och livsmedel. Övriga källor är diffusa. Därför bedöms inte
koppar enligt den här undersökningen kunna minskas nämnvärt genom ändrat beteende hos
hushållen (Nordgren, 2013).
33
De tydligast källan gällande kvicksilver som finns i hushållsspillvattnet härstammar från
amalgamlagningar (Lind et al, 2009). Det bedöms som svårt att minska förekomsten av
kvicksilver i hushållspillvattnet beteendemässigt.
För övriga undersökta metaller tenn, nickel, krom samt antimon har inga betydande
spridningsvägar hittats, och de bedöms enligt den här undersökningen inte kunna minskas
beteendemässigt från hushållen.
6.2 Organiska ämnen
Utvärderingen av organiska ämnen visar att nonylfenol, triclosan, ftalater, bromerade
flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen, diklofenak samt LAS bedöms som lämpliga ämnen
vid utformningen av informationsåtgärder riktade mot hushållen.
Den här undersökningen visar att nonylfenol har en tydlig spridningskälla från importerade
textilier (Pettersson & Wahlberg, 2010). Nonylfenol bedöms därför vara beteendestyrt, och
mängden nonylfenol i hushållsspillvattnet tros kunna minskas genom att konsumenterna
efterfrågar textilier producerade inom EU, eller väljer textilier märkta med ”Bra miljöval”
(Naturskyddsföreningen, 2012).
Triclosan uppfyller viktiga kriterier för att lyftas ut som ämne vid utformningen av framtida
informationsåtgärder riktade mot hushållen. Svenskt Vatten har arbetat mot EU för ett förbud
mot triclosan i konsumentprodukter vilket gett resultat (Svenskt Vatten, 2013). Från och med
den 1 mars 2017 får inte konsumentprodukter behandlade med triclosan släppas ut på
marknaden i EU (Kemikalieinspektionen, 2016b). Bedömningen utifrån det är att triclosan
inte bör ingå som utvalt ämne i några informationsåtgärder fram till att förbudet från EU
inträder.
Ftalater uppfyller sju kriterier i sammanställningen av organiska ämnen i den här
undersökningen. Eftersom många ftalaters egenskaper ger långvariga skador på miljö och
hälsa är bedömningen att ftalater bör vara med vid utformningen av informationsåtgärder
riktade mot hushållen (Lind et al, 2009). En undersökning på hushållsspillvatten i Skarpnäck
visar att hushållen ser ut att vara den största källan till den mängd ftalater som inkommer till
Henriksdals avloppsreningsverk (Wahlberg, 2016). Enligt den här rapportens
litteratursammanställning förekommer en stor mängd ftalater i hushållsdammet, så fokus vid
informationsåtgärder bör vara att lära hushållen att ”städa rätt”; för att hushållsdammet inte
ska hamna i hushållsspillvattnet (Naturskyddsföreningen, 2008). Genom ett ändrat beteende
tros förekomsten av PVC-plast kunna minskas i hushållen, vilket troligen också minskar
mängden ftalater i hushållsspillvattnet (Lind et al, 2009; Nordgren, 2013).
Eftersom det kan bli lagkrav för vissa bromerade flamskyddsmedel i framtiden är det lämpligt
att arbeta med att minska förekomsten av bromerade flamskyddsmedel i hushållsspillvattnet
redan nu (Käppala, Opublicerad). Det förekommer många bromerade flamskyddsmedel i
hushållsdamm, som troligen kan hamna i hushållsspillvattnet. Undersökningar visar att
hushållen kan vara den största källan till bromerade flamskyddsmedel i hushållsspillvattnet
34
(Wahlberg, 2016). Därför bedöms enligt den här undersökningen information kring hur
hushållen kan undvika att få hushållsdamm i hushållspillvattnet som lämplig vid framtida
informationsåtgärder riktade mot hushållen.
Många av de egenskaper som vissa högfluorerade ämnen har ställer till stora störningar när de
släpps ut i naturen. Slutsatsen från den här undersökningen visar att informationsåtgärder för
att beteendemässigt få hushållen att välja produkter som inte innehåller högfluorerade ämnen
kan vara ett effektivt sätt att minska mängden högfluorerade ämnen som hamnar i
hushållsspillvattnet (Hedlund, 2015). Enligt sammanställningen för den här undersökningen
uppfyller högfluorerade sju kriterier, vilket visar vikten av att fasa ut dessa ämnen. Vid köp av
produkter med miljömärkningarna ”Bra miljöval” och ”Svanen” är man garanterad att
produkten inte innehåller högfluorerade ämnen (Naturskyddsföreningen, 2016).
Vid utvärderingen av organiska ämnen uppfyller diklofenak sju kriterier. Eftersom diklofenak
påverkar fiskar negativt, samt att hushållen är en stor källa, bedöms diklofenak som ett
lämpligt utvalt ämne vid utformningen av framtida informationsåtgärder riktade mot
hushållen (Eriksson, 2010; Fernholm, 2016; Gavlasova, 2013). Troligtvis kan förekomsten av
diklofenak i hushållsspillvattnet minskas genom information om diklofenaks negativa
egenskaper för miljön, samt uppmana hushållen att efterfråga alternativa läkemedel som inte
innehåller diklofenak.
LAS förekommer inte i produkter med svensk miljömärkning, därför bedöms förekomsten av
LAS i hushållsspillvattnet vara beteendestyrt (Lind et al, 2009). Eftersom
litteratursammanställningen visar att det kan finnas fördelar som uppväger nackdelarna med
att använda LAS på grund av att energiförbrukningen blir lägre, är bedömningen utifrån den
här undersökningen att LAS inte bör lyftas ut som enskilt ämne vid utformningen av framtida
informationsåtgärder riktade mot hushållen (Lilja, 2011).
Enligt den här undersökningen förekommer bisfenol A i hushållen. Vid den här
undersökningen har inga uppgifter om hur stora mängder bisfenol A från hushållen som kan
tänkas hamna i hushållsspillvattnet hittats. Då heller inga klara källor till bisfenol A i
hushållen har hittats, är bedömningen utifrån den här undersökningen att bisfenol A inte ska
ingå som utvalt ämne i framtida utformningar av informationsåtgärder riktade mot hushållen
(Kemikalieinspektionen, 2016c).
Då Revaqs långsiktiga mål är att nå klosettkvalitet i inkommande avloppsvatten, alltså
spillvatten som endast innehåller fekalier, urin, toalettpapper och spolvatten, samt det faktum
att avloppsreningsverken i framtiden kommer få hårdare utsläppskrav behöver
Käppalaförbundet i framtiden arbeta uppströms med att minska förekomsten av miljöfarliga
ämnen från de små källorna i hushållen (Linusson & Finnson, 2015).
Bedömningen utifrån den här undersökningen är att det är lämpligt att utforma
informationsåtgärder för att minska förekomsten av hushållsdamm i hushållsspillvattnet.
Hushållsdammet innehåller alla de metaller som ingår i den här rapportens
litteratursammanställning, de metallerna tros kunna minskas i hushållsspillvattnet genom ett
förändrat beteende genom att informera hur hushållen bör städa för att inte hushållsdammet
ska hamna i hushållsspillvattnet (Oomen et al, 2008).
35
Då undersökningar visar att miljöfarliga ämnen i hushållsdammet kan påverka hälsan hos
människor och djur bedöms hälsofaktorn vara lämplig som motivationsfaktor vid
utformningen av framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen (Oomen et al, 2008).
Informationsåtgärder för att minska förekomsten av hushållsdamm i hushållsspillvattnet ger
troligen också en större effekt på förekomsten av identifierade källor som ftalater och
bromerade flamskyddsmedel (Naturskyddsföreningen, 2008; Wahlberg, 2016).
Som konsument har man möjlighet att undvika eller begränsa förekomsten av organiska och
oorganiska ämnen i produkter genom att välja produkter med Miljömärkningar
(Naturskyddsföreningen, 2012). Bedömningen utifrån denna undersökning är att förekomsten
av organiska och oorganiska ämnen kan minskas i hushållen genom att välja produkter som är
miljömärkta (Naturskyddsföreningen, 2012). Troligen kan informationsåtgärder för att få
hushållen att välja miljömärkta produkter ge bättre effekt om Käppalaförbundet samarbetar
med de organisationer som utfärdar miljömärkningar idag.
6.3 Förslag på fortsatt arbete
Många källor och spridningsvägar för metaller som är prioriterade för Käppalaförbundet är
oidentifierade eller diffusa. Käppalaförbundet bör inrikta en del av sitt framtida
uppströmsarbete för att hitta de källor och spridningsvägar som är okända idag.
Det vore intressant att välja ut mindre, avgränsade områden för att där genomföra riktade
informationsåtgärder och genomföra provtagning av utgående hushållsspillvatten för att
kunna utvärdera informationsåtgärdernas effekt. Det bör vara minst två områden som skiljer
sig åt när det gäller boendetyp som radhus eller villa, och flerbostadshus.
De områden som väljs ut får gärna skilja sig åt när det gäller möjligheterna till källsortering
för att undersöka hur möjligheterna till källsortering påverkar vad som släpps till
hushållsspillvattnet.
Undersökningar visar att matavfall som hamnar i hushållsspillvattnet kan innehålla höga
mängder metaller (Magnusson, 2003; Stenmarck et al, 2016). Det kan i framtiden behövas
informationsåtgärder riktade mot hushållen för att minska matavfall i hushållsspillvattnet på
grund av för höga metallhalter. Livsmedel tillför ändå metaller till hushållsspillvattnet via
fekalier, men att försöka minska övrigt matavfall skulle kunna ge effekt på mängden metaller
i hushållsspillvattnet. Käppalaförbundet har en restriktiv hållning till köksavfallskvarnar då
biogaspotentialen bedöms minskas beroende på långa ledningsnät. Det kan ändå vara viktigt
att utreda för- och nackdelarna med matavfall i hushållspillvattnet med exempelvis
matavfallskvarnar för att få kunskap om hur mycket ökad biogasproduktion matavfall ger, och
utreda hur mycket metallmängden i slammet ökar.
36
7. Referenser
Tryckta Källor:
Adamsson.E, Piscator.M, Nogawa.K. 1979. Pulmonary and Gastrointestinal Exposure to
Cadmium Oxide Dust in a Battery Factory. Environmental Health Perspectives Vol. 28, pp.
219-222
A.de Wit Cynthia, Thuresson Kaj, Björklund Justina. 2008. Brominated Flame Retardants
and Perfluorinated Compounds in Air and Dust From Indoor Environments in Stockholm.
Stockholm. Stockholms Universitet.
Adolfsson-Erici Margaretha, Allmyr Mats. 2007. Antibakteriellt behandlade
konsumentprodukter – källa till exponering av människa och miljö. Stockholm. Institutionen
för Tillämpad Miljövetenskap, ITM, Stockholms universitet
Almqvist Helena, Andersson Åsa, Jensen Annika, Jönsson Håkan. 2007. Sammansättning och
flöden på BDT-vatten, urin, fekalier och fast organiskt avfall i Gebers. Rapport Nr 2007-05.
Svenskt Vatten.
Amneklev Jennie, Bergbäck Bo, Sörme Louise, Lagerkvist Ragnar, Kotsch Maria,
Augustsson Anna. 2014. Strategier att reducera silver och vismut i urbant avloppsvatten.
Rapport Nr 2014–10. Svenskt Vatten.
Arvidsson Rickard. 2012. Nanosilver från kläder kan ge stora miljöproblem. Göteborg.
Chalmers University of Technology.
Boll Kajsa. 2011. Giftighet hos nio olika schampon för Daphnia magna - Skillnad mellan
mjäll-, miljömärkta och vanliga schampon samt avgiftning med och utan aktivt slam.
Institutionen för växt- och miljövetenskaper. Göteborgs universitet.
Dayan A.D. 2007. Risk of assessment of triclosan in human breast milk. Volume 45, pages
125-129. Food and chemical tocicology.
Donner Erica. Eriksson Eva. Lian Scholes. Revitt Mike. 2008-07-21. Priority pollutant
behaviour in treatment and reuse systems for household wastewater. Deliverable No: D5.2.
Danmark. Technical University of Denmark.
Ecolabelling Finland. 2016-01-08. Textiles, hides/skins and leather Includes products for
apparel and furnishings. Version 4.3 12 December 2012 – 31 December 2018. Helsinki.
Ecolabelling Finland
37
Eriksson Lisa. 2010. Utgör miljöförekomsten av diklofenak och ibuprofen en risk för
vattenlevande organismer. Uppsala. Sveriges Lantbruksuniversitet.
Eriksson Maria, Lagerkvist Ragnar. 2015. Hushållsspillvatten från Skarpnäck. Stockholm
Vatten
Eriksson, Jan. 2009. Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedelmänniska. Rapport MAT21. Sveriges Lantbruksuniversitet.
European Commission. 2016. The EU Ecolabel for tecxtiles. European Commission.
Finnson Anders. 2015-11-09. 2014 Årsrapport Revaq. Svenskt Vatten.
Fissihaye Yohanna. 2014. Spårning av kadmium i Nacka kommuns spillvattennät. Stockholms
Universitet, Käppalaförbundet, Nacka kommun.
Forsberg Ethel. 2014. Makt, plast, gift och våra barn. Sarstad Press AB
Gavlasova Dagmar. 2013. Studie av läkemedelssubstansers miljöfarliga egenskaper och effekt
på miljö med fokus på ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol. Kalmar.
Linnéuniversitetet.
Göteborgs Stad 2015. Tennorganiska föreningar - förekomst och användning i Göteborg Ett
delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005. R 2006:7. Göteborgs Miljöförvaltning.
Grudd Ylva. 2012. Guida om miljögifterna runt omkring oss. Naturskyddsföreningen.
Jansson Bo. 2000-11-12. Tennorganiska föreningar i svensk miljö – behöver vi ytterligare
kunskaper. Institutet för tillämpad Miljöforskning. Stockholm Universitet.
Jönsson Håkan, Nordberg Åke, Vinnerås Björn. 2013. System för återföring av fosfor i
källsorterade fraktion av urin, fekalier, matavfall och i liknande rötat samhälls- och
lantbruksavfall. Rapport 061. Uppsala. Sveriges Lantbruksuniversitet.
Kemikalieinspektionen. 2009-04. Kemikalier i textilier. Kemikalieinspektionen.
Kemikalieinspektionen. 2012-10-30a. Benbrott för miljarder från kadmium i mat.
Länsstyrelsen. 2016. 10 tips för en mer giftfri vardag. Länsstyrelsen Jämtlands län.
Lind Anders, Kotsch Maria, Almqvist Helena, Hansson Katarina, Nordén Lars, Palmgren
Torsten, Stenlund Anna. 2009. Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan
verksamhet. Publikation P95. Stockholm. Svenskt Vatten.
Linusson Anna, Finnson Anders. 2015. Revaq Regler för certifieringssystemet. Utgåva 3.3
2016-01-01. Svenskt Vatten
38
Loganathan Sudan N, Kannan Kurunthachalam. 2011-01-08. Occurrence of bisphenol A in
indoor dust from two locations in the eastern United States and implications for human
exposures. Murray. Murray State University
Luongo Giovanna. 2015. Department of Environmental Science and Analytical Chemistry. Stockholm.
Stockholm University.
Magnusson Joel. 2003. Sammansättning på hushållsspillvatten från Hammarny Sjöstad.
Institutionen för Samhällsbyggnadsteknik. Luleå Tekniska Universitet.
Malmborg Jonas, Wiberg Lina. 2013-06-27. Naturvårdsverkets föreslagna gränsvärden för
hållbar återföring av fosfor – en konsekvensanalys för biogasverksamheten inom Tekniska
verken i Linköping AB och Svensk Biogas AB. Linköping. Tekniska verken i Linköping.
Miljödepartementet. 2010-06. Kvicksilver – En global utmaning. Artikel nr. M2010.17.
Miljödepartementet.
Miljömärkning Sverige. 2015-11-05. Svanenmärkning av Inomhusfärger och – lacker.
Version 3.0 • 5 december 2015 - 31 december 2019. Stockholm. Miljömärkning Sverige.
Naturskyddsföreningen. 2001-11-12. Se upp för triclosan i tandkrämen.
Naturskyddsföreningen. 2006. Bra Miljöval kriterier kemiska produkter. Göteborg.
Naturskyddsföreningen.
Naturskyddsföreningen. 2012. Textil Kriterier 2012:3. Stockholm. Naturskyddsföreningen.
Naturvårdsverket. 2003-11. Hitta kvicksilver i tekniska varor och produkter. Rapport 5279.
Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. 2008-02. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i
Ramdirektivet för vatten. Rapport 5801. Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. 2016. Rening av avloppsvatten i Sverige. Stockholm. Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. Organiska miljögifter, ett globalt problem. Stockholm. Naturvårdsverket
Förlag.
Nordén Lars. 2013. Zink till Ryaverket Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Rapport
2013-2. Gryaab
Nordgren Anna. 2013. Kartläggning av källor till organiska föroreningar i avloppsvatten från
svenska hushåll. Göteborg. Chalmers University of Technology.
Norén Katja, Magnusson Kerstin, Norén Fredrik. 2013-02-27. Uppföljning och utvärdering av
miljötillståndet till följd av slängda tobaksprodukter. IVL Svenska Miljöinstitutet.
39
Norin Helena, Dahl Ulrika, Prevodnik Andreas, Gunnarsson David, Appelgren Henrik. 2011.
Rädda mannen - Miljögifter påverkar fertilitet och utveckling. Stockholm.
Naturskyddsföreningen.
Oomen A.G, Janssen P.J.C.M, Dusseldorp A, Noorlander C.W. 2008. Exposure to chemicals
via house dust. Report 609021064/2008. BA Bilthoven. RIVM National Institute for Public
Health and the Environment.
Parkman Helena, Warholm Margareta, Gabring Stefan, Jonescu Carmina, Söderberg Torben,
Westin Erik, Hedlund Britta, Linderholm Linda, Scharin Henrik, Larsson Marie. 2013.
Förslag till etappmål Exponering för kadmium via livsmedel. NV-00336-13.
Naturvårdsverket.
Persson Per Olof, Bruneau Leif, Nilson Lennart, Östman Anders, Sundqvist Jan-Olov. 2005.
Miljöskyddsteknik Strategier & teknik för ett hållbart miljöskydd. Stockholm. Kungliga
Tekniska Högskolan.
Pettersson Maria, Wahlberg Cajsa. 2010. Övervakning av prioriterade ämnen i vatten och
slam från avloppsreningsverk i Stockholm. Rapport nr 2010-02. Stockholm. Svenskt Vatten
Utveckling.
Pettersson Olle. 2009. Tungmetaller i odling och miljö. Aktuellt från Lantbruksuniversitet.
422.
Prevodnik Andreas, Gunnarsson David, Grudd Ylva. 2011. Hem ljuva hem? – Gifter under
sängen. Naturskyddsföreningen. Stockholm. Åtta.45 Tryckeri.
Schuman Mark S, Wouter Voors A, Philip N Gallacher. 1974-11. Contribution of cigrette
smoking to cadmium accumulation in man. Bulletin of Environmental Contamination and
Toxicology. Volume 12.
Statens offentliga utredningar. 2014. Bisfenol A Kartläggning och strategi för minskad
exponering. SOU 2014:90. Stockholm. Statens offentliga utredningar.
Stenmarck Åsa, Jensen Carl, Quested Tom, Moates Graham, Buksti Michael, Cseh Balázs,
Juul Selina, Parry Andrew, Politano Alessandro, Redlingshofer Barbara, Scherhaufer Silvia,
Silvennoinen Kirsi, Soethoudt Han, Zübert Christine, Östergren Karin. 2016-03-31. Estimates
of European food waste levels. ISBN 978-91-88319-01-2 Stockholm. Reducing food waste
through social innovation.
Sternbeck John, Palm Anna, Kaj Lennart. 2002. Antimon i Sverige - användning, spridning
och miljöpåverkan. B1473. Stockholm. IVL Svenska Miljöinstitutet.
Svenskt Vatten. 2013. Toxfree Taxfree, En rapport om giftiga deodoranter i
taxfreeförsäljningen. M139. Svenskt Vatten.
Svenskt Vatten. 2015-12. Pfasa ut Pfas. M142. Svenskt Vatten.
40
Tjus Staffan E. 2014. Biociders spridning i miljön och deras hälso- och miljörisker Screening år 2000-2013. Rapport 6634. Stockholm. Naturvårdsverket.
Wahlberg Cajsa. 2016-05-16. Organiska miljöföroreningar från hushåll till reningsverkmätdata från Skarpnäck. Stockholm Vatten.
Wall Erik. 2002. Kadmium i hushållsspillvatten. R nr 9. Kungliga Tekniska Högskolan.
Elektroniska Källor:
Andersson Åsa. 2014-09-17. Farliga ämnen. Havs & Vattenmyndigheten.
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljohot/farliga-amnen.html (Hämtad 2016-0727).
Astma och allergilinjen. Nickelallergi – vanligast bland kvinnor. Astma och allergilinjen.
http://www.astmaochallergilinjen.se/allergi/olika-typer-av-allergi/nickelallergi/ (Hämtad
2016-04-06).
Barregård Lars, Sällsten Gerd. 2014-04-01. Tungmetaller förtjänar fortsatt vaksamhet.
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/04/Tungmetallerfortjanar-fortsatt-vaksamhet/ (Hämtad 2016-07-20).
Berge Annika. 2010-09-30. Grön kosmetika inte alltid grön. Råd & Rön.
http://www.radron.se/artiklar/Gron-kosmetika-inte-alltid-skon-/ (Hämtad 2016-04-23).
Bisfenol A. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/vagledningfor/konsumenter/kemiska-amnen/bisfenol-a (Hämtad 2016-04-20c).
Ceesay Lena. 2014-05-13. Bisfenol A (BPA). Karolinska institutet. http://ki.se/imm/bisfenol-abpa (Hämtad 2016-04-20).
Dahl Ulrika. 2013-06-13. Skona barnen från bisfenol. Naturskyddsföreningens
miljögiftsavdelning. Naturskyddsföreningen.
http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/skona-barnen-fran-bisfenol (Hämtad 2016-0424).
Dyberg Marin. 2013-08-07. Gränsvärden för metaller i mat kan skärpas. Recyclingnet.
http://www.recyclingnet.se/nyheter/gransvarden-for-metaller-i-matavfall-kan-skarpas/
(Hämtad 2016-04-22).
Fernholm Ann. 2013-03-04. Val av smärtstillande påverkar miljön. Läkemedelsvärlden.
http://www.lakemedelsvarlden.se/nyheter/val-av-sm%C3%A4rtstillande-p%C3%A5verkarmilj%C3%B6n-7611 (Hämtad 2016-04-21).
Finnson Anders. 2016-03-30. Farliga ämnen i miljön. Svenskt Vatten.
http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/avlopp-och-miljo/kretslopp-ochuppstromsarbete/miljogifter-i-kretsloppet/ (Hämtad 2016-04-11).
41
Hagström Katja. 2014-02-2. Kemikalier i barns miljö. Universitetssjukhuset i Örebro.
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barns-yttre-och-inre-miljo/Kemikalier-i-barnsmiljo/ (Hämtad 2016-04-21).
Hallbeck Edda. 2016. EU-beslut: Stopp för triklosan i biocidprodukter och behandlade
varor.
Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2016/eubeslut-stopp-for-triklosan-i-biocidprodukter-och-behandlade-varor/ (Hämtad 2016-04-17).
Hanna. 2015-09-03. Ftalater, om de tillåtna hormonstörarna till vardags. Kemikaliesmart.
http://www.kemikaliesmart.se/ftalater-om-de-tillatna-hormonstorarna-till-vardags/ (Hämtad
2016-04-23).
Hansson Martin. 2012-03-12. Höga halter kadmium i vanligt vetemjöl. Testfakta.
http://www.testfakta.se/tester/livsmedel/h%C3%B6ga-halter-kadmium-i-vanligtvetemj%C3%B6l (Hämtad 2016-04-02).
Hedlund Britta. 2015-06-29. Flamskyddsmedel i miljön. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiskamiljogifter/Flamskyddsmedel/ (2016-04-19).
Hedlund Britta. 2016-04-04. Perfluorerade ämnen i miljön. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiskamiljogifter/Perfluorerade-amnen/ (Hämtad 2016-04-19).
Hedlund Fredrik. 2014-02-19. Cocktaileffekt gör kemikalier giftigare. Karolinska Institutet.
http://ki.se/forskning/cocktaileffekt-gor-kemikalier-giftigare (Hämtad 2016-03-24).
Håkansson Helen. Polybromerade difenyletrar (PBDE). 2014-12-03.
http://ki.se/imm/polybromerade-difenyletrar-pbde (Hämtad 2016-05-14).
Kemikalie inspektionen. 2016-02-10. Mer om kvicksilver. Kemikalieinspektionen.
http://www.kemi.se/hitta-direkt/lagar-och-regler/ytterligare-eu-regler/kvicksilver/mer-omkvicksilver. Hämtad 2016-04-01).
Kemikalieinspektionen. 2012-06-28. Inga tennorganiska föreningar hittade i blöjor.
Kemikalieinspektionen. http://www3.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Inga-tennorganiskaforeningar-hittade-i-blojor/ (Hämtad 2016-03-24).
Kemikalieinspektionen. 2012-10-01b. Triclosan. Kemikalieinspektionen.
http://www3.kemi.se/sv/Innehall/Statistik/Kortstatistik/Kortstatistik-over-amnen-ochamnesgrupper/Triclosan/ (Hämtad 2016-04-13).
Kemikalieinspektionen. 2014-11-26. Silver. Kemikalieinspektionen.
http://www3.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Silver/ (Hämtad 2016-04-11).
42
Kemikalieinspektionen. 2015-11-27b. Bromerade flamskyddsmedel. Kemikalieinspektionen.
http://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/bromeradeflamskyddsmedel (Hämtad 2016-04-19).
Kemikalieinspektionen. 2015-11-30. Ftalater. Kemikalieinspektionen.
http://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/ftalater (Hämtad
2016-04-18).
Kemikalieinspektionen. 2015-12-01a. Tennorganiska föreningar. Kemikalieinspektionen.
http://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/tennorganiskaforeningar (Hämtad 2016-03-23).
Kemikalieinspektionen. 2016. Ftalater. Kemikalieinspektionen.
http://www.kemi.se/vagledning-for/konsumenter/kemiska-amnen/ftalater (Hämtad 2016-0418b).
Kemikalieinspektionen. 2016b. EU-beslut: Stopp för triklosan i biocidprodukter och
behandlade varor. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/nyheter-frankemikalieinspektionen/2016/eu-beslut-stopp-for-triklosan-i-biocidprodukter-och-behandladevaror/ (Hämtad. 2016-06-12).
Kemikalieinspektionen. 2016-03-10c. Högfluorerade ämnen – PFAS. Kemikalieinspektionen.
http://www.kemi.se/om-kemikalieinspektionen/verksamhet/handlingsplan-for-en-giftfrivardag/hogfluorerade-amnen-pfas (Hämtad 2016-04-19).
Kemikalieinspektionen. Bly. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/vagledningfor/konsumenter/kemiska-amnen/bly (Hämtad 2016-04-04).
Kemikalieinspektionen. http://www3.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Benbrott-for-miljarderfran-kadmium-i-mat/ (Hämtad 2016-04-02).
Kemikalieinspektionen. Krom. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/vagledningfor/konsumenter/kemiska-amnen/krom (Hämtad 2016-04-08a).
Kurera. 2016. Tenn. Kurera. http://kurera.se/kategori/naringsguiden/mineraler-naringsguiden/.
(Hämtad 2016-04-28).
Käppalaförbundet. Välj konstnärsfärg utan kadmium. Käppalaförbundet.
https://www.kappala.se/Hjalp-oss-och-miljon/For-hushall/Mala-miljoanpassat/ (Hämtat 201604-22).
Larsson Joakim, Lööf Lars. 2015-08-27. Läkemedel i miljön. Göteborg. Göteborgs
Universitet. Landstingen Västmanland.
http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedel_i_miljon.html
(Hämtad 2016-04-24).
43
Lilja Karl. 2011-05-09. Anjoniska tensider i innerskärgårdens sediment. IVL Svenska
Miljöinstitutet.
http://www.sivl.ivl.se/samfinansieradforskning/avslutadeforskningprojekt/error.5.7df4c4e812
d2da6a416800081736.html (Hämtad 2016-04-19).
Lilja Karl. 2014-08-29a. Koppar i vattendrag. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Koppar-i-vattendrag/ (Hämtad
2016-03-10).
Lilja Karl. 2014-08-29b. Zink i grundvatten. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Zink-i-grundvatten/ (Hämtad
2016-03-25).
Lindberg. 2014-04-10. Flamskyddsmedel, var finns det, vad gör det och är det farligt.
Kemikaliekollen. http://kemikaliekollen.blogspot.se/2014/04/flamskyddsmedel-var-finns-detvad-gor.html (Hämtad 2016-04-23).
Linderholm Linda. 2014-09-19. Fakta om zink. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Zink/ (Hämtad
2016-03-25).
Linderholm Linda. 2015-05-25a. Fakta om kvicksilver. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/KvicksilverHg/ (Hämtad 2016-04-01).
Linderholm Linda. 2015-05-25b. Fakta om kadmium och kadmiumföreningar.
Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Sa-marmiljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Kadmium/ (Hämtad 2016-04-02).
Linderholm Linda. 2015-05-25c. Fakta om bly. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Bly-Pb/
(Hämtad 2016-04-03).
Lindgren Gunnar. 2003-04-14. Kadmium i livsmedel. http://www.gunnarlindgren.com/
(Hämtad 2016-04-02).
Linusson Anna, Finnson Anders. Receptfria läkemedel ska inte få vara miljöfarliga. 2016-0412. http://www.unt.se/asikt/debatt/receptfria-lakemedel-ska-inte-fa-vara-miljofarliga4189472.aspx (Hämtad 2016-05-14).
Livsmedelsverket. 2015-02-16. Bisfenol A. Livsmedelsverket.
http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/bisfenol-a/ (Hämtad
2016-04-20).
Livsmedelsverket. 2016-01-13. Koppar. Livsmedelsverket.
http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller1/koppar/
(Hämtad 2016-03-09).
44
Livsmedelsverket. 2016-01-18. Bly. Livsmedelsverket.
http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller/bly/
(Hämtad 2016-04-03).
Livsmedelsverket. 2016-01-25a. Nickel. Livsmedelsverket.
http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergioch-overkanslighet/nickel/ (Hämtad 2016-04-07).
Livsmedelsverket. 2016-03-15b. Bromerade flamskyddsmedel. Livsmedelsverket.
http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskadeamnen/miljogifter/bromerade-flamskyddsmedel/ (Hämtad 2016-04-19).
Livsmedelsverket. 2016-03-19. Kadmium. Livsmedelsverket.
http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller1/kadmium/
(Hämtad 2016-04-25).
Läkemedelsverket. 2015-02-07. Diklofenak. Läkemedelsverket.
http://www.diklofenak.se/nsaid-preparat-funktion.html (Hämtad 2016-04-21).
Magnér Jörgen. 2015-09-23. Giftigheten av pyritionrester avtar i miljö. IVL Svenska
Miljöinstitutet. http://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/nyheter/nyheter---arkiv/2013-07-17giftigheten-av-pyritionrester-avtar-i-miljon.html (Hämtad 2016-03-24).
Naturskyddsföreningen. 2016. 10 tips för att undvika högfluorerade ämnen.
Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/10hogfluoreradetips (Hämtad
2016-04-23).
Naturskyddsföreningen. 2008-04-23. Miljögifter i vanliga kläder. Naturskyddsföreningen.
http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/miljogifter-i-vanliga-klader (Hämtad 2016-0413).
Naturskyddsföreningen. 2008-09-18. Gifter kan spridas från kläder till hushållsdamm.
Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/gifter-kan-spridasfran-klader-till-hushallsdamm (Hämtad 2016-04-21).
Naturskyddsföreningen. 2014-06-09. All du (inte) vill veta om plast. Naturskyddsföreningen.
http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/allt-du-inte-vill-veta-om-plast (Hämtad 201604-23).
Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2000-6/se-upptriclosan-i-tandkramen (Hämtad 2016-04-17).
Naturvårdsverket. 2010-01-12. Utsläpp i siffror Nickel. Naturvårdsverket.
http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Tungmataller/Nickel/ (Hämtad 2016-04-05).
45
Naturvårdsverket. Organiska miljögifter,ett globalt problem. Naturvårdsverket. NV 9955-8, 5
000 ex, 99-12. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/91-620-9955-8.pdf
(Hämtad 2016-04-16).
Nyström Marita. 2012-02-17. Antibakteriella produkter – en fara för folkhälsan.
Universitetssjukhuset Örebro Län.
http://www.regionorebrolan.se/sv/uso/patientinformation/kliniker-och-enheter/arbets--ochmiljomedicinska-kliniken/nyhetsarkiv/nyheter/antibakteriella-produkter---en-fara-forfolkhalsan/ (Hämtad 2016-04-14).
Offerman Catrin. 2011-06-14. Så undviker du ämnena som påverkar din hälsa. Miljö &
Utveckling. http://miljo-utveckling.se/sa-undviker-du-amnena-som-paverkar-din-halsa/
(Hämtad 2016-04-23).
Persson Anna. 2014-02-03. Ftalater. Karolinska institutet. http://ki.se/imm/ftalater (Hämtad
2016-04-17).
Råd & Rön. 2012-01-24. Smink utan snusk. Råd & Rön.
http://www.radron.se/granskningar/Mascara/. Hämtad 2016-04-06).
Stockholm Stad. 2014-04-13. Nonylfenol i rötslam. Stockholm Stad.
http://miljobarometern.stockholm.se/key.asp?mo=6&dm=10&nt=2 (Hämtad 2016-04-14).
Svenskt Vatten. 2016-03-20. Svanenmärkta hus fasar ut kopparrör från nybyggnation.
Svenskt Vatten. http://www.svensktvatten.se/om-oss/nyheter-lista/nyheter-avlopp-ochmiljo2/Svanenmarkta-hus-fasar-ut-kopparror-fran-nybyggnation/ (Hämtad 2016-03-22).
Svenskt Vatten. 2016-04-06. Bisfenol A (BPA). Svenskt Vatten.
http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/dricksvatten/riskanalys-och-provtagning/kemiskaamnen-i-vatten/bpa/ (Hämtad 2016-04-20).
Tandvårdsförbundet. 2015-03-16. Tandkrämstillsatsen triclosan skadar hälsa och miljö.
Tandvårdsförbundet. http://www.tf.nu/nyhet/tandkramstillsatsen-triclosan-skadar-halsa-ochmiljo/ (Hämtad 2016-04-16).
Vattenmyndigheten Bottenviken. 2016. Miljögifter. Vattenmyndigheten Bottenviken.
http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/bottenviken/beslutfp/miljoproblem/Pages/miljogifter.aspx (Hämtad 2016-03-24).
Westergård Per. Tydligt samband mellan miljögifter och folksjukdomar. Miljöforskning.
Forskningsrådet Formas. http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/December-
46
2012/Innehall/Temaartiklar/Tydligt-samband-mellan-miljogifter-och-folksjukdomar/ (Hämtad
2016-04-18)
Östersjöcentrum. Stockholms universitet. Umeå universitet. http://www.havet.nu/?d=32
(Hämtad 2016-03-22).
Radio:
Kadmium i maten kommer från berggrunden. 2016-04-21. Sveriges Radio. P1.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/710092?programid=412.
47