Käppalaförbundet Yrkeshögskola VBU, Ludvika Miljö och VA-teknik Kan förändrat beteende minska förekomsten av organiska och oorganiska ämnen i hushållsspillvattnet? Författare Peter Karlsson Handledare Amanda Folkö 2016-09-07 Förord Det här är ett examensarbete som omfattar 30 YH-poäng för Yrkeshögskoleutbildningen Miljö och VA-teknik som arrangeras av Västberslagens Utbildningscentrum. Rapporten är beställd av och skriven för Käppalaförbundet, ett kommunalförbund som ägs av och renar avloppsvatten åt 11 kommuner i norra och östra Stockholm. Jag vill rikta mitt största tack till Amanda Folkö som varit min handledare på Käppalaförbundet, för ovärderlig hjälp och stöd. Amanda har under processens gång hittat nya infallsvinklar och knuffat mig i rätt riktning när jag kört fast i mitt arbete. Mitt andra tack riktar jag till min utbildningshandledare Kristina Beyerl Karlsson som under hela min studietid har visat ett enormt engagemang kring mina studier. Jag vill också tacka Kristina Svinhufvud och Marcus Frenzel på Käppalaförbundets Uppströmsavdelning för att ni delar med er av er kunskap, engagemang och dåliga ordvitsar, samt övrig personal på Käppalaförbundet. Sammanfattning Käppalaverket är Revaq-certifierade, vilket bland annat innebär att det finns krav på hur mycket metaller avloppsslammet får innehålla för att få spridas på åkermark. Käppalaförbundet spårar källor uppströms Käppalaverket, till utsläpp av miljöfarliga ämnen från hushåll och verksamheter. Hushållen beräknas stå för mer än 50 % av många av de oönskade ämnen som inkommer till avloppsreningsverken. Rapportens syfte har varit att utreda vilka organiska och oorganiska ämnen som riskerar att hamna i hushållsspillvattnet, för att därefter utreda vilka av dessa ämnen som tros vara beteendestyrda och bör prioriteras i framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen. En sammanställning över spridningsvägar har gjorts, och de undersökta ämnenas prioritet har rangordnats enligt fastställda kriterier. Enligt sammanställningen verkar kadmium och silver var lämpliga som utvalda ämnen, och tros kunna minskas i hushållsspillvattnet genom informationsåtgärder. Bly, kvicksilver, koppar, nickel, zink och tenn är prioriterade för Käppalaförbundet genom Revaq, men den här undersökningen har inte hittat några stora källor som är beteendestyrda, så de ämnena bedöms inte vara lämpliga som ämnen vid framtida informationsåtgärder riktade mot hushåll. Vid sammanställningen av de organiska ämnena har nonylfenol, triclosan, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen, LAS samt diklofenak uppfyllt så många kriterier så de anses passa som utvalda ämnen vid framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen. Den 1 mars 2017 kommer ett förbud för triclosanbehandlade konsumentprodukter, därför är bedömningen att triclosan ändå inte bör ingå som ämne i informationsåtgärder fram till dess. Undersökningen visar att det är viktigt att även arbeta med små källor, vilket är nödvändigt för att klara Revaqmålen. Genom att informera hushållen om att städa på rätt sätt så hushållsdammet inte hamnar i hushållsspillvattnet tros förekomsten av ftalater och bromerade flamskyddsmedel kunna minskas. Även metaller som avges genom bland annat produktslitage tros kunna minska. Bedömningen är att genom uppmaning till konsumenter att välja produkter med miljömärkningar som ”Svanen” och ”Bra miljöval” som utesluter eller begränsar miljöfarliga organiska och oorganiska ämnen kan förekomsten av dessa ämnen minskas i hushållsspillvattnet. Gärna genom samarbete med de organisationer som utfärdar miljömärkningarna. Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................................................. 1 1.1 Käppalaförbundet, Uppströmsarbete och Revaq .................................................................. 1 1.2 Miljögifter och oönskade ämnen .............................................................................................. 2 1.3 Syfte ............................................................................................................................................. 3 1.4 Metod ........................................................................................................................................... 3 1.5 Avgränsningar............................................................................................................................. 3 2 Litteratursammanställning - oönskade ämnen .............................................................................. 3 2.1 Tenn (Sn) .................................................................................................................................... 3 2.2 Koppar (Cu)................................................................................................................................. 4 2.3 Zink (Zn) ...................................................................................................................................... 5 2.4 Kvicksilver (Hg)........................................................................................................................... 6 2.5 Kadmium (Cd)............................................................................................................................. 6 2.6 Bly (Pb) ........................................................................................................................................ 8 2.7 Nickel (Ni) .................................................................................................................................... 9 2.8 Krom (Cr) ..................................................................................................................................... 9 2.9 Silver (Ag).................................................................................................................................. 10 2.11 Nonylfenol ............................................................................................................................... 11 2.12 Triclosan .................................................................................................................................. 11 2.13 Ftalater .................................................................................................................................... 12 2.14 Bromerade flamskyddsmedel .............................................................................................. 13 2.15 Högfluorerade ämnen ........................................................................................................... 14 2.16 Linjära Alkylbensensulfonater (LAS) ................................................................................... 15 2.17 Bisfenol A ................................................................................................................................ 15 2.18 Diklofenak ............................................................................................................................... 16 3 Litteratursammanställning- spridningsvägar ............................................................................... 17 3.1 Gråvatten/Svartvatten/Fast organiskt avfall ......................................................................... 17 3.2 Hushållsdamm .......................................................................................................................... 19 3.3 Metaller i livsmedel .................................................................................................................. 21 4 Miljömärkningar ............................................................................................................................... 22 4.1 Miljömärkta produkter .............................................................................................................. 22 4.2 Miljömärkta textilier .................................................................................................................. 24 5 Resultat ............................................................................................................................................. 27 5.1 Utvärdering av metaller ........................................................................................................... 27 5.2 Utvärdering av organiska ämnen........................................................................................... 29 6 Diskussion ........................................................................................................................................ 32 6.1 Metaller ...................................................................................................................................... 32 6.2 Organiska ämnen ..................................................................................................................... 34 6.3 Förslag på fortsatt arbete ........................................................................................................ 36 7. Referenser ....................................................................................................................................... 37 1 Inledning Av de 16 miljökvalitetsmål som Sveriges Riksdag har antagit rör åtta av dem VAhuvudmännens verksamhet. Det är Giftfri miljö, Ingen övergödning, God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans, samt Levande kust och skärgård (Lind et al, 2009). Avloppsvatten som inkommer till kommunala avloppsreningsverk innehåller mycket fosfor, kväve och lättnedbytbara ämnen som avloppsreningsverken är byggda för att klara av att rena. Det är viktigt att rena bort dessa ämnen för att motverka övergödning och syrebrist i sjöar och hav (Naturvårdsverket, 2016). Det inkommer också miljögifter till avloppsreningsverken, exempelvis organiska ämnen som inte bryts ned, oorganiska ämnen i form av metaller, samt läkemedel. Ämnen avloppsreningsverken inte klarar av att rena kan istället hamna i recipienten, där de ger negativa effekter på människor och djur. Vissa ämnen förekommer naturligt i miljön men blir ett miljögift i stora koncentrationer (Naturvårdsverket, 2016). Exempel på sådan ämnen är zink och koppar som behövs i små koncentrationer för vissa organismer (Andersson, 2014). Miljögifter är persistenta, bioackumulerbara, toxiska, och kan även vara cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande (Östersjöcentrum, 2016). Efter rening av avloppsvatten återstår ett avloppsslam. Avloppsslammet behandlas genom rötning samt avvattning, och därefter så kan slammet användas till exempelvis gödsling av åkermark eller förbrännas. Slam innehåller växtnäringsämnena kväve och fosfor, mullbildande material samt mineraler som efterfrågas av lantbruket. Slammet kan även innehålla metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen, som inte bryts ned under reningsprocessen (Persson et al, 2005). Käppalaförbundet har som mål att kunna återföra minst 90 % av slammet till åkermark i framtiden (C Bertholds, Opublicerad). 1.1 Käppalaförbundet, Uppströmsarbete och Revaq Käppalaverket är certifierade enligt Revaq som är ett certifieringssystem som reglerar återföringen av växtnäring via avloppsslam till åkermark. Revaq är framtaget av Svenskt Vatten tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, Livsmedelsindustrierna, Svensk Dagligvaruhandel och Naturvårdsverket. Den viktigaste aspekten med Revaq är Riksdagens miljömål om fosforåterföring. Det finns idag i Naturvårdsverkets förordning (1994:2) reglerat vilken halt av metaller som avloppsslam från ett avloppsreningsverk får innehålla för att få spridas på åkermark (Lind et al, 2009). Revaq har i sitt regelverk ännu hårdare gränsvärden för att sprida avloppsslam på åkermark. För att klara det ställer Revaq krav på att avloppsreningsverken kontinuerligt arbetar uppströms med att spåra och begränsa källor till utsläpp av oönskade ämnen till avloppet. Revaqs långsiktiga mål är att få klosettkvalitet på inkommande avloppsvatten till avloppsreningsverken (Linusson & Finnson, 2015). 1 Kadmium är alltid ett prioriterat ämne enligt Revaqs regelverk. Bly, kvicksilver, krom, koppar, nickel och zink är även de lagstadgade metaller och prioriteras om de överskrider 50 % av det tillåtna gränsvärdet i g/ha. De icke essentiella spårelement som överskrider 0,20 % ackumuleringstakt i mark per år ska också prioriteras (Linusson & Finnson, 2015). Käppalaförbundets prioriterade spårelement från 2015 är kadmium, bly, kvicksilver, koppar, nickel, zink, silver, tenn och uran. Käppalaförbundets uppströmsarbete har varit framgångsrikt, och utsläppen av oönskade ämnen från majoriteten av de stora punktkällorna har begränsats. Arbetet med att ytterligare förbättra kvalitén på inkommande avloppsvatten fortskrider. Käppalaförbundet har som målsättning att utveckla ett effektivt sätt att arbeta för att minska tillförseln av oönskade ämnen från hushållen. En undersökning som Stockholm Vatten har gjort på ett bostadsområde i stadsdelen Skarpnäck i södra Stockholm visar att hushållen står för mer än 50 % av inkommande metaller som kommer till Henrikdals avloppsreningsverk (Eriksson & Lagerkvist, 2015). För att uppnå framtida krav på slamkvalité måste tillförseln av oönskade ämnen från hushållen i Käppalaförbundets upptagningsområde minska. 1.2 Miljögifter och oönskade ämnen Det finns både organiska och oorganiska ämnen som kan vara miljögifter. Organiska ämnen är molekyler som består av kol, väte och oftast andra grundämnen medan oorganiska ämnen kan bestå av bara ett enda grundämne, vanligtvis metaller eller föreningar som baseras på ett grundämne. Vissa oorganiska ämnen som metallerna koppar och zink är essentiella för biologiskt liv. Dessa ämnen kan ändå vara toxiska och bli miljöfarliga om de förekommer i för höga koncentrationer (Norin et al, 2011). För att ett ämne ska anses vara ett miljögift ska det vara persistent, bioackumulerbart eller toxiskt (PBT). Miljöfarliga ämnen brukar också bedömas ifall de är cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande (CMR) (Vattenmyndigheten Bottenviken, 2016). Foster och barn är extra känsliga för miljögifter då deras kroppar inte är färdigutvecklade. Det gäller bland annat för hjärnans, nervsystemets, immunförsvarets och könsorganens utveckling. Något som också påverkar både människa, djur och miljö är kombinationseffekter av olika miljögifter, den så kallade cocktaileffekten (Norin et al, 2011). Kombination av flera miljögifter kan göra så att ämnens egenskaper förstärks eller förändras på annat sätt. Det behövs mer forskning på hur cocktaileffekten påverkar hälsan och miljön (Hedlund, 2014). I många kemiska produkter och andra varor kan det finnas metaller och organiska ämnen som tillsätts för att få en önskad effekt. Dessa ämnen kan om de sprids till miljön bidra till cocktaileffekten (Norin et al, 2011). I hemmen utsätts vi människor för kemikalier hela tiden. Även från vårt dricksvatten från kranen kan vi i vissa fall få i oss oönskade ämnen. Kläderna vi har på oss kan vara behandlade med antibakteriella ämnen, ftalater och högfluorerade ämnen, hemelektronik och möbler kan innehålla bromerade flamskyddsmedel, datorn kan innehålla en mix av oönskade metaller. 2 Även i de fall oönskade metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen hamnar i avloppet ställer de till problem (Forsberg, 2014). 1.3 Syfte Rapportens syfte är att identifiera oönskade ämnen som tillförs Käppalaverket via hushållen samt utvärdera vilka ämnen som tros kunna minskas i hushållsspillvattnet genom ett förändrat beteende. Målet är att rapportens slutsatser ska användas för att utforma informationsåtgärder riktade mot hushållen. 1.4 Metod En litteraturstudie har genomförts om organiska och oorganiska ämnen med fokus på dess egenskaper, samt dess förekomst i hushållen. Även en litteraturstudie gällande spridningsvägar har genomförts, samt en sammanställning över de mest kända miljömärkningarna. De ämnen som ingår i studien, identifierades genom jämförelser av flera undersökningar på hushållsspillvatten. För att dra slutsatser om vilka av dessa ämnen som bör prioriteras i informationsåtgärder mot hushållen gjordes en utvärdering efter fastställda kriterier. Kriterierna togs fram genom att utvärdera vilka egenskaper ett ämne bör ha för att prioriteras i informationsåtgärder. På så vis skapades en prioriteringsordning. 1.5 Avgränsningar Diklofenak är det enda läkemedlet som ingår i rapporten. Uran förekommer i väldigt låga halter i hushållen och ingår därför inte i den här rapporten. 2 Litteratursammanställning - oönskade ämnen 2.1 Tenn (Sn) Egenskaper: Tenn anses vara ett essentiellt spårämne. Dess funktion är dock inte helt klarlagd (Kurera, 2016). Som metall och dess oorganiska tennföreningar anses tenn vara tämligen 3 ofarlig. Däremot finns det tennorganiska föreningar som är toxiska (Lind et al, 2009). Studier visar på reproduktionsstörningar och mutagena effekter. Vid upprepad exponering kan immunförsvaret påverkas, samt verka frätande på hud och ögon. (Kemikalieinspektionen, 2015a). Tributyltenn (TBT), och dess föreningar är bioackumulerande och persistenta, samt mycket toxiska för vattenlevande organismer och däggdjur redan vid låga halter. TBT kan vid långvarig exponering ge upphov till lever- och hjärnskador (Lind et al, 2009). Förekomst: Tenn är en prioriterad metall för Käppalaförbundet då ackumuleringstakten i mark är över 0,20 % per år. Käppalaförbundets tidigare undersökningar visar att det är svårt att minska mängden tenn från hushållen. Käppalaförbundet uppströmsavdelning har i nuläget ingen handlingsplan för att minska inkommande tenn till Käppalaverket (C Johnsson, Opublicerat). Undersökningen av hushållsspillvatten från Skarpnäck visar att cirka 56 % av den totala mängd inkommande tenn till Henrikdals avloppsreningsverk kommer från hushållen. Halten Sn/kg P har mellan 2010-2013 legat högt i medeltal. Det är en ökning från 2007. En bidragande orsak till det är minskad mängd fosfor i avloppsvattnet vilket troligtvis beror på fosfatförbudet i tvättmedel som infördes 2008 (Eriksson & Lagerkvist, 2015). Tenn används även som korrosionsskydd, lödmetall och som komponent i vissa kemikalier. Tennorganiska föreningar används som stabilisator i PVC-material, färg, och lim (Lind et al, 2009). Vi människor får i oss TBT och andra tennorganiska föreningar främst via föda från sjöar och hav (Jansson, 2000). Undersökningar har också visat att tennorganiska föroreningar förekommer i avloppsslam som senare kan spridas på åkermark (Jansson, 2000). TBT och andra tennorganiska föreningar får enligt EUs kemikalieförordning REACH inte användas i varor för allmänheten överstigande 0,1 viktprocent (Kemikalieinspektionen, 2012). Trots förbudet har tennorganiska föreningar hittats i enskilda konsumentprodukter som blöjor, tröjtryck, textilier, bakplåtspapper samt disksvampar. Användningen av tennorganiska föreningar är diffus och svår att kartlägga då tennorganiska föreningar endast hittats i enstaka produkter och inte i hela produktgrupper (Göteborgs Stad, 2015). En stor del av mängden oorganiskt tenn som inkommer till avloppsreningsverken tros komma från livsmedel som förvarats i konservburkar. Det råder dock osäkerhet om hur stor mängd det rör sig om (C Johnsson, Opublicerat). 2.2 Koppar (Cu) Egenskaper: Koppar är ett essentiellt spårämne. Samtidigt kan förgiftning uppstå vid för höga intag. För de flesta vattenlevande organismer har koppar mycket hög toxicitet. Koppar kan vara bioackumulerbart och nitrifikationshämmande (Lind et al, 2009). Förekomst: Ackumuleringstakten i mark för koppar ligger över 0,20 % per år. Det tillåtna gränsvärdet på 50 % g/ha och år överskrids kraftigt. Käppalaförbundet har under flera år 4 överskridit det gränsvärdet, vilket har begränsat hur mycket slam/kg P Käppalaförbundet fått sprida (M Frenzel, Opublicerat). Fram till år 2025 har Käppalaförbundet som mål att få ned kopparhalten i slammet under 300 mg/kg TS så koppar inte längre begränsar hur mycket slam/kg P som får spridas. Ungefär 50 % av allt inkommande koppar till Henrikdals avloppsreningsverk kommer från hushållen (Eriksson & Lagerkvist, 2015). Den mängd koppar som tillförs hushållsspillvattnet kommer mestadels från varmvattenberedare och tappvattensystem. Det visade sig i en undersökning 1999 i området Henriksdal i Stockholm att hushållen släpper 14300 µg Cu/24 h. Av den totala mängden som uppmäts kommer 12500 µg från ledningar, 610 µg från dricksvatten, 1200 µg från livsmedel, samt 1,8 µg från tvättmedel. Samma undersökning visar att förekomsten av koppar i hushållsspillvattnet kontinuerligt minskar (Nordgren, 2013). En studie där kopparmängden från ett antal utvalda hushållsprodukter analyserades, visade att hushållsprodukterna endast stod för 0,033 % av den totala mängd koppar som släpps till avloppsvattnet från hushåll. (Nordgren, 2013). 2.3 Zink (Zn) Egenskaper: Zink är ett essentiellt spårämne som anses vara det minst toxiska av tungmetallerna. Zink är potentiellt bioackumulerbart, och vid höga halter toxiskt för växter samt vattenlevande organismer. Zinkpyrition är en zinkförening som är toxisk för fiskar och kräftor, och hindrar tillväxten av mikroorganismer. (Lind et al, 2009; Linderholm, 2014). Förekomst: Zink är ett prioriterat ämne för Käppalaförbundet. Då zink är essentiellt och källorna till zinkutsläppen är diffusa, är inte zink ett utvalt prioriterat ämne för Käppalaförbundet. Ackumuleringstakten i mark är högre än 0,2 %, samtidigt som det tillåtna gränsvärdet på 50 % i g/ha för slamspridning på åkermark överskrids. Käppalaförbundet överskrider till 69 % (Linusson & Finnson, 2015). Hushållen beräknas stå för 40 % av den totala mängden zink in till Käppalaverket. In till Henrikdals avloppsreningsverk beräknas hushållen stå för 60 %. Undersökningen på hushållsavloppsvatten från Skarpnäck visar att zinkhalten ökat något de senaste åren (A Folkö & H Lemström, Opublicerad; Eriksson & Lagerkvist, 2015). Dricksvatten är en stor källa till zinkutsläpp i spillvattnet. Orsaken till det har inte hittats i denna litteratursammanställning(Almqvist et al, 2007). Även zinkpyriton som främst förekommer i olika mjällschampon, samt en del allrengöringsmedel är en stor källa till den totala mängd zink som släpps till hushållsspillvattnet (Nordgren, 2013). IVL Svenska Miljöinstitutet har vid undersökningar konstaterat att zinkpyrition inte är ett så stort problem som tidigare ansetts. En stor del bryts ned i avloppsreningsverken, och den del som följer med utgående vatten från avloppsreningsverken har visat sig vara lättnedbrytbart, och återfinns i väldigt låga halter nedströms avloppsreningsverken (Magnér, 2015). 5 I hushållet förekommer zink även i form av galvaniserade produkter som kylskåp, vattenkranar, rörkopplingar och skruvar. Även PVC-mattor kan innehålla zink som stabilisator istället för bly. (Lind et al, 2009). De sanitetsprodukter som innehåller zink som används i hushållen är svåra att byta ut eftersom zink oftast är den viktigaste beståndsdelen i produkten (Nordén, 2013). Människor får i sig zink från kött- och mejeriprodukter (Naturvårdsverket, 2016). 2.4 Kvicksilver (Hg) Egenskaper: Kvicksilver är starkt toxisk och icke-essentiellt. Metylkvicksilver är en organisk förening som är särskild skadlig för djur och växter då den lätt ackumuleras i levande vävnad (Lind et al, 2009). Hög exponering kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar, och skada centrala nervsystemet hos människor. Foster och små barn är extra känsliga för metylkvicksilver då deras nervsystem inte är fullt utvecklade. En del studier indikerar att även oorganiska föreningar kan ge liknande skador på nervsystemet för foster och småbarn (Kemikalieinspektionen, 2016). Förekomst: Kvicksilver är ett utvalt prioriterat spårämne för Käppalaförbundet, samt lagstadgat. Ackumuleringstakten i mark ligger över 0,20 % (Linusson & Finnson, 2015; A Folkö & H Lemström, Opublicerad). Undersökningar av hushållsspillvatten i Skarpnäck visar att omkring 22 % av all inkommande mängd kvicksilver till Henriksdals avloppsreningsverk kommer från hushållen. Den siffran kan dock vara missvisande då kvicksilver ofta ligger under detektionsgränsen vid analyser (Eriksson & Lagerkvist, 2015). Utsläpp från amalgamlagningar står för de största kvicksilverutsläppen från hushållen (Lind et al, 2009). Sedan 2009 finns ett generellt förbud mot att använda kvicksilver i varor, men bland annat kvicksilverföreningar för tillverkning av amalgam och i vissa batterier är undantagna (Kemikalieinspektionen, 2016). Trots det har kvicksilver hittats i vissa tvättmedel. Livsmedel innehåller också kvicksilver som riskerar hamna i hushållsspillvattnet. Människor får främst i sig kvicksilver från rovfiskar (Nordgren, 2013; Linderholm, 2015a). 2.5 Kadmium (Cd) Egenskaper: Kadmium är en icke-essentiell metall, och är toxisk för vattenlevande organismer. Graden av toxicitet varierar beroende på vilken form ämnet förekommer som (Lind et al, 2009). Hos människor och djur ackumuleras kadmium lätt i kroppen, främst i njurarna med ökad ålder, vilket kan leda till sämre njurfunktion, samt benskörhet som ökar risken för benbrott (Lind et al, 2009; Kemikalieinspektionen, 2012; Parkman et al, 2013). Troligen kan kadmium även orsaka cancertumörer, främst bröst- och prostatacancer (Barregård & Sällsten, 2014). Kvinnor som menstruerar riskerar att drabbas av järnbrist vilket gör att de tar upp kadmium lättare i kroppen (Parkman et al, 2013). 6 När kadmium hamnar i miljön så förorenas vatten och mark under många år, ibland upp till tusen år (Lind et al, 2009). Kadmium ansamlas lätt i grödor. Grödor har olika förmåga till upptag av kadmium. Generellt så bidrar försurad åkermark till lättare upptag av kadmium (Pettersson, 2009; Linderholm, 2015b). Förekomst: Kadmium är alltid ett utvalt prioriterat ämne på grund av dess höga toxicitet och förmåga till bioackumulering. Käppalaförbundet hade 2014 en kadmium/fosforkvot på 25 mg/kg P. Enligt Revaqs ramar har Käppalaförbundet upprättat en handlingsplan för att fram till år 2025 få ned kadmium/fosfor-kvoten till 17 mg/kg P (H Lemström & A Folkö, Opublicerad; Linusson & Finnson, 2015). Hushållen beräknas stå för 45 % av den totala inkomna kadmiummängden till Käppalaverket. Enligt hushållsspillundersökningen i Skarpnäck står den beräknade totalt inkomna mängden kadmium till Henriksdals avloppsreningsverk för 49 % (Eriksson & Lagerkvist, 2015; H Lemström & A Folkö, Opublicerad;). Omkring 90 % av inkommande mängd kadmium till avloppsreningsverken hamnar i slammet (Wall, 2002). Livsmedel står för den största källan till kadmiumutsläpp till avloppsvattnet från hushåll (Lind et al, 2009). Cirka 50 % av allt intaget kadmium tas upp av kroppen resten går ut med avföring och urin (Parkman et al, 2013). Vetemjöl och potatis är de livsmedel som bidrar mest till kadmiumintag dels beroende på att de innehåller mycket kadmium, men också att människor äter mycket av de livsmedlen. Vegetarianer som äter en ensidig kost, får i sig mer kadmium än köttätare, och vegetarianer som äter allsidigt (Hansson, 2012; Lindgren, 2003). Tobak innehåller avsevärda mängder kadmium. Studier har visat att rökning bidrar till ökad ackumulering av kadmium i kroppen. Rökare kan ha upp till 5 gånger högre kadmiumhalt i blodet än icke-rökare (Eriksson, 2009; Schuman et al, 1974). Förutom att sluta röka finns det lite som konsumenter kan göra för att minska sitt intag av kadmium. Det krävs en stor kunskap för att välja livsmedel som innehåller mindre kadmium. Livsmedelsverket rekommenderar förutom en varierad kost konsumenter att undvika lever och njure, samt undvika sura livsmedel som bidrar till en lättare ackumulering av kadmium i kroppen. Kadmiumhalten i avloppsslam har minskat med 90 % under 30 år. Ändå minskar inte kadmiumhalten i livsmedel visar en undersökning som startade 1987. Det beror på att det är den naturliga halten av kadmium i marken som står för den högsta andelen kadmium i livsmedel. Avloppsslam står för en betydligt mindre del. Dessutom gör det organiska materialet i avloppsslam att grödor får en sämre upptagningsförmåga av kadmium. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet anser att det enda sättet att minska kadmiumhalten i livsmedel är att sluta odla på de platser där kadmiumhalten är särskilt hög av naturliga orsaker. Det finns stark anledning att fortsätta arbetet med att minska intaget av kadmium via föda. Kemikalieinspektionens beräkningar visar att höga kadmiumintag orsakar benbrott i Sverige för 4,2 miljarder årligen (Finnson, 2015; Kemikalieinspektionen, 2012a; Norén et al, 2013; Parkman et al, 2013; Sveriges Radio, 2016). Det infördes ett generellt förbjud mot användning av kadmium 1982 i Sverige. Dock har Kemikalieinspektionen medgivit vissa undantag som varmvattenberedare, batterier, konstnärsfärger, hobbyfärger och vissa elektroniska apparater (Lind et al, 2009) Idag är det 7 svenska kadmiumförbudet implementerat i EUs kemikalielagstiftning REACH. Då REACH är uppbyggd på ett annorlunda sätt än den svenska lagstiftningen råder inte alltid ett helt förbud för användning av kadmium. Exempelvis i vissa plaster är användningen av kadmium endast begränsad (Fissihaye, 2014). Kadmium har även visat sig förekomma i vissa tvättmedel (Nordgren, 2013). 2.6 Bly (Pb) Egenskaper: Bly är icke-essentiell, toxisk och bioackumulerbar, och kan verka hämmande för mikrobiell nedbrytning (Lind et al, 2009). Redan vid låga koncentrationer kan bly vara toxisk för människor. Bly har förmågan att konkurrera ut andra essentiella grundämnen i cellerna som kalcium, järn och zink. Barn och foster är extra känsliga för bly. Vid höga koncentrationer kan blodkroppsbildningen och nervsystemet påverkas negativt (Linderholm, 2015c). Förekomst: Bly är ett utvalt prioriterat spårämne för Käppalaförbundet från och med 2016. Det tillåtna gränsvärdet på 50 % g/ha för slamspridning på åkermark överskrids. (Linusson & Finnson, 2015). Hushållen beräknas stå för mer än 50 % av all inkommande mängd bly till Henrikdals avloppsreningsverk (Eriksson & Lagerkvist, 2015). Källorna till blyutsläppen från hushållen är diffusa (Nordgren, 2013). Enligt en undersökning från Gebers kommer cirka 60 % av den totala mängden bly från hushållen som släpps till avloppsvattnet från gråvatten. En stor del av de 60 % misstänks komma från ledningsmaterial som släpper bly till dricksvattnet (Almqvist, 2007). Vid en undersökning där utvalda hushållsprodukter undersöktes hittades bly i tvättmedel, kaffesump och toalettpapper. De undersökta produkterna står för 1,5 % av det totala innehållet (Nordgren, 2013). Bly förekommer också i ammunition, blysänken för fisk, samt elektronik (Linderholm, 2015c). Sverige har i EU lagt fram förslaget att förbjuda bly i varor som barn kan stoppa i munnen. Idag är det förbjudet att använda bly i leksaker (Kemikalieinspektionen, 2016). I livsmedel som fisk, kött, säd, rotfrukter och mejerivaror finns det låga halter av bly. I vissa skaldjur samt kött från vilda djur kan det finnas förhöjda halter. Människans utsatthet för bly har minskat kraftigt de senaste 20 åren, men blyhalterna i blodet är i regel fortsatt höga (Livsmedelsverket, 2016). 8 2.7 Nickel (Ni) Egenskaper: Nickel är en essentiell metall, och toxisk först vid höga koncentrationer. Olika nickelföreningar kan vara skadliga för vattenlevande organismer och djur, men toxiciteten varierar beroende på nickelförening (Lind et al, 2009). Nickelföreningar som nickelmonoxid och nickeldioxid är cancerogena (Naturvårdsverket, 2010). Nickel är en vanlig kontaktallergi, och 15 % av alla kvinnor har nickelallergi (Astma och allergilinjen, 2016). Förekomst: Nickel överskrider det tillåtna gränsvärdet 50 % av det tillåtna gränsvärdet i g/ha för slamspridning på åkermark, och är därför ett prioriterat spårämne för Käppala sedan 2016 (Linusson & Finnson, 2015). Vid undersökningen på hushållsspillvatten från Skarpnäck beräknas hushållen stå för 24 % av den totala mängd nickel som inkommer till Henriksdals avloppsreningsverk (Eriksson & Lagerkvist, 2015). Undersökningar har visat på låga halter nickel i gråvattnet. Vid en undersökning av ett antal utvalda hushållsprodukter, beräknades de stå för endast 0,82 % av den totala mängd nickel som släpps till hushållsspillvattnet (Donner et al, 2008; Nordgren, 2013). Nickel förekommer i många äkta och oäkta smycken, mynt, nycklar, handtag, verktyg, klockor, samt kosmetika, exempelvis mascara (Astma och allergilinjen, 2016; RÅD & Rön, 2012) På kromade ytor kan nickel förekomma, samt i vissa batterier (Lind et al, 2009). I livsmedel är halten av nickel i regel låg, så det är inte troligt att nickelallergiker påverkas av det man äter (Livsmedelsverket, 2016a). 2.8 Krom (Cr) Egenskaper: Krom är ett essentiellt spårämne, men vi människor behöver väldigt lite krom. Krom har hög toxicitet för vattenlevande organismer, samt är toxiskt för växter och mikroorganismer i jorden (Lind et al, 2009). Som metallisk form existerar inte krom alls i naturen. I naturen förekommer krom som trevärdig jon eller sexvärdig jon. I avloppsvatten förekommer krom främst som trevärdig katjon som bildar svårlösligare föreningar än den sexvärdiga anjonen. Den sexvärda kromjonen är toxiskt och kan ge upphov till lungcancer, astma och skador på DNA (Lind et al, 2009; Oomen et al, 2009). Förekomst: Krom är inget prioriterat spårelement för Käppalaförbundet enligt Revaq (Linusson & Finnson, 2015). 9 Av den totala mängd krom som inkommer till Henriksdals avloppsreningsverk beräknas hushållen stå för 23 % (Eriksson & Lagerkvist, 2015). I hushållen kan krom återfinnas som impregnerat virke i möbler eller garvat läder, krom kan även finnas i exempelvis skor, leksaker, samt elektronik (Kemikalieinspektionen, 2016a; Lind et al, 2009). 2.9 Silver (Ag) Egenskaper: Silver är ett icke-essentiellt spårämne som är toxiskt för många organismer. Eftersom silver är ett grundämne finns det kvar i miljön för alltid. Det finns flera silverföreningar som har olika grad av toxicitet för vattenlevande organismer, sötvattenfisk samt varmblodiga djur. Silver är antibakteriellt och kan orsaka resistenta bakterier. Den antibakteriella förmågan hos silver kan också störa de biologiska processerna i avloppsreningsverken (Arvidsson, 2012; Kemikalieinspektionen, 2014; Lind et al, 2009). Förekomst: Silver har inga lagstadgade gränsvärden, men är utvalt som ett prioriterat spårämne för Käppalaförbundet då ackumuleringstakten i mark för silver är 0,50 % per år (Linusson & Finnson, 2015). Hushållen beräknas stå för 32 % av den totala inkommande mängd silver till Henriksdals avloppsreningsverk. Den siffran är dock osäker på grund av låga mätvärden vid analyserna (Eriksson & Lagerkvist, 2015). Silverhalten i slammet minskade för Käppala mellan 20082011, därefter har minskningen avstannat (A Folkö & H Lemström, Opublicerad). Silverjoner i form av nanopartiklar som tillsätts textilier för antibakteriell verkan tros vara den största källan till silverutsläpp i hushållsspillvatten. Vid en undersökning 2012 vid Henriksdals avloppsreningsverk, identifierades källor för 56 % av allt uppmätt silver i inkommande avloppsvatten. Störst bidrag står textilier för med 19 %. Nanopartiklar av metalliskt silver tillsätts kläder för antibakteriell verkan och för att motverka svettlukt. Dessa nanoartiklar släpper vid tvättning av kläderna. Spridningen av silver är diffus. Vid en doktorsavhandling som gjordes för Gryaab i Göteborg konstaterades att halten silver i kläder kan variera mellan 0,0003 mg/kg till 1400 mg/kg. En slutsats i den doktorsavhandlingen är att silverhalten i avloppsreningsverkens slam skulle fördubblas, om alla innevånare inom Gryaabs upptagningsområde skulle köpa en silverbehandlad strumpa per år (Amneklev et al, 2014; Arvidsson, 2012; Kemikalieinspektionen, 2014). Silver förekommer i många produkter i hushållen som matbestick, smycken och speglar, kylskåp, plastflaskor, dammsugarfilter, tandborstar, skärbrädor, elektriska produkter, samt andra konsumentprodukter för antibakteriell verkan (A Folkö & H Lemström, Opublicerad; Lind et al, 2009). 10 2.11 Nonylfenol Egenskaper: Nonylfenol är en persistent, organisk förening som är toxisk och hormonstörande för vattenlevande organismer. Nonylfenol är bioackumulerbar i fisk och mussla, och liknar könshormonerna, vilket medför risk att könsfunktionerna störs (Lind et al, 2009; Naturskyddsföreningen, 2008; Pettersson & Wahlberg, 2010). Förekomst: Trenden visar att nonylfenol minskar i rötslam från avloppsreningsverken vid en undersökning från Henriksdals och Brommas avloppsreningsverk (Nordgren, 2013). Nonylfenol är klassat som utfasningsämne. Numera har användningen av nonylfenol i Sverige minskat kraftigt, men återfinns ändå i stora mängder i ytvatten nära urbana miljöer i de södra och mellersta delarna av Sverige (Naturvårdsverket, 2008; Naturvårdsverket, 2016). Den mesta nonylfenol som återfinns i avloppsslammet härrör från importerade textilier (Pettersson & Wahlberg, 2010). Nonylfenoletoxylat tillsätts textilier som släpper vid tvätt. När nonylfenoletoxylat hamnar i naturen bryts det lätt ned till nonylfenol (Naturvårdsverket, 2016). Naturskyddsföreningen har vid en undersökning av ett antal olika inköpta handdukar från svenska butiker kunnat konstatera att samtliga innehåller nonfenoletoxylat. Samma sak visades när Naturskyddsföreningen undersökte ett antal inköpta t-shirtar, då 15 av 16 inköpta t-shirtar innehöll nonylfenoletoxylat. T-shirtar importerade från Kina och Turkiet hade högst halter (Naturskyddsföreningen, 2008). Nonylfenoler förekommer i olika typer av rengöringsmedel, hygien- och kosmetikaprodukter, samt skummedel i brandsläckare. Sedan 2005 får nonylfenol och nonylfenoletoxylat endast användas i högst 0,1 % i rengöringsmedel (Naturskyddsföreningen, 2008). 2.12 Triclosan Egenskaper: Triclosan är ett svårnedbrytbart, hormonstörande ämne, och dess främsta egenskap är dess bakteriedödande funktion. För vattenlevande organismer, vattenloppor och fisk anses triclosan vara akuttoxiskt, och har dessutom persistenta effekter i vattenmiljöer. Triclosan kan verka irriterande för hud och ögon. Undersökningar har även visat ett samband med förekomsten av pollenallergi (Kemikalieinspektionen, 2012b; Grudd, 2012; Tandvårsförbundet, 2015; Tjus, 2014). Förekomst: Svenskt Vatten har arbetat hårt för att få bort triclosan från samhället, genom att detaljhandeln och flygplatsers taxfreeshoppar frivillig ska ta bort produkter innehållande triclosan ur sortimentet, samtidigt som konsumenter medvetet slutar köpa produkter innehållande triclosan. Enligt Svenskt Vattens kravställning ska EU sätta upp triclosan på kemikalielagstiftningen REACHs kandidatlista (Svenskt Vatten, 2013). Enligt ett beslut i EU får inte konsumentprodukter behandlade med triclosan släppas ut på marknaden inom EU från och med 1 mars 2017 (Kemikalieinspektionen, 2016b). 11 Det kan vara svårt för konsumenter att veta ifall de köper varor innehållande triclosan då den kan förekomma under flera namn. Microban, Irgasan, Irgasan DP-300, CH 3565, Tinosan, Lexol 300, Ster-Zac, Cloxifenolum samt Biofresh.7, är några namn som triclosan förekommer som (Grudd, 2012). Under 2000-talet steg halten av triclosan i avloppsvatten och slam. Bland annat Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen och Svenskt Vatten har bedrivit många kampanjer de senaste åren för att minska förekomsten av triclosan i samhället vilket har gett goda resultat. Kemikalieinspektionen har med triclosan på sin PRIO-lista som riskminskningsämne. 2014 förbjöds triclosan av EU att användas i desinfektionsmedel. Ämnet får numera heller inte användas i handtvålar eller behandlade kläder och skor (Hallbeck, 2016; Svenskt Vatten, 2013; Tjus, 2014). Inom EU är fördelningen av varor inom varugrupper innehållande triclosan 85 % för hygienprodukter, 10 % för plaster och matförpackningar, och 5 % för textilier (Tjus, 2014). Triclosan förekommer fortfarande i tandkräm och många deodoranter. Apoteket har numera tagit bort alla tandkrämer innehållande triclosan från sitt sortiment. Svenskt Vatten har konstaterat att de flesta deodoranter innehållande triclosan återfinns i taxfree-shoppar (Naturskyddsföreningnen, 2001; Svenskt Vatten, 2013). 2.13 Ftalater Egenskaper: Det finns olika typer av ftalater och egenskaperna kan variera. Ftalater kan vara akuttoxiska för vattenlevande organismer. Andra egenskaper är reproduktionsstörningar och hormonstörningar. Undersökningar har visat att ftalater kan ge upphov till diabetes och bukfetma. Troligtvis är små barn och foster extra känsliga eftersom det vid djurförsök har konstaterats att unga djur påverkas mest (Grudd, 2012; Kemikalieinspektionen, 2016b; Lind et al, 2009; Persson, 2014). Förekomst: Idag förekommer det cirka 50 ftalater på den svenska marknaden (Grudd, 2012). Undersökningar har visat att hushållen är den största källan för ftalater in till avloppsreningsverken (Eriksson & Lagerkvist, 2015; Nordgren, 2013) Det är svårt att säga hur mycket människor exponeras för ftalater, men troligtvis sker exponeringen i låga doser under hela livstiden då ftalater förekommer på många ställen i samhället (Persson, 2014). En stor mängd ftalater återfinns i hushållsdammet (Oomen et al, 2008). Ftalater används som mjukgörare i plaster, exempelvis PVC, våtrumsmattor, tapeter, alla sorters förpackningar, textilier och andra konsumentprodukter (Lind et al, 2009; Nordgren, 2013). Ftalater som har visats ha särskilt negativa effekter är Dietylhehylftalat (DEHP), Dibutylftalat (DBP), Butylbenzylftalat (BBP), Diisononylftalat (DINP), Diisodecylftalat (DIDP), och Dinoktylftalat (DNOP). Dessa ftalater är berörda enligt EUs leksaksdirektiv 2009/48/EG. Leksaker och barnavårdsprodukter som barn kan stoppa i munnen får inte innehålla mer är 0,1 12 % av ftalaterna DIDP, DINP och DNOP. De andra uppräknade ftalaterna är helt förbjudna att använda i leksaker (Grudd, 2012; Persson, 2014). EUs kemikalielagstiftning REACH har satt upp ftalaterna DEHP, DBP, BBP och diisobutylftalat på sin kandidatlista (Grudd, 2012). De ftalatater som är förbjudna inom EU kan ändå förekomma i varierande utsträckning i leksaker, textilier och andra konsumentprodukter på grund av import (Kemikalieinspektionen, 2016). 2.14 Bromerade flamskyddsmedel Egenskaper: Det finns olika typer av bromerade flamskyddsmedel. De innehåller alltid brom, men den kemiska strukturen skiljer sig åt. Det gör även dess egenskaper. Bromerade flamskyddsmedel är toxiska för vattenlevande organismer, bioackumulerande, persistenta, samt i vissa fall hormonstörande och cancerogena (Kemikalieinspektionen, 2015b; Lind et al, 2009; Livsmedelsverket, 2016b). PBDE är ett samlingsnamn för en grupp av bromerade flamskyddsmedel (Kemikalieinspektionen, 2015b). PentaBDE är starkt toxiskt för vattenlevande organismer, och kan vid långvarig exponering på hud och vid förtäring ge skador hos spädbarn (Kemikalieinspektionen, 2015b). OktaBDE är starkt toxiskt för vattenlevande organismer, bioackumulerande, reproduktionsstörande samt persistent. Studier på djur har också visat ökad fosterdödlighet, minskad födelsevikt samt försenad benbildning under fosterutveckling. (Kemikalieinspektionen, 2015b; Håkansson, 2014). BDE209 är en fullbromerad brommolekyl som lätt släpper ifrån sig bromatomer, som därmed lätt kan omvandlas till alla andra PBDEr (Marcus Frenzel, Muntligen). Hexabromcyklododekan (HBCDD) är toxiskt för vattenlevande organismer, bioackumulerande och persistent. Djurförsök har visat att HBCDD kan skada både levern och sköldkörteln (Kemikalieinspektionen, 2015b). Tetrabrombisfenol A (TBBP A) är starkt toxiskt för vattenlevande organismer, bioackumulerande samt svårnedbrytbart (Kemikalieinspektionen, 2015b). Förekomst: Käppalaförbundet arbetar för att minska förekomsten av bromerade flamskyddsmedel i avloppsvattnet. Enligt Naturvårdsverkets förslag på nya slamförordningen ska halten BDE209 vara högst 50 mg/kg TS år 2023. 2014 hade Käpplaförbundets avvattnade slam 0,63 mg/kg TS. 2015 var siffran 0,2 mg/kg TS vilket kan tyda på stor mätosäkerhet (Käppala, Opublicerad). Hushållen är en stor källa till bromerade flamskyddsmedel i hushållsspillvattnet (Kemikalieinspektionen, 2015b). Idag förekommer cirka 80 olika typer av bromerade flamskyddsmedel på marknaden (Kemikalieinspektionen, 2015b). I hushållen kan flamskyddsmedel förekomma i många produkter, exempelvis elektroniska produkter (Lind et al, 2009). 13 Bromerade flamskyddsmedel förekommer i stor utsträckning i hushållsdamm. Människor får i sig bromerade flamskyddsmedel från damm, men även vissa livsmedel, där fet fisk från Östersjön tros vara den största källan (Hedlund, 2015; Kemikalieinspektionen, 2015b). EU har infört restriktioner för vissa bromerade flamskyddsmedel. Exempelvis för användning av penta- och oktaBDE över en viss gräns i kemiska varor och produkter inom unionen. HBCDD är upptaget på kandidatlistan enligt kemikalielagstiftningen Reach. TBBP A har riskbedömts enligt EUs existerande ämnesprogram (Kemikalieinspektionen, 2015b). 2.15 Högfluorerade ämnen Egenskaper: Högfluorerade ämnen eller PFAS är ett samlingsnamn för organiska perfluorerade och polyfluorerade ämnen som har olika egenskaper. Högfluorerade ämnen kan vara toxiska för vattenlevande organismer, bioackumulerbara, persistenta, reproduktionsstörande samt cancerogena (Hedlund, 2016; Svenskt Vatten, 2015). Djurförsök har visat att höga halter av vissa högfluorerade ämnen kan ge leverskador samt påverka fettmetabolismen, och immunförsvaret (Kemikalieinspektionen, 2016c). Barn kan få i sig högfluorerade ämnen vid amning (Svenskt Vatten, 2015). PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra) är kända perfluorerade ämnen. PFOS är kroniskt toxiskt och reproduktionsstörande för vattenlevande organismer. PFOA är reproduktionsstörande och cancerogent (Hedlund, 201; Svenskt Vatten, 2015). Polyfluorerade ämnen visar upp liknande egenskaper som de perfluorerade ämnena, med skillnaden att de är mindre persistenta (Hedlund, 2016). Förekomst: Käppalaförbundet och Svenskt Vatten arbetar med att fasa ut högfluorerade ämnen från samhället. Både perfluorerade och polyfluorerade ämnen finns i inkommande avloppsvattnet på Svenska reningsverk (C Wahlberg, Opublicerad; Svenskt Vatten, 2015). Högfluorerade ämnen är fett- och vattenavvisande och förekommer i många produkter inom hushållen. Exempelvis popcornpapper, textilier, bakformar, mattor, kartonger, brandsläckningsskum, smartphones, kosmetika, impregneringsmedel, rengöringsmedel, samt andra förpackningar och produkter (Kemikalieinspektionen, 2016c; Svenskt Vatten, 2015). Människor får i sig den största mängden högfluorerade ämnen via dryck och livsmedel som förvarats i förpackningar innehållande högfluorerade ämnen (Hedlund, 2016). Människor kan få i sig PFOA vid intag av fisk fångad i sjöar som är förorenade med PFOA (Kemikalieinspektionen, 2016c). PFOS är sedan 2008 förbjudet i EU. I textilier har PFOS byts ut mot andra högfluorerade ämnen som är mindre studerade (Hedlund, 2016; Svenskt Vatten, 2015). 14 2.16 Linjära Alkylbensensulfonater (LAS) Egenskaper: LAS är en grupp av anjoniska tensider. De är giftiga för vattenlevande organismer och vissa marklevande organismer. LAS bryts inte ned i anaeroba miljöer, och finns därför kvar i avloppsslammet efter rötning (Lind et al, 2009). Förekomst: Hushållen är den absolut största källan till LAS i avloppsvattnet (Nordgren, 2013). LAS finns i tvätt och rengöringsmedel, samt vissa schampon och duschtvålar (Lind et al, 2009; Nordgren, 2013). Om en produkt är märkt med svensk miljömärkning innehåller den inte LAS (Lind et al, 2009). Fördelen med att använda tvättmedel som innehåller LAS är att mindre tvättmedel kan användas samt att det går att tvätta i lägre temperaturer vilket gör att energianvändningen sänks. Den lägre doseringen gör även att transporterna kan minskas. IVL Svenska Miljöinstitutet förordar mer forskning på området då det finns hypoteser om att fördelarna kan uppväga nackdelarna gällande LAS (Lilja, 2011). 2.17 Bisfenol A Egenskaper: Bisfenol A är ett hormonstörande ämne som i höga koncentrationer kan vara reproduktionsstörande. Bisfenol A ackumuleras inte i kroppen. Djurförsök har visat att Bisfenol A kan skada hjärnans utveckling, vara cancerogen samt utveckla fetma. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet säger att den mängd Bisfenol A som människan får i sig idag inte är skadlig för hälsan. En stor osäkerhet råder dock kring det konstaterandet (Ceesay, 2014; Livsmedelsverket, 2015; Kemikalieinspektionen, 2016c). Förekomst: Bisfenol A används vid tillverkning av polykarbonplast och epoxi. Bisfenol A återfinns i produkter som elektronik, lim, konserv- och läskburkar och termopapper till kvitton, biljetter, samt i avlopps- och dricksvattenledningar (Kemikalieinspektionen, 2016c). Urin- och blodprover visar att Bisfenol A alltid finns i kroppen vilket visar att människan hela tiden utsätts för låga doser av Bisfenol A (Ceesay, 2014). Det enda förbud som finns idag när gällande Bisfenol A är att det inte får förekomma i nappflaskor. I slutrapporten av ett regeringsuppdrag som gick ut på att kartlägga användningen och hur ämnet kan minskas, lämnades förslaget att Bisfenol A vid ingången till 2020 inte längre ska få förekomma i ytskikt som kommer i kontakt med livsmedel så långt det är möjligt. Ett annat förslag är att förekomsten av Bisfenol A i termopapper bör upphöra så snart som möjligt (Statens offentliga utredningar, 2014). Svenskt Vatten anser att försiktighetsprincipen ska användas, och epoxiprodukter ska undvikas vid relining av dricksvattenledningar. (Svenskt Vatten, 2016). 15 2.18 Diklofenak Egenskaper: Diklofenak är ett aktivt ämne i vissa smärtstillande läkemedel. Läkemedlet har en antiinflammatorisk effekt, och är även febernedsättandes samt smärtlindrande (Läkemedelsverket, 2015). Läkemedel med dikolfenak kan störa njurfunktionen, så patienter med redan nedsatt njurfunktion råds undvika dessa läkemedel. Diklofenak har också visat sig öka risken för hjärtattack och stroke, samt ge biverkningar i mag- och tarmkanalen som magkatarr, magsår, kräkningar och diarré (Läkemedelsverket, 2015; Läkemedelsverket, 2016). I naturen är diklofenak toxiskt, bioackumulerande och persistent för fiskar (Eriksson, 2010; Fernholm, 2016). Tyska studier visar att 1 mikrogram per liter vatten kan ge påverkan på gälar, lever och njurar hos fiskar. (Fernholm, 2016). Förekomst: Käppala har för 2016 upprättat en handlingsplan för läkemedel generellt men har ingen egen handlingsplan för just diklofenak. Årsmedelvärdet 2013 på avvattnat slam var 45µg/kg TS. Årsmedelvärdet 2015 var 120µg/kg TS avvattnat slam, vilket kan betyda att användandet av diklofenak ökar i samhället. Det är dock svårt att dra några slutsatser utifrån ett sådant litet underlag (Käppalaförbundet, Opublicerat). Cirka 60 % av intagen diklofenakdos utsöndras med urinen. Diklofenak bryts inte ned i avloppsreningsverket. Sedan maj 2015 har Sverige satt nationella gränsvärden för hur mycket diklofenak som får finnas i sjöar, vattendrag och hav. Av alla svårnedbrytbara läkemedel på den listan så är diklofenak den enda som överskrider gränsvärdena (Gavlasova, 2013; Linusson & Finnson, 2016). Diklofenak ingår i märkesläkemedlet Voltaren. Det finns också en rad olika läkemedel innehållande diklofenak, där läkemedlet heter diklofenak, plus tillverkarens namn. Diklofenak förekommer i tablettform, kräm, och i former av gel, ögondroppar och injektionsvätska. Det finns läkemedel innehållande diklofenak som är receptbelagda, men även många som inte är receptbelagda (Läkemedelsverket, 2015). I dagligvaruhandeln såldes 44 124 821 definierade dygnsdoser av diklofenak perioden december 2011 – november 2012 (Gavlasova, 2013). Enligt Farmacevtiska Specialiteter i Sverige (FASS) är miljöpåverkan av diklofenak försumbar (Fernholm, 2013). Men Svenskt Vatten driver frågan för att minska användandet av diklofenak. Svenskt Vattens förslag är att alla läkemedel som är farliga för miljön som diklofenak ska receptbeläggas. Svenskt Vatten är kritiska till en aggressiv marknadsföring, och påpekar att lättillgängligheten ökar konsumtionen i samhället. Svenskt Vatten är också kritiska till att apoteken inte informerar konsumenterna om diklofenaks påverkan på miljön (Linusson & Finnson, 2016). 16 3 Litteratursammanställning- spridningsvägar 3.1 Gråvatten/Svartvatten/Fast organiskt avfall Ett annat ord för gråvatten är BDT som är spillvatten från bad, disk samt tvätt. Ett annat ord för svartvatten är klosettvatten som består av spillvatten från urin, fekalier samt toalettpapper. Tillsammans bildar de hushållsspillvatten. Metaller och organiska ämnen tillförs hushållsspillvatten från antingen gråvatten eller svartvatten. Gråvatten är störst till volym. Uppskattningsvis är mellan 66-75 % av allt hushållsspillvatten är gråvatten. Gråvatten innehåller oftast lägre halter av organiska ämnen och är även näringsfattigare (Magnusson, 2003). I hushållsspillvattnet hamnar också fast organiskt avfall som kan innehålla både organiska ämnen och metaller (Almqvist et al, 2007). De miljögifter som tillförs avloppet via gråvatten är oftast beroende på mänskliga aktiviteter som användning av olika kemiska produkter samt matlagning (Magnusson, 2003). En mängd aktiviteter inom hushållen genererar utsläpp till avloppsvattnet. Exempelvis, diskbänken som kan sprida rengöringsmedel, matrester, fetter och oljor diskmaskinen som kan sprida fetter, oljor, matrester och rengöringsmedel tvättmaskinen som kan sprida damm, textilier, oljor och fetter, kosmetiska produkter, tvättmedel, hygienartiklar handfat som kan sprida tvål, tandkräm, kosmetika, hygienprodukter, hår, rengöringsmedel dusch som kan sprida tvål, schampo, hårfärg, tandkräm, hygienartiklar, kosmetika, hår, rengöringsmedel (Nordgren, 2013). Gråvattnets sammansättning baserat på fördelningen av aktiviteter från hushållen visas i figur 1 (Almqvist et al, 2007). 17 Mat och dryck 6% Övrigt 6% Tvätt 19% Personliga hygien 44% Disk 25% Figur 1. Gråvattnets sammansättning från hushållsaktiviteter. Enligt en undersökning från området Gebers förekommer alla metaller från den här rapporten i gråvattnet. Av de organiska ämnena förekommer alla ämnen som är beskrivna i den här rapporten, förutom PFAS-ämnen som inte analyserades i den undersökningen (Almqvist et al, 2007; C Wahlberg, Opublicerad). Enligt undersökningen i Gebers förekommer metallerna koppar, zink, krom, nickel och kvicksilver i urin. I fekalier återfinns samtliga undersökta metaller från den här rapporten (Almqvist et al, 2007). Växtnäringsinnehållet är hög i urin och fekalier i förhållande till metallhalten (Magnusson, 2003). I toaletten hamnar förutom fekalier och urin, toalettpapper, rengöringsmedel och felaktigt slängda produkter av vitt skilda slag (Nordgren, 2013). Gråvatten står för den största mängden av den totala mängden av metallerna koppar, nickel och bly som hamnar i gråvattnet jämfört med svartvatten. Mellan 57 och 75 % (Almqvist et al, 2007). För silver, kvicksilver och zink förekommer de högsta halterna i avloppsfraktionen med bara fekalier. Procentsatsen är 52 %, 69 % och 84 % (Almqvist et al, 2007). De övriga metallerna i fekaliefraktionen stod för mellan 9 % och 30 %. I urin var metallhalterna låga. Mellan 0,02 % till 4,8 %. I det fasta avfallet stod nickel för lika stor andel som det gjorde i fekaliefraktionen, 48 %. I det fasta avfallet stod kadmium för 18 % och bly för 28 % vilket är mer än fekalierna (Almqvist et al, 2007). 18 3.2 Hushållsdamm I inomhusmiljöer bryts miljögifter ned långsammare jämfört med utomhusmiljöer på grund av torr luft, avsaknad av UV-ljus samt nerbrytande mikroorganismer. Oftast kan uppehållstiden för miljögifter i hemmen vara mycket lång (Prevodniak et al, 2011). Det är känt att metaller och organiska ämnen samlas i hushållsdamm genom produktslitage, eller frisläppande vid matlagning. Skosulor som har kommit i kontakt med ämnen kan också vara en källa till metaller och organiska ämnen i hushållsdammet. (Oomen et al, 2008). Det har inte hittats någon litteratur för att verifiera hur stor del av den totala andelen av metaller och organiska ämnen som släpps till hushållsspillvattnet som härrör från hushållsdamm. Det finns däremot många studier som visar hushållsdammets hälsopåverkan med avseende på metaller och organiska ämnen. En undersökning gjord i Nederländerna på bland annat hushållsdamm, visar hur mycket av ett ämne i hushållsdammet en människa kan exponeras för innan hälsan riskeras. Det baseras på tolerabelt dagligt intag TDI som är ett schablonvärde för hur mycket av ett ämne en människa dagligen kan få i sig under en livstid innan vederbörande riskerar hälsan (Oomen et al, 2008). Det finns en liten risk för att koppar i dammet kan skada människors hälsa. Barn löper dock en större risk än vuxna. Människor får i sig 72 % av TDI koppar från mat och dricksvatten. I förhållande till det kommer endast en mindre del av kopparn som människor utsätts för från hushållsdammet (Oomen et al, 2011). Det är högst osannolikt att zink utgör någon hälsorisk då endast 2 % av TDI kommer från hushållsdammet (Oomen et al, 2011). Intaget av kadmium via mat och dricksvatten står för 90 % av TDI. Med bakgrund till detta kan även ett lågt kadmiuminnehåll i hushållsdammet löpa en potentiell hälsorisk. Undersökningen i Nederländerna har visat att i ett område som är känt för att vara förorenat med kadmium, står TDI från hushållsdammet för 3,2 % för vuxna, och upp till 30 % för barn. Vid andra hushåll som undersöktes var TDI betydligt lägre. När det gäller kadmium ska det tas i beaktning att kadmium ackumuleras i kroppen, så över längre tid kan även låga intag bidra till negativa effekter på hälsan (Oomen et al, 2011). Då det är klarlagt att bly är mycket toxiskt och bioackumulerbart utgör bly från hushållsdamm potentiella hälsorisker. TDI av bly kan redan överskridas för barn innan hushållsdammet tas i beaktande. Förhöjda halter av bly i hushållsdammet kan bero på hobbys i form av exempelvis lödning, Tennsoldatsgjuteri eller jakt där blykulor används. Det finns också studier som påvisar att förhöjda halter av bly i marken som huset står på även kan ge förhöjda blyhalter i hushållsdammet (Marcus Frenzel, muntligen; Oomen et al, 2011). Det varierar från olika hushåll hur mycket nickel hushållsdamm kan innehålla. Cirka 80 % av TDI kommer från andra källor än hushållsdamm. De högsta halterna vid mätningen visade ett TDI på nickel från hushållsdamm på 7,8 %. Detta gör att nickel kan utgöra en potentiell hälsorisk framförallt för barn (Oomen et al, 2011). 19 Vid den Nederländska undersökningen av hushållsdamm gjordes analys på totalkrom, men det finns inte allmän data på hur mycket sexvärdigt krom som finns i hushållsdammet. Eftersom sexvärdigt krom är instabilt är troligen den större delen av kromet trevärdigt. Därför tros inte krom ha någon potentiell hälsorisk (Oomen et al, 2011). Silver och antimon förekommer i hushållsdammet, men inte i sådan stor halt att det bedöms ha någon risk för människors hälsa (Oomen et al, 2011). Naturskyddsföreningen har i en studie analyserat hushållsdamm från 12 länder runt om i världen. Den studien visar att halten av metylkvicksilver i hushållsdammet är långt högre i det svenska provet än övriga länder. Förklaringen tros vara att det provet togs i en lägenhet i Hammarby Sjöstad samtidigt som ett omfattande anläggningsarbete pågick, vilket gjort att stora mängder damm rivits upp. Då det endast handlar om ett enstaka prov har Naturskyddsföreningen inte kunnat dra några slutsatser om risker med anläggningsarbeten i gammal industrimark (Prevodnik, 2011). Nonylfenoletoxylat och nonylfenol förekommer i hushållsdammet. Nonylfenol är halvflyktigt vilket innebär att nonylfenol lätt övergår till gasform och kan sedan bilda en jämvikt i hushållsdammet och hamna där (Prevodnik, 2011). Det har gjorts en undersökning om förekomsten av triclosan i damm från sportbutiker som visade ett så lågt innehåll att proverna inte gick att detektera (Adolfsson-Erici & Allmyr, 2007). Då ftalater används i många produkter som finns i hushållen finns det även mycket ftalater i hushållsdamm. DEHP har trots vissa förbud och begränsningar enligt EU-direktiv hittats i hushållsdamm enligt en nederländsk undersökning (Oomen et al, 2011). Bakgrundsexponering av TDI gällande DEHP är 6-32 % för en vuxen och 24-52 % för ett barn. Det har visat sig att ett varierande men stort intag av DEHP även kommer från hushållsdammet, vilket gör DEHP i hushållsdamm till en stor hälsofara. Det anses som osannolikt att andra ftalater som förekommer i hushållsdammet kan utgöra en hälsorisk (Ooms et al, 2008). Naturskyddsföreningen är av uppfattningen att andra ftalater som BBP, DIDP, DINP kan utgöra en hälsorisk för människan utöver de negativa effekter de har på miljön. Dessa ftalater tillsammans med DEHP förekommer i många textilier vilka kan hamna i hushållsdammet (Naturskyddsföreningen, 2008). Undersökningar har visat att PBDE lätt släpper från damm och kan därför utgöra en potentiell hälsorisk för människor. Främst BDE99. Det finns inga accepterade gränsvärden för TDI när det gäller bromerade flamskyddsmedel så det är svårt att uppskatta hälsoriskerna. Hushållsdamm innehåller högre halter av BDE209 än livsmedel (Oomen et al, 2011). En undersökning av inomhusmiljöer från hushåll i Stockholm har visat att förekomsten av bromerade flamskyddsmedel i inomhusluften är mycket högre än utomhusluften vilket indikerar på att hushållsdamm kan vara en stor källa till bromerade flamskyddsmedel. BDE209 hittades i stora koncentrationer vid undersökningen i Stockholm. Det visade sig att PBDE fanns i alla prover från inomhusluften medan HBDE endast fanns i ett fåtal prov. Slutsatsen är att hushållsdamm kan utgöra mellan 11-37 % av det totala intaget för bromerade flamskyddsmedel. För små barn är procentsatsen mellan 23-57 %, och 67-93 % där de högsta 20 halterna uppmättes vilket visar att små barn är särskilt utsatta för bromerade flamskyddsmedel (A. de Wit, 2008). En undersökning från Kalifornien visar på ett samband mellan inkomst och förekomsten av bromerade flamskyddsmedel i hushållsdammet. Teorin är att hushåll med lägre inkomst har äldre inredning med sämre kvalitet. Den sämre kvalitén kan vara orsak till att en möbel släpper ifrån sig mer bromerade flamskyddsmedel även när den är gammal jämfört med nyare möbler med bättre kvalitet (Prevodnik, 2011). Vid en undersökning av hushållsdamm visade det att både PFOS och PFOA förekommer i hushållsdammet. Barn har ett högre intag av PFAS än vuxna. Hushållsdamm kan stå för 20 % av det totala intaget av PFAS för ett barn, och hela 90 % vid ett ”worst case” scenario. Trots det så tros livsmedel vara den viktigaste exponeringsvägen av PFAS (A. de Wit et al, 2008). Det är konstaterat att LAS förekommer i hushållsdamm men inga undersökningar om vilka miljö- eller hälsoeffekter LAS i hushållsdamm kan ge (Nordgren, 2013). Vid en amerikansk undersökning visade det sig att det fanns Bisfenol A i 95 % av alla dammprover som man analyserade från hushåll. Trots det så beräknas människan få i sig < 1 % av det TDI från hushållsdamm (Loganathan & Kannan, 2011). Även en undersökning beställd av Miljödepartementet visar att exponeringen av Bisfenol A från hushåll är tämligen låg (Statens offentliga utredningar, 2014). För den här rapporten har det inte hittats några undersökningar om förekomsten av triclosan eller diklofenak i hushållsdamm. 3.3 Metaller i livsmedel En europeisk studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort visar att hushållen totalt står för 53 % av allt matavfall i Europa då man sett till hela produktionskedjan för livsmedel (Stenmarck et al, 2016). Vid en undersökning från 2003 där metallinnehållet i avloppsvattnet från hushåll jämfördes mot inkommande avloppsvatten till Henriksdals avloppsreningsverk undersöktes metallerna kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, bly och zink. Vid mätningen togs den totala mängden av respektive metall och spridningen fördelades på mat, amalgam, tvättmedel, konstnärsfärger, ledningar och kranar och dricksvatten. Procentandelen för mat för respektive metall blev kadmium 45 %, koppar 9 %, krom 59 %, kvicksilver 6 %, nickel 12 %, bly 71 %, zink 85 %. Det visas i figur 2 (Magnusson, 2003). 21 Kadmium 16% Zink 30% Koppar 3% Krom 20% Bly 25% Kvicksilver Nickel 2% 4% Figur 2. Matfraktionens metallsammansättning. Då Käppalaförbundet enligt Revaqs regler för återföring av slam till åkermark tittar på fosforkvoten för metaller är det en viktig aspekt att ta hänsyn till när man ser till matavfall. Källsorterat blandat matavfall från hushåll har i en undersökning visat att kadmiumfosforkvoten är 37 mg/kg P (Jönsson et al. 2013). Den siffran kan variera mellan 2548 mg/kg P. Svensk Biogas och Tekniska verken i Linköping tycker att det är viktigt att ta tillvara näringsämnena i matavfallet, och föreslår nya riktvärden gällande metaller för att kunna producera biogas av matavfall (Malmborg & Wiborg, 2013). Naturvårdsverket vill skärpa reglerna för metallhalterna i matavfall, medan Avfall Sverige går emot det förslaget och menar att det kommer minska produktionen av biogas (Dyberg, 2013). 4 Miljömärkningar 4.1 Miljömärkta produkter Det finns en stor mängd olika sorters kemiska produkter som kan leda till att organiska ämnen och metaller släpps till avloppet. Det är svårt att kontrollera omfattningen (Magnusson, 2003). TBT och andra tennorganiska föreningar kan undvikas i hemmen genom att köpa Svanenmärkt inomhusfärg och lackfärg (Miljömärkning Sverige, 2015). När det gäller zink så har det inte hittats några miljömärkningar som förbjuder eller begränsar tillsatts av zink eller zinkföreningar (Boll, 2011). 22 Produkter märkta med Naturskyddsföreningens miljömärke ”Bra Miljöval” innehåller inte kvicksilver (Naturskyddsföreningen, 2006). Det är känt att många konstnärs- och hobbyfärger innehåller kadmium så hushållen har möjlighet att medvetet välja bort färger som innehåller kadmium (Käppalaförbundet, 2016). Om man väljer produkter märkta med ”Bra Miljöval” innehåller produkten inte kadmium (Naturskyddsföreningen, 2006). Det får inte förekomma bly eller krom i produkter märkta med ”Bra Miljöval” (Naturskyddsföreningen, 2006). Det finns ingen särskild miljömärkning för förbud eller begränsning av silver. Däremot måste produkter som marknadsförs med biocida egenskaper, och där silver ingår som antibakteriellt ämne vara märkt så att konsumenten har möjlighet att välja bort detta. Märkningar för biocidegenskaper kan vara, ”antimicrobial”, “free of bacteria”, “for lasting freshness”, “hygieniskt skydd”, “keeps the natural hygienic balance”, ”behandlad mot lukt”, ”skyddad mot missfärgning” och liknande formuleringar (Kemikalieinspektionen, 2014). Konsumenter kan fråga om och läsa innehållsförteckningen vid köp av tandkräm för att undvika en tandkräm som innehåller triclosan (Naturskyddsföreningen, 2001). Miljömärkning Svanen förbjuder triclosan i sina produkter (Berge, 2013). Konsumenter kan undvika många ftalater genom att inte köpa produkter gjorda av PVC-plast. Om produkten är märkt med siffran 3 innebär det att den innehåller PVC. Det finns produkter på marknaden som är märkta ”Phathalate free PVC”, men den märkningen säger ingenting om vilka andra mjukgörare produkten innehåller, och dess konsekvenser för miljön (Hanna, 2015). Naturskyddsföreningen råder allmänheten att inte köpa PVC-plast alls Naturskyddsföreningen, 2014). 2007 förbjöds många ftalater i leksaker så hushållen råds att plocka bort leksaker tillverkade före 2007 (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2016). Produkter märkta med ”Bra Miljöval” garanterar att produkten inte innehåller några ftalater (Naturskyddsföreningen, 2006). Vid köp av ny elektronik bör man vara noggrann med vädringen hemma för att vädra ut de bromerade flamskyddsmedel som kan finnas på produkten (Lindberg, 2014). Produkter märkta med ”Bra Miljöval” innehåller inga bromerade flamskyddsmedel (Bra miljöval kemiska produkter). Även PFAS ämnen är borttagna i produkter märkta med ”Bra Miljöval” (Naturskyddsföreningen, 2006). Hushållen kan även undvika att köpa take away-mat då många förpackningar innehåller PFAS-ämnen, och använda Svanenmärkta produkter. Mikropopcorn ska undvikas helt då förpackningen innehåller PFAS. Vid uppvärmning av mat i mikrovågsugn bör konsumenten ta ur maten ur dess papp-eller plastförpackning. Stekpannan i hushållet bör vara av gjutjärnsmaterial. Konsumenter bör vara frågvisa när de konsumerar och fråga ifall deras produkter innehåller PFAS-ämnen (Naturskyddsföreningen, 2016). Ifall konsumenten väljer ett tvättmedel eller annan vara med en Svensk Miljömärkning som ”Bra Miljöval”, ”Svanen” eller EU-blomman innehåller inte produkten LAS. (Lilja, 2011). 23 Hushållen kan minska förekomsten av Bisfenol A genom att medvetet välja bort plaster som innehåller Bisfenol A. Produkter innehållande Bisfenol A brukar vara märkta med PC eller en 7:a i en triangel (Offerman, 2011). Naturskyddsföreningen som tillhandahåller miljömärkningen ”Bra miljöval” har arbetat för ett förbud mot Bisfenol A i flera år (Dahl, 2013). För att minska förekomsten av diklofenak i hushållen kan patienter fråga sin läkare om alternativ till mediciner innehållande diklofenak (Larsson & Lööf, 2015). För produktgrupperna tvättmedel, handdiskmedel, maskindiskmedel, rengöringsmedel och kosmetika har miljömärkningen Svanen generella krav på att utesluta CMR-ämnen, hormonstörande ämnen samt PBT-ämnen (S Vesterlund, Opublicerad). 4.2 Miljömärkta textilier Det kan finnas många organiska- och andra kemiska föreningar i kläder. Vid studier på kläder från den globala marknaden har mer än 100 olika föreningar hittats, med varierande grad av negativa miljöeffekter. Efter tvätt av kläder har det visats att innehållet av kemiska föreningar långsamt har minskat. Det visar att kläder kan var en betydande källa för utsläpp till hushållsspillvattnet. Att kemikalierna minskas långsamt visar att kläderna kan ge en långvarig hudexponering (Luongo, 2015). Konsumenter har flera möjlighet att undvika köp av kläder som innehåller miljögifter. Ekologiskt odlad bomull innehåller inga bekämpningsmedel från odlingen. Undvik så långt det går textilier som marknadsförs som antibakteriella, flamskyddade eller impregnerade då de ofta innehåller giftiga ämnen (Kemikalieinspektionen, 2009). Käppalaförbundet vill att hushållen ser till möjligheterna att byta kläder, ärva kläder och köpa second hand för att undvika miljögifter i kläderna. I textilier märkta med ”Bra miljöval” är följande ämnen förbjudna; Nonylfenol Ftalater Höfluorerade ämnen Bromerade flamskyddsmedel LAS Tennorganiska föreningar Kadmium Bly Krom (Naturskyddsföreningen, 2012) 24 I färgpigment finns begränsningsvärden för följande metaller; Antimon Bly Kadmium Krom Koppar Kvicksilver Nickel Silver Tenn Zink (Naturskyddsföreningen, 2012). Textilier märkta med ”Svanen” får inte innehålla; Ämnen som är uppförda på EU:s kandidatlista enligt REACH-förordningen Nonylfenol LAS Högfluorerade ämnen Silver eller andra antibakteriella ämnen (Svanen, 2016). Färgpigment har begränsningsvärden för ämnen som är toxiska, cancerogena, mutagena, reproduktionsstörande eller allergiframkallande. Metaller som har begränsningsvärden är; Silver Kadmium Krom Koppar Kvicksilver Nickel Bly Tenn Antimon Zink (Ecolabelling Finland, 2016). Galvaniserat läder får inte innehålla; Ämnen som är uppförda på EU:s kandidatlista enligt REACH-förordningen Sexvärt krom Kadmium Bly Nonylfenol Högfluorerade Ämnen (Ecolabelling Finland, 2016). 25 EUs miljömärke för textilier ”The EU Ecolabel for Textiles” begränsar användningen av ämnen som kan skada vattenmiljöer. Tungmetaller, högfluorerade ämnen och bromerade flamskyddsmedel får inte förekomma i textilierna. Det finns även begränsningar för ämnen i färgpigment. De ämnen som har begränsningar är; Silver Kadmium Krom Koppar Kvicksilver Nickel Bly Antimon Tenn Zink (European Commission, 2016). Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval finns idag inom 9 områden för att få bort miljö- och hälsofarliga produkter och varor från samhället, och skapa en hållbar miljö (Naturskyddsföreningen). Ett område där märkningen Bra Miljöval finns inom är kemiska produkter som omfattar; Tvättmedel Sköljmedel Fläckborttagningsmedel Blekmedel Allrengöringsmedel Toalettrengöringsmedel Grovrengöringsmedel Såpor Handdiskmedel Maskindiskmedel Tvål Schampo Balsam Bilvårdsprodukter Generella krav för att uppfylla kriterierna för miljömärkningen Bra Miljöval är att alla tillsatta kemikalier och spårämnen måste redovisas. Det får inte tillsättas kadmium, bly, kvicksilver, krom, organiskt bunden halogen, ftalater eller vissa hormonstörande ämnen. Inga ingående ingredienser får vara cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska, organtoxisk vid upprepad exponering eller akuttoxiska. Produkterna får heller inte orsaka allergisk hudreaktion eller 26 orsaka astma- och allergisymtom vid inandning. Produkterna får inte vara skadliga för vattenmiljön (Naturskyddsföreningen, 2006). 5 Resultat 5.1 Utvärdering av metaller Informationen som samlats in om de undersökta metallerna har sammanställts enligt fastställda kriterier. Ett poäng har delats ut för varje uppnått kriterium, det visas i tabell 1. Kadmium uppfyller flest kriterier, åtta stycken. Silver uppfyller sex stycken kriterier. Det visas i figur 3. Kadmium och silver är de enda metaller som uppfyller kriteriet ”Förändrat beteende kan sannolikt påverka halten i hushållsspillvattnet”, vilket gör att kadmium och silver bedöms som lämpliga utvalda ämnen vid utformning av informationsåtgärder mot hushållen. För bly som uppfyller sex kriterier, har inga större betydande stora källor från hushållen identifierats. Det gäller även övriga undersökta metaller. 27 Tabell 1. Tabellen sammanställer insamlad fakta om de undersökta metallerna. Ämnet är prioriterat för Käppala enligt Revaqs regelverk Hushållen står för betydande andel till reningsverken, minst 50 %* Trenden visar att ämnet ökar i utgående hushållsspillvatten* Betydande spridningskälla från hushållen är identifierade Förändrat beteende kan sannolikt påverka halten i hushållsspillvattnet Uppfyller en eller flera av kriterierna cancerogent, mutagent, reproduktionsstöra nde Uppfyller en eller flera av kriterierna persistent, bioackumulerbart, toxiskt Sn Cu Zn Hg Cd Pb Ni X X X X X X X X X X X X Ag Sb X X X X X X X X Antibakteriell Påvisat hälsoskadligt för människa Icke-essentiellt Cr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X *(Eriksson & Lagerkvist, 2015) 28 Metaller Antal uppfyllda kriterium 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Figur 3. Diagrammet visar ett stapeldiagram över hur många kriterier respektive metall har uppfyllt. 5.2 Utvärdering av organiska ämnen Informationen som samlats in om de undersökta organiska ämnena har sammanställts enligt samma fastställda kriterier som för metallerna, med ett poäng för varje uppfyllt kriterium, det visas i tabell 2 och 3. Inga organiska ämnen har några uppsatta riktvärden enligt Revaqs regelverk. Nonylfenol, triclosan, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen samt diklofenak uppfyller sju kriterier var, se figur 3. För alla de organiska ämnena har betydande spridningsvägar identifierats. Samtliga av de ämnena uppfyllde även kriteriet ”Förändrat beteende kan troligtvis påverka halten i hushållsspillvattnet”. Det gör att nonylfenol, triclosan, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen samt diklofenak bedöms som lämpliga organiska ämnen för utformning av informationsåtgärder riktade mot hushållen. LAS uppfyller endast fem kriterier, men uppfyller de viktigaste kriterierna ” Betydande spridningskälla från hushållen är identifierade” samt ” Förändrat beteende kan sannolikt påverka halten i hushållsspillvattnet”, som gör att LAS kan anses som ett lämpligt utlyft ämne vid utformning av informationsåtgärder riktade mot hushåll. Bisfenol A uppfyller endast två kriterier och inga betydande källor eller spridningsvägar har hittats i litteratursammanställningen. 29 Tabell 2. Tabellen sammanställer insamlad fakta om nonylfenol, triclosan, ftalater samt bromerade flamskyddsmedel. Ämnet är prioriterat för Käppala enligt Revaqs regelverk Hushållen tros stå för betydande andel till reningsverken, minst 50 %* Trenden visar att ämnet troligen ökar i utgående hushållsspillvatten Betydande spridningskälla från hushållen är identifierade Förändrat beteende kan sannolikt påverka halten i hushållsspillvattnet Uppfyller en eller flera av kriterierna cancerogent, mutagent, reproduktionsstöra nde Uppfyller en eller flera av kriterierna persistent, bioackumulerbart, toxiskt Antibakteriell Påvisat hälsoskadligt för människa Icke-essentiellt Nonylfenol Triclosan Ftalater Bromerade Flamskyddsmedel X X X X NA NA NA NA X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X *(Nordgren, 2013; Wahlberg, 2016) 30 Tabell 3. Tabellen sammanställer insamlad fakta om högfluorerade ämne, LAS, bisfenol A samt diklofenak. Högfluorerade ämnen LAS Bisfenol A Diklofenak X X NA NA X X X X X X Ämnet är prioriterat för Käppala enligt Revaqs regelverk Hushållen tros stå för betydande andel till reningsverken, minst 50 % Trenden visar att ämnet troligen ökar i utgående hushållsspillvatten Betydande spridningskälla från hushållen är identifierade Förändrat beteende kan sannolikt påverka halten i hushållsspillvattnet Uppfyller en eller flera av kriterierna cancerogent, mutagent, reproduktionsstöra nde Uppfyller en eller flera av kriterierna persistent, bioackumulerbart, toxiskt Antibakteriell Påvisat hälsoskadligt för människa Icke-essentiellt X X X NA X X X X X X X X X X 31 Organiska ämnen Antal uppfyllda kriterium 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Figur 4. Diagrammet visar ett stapeldiagram över hur många kriterier respektive organiskt ämne har uppfyllt. 6 Diskussion 6.1 Metaller Utvärderingen av metaller visar att kadmium och silver bedöms som lämpliga ämnen vid utformningen av informationsåtgärder riktade mot hushållen. Enligt denna sammanställning är intag av kadmium via livsmedel och rökning de betydande spridningsvägarna när de släpps till hushållsspillvattnet via fekalierna (Adamsson et al, 1979; Eriksson, 2009; Lind et al, 2009; Schuman et al, 1974). Det bedöms som svårt att påverka hushållens kosthållning för att minska mängden kadmium i hushållsspillvattnet eftersom det då krävs stor kunskap hos konsumenterna. Det har genomförts nationella åtgärder sedan 1987 för att få konsumenter att förändra sitt kostintag för att minska intaget av kadmium, men undersökningar visar att kadmiumintaget ändå inte minskar trots att kadmiuminnehållet i avloppsslammet minskat kontinuerligt de senaste 30 åren. Därför dras slutsatsen att Käppalaförbundet inte bör utforma informationsåtgärder rörande kostråd gällande kadmium för att minska förekomsten i hushållspillvattnet (Eriksson, 2009; Finnson, 2015). 32 Eftersom rökare kan få i sig upp till fem gånger mer kadmium än icke-rökare och 50 % av intaget kadmium lämnar kroppen via urin och fekalier bedöms tobaksrökning med inriktning på kadmium vara lämplig för framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen (Adamsson et al, 1979; Parkman et al, 2013; Schuman et al, 1974) Kadmium är alltid utvalt prioriterat enligt Revaqs regelverk (Finnson, 2015). Det gör att Käppalaförbundet även måste arbeta med små källor för att minska kadmiummängden i spillvattnet. Käppalaförbundet har tidigare bedrivit kampanjer mot konstnärsfärger som kan innehålla kadmium, så liknande informationsåtgärder riktade mot hushållen mot hobbyfärger som också kan innehålla kadmium bedöms som möjliga. Dels för att uppmana hushållen att inte använda kadmiumfärger alls, dels informera om att hantera överbliven färg samt tvätta penslar på rätt sätt (Lind et al, 2009). Det är viktigt att minska förekomsten av silver i hushållsspillvattnet av flera skäl. Dels för att sammanställningen över metaller visar att silver uppfyller kriteriet PBT, dels beroende på att silver kan orsaka resistenta bakterier (Arvidsson, 2012, Kemikalieinspektionen, 2014; Lind et al, 2009). Silver som tillsätts i kläder för en antibakteriell verkan har visat sig vara en tydlig spridningskälla för förekomsten av silver i hushållsspillvattnet. Därför bedöms silver vara lämplig vid utformandet av informationsåtgärder riktade mot hushållen genom att uppmana konsumenter att välja bort kläder som innehåller silver (Arvidsson, 2012). Vid utvärderingen av metaller uppfyller bly sex kriterier. De viktiga kriterierna ” Betydande spridningskälla från hushållen är identifierade” och ”Förändrat beteende kan sannolikt påverka halten i hushållsspillvattnet” för att bli utvalt som ett ämne för utformning av informationsåtgärder riktade mot hushållen uppfylldes inte i den här litteratursammanställningen. Den här undersökningen har bara hittat små diffusa källor (Nordgren, 2013). Enligt den här undersökningen bedöms inte att förekomsten av bly i hushållsspillvattnet minskas genom informationsåtgärder riktade mot hushållen. Däremot är det tänkbart att förekomsten av bly kan minskas vid informationskampanjer mot mindre diffusa källor, exempelvis kampanjer för att minska hushållsdamm i hushållsspillvattnet (Oomen et al, 2008). Zink uppfyllde i utvärderingen av metaller endast fem kriterier. Trenden från en undersökning i Skarpnäck visar att förekomsten av zink ökar något i inkommande spillvatten till avloppsreningsverken (Eriksson & Lagerkvist, 2015). Dessutom har en betydande spridningskälla till zink hittats genom zinpyrition som tillsätts mjällschampon. Zink är även en prioriterad metall för Käppalaförbundet enligt Revaqs regelverk (Linusson & Finnson, 2015). Slutsatsen enligt den här litteratursammanställningen är alltså att zink passar som ett utvalt ämne vid utformningen av informationsåtgärder mot hushållen, genom att uppmana hushållen att undvika att köpa mjällschampon och rengöringsprodukter som innehåller zinkpyriton (Nordgren, 2013). De största identifierade källorna till kopparutsläpp till avloppsvattnet från hushållen kommer från ledningar, dricksvatten och livsmedel. Övriga källor är diffusa. Därför bedöms inte koppar enligt den här undersökningen kunna minskas nämnvärt genom ändrat beteende hos hushållen (Nordgren, 2013). 33 De tydligast källan gällande kvicksilver som finns i hushållsspillvattnet härstammar från amalgamlagningar (Lind et al, 2009). Det bedöms som svårt att minska förekomsten av kvicksilver i hushållspillvattnet beteendemässigt. För övriga undersökta metaller tenn, nickel, krom samt antimon har inga betydande spridningsvägar hittats, och de bedöms enligt den här undersökningen inte kunna minskas beteendemässigt från hushållen. 6.2 Organiska ämnen Utvärderingen av organiska ämnen visar att nonylfenol, triclosan, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen, diklofenak samt LAS bedöms som lämpliga ämnen vid utformningen av informationsåtgärder riktade mot hushållen. Den här undersökningen visar att nonylfenol har en tydlig spridningskälla från importerade textilier (Pettersson & Wahlberg, 2010). Nonylfenol bedöms därför vara beteendestyrt, och mängden nonylfenol i hushållsspillvattnet tros kunna minskas genom att konsumenterna efterfrågar textilier producerade inom EU, eller väljer textilier märkta med ”Bra miljöval” (Naturskyddsföreningen, 2012). Triclosan uppfyller viktiga kriterier för att lyftas ut som ämne vid utformningen av framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen. Svenskt Vatten har arbetat mot EU för ett förbud mot triclosan i konsumentprodukter vilket gett resultat (Svenskt Vatten, 2013). Från och med den 1 mars 2017 får inte konsumentprodukter behandlade med triclosan släppas ut på marknaden i EU (Kemikalieinspektionen, 2016b). Bedömningen utifrån det är att triclosan inte bör ingå som utvalt ämne i några informationsåtgärder fram till att förbudet från EU inträder. Ftalater uppfyller sju kriterier i sammanställningen av organiska ämnen i den här undersökningen. Eftersom många ftalaters egenskaper ger långvariga skador på miljö och hälsa är bedömningen att ftalater bör vara med vid utformningen av informationsåtgärder riktade mot hushållen (Lind et al, 2009). En undersökning på hushållsspillvatten i Skarpnäck visar att hushållen ser ut att vara den största källan till den mängd ftalater som inkommer till Henriksdals avloppsreningsverk (Wahlberg, 2016). Enligt den här rapportens litteratursammanställning förekommer en stor mängd ftalater i hushållsdammet, så fokus vid informationsåtgärder bör vara att lära hushållen att ”städa rätt”; för att hushållsdammet inte ska hamna i hushållsspillvattnet (Naturskyddsföreningen, 2008). Genom ett ändrat beteende tros förekomsten av PVC-plast kunna minskas i hushållen, vilket troligen också minskar mängden ftalater i hushållsspillvattnet (Lind et al, 2009; Nordgren, 2013). Eftersom det kan bli lagkrav för vissa bromerade flamskyddsmedel i framtiden är det lämpligt att arbeta med att minska förekomsten av bromerade flamskyddsmedel i hushållsspillvattnet redan nu (Käppala, Opublicerad). Det förekommer många bromerade flamskyddsmedel i hushållsdamm, som troligen kan hamna i hushållsspillvattnet. Undersökningar visar att hushållen kan vara den största källan till bromerade flamskyddsmedel i hushållsspillvattnet 34 (Wahlberg, 2016). Därför bedöms enligt den här undersökningen information kring hur hushållen kan undvika att få hushållsdamm i hushållspillvattnet som lämplig vid framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen. Många av de egenskaper som vissa högfluorerade ämnen har ställer till stora störningar när de släpps ut i naturen. Slutsatsen från den här undersökningen visar att informationsåtgärder för att beteendemässigt få hushållen att välja produkter som inte innehåller högfluorerade ämnen kan vara ett effektivt sätt att minska mängden högfluorerade ämnen som hamnar i hushållsspillvattnet (Hedlund, 2015). Enligt sammanställningen för den här undersökningen uppfyller högfluorerade sju kriterier, vilket visar vikten av att fasa ut dessa ämnen. Vid köp av produkter med miljömärkningarna ”Bra miljöval” och ”Svanen” är man garanterad att produkten inte innehåller högfluorerade ämnen (Naturskyddsföreningen, 2016). Vid utvärderingen av organiska ämnen uppfyller diklofenak sju kriterier. Eftersom diklofenak påverkar fiskar negativt, samt att hushållen är en stor källa, bedöms diklofenak som ett lämpligt utvalt ämne vid utformningen av framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen (Eriksson, 2010; Fernholm, 2016; Gavlasova, 2013). Troligtvis kan förekomsten av diklofenak i hushållsspillvattnet minskas genom information om diklofenaks negativa egenskaper för miljön, samt uppmana hushållen att efterfråga alternativa läkemedel som inte innehåller diklofenak. LAS förekommer inte i produkter med svensk miljömärkning, därför bedöms förekomsten av LAS i hushållsspillvattnet vara beteendestyrt (Lind et al, 2009). Eftersom litteratursammanställningen visar att det kan finnas fördelar som uppväger nackdelarna med att använda LAS på grund av att energiförbrukningen blir lägre, är bedömningen utifrån den här undersökningen att LAS inte bör lyftas ut som enskilt ämne vid utformningen av framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen (Lilja, 2011). Enligt den här undersökningen förekommer bisfenol A i hushållen. Vid den här undersökningen har inga uppgifter om hur stora mängder bisfenol A från hushållen som kan tänkas hamna i hushållsspillvattnet hittats. Då heller inga klara källor till bisfenol A i hushållen har hittats, är bedömningen utifrån den här undersökningen att bisfenol A inte ska ingå som utvalt ämne i framtida utformningar av informationsåtgärder riktade mot hushållen (Kemikalieinspektionen, 2016c). Då Revaqs långsiktiga mål är att nå klosettkvalitet i inkommande avloppsvatten, alltså spillvatten som endast innehåller fekalier, urin, toalettpapper och spolvatten, samt det faktum att avloppsreningsverken i framtiden kommer få hårdare utsläppskrav behöver Käppalaförbundet i framtiden arbeta uppströms med att minska förekomsten av miljöfarliga ämnen från de små källorna i hushållen (Linusson & Finnson, 2015). Bedömningen utifrån den här undersökningen är att det är lämpligt att utforma informationsåtgärder för att minska förekomsten av hushållsdamm i hushållsspillvattnet. Hushållsdammet innehåller alla de metaller som ingår i den här rapportens litteratursammanställning, de metallerna tros kunna minskas i hushållsspillvattnet genom ett förändrat beteende genom att informera hur hushållen bör städa för att inte hushållsdammet ska hamna i hushållsspillvattnet (Oomen et al, 2008). 35 Då undersökningar visar att miljöfarliga ämnen i hushållsdammet kan påverka hälsan hos människor och djur bedöms hälsofaktorn vara lämplig som motivationsfaktor vid utformningen av framtida informationsåtgärder riktade mot hushållen (Oomen et al, 2008). Informationsåtgärder för att minska förekomsten av hushållsdamm i hushållsspillvattnet ger troligen också en större effekt på förekomsten av identifierade källor som ftalater och bromerade flamskyddsmedel (Naturskyddsföreningen, 2008; Wahlberg, 2016). Som konsument har man möjlighet att undvika eller begränsa förekomsten av organiska och oorganiska ämnen i produkter genom att välja produkter med Miljömärkningar (Naturskyddsföreningen, 2012). Bedömningen utifrån denna undersökning är att förekomsten av organiska och oorganiska ämnen kan minskas i hushållen genom att välja produkter som är miljömärkta (Naturskyddsföreningen, 2012). Troligen kan informationsåtgärder för att få hushållen att välja miljömärkta produkter ge bättre effekt om Käppalaförbundet samarbetar med de organisationer som utfärdar miljömärkningar idag. 6.3 Förslag på fortsatt arbete Många källor och spridningsvägar för metaller som är prioriterade för Käppalaförbundet är oidentifierade eller diffusa. Käppalaförbundet bör inrikta en del av sitt framtida uppströmsarbete för att hitta de källor och spridningsvägar som är okända idag. Det vore intressant att välja ut mindre, avgränsade områden för att där genomföra riktade informationsåtgärder och genomföra provtagning av utgående hushållsspillvatten för att kunna utvärdera informationsåtgärdernas effekt. Det bör vara minst två områden som skiljer sig åt när det gäller boendetyp som radhus eller villa, och flerbostadshus. De områden som väljs ut får gärna skilja sig åt när det gäller möjligheterna till källsortering för att undersöka hur möjligheterna till källsortering påverkar vad som släpps till hushållsspillvattnet. Undersökningar visar att matavfall som hamnar i hushållsspillvattnet kan innehålla höga mängder metaller (Magnusson, 2003; Stenmarck et al, 2016). Det kan i framtiden behövas informationsåtgärder riktade mot hushållen för att minska matavfall i hushållsspillvattnet på grund av för höga metallhalter. Livsmedel tillför ändå metaller till hushållsspillvattnet via fekalier, men att försöka minska övrigt matavfall skulle kunna ge effekt på mängden metaller i hushållsspillvattnet. Käppalaförbundet har en restriktiv hållning till köksavfallskvarnar då biogaspotentialen bedöms minskas beroende på långa ledningsnät. Det kan ändå vara viktigt att utreda för- och nackdelarna med matavfall i hushållspillvattnet med exempelvis matavfallskvarnar för att få kunskap om hur mycket ökad biogasproduktion matavfall ger, och utreda hur mycket metallmängden i slammet ökar. 36 7. Referenser Tryckta Källor: Adamsson.E, Piscator.M, Nogawa.K. 1979. Pulmonary and Gastrointestinal Exposure to Cadmium Oxide Dust in a Battery Factory. Environmental Health Perspectives Vol. 28, pp. 219-222 A.de Wit Cynthia, Thuresson Kaj, Björklund Justina. 2008. Brominated Flame Retardants and Perfluorinated Compounds in Air and Dust From Indoor Environments in Stockholm. Stockholm. Stockholms Universitet. Adolfsson-Erici Margaretha, Allmyr Mats. 2007. Antibakteriellt behandlade konsumentprodukter – källa till exponering av människa och miljö. Stockholm. Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap, ITM, Stockholms universitet Almqvist Helena, Andersson Åsa, Jensen Annika, Jönsson Håkan. 2007. Sammansättning och flöden på BDT-vatten, urin, fekalier och fast organiskt avfall i Gebers. Rapport Nr 2007-05. Svenskt Vatten. Amneklev Jennie, Bergbäck Bo, Sörme Louise, Lagerkvist Ragnar, Kotsch Maria, Augustsson Anna. 2014. Strategier att reducera silver och vismut i urbant avloppsvatten. Rapport Nr 2014–10. Svenskt Vatten. Arvidsson Rickard. 2012. Nanosilver från kläder kan ge stora miljöproblem. Göteborg. Chalmers University of Technology. Boll Kajsa. 2011. Giftighet hos nio olika schampon för Daphnia magna - Skillnad mellan mjäll-, miljömärkta och vanliga schampon samt avgiftning med och utan aktivt slam. Institutionen för växt- och miljövetenskaper. Göteborgs universitet. Dayan A.D. 2007. Risk of assessment of triclosan in human breast milk. Volume 45, pages 125-129. Food and chemical tocicology. Donner Erica. Eriksson Eva. Lian Scholes. Revitt Mike. 2008-07-21. Priority pollutant behaviour in treatment and reuse systems for household wastewater. Deliverable No: D5.2. Danmark. Technical University of Denmark. Ecolabelling Finland. 2016-01-08. Textiles, hides/skins and leather Includes products for apparel and furnishings. Version 4.3 12 December 2012 – 31 December 2018. Helsinki. Ecolabelling Finland 37 Eriksson Lisa. 2010. Utgör miljöförekomsten av diklofenak och ibuprofen en risk för vattenlevande organismer. Uppsala. Sveriges Lantbruksuniversitet. Eriksson Maria, Lagerkvist Ragnar. 2015. Hushållsspillvatten från Skarpnäck. Stockholm Vatten Eriksson, Jan. 2009. Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedelmänniska. Rapport MAT21. Sveriges Lantbruksuniversitet. European Commission. 2016. The EU Ecolabel for tecxtiles. European Commission. Finnson Anders. 2015-11-09. 2014 Årsrapport Revaq. Svenskt Vatten. Fissihaye Yohanna. 2014. Spårning av kadmium i Nacka kommuns spillvattennät. Stockholms Universitet, Käppalaförbundet, Nacka kommun. Forsberg Ethel. 2014. Makt, plast, gift och våra barn. Sarstad Press AB Gavlasova Dagmar. 2013. Studie av läkemedelssubstansers miljöfarliga egenskaper och effekt på miljö med fokus på ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol. Kalmar. Linnéuniversitetet. Göteborgs Stad 2015. Tennorganiska föreningar - förekomst och användning i Göteborg Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005. R 2006:7. Göteborgs Miljöförvaltning. Grudd Ylva. 2012. Guida om miljögifterna runt omkring oss. Naturskyddsföreningen. Jansson Bo. 2000-11-12. Tennorganiska föreningar i svensk miljö – behöver vi ytterligare kunskaper. Institutet för tillämpad Miljöforskning. Stockholm Universitet. Jönsson Håkan, Nordberg Åke, Vinnerås Björn. 2013. System för återföring av fosfor i källsorterade fraktion av urin, fekalier, matavfall och i liknande rötat samhälls- och lantbruksavfall. Rapport 061. Uppsala. Sveriges Lantbruksuniversitet. Kemikalieinspektionen. 2009-04. Kemikalier i textilier. Kemikalieinspektionen. Kemikalieinspektionen. 2012-10-30a. Benbrott för miljarder från kadmium i mat. Länsstyrelsen. 2016. 10 tips för en mer giftfri vardag. Länsstyrelsen Jämtlands län. Lind Anders, Kotsch Maria, Almqvist Helena, Hansson Katarina, Nordén Lars, Palmgren Torsten, Stenlund Anna. 2009. Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet. Publikation P95. Stockholm. Svenskt Vatten. Linusson Anna, Finnson Anders. 2015. Revaq Regler för certifieringssystemet. Utgåva 3.3 2016-01-01. Svenskt Vatten 38 Loganathan Sudan N, Kannan Kurunthachalam. 2011-01-08. Occurrence of bisphenol A in indoor dust from two locations in the eastern United States and implications for human exposures. Murray. Murray State University Luongo Giovanna. 2015. Department of Environmental Science and Analytical Chemistry. Stockholm. Stockholm University. Magnusson Joel. 2003. Sammansättning på hushållsspillvatten från Hammarny Sjöstad. Institutionen för Samhällsbyggnadsteknik. Luleå Tekniska Universitet. Malmborg Jonas, Wiberg Lina. 2013-06-27. Naturvårdsverkets föreslagna gränsvärden för hållbar återföring av fosfor – en konsekvensanalys för biogasverksamheten inom Tekniska verken i Linköping AB och Svensk Biogas AB. Linköping. Tekniska verken i Linköping. Miljödepartementet. 2010-06. Kvicksilver – En global utmaning. Artikel nr. M2010.17. Miljödepartementet. Miljömärkning Sverige. 2015-11-05. Svanenmärkning av Inomhusfärger och – lacker. Version 3.0 • 5 december 2015 - 31 december 2019. Stockholm. Miljömärkning Sverige. Naturskyddsföreningen. 2001-11-12. Se upp för triclosan i tandkrämen. Naturskyddsföreningen. 2006. Bra Miljöval kriterier kemiska produkter. Göteborg. Naturskyddsföreningen. Naturskyddsföreningen. 2012. Textil Kriterier 2012:3. Stockholm. Naturskyddsföreningen. Naturvårdsverket. 2003-11. Hitta kvicksilver i tekniska varor och produkter. Rapport 5279. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. 2008-02. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. Rapport 5801. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. 2016. Rening av avloppsvatten i Sverige. Stockholm. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. Organiska miljögifter, ett globalt problem. Stockholm. Naturvårdsverket Förlag. Nordén Lars. 2013. Zink till Ryaverket Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Rapport 2013-2. Gryaab Nordgren Anna. 2013. Kartläggning av källor till organiska föroreningar i avloppsvatten från svenska hushåll. Göteborg. Chalmers University of Technology. Norén Katja, Magnusson Kerstin, Norén Fredrik. 2013-02-27. Uppföljning och utvärdering av miljötillståndet till följd av slängda tobaksprodukter. IVL Svenska Miljöinstitutet. 39 Norin Helena, Dahl Ulrika, Prevodnik Andreas, Gunnarsson David, Appelgren Henrik. 2011. Rädda mannen - Miljögifter påverkar fertilitet och utveckling. Stockholm. Naturskyddsföreningen. Oomen A.G, Janssen P.J.C.M, Dusseldorp A, Noorlander C.W. 2008. Exposure to chemicals via house dust. Report 609021064/2008. BA Bilthoven. RIVM National Institute for Public Health and the Environment. Parkman Helena, Warholm Margareta, Gabring Stefan, Jonescu Carmina, Söderberg Torben, Westin Erik, Hedlund Britta, Linderholm Linda, Scharin Henrik, Larsson Marie. 2013. Förslag till etappmål Exponering för kadmium via livsmedel. NV-00336-13. Naturvårdsverket. Persson Per Olof, Bruneau Leif, Nilson Lennart, Östman Anders, Sundqvist Jan-Olov. 2005. Miljöskyddsteknik Strategier & teknik för ett hållbart miljöskydd. Stockholm. Kungliga Tekniska Högskolan. Pettersson Maria, Wahlberg Cajsa. 2010. Övervakning av prioriterade ämnen i vatten och slam från avloppsreningsverk i Stockholm. Rapport nr 2010-02. Stockholm. Svenskt Vatten Utveckling. Pettersson Olle. 2009. Tungmetaller i odling och miljö. Aktuellt från Lantbruksuniversitet. 422. Prevodnik Andreas, Gunnarsson David, Grudd Ylva. 2011. Hem ljuva hem? – Gifter under sängen. Naturskyddsföreningen. Stockholm. Åtta.45 Tryckeri. Schuman Mark S, Wouter Voors A, Philip N Gallacher. 1974-11. Contribution of cigrette smoking to cadmium accumulation in man. Bulletin of Environmental Contamination and Toxicology. Volume 12. Statens offentliga utredningar. 2014. Bisfenol A Kartläggning och strategi för minskad exponering. SOU 2014:90. Stockholm. Statens offentliga utredningar. Stenmarck Åsa, Jensen Carl, Quested Tom, Moates Graham, Buksti Michael, Cseh Balázs, Juul Selina, Parry Andrew, Politano Alessandro, Redlingshofer Barbara, Scherhaufer Silvia, Silvennoinen Kirsi, Soethoudt Han, Zübert Christine, Östergren Karin. 2016-03-31. Estimates of European food waste levels. ISBN 978-91-88319-01-2 Stockholm. Reducing food waste through social innovation. Sternbeck John, Palm Anna, Kaj Lennart. 2002. Antimon i Sverige - användning, spridning och miljöpåverkan. B1473. Stockholm. IVL Svenska Miljöinstitutet. Svenskt Vatten. 2013. Toxfree Taxfree, En rapport om giftiga deodoranter i taxfreeförsäljningen. M139. Svenskt Vatten. Svenskt Vatten. 2015-12. Pfasa ut Pfas. M142. Svenskt Vatten. 40 Tjus Staffan E. 2014. Biociders spridning i miljön och deras hälso- och miljörisker Screening år 2000-2013. Rapport 6634. Stockholm. Naturvårdsverket. Wahlberg Cajsa. 2016-05-16. Organiska miljöföroreningar från hushåll till reningsverkmätdata från Skarpnäck. Stockholm Vatten. Wall Erik. 2002. Kadmium i hushållsspillvatten. R nr 9. Kungliga Tekniska Högskolan. Elektroniska Källor: Andersson Åsa. 2014-09-17. Farliga ämnen. Havs & Vattenmyndigheten. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljohot/farliga-amnen.html (Hämtad 2016-0727). Astma och allergilinjen. Nickelallergi – vanligast bland kvinnor. Astma och allergilinjen. http://www.astmaochallergilinjen.se/allergi/olika-typer-av-allergi/nickelallergi/ (Hämtad 2016-04-06). Barregård Lars, Sällsten Gerd. 2014-04-01. Tungmetaller förtjänar fortsatt vaksamhet. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/04/Tungmetallerfortjanar-fortsatt-vaksamhet/ (Hämtad 2016-07-20). Berge Annika. 2010-09-30. Grön kosmetika inte alltid grön. Råd & Rön. http://www.radron.se/artiklar/Gron-kosmetika-inte-alltid-skon-/ (Hämtad 2016-04-23). Bisfenol A. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/vagledningfor/konsumenter/kemiska-amnen/bisfenol-a (Hämtad 2016-04-20c). Ceesay Lena. 2014-05-13. Bisfenol A (BPA). Karolinska institutet. http://ki.se/imm/bisfenol-abpa (Hämtad 2016-04-20). Dahl Ulrika. 2013-06-13. Skona barnen från bisfenol. Naturskyddsföreningens miljögiftsavdelning. Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/skona-barnen-fran-bisfenol (Hämtad 2016-0424). Dyberg Marin. 2013-08-07. Gränsvärden för metaller i mat kan skärpas. Recyclingnet. http://www.recyclingnet.se/nyheter/gransvarden-for-metaller-i-matavfall-kan-skarpas/ (Hämtad 2016-04-22). Fernholm Ann. 2013-03-04. Val av smärtstillande påverkar miljön. Läkemedelsvärlden. http://www.lakemedelsvarlden.se/nyheter/val-av-sm%C3%A4rtstillande-p%C3%A5verkarmilj%C3%B6n-7611 (Hämtad 2016-04-21). Finnson Anders. 2016-03-30. Farliga ämnen i miljön. Svenskt Vatten. http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/avlopp-och-miljo/kretslopp-ochuppstromsarbete/miljogifter-i-kretsloppet/ (Hämtad 2016-04-11). 41 Hagström Katja. 2014-02-2. Kemikalier i barns miljö. Universitetssjukhuset i Örebro. http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barns-yttre-och-inre-miljo/Kemikalier-i-barnsmiljo/ (Hämtad 2016-04-21). Hallbeck Edda. 2016. EU-beslut: Stopp för triklosan i biocidprodukter och behandlade varor. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2016/eubeslut-stopp-for-triklosan-i-biocidprodukter-och-behandlade-varor/ (Hämtad 2016-04-17). Hanna. 2015-09-03. Ftalater, om de tillåtna hormonstörarna till vardags. Kemikaliesmart. http://www.kemikaliesmart.se/ftalater-om-de-tillatna-hormonstorarna-till-vardags/ (Hämtad 2016-04-23). Hansson Martin. 2012-03-12. Höga halter kadmium i vanligt vetemjöl. Testfakta. http://www.testfakta.se/tester/livsmedel/h%C3%B6ga-halter-kadmium-i-vanligtvetemj%C3%B6l (Hämtad 2016-04-02). Hedlund Britta. 2015-06-29. Flamskyddsmedel i miljön. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiskamiljogifter/Flamskyddsmedel/ (2016-04-19). Hedlund Britta. 2016-04-04. Perfluorerade ämnen i miljön. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiskamiljogifter/Perfluorerade-amnen/ (Hämtad 2016-04-19). Hedlund Fredrik. 2014-02-19. Cocktaileffekt gör kemikalier giftigare. Karolinska Institutet. http://ki.se/forskning/cocktaileffekt-gor-kemikalier-giftigare (Hämtad 2016-03-24). Håkansson Helen. Polybromerade difenyletrar (PBDE). 2014-12-03. http://ki.se/imm/polybromerade-difenyletrar-pbde (Hämtad 2016-05-14). Kemikalie inspektionen. 2016-02-10. Mer om kvicksilver. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/hitta-direkt/lagar-och-regler/ytterligare-eu-regler/kvicksilver/mer-omkvicksilver. Hämtad 2016-04-01). Kemikalieinspektionen. 2012-06-28. Inga tennorganiska föreningar hittade i blöjor. Kemikalieinspektionen. http://www3.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Inga-tennorganiskaforeningar-hittade-i-blojor/ (Hämtad 2016-03-24). Kemikalieinspektionen. 2012-10-01b. Triclosan. Kemikalieinspektionen. http://www3.kemi.se/sv/Innehall/Statistik/Kortstatistik/Kortstatistik-over-amnen-ochamnesgrupper/Triclosan/ (Hämtad 2016-04-13). Kemikalieinspektionen. 2014-11-26. Silver. Kemikalieinspektionen. http://www3.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Silver/ (Hämtad 2016-04-11). 42 Kemikalieinspektionen. 2015-11-27b. Bromerade flamskyddsmedel. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/bromeradeflamskyddsmedel (Hämtad 2016-04-19). Kemikalieinspektionen. 2015-11-30. Ftalater. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/ftalater (Hämtad 2016-04-18). Kemikalieinspektionen. 2015-12-01a. Tennorganiska föreningar. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/tennorganiskaforeningar (Hämtad 2016-03-23). Kemikalieinspektionen. 2016. Ftalater. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/vagledning-for/konsumenter/kemiska-amnen/ftalater (Hämtad 2016-0418b). Kemikalieinspektionen. 2016b. EU-beslut: Stopp för triklosan i biocidprodukter och behandlade varor. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/nyheter-frankemikalieinspektionen/2016/eu-beslut-stopp-for-triklosan-i-biocidprodukter-och-behandladevaror/ (Hämtad. 2016-06-12). Kemikalieinspektionen. 2016-03-10c. Högfluorerade ämnen – PFAS. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/om-kemikalieinspektionen/verksamhet/handlingsplan-for-en-giftfrivardag/hogfluorerade-amnen-pfas (Hämtad 2016-04-19). Kemikalieinspektionen. Bly. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/vagledningfor/konsumenter/kemiska-amnen/bly (Hämtad 2016-04-04). Kemikalieinspektionen. http://www3.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Benbrott-for-miljarderfran-kadmium-i-mat/ (Hämtad 2016-04-02). Kemikalieinspektionen. Krom. Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/vagledningfor/konsumenter/kemiska-amnen/krom (Hämtad 2016-04-08a). Kurera. 2016. Tenn. Kurera. http://kurera.se/kategori/naringsguiden/mineraler-naringsguiden/. (Hämtad 2016-04-28). Käppalaförbundet. Välj konstnärsfärg utan kadmium. Käppalaförbundet. https://www.kappala.se/Hjalp-oss-och-miljon/For-hushall/Mala-miljoanpassat/ (Hämtat 201604-22). Larsson Joakim, Lööf Lars. 2015-08-27. Läkemedel i miljön. Göteborg. Göteborgs Universitet. Landstingen Västmanland. http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedel_i_miljon.html (Hämtad 2016-04-24). 43 Lilja Karl. 2011-05-09. Anjoniska tensider i innerskärgårdens sediment. IVL Svenska Miljöinstitutet. http://www.sivl.ivl.se/samfinansieradforskning/avslutadeforskningprojekt/error.5.7df4c4e812 d2da6a416800081736.html (Hämtad 2016-04-19). Lilja Karl. 2014-08-29a. Koppar i vattendrag. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Koppar-i-vattendrag/ (Hämtad 2016-03-10). Lilja Karl. 2014-08-29b. Zink i grundvatten. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Zink-i-grundvatten/ (Hämtad 2016-03-25). Lindberg. 2014-04-10. Flamskyddsmedel, var finns det, vad gör det och är det farligt. Kemikaliekollen. http://kemikaliekollen.blogspot.se/2014/04/flamskyddsmedel-var-finns-detvad-gor.html (Hämtad 2016-04-23). Linderholm Linda. 2014-09-19. Fakta om zink. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Zink/ (Hämtad 2016-03-25). Linderholm Linda. 2015-05-25a. Fakta om kvicksilver. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/KvicksilverHg/ (Hämtad 2016-04-01). Linderholm Linda. 2015-05-25b. Fakta om kadmium och kadmiumföreningar. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Sa-marmiljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Kadmium/ (Hämtad 2016-04-02). Linderholm Linda. 2015-05-25c. Fakta om bly. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Bly-Pb/ (Hämtad 2016-04-03). Lindgren Gunnar. 2003-04-14. Kadmium i livsmedel. http://www.gunnarlindgren.com/ (Hämtad 2016-04-02). Linusson Anna, Finnson Anders. Receptfria läkemedel ska inte få vara miljöfarliga. 2016-0412. http://www.unt.se/asikt/debatt/receptfria-lakemedel-ska-inte-fa-vara-miljofarliga4189472.aspx (Hämtad 2016-05-14). Livsmedelsverket. 2015-02-16. Bisfenol A. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/bisfenol-a/ (Hämtad 2016-04-20). Livsmedelsverket. 2016-01-13. Koppar. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller1/koppar/ (Hämtad 2016-03-09). 44 Livsmedelsverket. 2016-01-18. Bly. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller/bly/ (Hämtad 2016-04-03). Livsmedelsverket. 2016-01-25a. Nickel. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergioch-overkanslighet/nickel/ (Hämtad 2016-04-07). Livsmedelsverket. 2016-03-15b. Bromerade flamskyddsmedel. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskadeamnen/miljogifter/bromerade-flamskyddsmedel/ (Hämtad 2016-04-19). Livsmedelsverket. 2016-03-19. Kadmium. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller1/kadmium/ (Hämtad 2016-04-25). Läkemedelsverket. 2015-02-07. Diklofenak. Läkemedelsverket. http://www.diklofenak.se/nsaid-preparat-funktion.html (Hämtad 2016-04-21). Magnér Jörgen. 2015-09-23. Giftigheten av pyritionrester avtar i miljö. IVL Svenska Miljöinstitutet. http://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/nyheter/nyheter---arkiv/2013-07-17giftigheten-av-pyritionrester-avtar-i-miljon.html (Hämtad 2016-03-24). Naturskyddsföreningen. 2016. 10 tips för att undvika högfluorerade ämnen. Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/10hogfluoreradetips (Hämtad 2016-04-23). Naturskyddsföreningen. 2008-04-23. Miljögifter i vanliga kläder. Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/miljogifter-i-vanliga-klader (Hämtad 2016-0413). Naturskyddsföreningen. 2008-09-18. Gifter kan spridas från kläder till hushållsdamm. Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/gifter-kan-spridasfran-klader-till-hushallsdamm (Hämtad 2016-04-21). Naturskyddsföreningen. 2014-06-09. All du (inte) vill veta om plast. Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/allt-du-inte-vill-veta-om-plast (Hämtad 201604-23). Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2000-6/se-upptriclosan-i-tandkramen (Hämtad 2016-04-17). Naturvårdsverket. 2010-01-12. Utsläpp i siffror Nickel. Naturvårdsverket. http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Tungmataller/Nickel/ (Hämtad 2016-04-05). 45 Naturvårdsverket. Organiska miljögifter,ett globalt problem. Naturvårdsverket. NV 9955-8, 5 000 ex, 99-12. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/91-620-9955-8.pdf (Hämtad 2016-04-16). Nyström Marita. 2012-02-17. Antibakteriella produkter – en fara för folkhälsan. Universitetssjukhuset Örebro Län. http://www.regionorebrolan.se/sv/uso/patientinformation/kliniker-och-enheter/arbets--ochmiljomedicinska-kliniken/nyhetsarkiv/nyheter/antibakteriella-produkter---en-fara-forfolkhalsan/ (Hämtad 2016-04-14). Offerman Catrin. 2011-06-14. Så undviker du ämnena som påverkar din hälsa. Miljö & Utveckling. http://miljo-utveckling.se/sa-undviker-du-amnena-som-paverkar-din-halsa/ (Hämtad 2016-04-23). Persson Anna. 2014-02-03. Ftalater. Karolinska institutet. http://ki.se/imm/ftalater (Hämtad 2016-04-17). Råd & Rön. 2012-01-24. Smink utan snusk. Råd & Rön. http://www.radron.se/granskningar/Mascara/. Hämtad 2016-04-06). Stockholm Stad. 2014-04-13. Nonylfenol i rötslam. Stockholm Stad. http://miljobarometern.stockholm.se/key.asp?mo=6&dm=10&nt=2 (Hämtad 2016-04-14). Svenskt Vatten. 2016-03-20. Svanenmärkta hus fasar ut kopparrör från nybyggnation. Svenskt Vatten. http://www.svensktvatten.se/om-oss/nyheter-lista/nyheter-avlopp-ochmiljo2/Svanenmarkta-hus-fasar-ut-kopparror-fran-nybyggnation/ (Hämtad 2016-03-22). Svenskt Vatten. 2016-04-06. Bisfenol A (BPA). Svenskt Vatten. http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/dricksvatten/riskanalys-och-provtagning/kemiskaamnen-i-vatten/bpa/ (Hämtad 2016-04-20). Tandvårdsförbundet. 2015-03-16. Tandkrämstillsatsen triclosan skadar hälsa och miljö. Tandvårdsförbundet. http://www.tf.nu/nyhet/tandkramstillsatsen-triclosan-skadar-halsa-ochmiljo/ (Hämtad 2016-04-16). Vattenmyndigheten Bottenviken. 2016. Miljögifter. Vattenmyndigheten Bottenviken. http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/bottenviken/beslutfp/miljoproblem/Pages/miljogifter.aspx (Hämtad 2016-03-24). Westergård Per. Tydligt samband mellan miljögifter och folksjukdomar. Miljöforskning. Forskningsrådet Formas. http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/December- 46 2012/Innehall/Temaartiklar/Tydligt-samband-mellan-miljogifter-och-folksjukdomar/ (Hämtad 2016-04-18) Östersjöcentrum. Stockholms universitet. Umeå universitet. http://www.havet.nu/?d=32 (Hämtad 2016-03-22). Radio: Kadmium i maten kommer från berggrunden. 2016-04-21. Sveriges Radio. P1. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/710092?programid=412. 47