EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 2.3.2016
COM(2016) 62 final
2016/0036 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom
ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
SV
SV
MOTIVERING
1.
BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•
Motiv och syfte med förslaget
Förslaget avser ett rådsbeslut, som ska antas i enlighet med artikel 218.5 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), om undertecknande, på Europeiska
unionens vägnar, av Parisavtalet till Förenta nationernas ramkonvention om
klimatförändringar (UNFCCC).
Vid den tjugoförsta konferensen med klimatkonventionens parter (COP 21) som ägde rum i
Paris den 30 november till den 12 december 2015 antogs ett avtal om en global minskning av
växthusgasutsläppen. Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då minst 55 av
konventionens parter som sammanlagt står för minst cirka 55 % av de totala utsläppen av
växthusgaser har deponerat sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller
anslutningsinstrument.
Avtalet kommer att vara öppet för undertecknande av parterna till klimatkonventionen mellan
den 22 april 2016 och den 21 april 2017. Europeiska unionen och dess medlemsstater är parter
till konventionen. En undertecknandeceremoni kommer att äga rum i New York den 22 april
2016.
Parisavtalet är en milstolpe på global nivå för kraftfullare gemensamma insatser och för att
påskynda övergången till ett världsomfattande koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle.
Avtalet är ett framsteg jämfört med 1997 års Kyotoprotokoll som fram till Parisavtalet var
världens enda rättsligt bindande fördrag för att minska växthusgasutsläppen och som
innehåller åtaganden fram till slutet av 2020. Parisavtalet innehåller ett kvalitativt långsiktigt
utsläppsminskningsmål i linje med målet att med god marginal hålla den globala
temperaturökningen under 2 °C och att sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. För att uppnå
detta mål kommer parterna att fastställa eller uppdatera utsläppsminskningsmål. Från och med
2023 kommer parterna att göra övergripande inventeringar vart femte år, som bygger på de
senaste vetenskapliga rönen och genomförandet fram till dess. Man kommer att bedöma
framstegen och se över utsläppsminskningar, anpassning och stöd.
•
Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Inför COP 21 lade klimatkonventionens parter fram sina planerade nationellt fastställda
bidrag till avtalet. Europeiska unionen och dess medlemsstater var den första större ekonomin
som meddelade sina bidrag den 6 mars 2015. Bidragen innehåller ett åtagande om ett mål på
minst 40 % inhemsk minskning av växthusgasutsläppen senast 2030 jämfört med 1990, såsom
angavs i Europeiska rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 om ramen för klimat- och
energipolitiken för 2030.
EU har redan inlett arbetet med att genomföra det fyrtioprocentiga minskningsmålet. När det
gäller de sektorer som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) antog
kommissionen den 15 juli 2015 ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och
koldioxidsnåla investeringar. Syftet med förslaget är att ovanstående mål uppnås för de
sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Under 2016 kommer kommissionen
också att lägga fram förslag om mål för medlemsstaterna inom sektorer utanför
utsläppshandelssystemet, och om integrering av utsläpp och upptag från markanvändning,
förändrad markanvändning och skogsbruk.
SV
2
SV
•
Förenlighet med unionens politik inom andra områden
I Europeiska rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 ställde man också upp ett mål om att
minst 27 % av energiförbrukningen i EU ska utgöras av förnybar energi senast 2030. Ett
vägledande mål på EU-nivå på minst 27 % har också fastställts för förbättrad
energieffektivitet till 2030. Kommissionen kommer därför att slutföra sin översyn under 2016
och lägga fram förslag till åtgärder avseende förnybar energi och energieffektivitet, inklusive
energieffektivitet i byggnader.
2.
RÄTTSLIG GRUND
Förslaget läggs fram enligt artikel 192.1 tillsammans med artikel 218.5 i EUF-fördraget. I
artikel 218 i EUF-fördraget fastställs förfarandet för förhandlingar om och ingående av avtal
mellan Europeiska unionen och tredjeländer eller internationella organisationer. I punkt 5
föreskrivs det särskilt att rådet, på förslag från kommissionen i dess egenskap av förhandlare,
ska anta ett beslut om bemyndigande att underteckna avtal på Europeiska unionens vägnar.
I enlighet med artiklarna 192.1 och 191 i EUF-fördraget ska Europeiska unionen bidra till att
ett antal mål uppnås, bland annat att bevara, skydda och förbättra miljön och att främja
åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att
bekämpa klimatförändringen.
Det finns omfattande unionslagstiftning för genomförande av dessa mål som kommer att
behöva ändras för att genomföra Parisavtalet. Detta kan bara uppnås genom
unionslagstiftning.
SV
3
SV
2016/0036 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom
ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1
jämförd med artikel 218.5,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
SV
(1)
Vid den tjugoförsta konferensen med parterna till Förenta nationernas ramkonvention
om klimatförändringar (COP 21) som ägde rum i Paris den 30 november till den 12
december 2015 antogs ett avtal om en global minskning av växthusgasutsläppen.
Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då minst 55 av konventionens
parter som sammanlagt står för minst cirka 55 % av de totala utsläppen av
växthusgaser har deponerat sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller
anslutningsinstrument. Europeiska unionen och dess medlemsstater är parter till
konventionen.
(2)
Avtalet innehåller ett kvalitativt långsiktigt utsläppsminskningsmål i linje med målet
att med god marginal hålla den globala temperaturökningen under 2 °C och att sträva
efter att begränsa den till 1,5 °C. För att uppnå detta mål kommer parterna att fastställa
eller uppdatera utsläppsminskningsmål. Från och med 2023 kommer parterna att göra
övergripande inventeringar vart femte år, som bygger på de senaste vetenskapliga
rönen och genomförandet fram till dess. Man kommer att bedöma framstegen och se
över utsläppsminskningar, anpassning och stöd.
(3)
Den 6 mars 2015 meddelande Europeiska unionen och dess medlemsstater sitt
planerade nationellt fastställda bidrag som innehåller ett åtagande om ett bindande mål
på minst 40 % inhemsk minskning av växthusgasutsläppen senast 2030 jämfört med
1990, såsom angavs i Europeiska rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 om ramen
för klimat- och energipolitiken för 2030.
(4)
Avtalet är öppet för undertecknande i Förenta nationernas högkvarter i New York
under perioden 22 april 2016 – 21 april 2017.
(5)
Avtalet är i överensstämmelse med Europeiska unionens miljöpolitiska mål enligt
artikel 191 i fördraget, det vill säga att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda
människors hälsa och att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala
eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.
(6)
Det finns omfattande unionslagstiftning för genomförande av dessa mål som kommer
att behöva ändras för att genomföra Parisavtalet och detta kan bara uppnås genom
unionslagstiftning.
4
SV
(7)
Avtalet bör därför undertecknas på Europeiska unionens vägnar, med förbehåll för att
det ingås längre fram.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Undertecknandet av Parisavtalet till Förenta nationernas
klimatförändringar godkänns härmed på unionens vägnar.
ramkonvention
om
Avtalstexten ska undertecknas i New York den 22 april 20161.
Artikel 2
Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna
avtalet på unionens vägnar.
Rådets generalsekretariat ska utfärda det instrument som ger den eller de personer som anges
av kommissionen full befogenhet att underteckna avtalet, med förbehåll för att det ingås.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
[…]
Avtalstexten finns tillgänglig på webbplatsen för FN:s ramkonvention om
klimatförändringar:
http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=6
00008831.
1
SV
5
SV
