Mänskliga rättigheter

4/21/2015
Avdelningen för
§ JURIDIK
Mänskliga rättigheter
SMGC01
2015
Leif Lönnqvist
[email protected]
Avdelningen för
§ JURIDIK
Mänskliga rättigheter
Vad är en mänsklig rättighet?
• Kan man identifiera en mänsklig rättighet?
• Vem bestämmer vad som skall anses vara en mänsklig
rättighet?
• Något för alltid givet?
Hur fungerar en mänsklig rättighet?
• Gäller de för alla, överallt, hela tiden?
• Måste vi godkänna en mänsklig rättighet, eller har
rättigheten ett värde i sig själv?
Avdelningen för
§ JURIDIK
Vems rättigheter?
”Alla och envar”
• Fysiska personer
• Juridiska personer
Olika perspektiv
• Historiskt
• Rättsligt
• Samhällsvetenskapligt/rättssociologiskt
1
4/21/2015
Avdelningen för
§ JURIDIK
Vems ansvar?
Statens skyldigheter
• Skyldighet att respektera folkrättens regler
• Ansvar för att säkerställa rättigheternas upprätthållande
Individens skyldigheter
• Enskilda har skyldigheter gentemot andra enskilda
Avdelningen för
§ JURIDIK
Är vissa rättigheter viktigare än andra?
”De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara, ömsesidigt
beroende och relaterande till varandra.”
Det går inte att säga att en viss rättighet är den viktigaste.
Alla är viktiga – men för olika personer i olika situationer.
Avdelningen för
§ JURIDIK
Olika typer av rättigheter
 Negativa rättigheter
• Att inte inskränka friheter från statens sida
 Positiva rättigheter
• Att staten aktivt skall handla för att säkerställa vissa
rättigheter
2
4/21/2015
Avdelningen för
§ JURIDIK
Rättigheternas 3 generationer
 Den ”blå” generationen
 Relationen stat – medborgare
o Civila och politiska rättigheter
 Den ”röda” generationen
 Statens ansvar
o Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
 Den ”gröna” generationen
 De kollektiva rättigheterna
o Rättigheter kopplade till miljö, utveckling och fred
Avdelningen för
§ JURIDIK
Rättigheternas olika nivåer
 Global nivå
 FN
 Regional nivå
 EU, Europarådet
 Nationell nivå
 Lagstiftning, domstolar, myndigheter
Avdelningen för
§ JURIDIK
Arbetet globalt
 Sverige är medlem i FN
 Förenta Nationernas allmänna förklaring om mänskliga
rättigheter (1948)
o Global rättighetskatalog
o Inga juridiska möjligheter till ansvarsutkrävande
o Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av FN:s mål
3
4/21/2015
Avdelningen för
§ JURIDIK
Arbetet globalt
Utdrag ur FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter
Artikel 1
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats
med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av
gemenskap.
Artikel 3
Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Artikel 7
Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan
diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla
former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje
anstiftan till sådan diskriminering.
Avdelningen för
§ JURIDIK
Arbetet globalt
o Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter
 Del av den internationella folkrätten
o Sverige har skrivit på – ingen svensk lagstiftning
 Delar av konventionen införd i olika lagar
o Barnombudsman
 BO:s verksamhet är direkt kopplad till Barnkonventionen
Avdelningen för
§ JURIDIK
Arbetet globalt
Utdrag ur FN:s konvention om barnets rättigheter (1989)
Artikel 3
Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata
sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller
lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
Artikel 24
Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa
och rätt till sjukvård och rehabilitering.
Artikel 27
Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som
krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.
4
4/21/2015
Avdelningen för
§ JURIDIK
Arbetet regionalt
Europeiska Unionen
• Sverige är ett av 28 medlemsländer – involverat i all
verksamhet inom EU på olika nivåer
• En rättighetsstadga på EU-nivå blev juridiskt bindande i och
med Lissabonfördraget 2009
Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (1950)
• Sverige är ett av 47 medlemsländer
• Ett särskilt organ – Europarådet – sköter det dagliga arbetet
Avdelningen för
§ JURIDIK
Arbetet regionalt
Europakonventionen
 Internationell överenskommelse
 Införd som svensk lag – kan åberopas vid svenska domstolar och
myndigheter
 Kontrollen av efterlevnaden av Europakonventionen sker
huvudsakligen av Europadomstolen för mänskliga rättigheter i
Strasbourg
Avdelningen för
§ JURIDIK
Arbetet nationellt
Rättssystemet
 För att upprätthålla de mänskliga rättigheterna krävs ett
fungerande rättssystem
 Lagstiftning
 Domstolar
 Myndigheter
5
4/21/2015
Avdelningen för
§ JURIDIK
Arbetet nationellt
Regeringsformen
• Kapitel 2 – Grundläggande fri- och rättigheter
• Nationella bestämmelser
• Förhållandet mellan nationella, regionala och internationella
överenskommelser?
Avdelningen för
§ JURIDIK
Arbetet nationellt
Socialtjänstlagen
 Vilka rättigheter kan tänkas beskrivas direkt/indirekt i
Socialtjänstlagen?
• Ska tillämpas direkt av socialförvaltningen
• Direkt koppling mellan beslut av offentligt anställda och den
enskilde
• Domstolarna kontrollerar hur förvaltningar efterlever
lagstiftningen
Avdelningen för
§ JURIDIK
Diskrimineringslagen
Sju olika diskrimineringsgrunder (1:1):







kön
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
6
4/21/2015
Avdelningen för
§ JURIDIK
Diskrimineringslagen
Diskrimineringsförbud gäller:
 Arbetslivet
 Utbildning
 Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt
uppdrag
 Start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet
 Medlemskap i vissa organisationer
 Varor, tjänster och bostäder m.m.
 Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten m.m.
 Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd
 Värnplikt och civilplikt
 Offentlig anställning
Avdelningen för
§ JURIDIK
Diskrimineringslagen
Lagen definierar olika typer av diskriminering (1:4):
1.
2.
3.
4.
5.
Direkt diskriminering
Indirekt diskriminering
Trakasserier
Sexuella trakasserier
Instruktioner att diskriminera
Undantag:
• Verkliga och avgörande yrkeskrav
• Positiv särbehandling
• Ålder
Avdelningen för
§ JURIDIK
Diskrimineringslagen
Tillsyn utövas av Diskrimineringsombudsmannen (DO)
Diskrimineringsmål relaterade till arbetslivet handläggs i
Arbetsdomstolen
Andra diskrimineringsmål handläggs av allmän domstol
Den som anser sig diskriminerad har bevisbördan
Sanktioner vid brott är diskrimineringsersättning och ekonomiskt
skadestånd
7