sexuell påverkan och coping vid behandling av

Hälsa och samhälle
SEXUELL PÅVERKAN
OCH COPING VID
BEHANDLING AV
CERVIXCANCER
EN LITTERATURSTUDIE
LOVISA HANSSON
SOPHIE NIELSEN
Examensarbete i omvårdnad
Nivå 61-90 p
Sjuksköterskeprogrammet
Malmö Januari 2010
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
SEXUELL PÅVERKAN
OCH COPING VID
BEHANDLING AV
CERVIXCANCER
EN LITTERATURSTUDIE
LOVISA HANSSON
SOPHIE NIELSEN
Hansson, L & Nielsen, S. Sexuell påverkan och coping vid behandling av
cervixcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola:
Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010.
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sexualitet och kvinnlighet
påverkas hos kvinnor som behandlats för cervixcancer, samt de copingstrategier
kvinnorna använder sig av. Metoden var en litteraturstudie som byggde på åtta
vetenskapliga artiklar. Analysen gav som resultat fyra olika teman: påverkan på
sexualiteten, påverkan på kvinnligheten, copingstrategier och patientens behov av
information och stöd. Resultatet visade att kvinnor behandlade för cervixcancer i
större utsträckning led av minskat sexuellt intresse, större sexuella hinder och
mindre tillfredställelse. Sena biverkningar så som urin- och fecesinkontinens
drabbade majoriteten av dessa kvinnor. De coping strategier som användes var
individuella och de som använde sig av problemfokuserad coping hanterade
biverkningarna bättre och rehabiliterades fortare. Det visade sig att sjuksköterskan
brister i informationen gällande sena biverkningar och sexualitetens påverkan.
Slutsats: vikten av att ta upp tabubelagda ämnen som sexualitet är avgörande för
kvinnans rehabilitering.
Nyckelord: Cervixcancer, copingstrategier, litteraturstudie,
sexualitet,sjuksköterska.
THE IMPACT ON
SEXUALITY AND COPING
AFTER TREATMENT OF
CERVICAL CANCER
A LITERATURE REVIEW
LOVISA HANSSON
SOPHIE NIELSEN
Hansson, L & Nielsen, S. The impact on sexuality and coping after treatment of
cervical cancer. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Program, Malmö
University: Health and Society, Department of Nursing, 2010.
The aim of this literature review was to examine how the sexuality and femininity
affects cervixcancer treated women, and which coping strategies they use. The
method used was a literature study based on eight scientific articles. The analysis
resulted in four different themes: The impact on women’s sexuality, the impact on
femininity, coping strategies and the patient’s need of information and support.
The results showed that women treated for cervical cancer suffer to a greater
extent of decreased sexual interest, more barriers and less sexual satisfaction.
Negative late effects of treatment such as urinary and feces incontinence affected
the majority of these women. Coping is very individual and those who use
problem-focused coping could better manage late treatment effects and
rehabilitation more quickly. The review showed that the nurse gave insufficient
information on the late effects of having treatment and how these have an
impacted on sexuality. Conclusion: the importance of addressing and giving
information about taboo subjects are crucial to women's rehabilitation of cervical
cancer.
Keywords: Cervical cancer, coping strategies, literature review, nurse, sexuality.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
4
BAKGRUND
Anatomi
Patofysiologi
Symtom
Diagnostik
Behandling
Kirurgisk behandling
Strålbehandling
Cytostatikabehandling
Konsekvenser av behandling
Sexualitet efter behandling
Kirurgisk behandling
Strålbehandling
Cytostatikabehandling
Förebyggande
Sjuksköterskan
Känsla av sammanhang
Coping
SYFTE
4
4
4
5
5
6
6
6
6
7
7
7
8
8
8
9
9
9
10
METOD
Litteratursökning
Databassökning
Kvalitetsgranskning
Resultatanalys
11
11
12
13
14
Påverkan på sexualiteten
Påverkan på kvinnligheten
Copingstrategier
Aktiv coping
Passiv coping
Patientens behov av information & stöd
14
14
15
15
16
16
17
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
Påverkan på sexualiteten
Påverkan på kvinnligheten
Copingstrategier
Patientens behov av information & stöd
18
18
19
19
20
21
22
SLUTSATS
23
REFERENS
24
BILAGOR
26
RESULTAT
INLEDNING
Livmoderhalscancer (cervixcancer), även kallad collumcancer, är en av världens
vanligaste cancerformer hos kvinnor. Årligen drabbas 470 000 kvinnor i världen
varav ca 470 fall förekommer i Sverige. Det är tack vare de regelbundna
cellprovskontroller, som svenska kvinnor blir kallade till vart tredje år, som
utbredningen av sjukdomen har kunnat minskas. Sjukdomen har i början ett
långsamt förlopp och det tar ca 10 år att utveckla cancer från att det har bildats
förändringar på cervix (Vårdguiden 2009a). Genom regelbundna kontroller har
man därför en möjlighet att ge kvinnor en enkel livsförsäkring.
Trots denna livsförsäkring drabbas årligen ett antal kvinnor av sjukdomen och vi
vill belysa hur dessa kvinnor hanterar sin cervixcancer, hur det påverkar deras liv
och hur vi som blivande sjuksköterskor kan hjälpa på bästa sätt.
BAKGRUND
Anatomi
Kvinnans könsorgan består av inre och yttre genitala. De inre genitala består av
äggstockarna (ovarierna) som innehåller folliklar, därifrån leder äggledarna (tuba
uterina) ner folliklarna till livmodern (uterus). Uterus är ett hålorgan som har som
uppgift att bl.a. skydda och bära fostret (Bjålie 2007).
Cervix uteri (livmoderhalsen) utgår från uterus. Den är cylinderformad och ca 2,5
cm lång och klädd med skivepitel. Vid övergången från uterus till cervix uteri och
i nedre delen av portio finns en inre respektive yttre livmodermun. Nedre delen
av cervix har en tapp (portio) som leder ner till slidan. Slida är ett 10 cm långt
muskelrör som är täckt av slemhinna och leder ner till de yttre genitala, vilka
består av labia minora och majora, clitoris och mons pubis (a a).
Figur 1. Uterus. Ur Sjukvårdsrådgivningen (2005).
Patofysiologi
Innan cervixcancer utvecklas talar man om CIN, vilket står för cervikal
intraepitelial neoplasi och betyder förstadier till cervixcancer. CIN delas in i tre
grader, mild, måttlig och stark dysplasi. Dyplasi betyder cellförändringar och
dessa utvecklas innan en invasiv (elakartad och metastasbenägen) cancer.
CIN I = lätta cellförändringar
CIN II = måttlig dysplasi
CIN III = stark dysplasi/preinvasiv cancer (Sorbe 2000).
Vid invasiv cervixcancer använder en stadieindelning enligt FIGO och delar in
utifrån kliniska undersökningar. Det görs för att möjligöra diagnos, prognos och
vilken behandlingsform som ska användas (Sorbe 2000).
Tabell 1. Beskrivs enligt Weström (2005), tolkat av författarna, de olika stadierna
för cervixcancer.
Stadium
Definition
I
Cancern är begränsad till portio cervix
II
Spridning av cancern utanför cervix, har
ännu ej nått bäckenväggarna eller
slidans nedre del.
III
Spridningar utanför cervix till
bäckenväggarna och/eller slidans nedre
del.
IV
Metastasering till blåsa och/eller
ändtarm och utanför lilla bäckenet.
Tumören bildas på portios yta och ses som sår eller små knutor. De kan dock vara
svåra att hitta vid klinisk undersökning då de kan befinna sig långt inne i
cervixkanalen. Vid cervixcancer är tumörer vanligast i skivepitelvävanden och de
utgör ca 75-85% av fallen (Sorbe 2000).
Den näst vanligaste formen är tumörer i körtelepitelet i cervixkanalen och den
kallas adenokarcinom. Den adenokarcinoma formen har sämre utgångsläge än
skivepitelcancern och en blandbehandling mellan radioterapi och kirurgi
rekommenderas. Det finns dock en ovanlig mixad form av epitel- och körtelcancer
som heter adenoskvamös. Även den har sämre prognos än den vanligaste formen
dvs. skivepitelcancer (a a).
Symtom
De vanligaste och första symtomen vid cervixcancer är blödningar och de beror på
förändringar i skivepitelvävnaden. Blödningarna kan uppkomma efter samlag
eller ansträngning men även utan någon speciell anledning. Dessa symtom är
viktiga att ta på allvar. Ett annat symtom som uppkommer tidigt är vaginala
flytningar. I början är dessa flyttningar gulvita, men med tiden blir det brunaktiga
och till sist blir det grönaktiga och illaluktande (Almås 2002).
Mera långtgående symtom, som vanligast förekommer först i stadium III, är
strålande smärtor ut i det ena eller båda benen. Smärtan uppkommer när
cancervävnaden växer sig in i nervvävnaden. Symtom från urinblåsan och tarm
med fistelbildning kan uppstå. Man kan även få ödembildning och/eller
blodproppar som beror på att tumörvävnaden skapar tryck på de stora blodådrorna
(a a).
Diagnostik
Som nämnts tidigare är det viktigt med regelbundna gynekologiska kontroller med
cytologiska provtagningar. Om ett cellprov visar dysplasi eller om man har vissa
symtom, exempelvis blödning måste en gynekologisk undersökning genomgås
(Sjukvårdsrådgivningen 2008b). Den kan då visa en sårig eller knutig yta, vilket
ger en direkt misstanke på en cervixcancer. Det finns dock en risk att cellprovet
visar sig vara negativt, därför tas alltid biopsi från cervix och portio i samband
med en sådan misstanke. För att bättre kunna se förändringarna kan också ett
speciellt mikroskop användas som kallas kolposkop (Weström 2005).
Vid maligna tumörer får även andra undersökningar genomgås som
datortomografi och magnetröntgen. De kan visa om det finns tecken på metastaser
(a a).
Behandling
Vid förstadiet till cervixcancer är behandlingen skonsam och kan utföras med
flera olika metoder. De lättare cellförändringarna, CIN I, bränns oftast bort eller
fryser bort. Vid CIN II-III använder man sig av konisering, vilket innebär ett
enkelt, mikroskopiskt ingrepp där en konformad bit av portio och cervix tas bort.
Vid detta ingrepp krävs endast lokalbedövning eller en kort narkos (Weström
2005).
Har cellförändring utvecklats till cervixcancer ser behandlingen annorlunda ut. Då
behandlas den med kirurgi, strålbehandling eller cytostatika. För att få bästa
resultat kan dessa behandlingar kombineras. För att bestämma vilken av
behandlingarna som är mest lämplig, genomgår patienten en gynekologisk
undersökning under narkos eller ryggbedövning. Den behandling som sedan
rekommenderas beror på vilken stadieindelning patientens cancer är i (a a).
Kirurgisk behandling
Kirurgi görs om cancern är begränsad till cervix, antingen görs det direkt eller i
samband med strålbehandlingen. Vid kirurgi görs en hysterektomi, varav det finns
tre olika stora ingrepp. Vid enkel hysterektomi avlägsnar man livmodern men
behåller ovarier och portio. Total hysterektomi innebär även bortagning av portio.
Vid radikal hysterektomi tas lymfkörtlar och närliggande vävnad bort
(Hysterektomi 2002).
Vid en mindre tumör kan det ibland räcka med en lättare operation, vilket kan
vara till fördel för de yngre kvinnor som fortfarande har önskan om att skaffa
barn. Operationen, som kallas trachelektomi, innebär att nästan hela cervix tas
bort. En cerklage, vilket liknar en tråd, sätts in för att hålla ihop den förkortade
cervix för att underlätta vid graviditet (Sjukvårdsrådgivningen 2008b).
Strålbehandling
Strålbehandling kan ges som enda behandling men kan också kombineras med
kirurgi eller cytostatika. Den används först då cancern nått stadium II-IV.
Antingen ges brachybehandling, som är ett strålinlägg i slidan, eller
strålbehandling mot bäckenet (Sjukvårdsrådgivningen 2008b). Strålningstiden och
mängden bestäms utifrån patientens tillstånd, cancerns omfattning och eventuella
strålkomplikationer sedan tidigare (Weström 2005).
Cytostatikabehandling
Cytostatika enbart kan inte ta bort cervixcancer, utan används endast hos kvinnor
som är gravida eller vid mycket avancerad cancer (Weström 2005).
Konsekvenser av behandling
Att drabbas av cervixcancer och genomgå behandling kan innebära stora
förändringar i livet. Vilka de blir beror på vilken behandling som krävs men en
stor del av det är också beroende av hur gammal den drabbade är och hur
allmäntillståndet är för övrigt t.ex. om det finns andra sjukdomar samtidigt
(Weström 2005).
Enligt Greimel m fl (2008) som studerade livskvalitén och den sexuella
funktionen efter behandling av cervixcancer hos 121 kvinnor. Den kvantitativa
studien visade att patienter som behandlats med kirurgi och strålbehandling
upplevde en sämre livskvalité och mer sena biverkningar än de som bara
genomgick kirurgi eller kirurgi och cytostatika. Biverkningarna visade sig som
täta trängningar, urinläckage och känslan av trång vagina.
Strålbehandling påverkar slemhinnorna i stor utsträckning. Vaginan måste läka ut
vilket leder till ärrbildning. För att motverka att slidan växer ihop vid
läkningsprocessen rekommenderas en vaginaldilatator (Cervixcancer och
cervixdysplasi 2000).
Vid behandling med total eller radikal hysterektomi försvinner möjligheten att bli
gravid. För de kvinnor som inte hunnit skaffa barn kan det vara en mycket svår
och allvarlig effekt av behandlingen och innebära en stor sorg (a a).
Vid trachelektomi finns det risk att drabbas av dysmenorré, dysparenui och
cervixstenos. Carter m fl (2008) genomförde intervjuer med 30 kvinnor som
genomgått trachelektomi. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna hade stor
rädsla för intimitet och samlagssmärtor, vilket var en följd av biverkningarna.
Nästan tre fjärdedelar av kvinnorna drabbades av cervixstenos. Drygt en tredjedel
av dem fick så svår cervixstenos att de var tvungna att genomgå ett operativt
ingrepp; dilation. Ca en tredjedel fick en mild form av cervixstenos, som inte
krävde någon operation.
Sexualitet efter behandling
Kirurgisk behandling
Efter en hysterektomi är det stor risk att kvinnan drabbas av dålig självkänsla och
får en negativ självbild. Det är lätt att känna sig oattraktiv och uppleva en saknad
av det bortopererade organet. Att möjligheten att få barn saknas kan i sig göra att
sexlusten kvävs, dock kan det också vara åt andra hållet. För kvinnor i lite äldre
åldrar, kan sexlusten öka då oron för oönskade graviditet försvinner (Weström
2005).
Kirurgisk behandling kan orsaka mindre blodtillförsel vilket resulterar i minskad
lubrikation, det kan även uppstå vid hysterektomi och orsakas då av nedsatt
östrogenproduktion. Lubrikation innebär att slidan blir mjuk och hal av slidsekret.
Östrogen är den största faktorn till att detta symtom uppstår, så trots sexuell
upphetsning kan det vid låga östrogenhalter bli svårt att genomföra ett samlag
(Cervixcancer och cervixdysplasi 2000).
För de kvinnor som drabbas innan klimakteriet och förlorar sina ovarier innebär
det stora hormonella förändringar och de kan få klimakteriebesvär före menopaus.
Klimakteriet innebär inte bara svettningar och vallningar, utan resulterar ofta i
nedsatt sexuell aktivitet. Lusten minskar till stor del pga psykologiska känslor.
Kvinnan kan känna sig gammal, oattraktiv, otillräcklig och även
humörsvängningar och irritation kan förekomma. Det faktum att ha hamnat i
klimakteriet för tidigt i livet är en extra stor belastning på psyket. Fysiologiskt blir
slemhinnorna atrofiska och det kan bli problem att genomföra ett samlag då den är
torr, skör och vaginan har sämre elasticitet. Det kan också ge minskad känslighet
på klitoris (Weström 2005).
Dysparenui (smärta vid samlag) kan uppstå när övre delen av vaginan tagits bort.
Denna blir då kortare men operationen kan även orsaka ärrbildning och
sammanväxningar. Det är lätt att det blir lite blödningar vid samlag, vilket i sin tur
leder till rädsla för både mannen och kvinnan att samlaget vållar skada (a a).
Blås- och tarmfunktionerna påverkas i många fall. Trängningar och inkontinens är
vanliga problem, men även smärta pga sammanväxningar mellan närliggande
organ. Detta gör att många kvinnor har svårt att slappna av i sexuella relationer då
de är rädda för att behöva gå på toaletten hela tiden, eller att det kan ske en olycka
(a a).
Strålbehandling
Konsekvenserna vid strålbehandling är oftast samma som vid kirurgi, dysparenui,
blödningar och minskad sexuell lust. Strålningen påverkar också hudområdet runt
omkring underlivet, i vissa fall tappar patienten ofta sitt könshår, får
pigmentrubbningar och bristningar (Sorbe 2000).
Urinvägsinfektion kan lätt uppstå efter samlag hos vissa av dessa kvinnor. Detta
medför att dem hellre avstår från sex. Det föreligger en stor rädsla för att cancern
är kvarliggande hos de patienter som bara genomgått strålbehandling, vilket också
är hämmande för sexualiteten (a a).
Cytostatikabehandling
Kroppen påverkas mycket vid cytostatikabehandlingar. Förändringar så som
hårförlust, hudförändringar, doft- och smakförändringar, illamående och
kräkningarna är vanliga biverkningar som drabbar dessa patienter. Det påverkar
lätt den sexuella lusten, dock ökas ofta behovet av närhet (Sorbe 2000).
Cytostatika leder ofta till torrhet, irritation, smärtor, herpesinfektioner och
svampinfektioner i underlivet, men även också här till urinvägsinfektion, vilket
ger en mindre sexuell lust (a a).
Förebyggande
Cellförändringar på cervix kommer ofta av ett virus, humant papillom virus
(HPV). HPV finns i 20 typer men det är främst 16 och 18 som orsakar dysplasi
(Nationalencykopedin 2009). Viruset kan ge symtom som kondylom och läker i
de flesta fall ut av sig själv (Vårdguiden 2009b).
Idag finns det två sorters vaccin som skyddar mot HPV. Vaccineringen ska helst
ske före samlagsdebuten för att det ska ge bästa effekt och försäkra att smitta inte
förekommit. Dock ska regelbundna cellprovskontroller genomgås, då vaccinet är
relativt nytt och inte skyddar mot alla virusformer (Sjukvårdsrådgivningen
2008a).
Alla kvinnor i Sverige mellan 23 till 50 år bjuds in var tredje år till gynekologisk
cellprovskontroll där ett litet prov tas från cervix portio. Detta görs för att
upptäcka dysplasi i så tidigt stadium som möjligt, då förändringar lätt kan
behandlas innan cancer har utvecklats. Eftersom utvecklingen från tidiga
förstadier till fullt utvecklad cancer oftast tar många år finns det goda möjligheter
att hinna upptäcka förstadierna (Sjukvårdsrådgivningen 2008a).
Sjuksköterskan
Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor belyser att
hennes arbete är att uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse och
lidande. Detta ska lindras genom adekvata åtgärder. Patientens friskfaktorer ska
tillvaratas. Sjuksköterskan ska ha förmåga att kommunicera och informera
patienter, vara lyhörd och även uppmärksamma dem som inte uttalar direkt
informationsbehov (SOSFS 2005).
En litteratur studie gjord för att hitta de sexuella hälsobehoven hos kvinnor med
gynekologisk cancer, visade att vårdpersonal måste kunna ta upp psykosociala
problem som är relaterade till patientens diagnos och behandling. Genom att ge
patienterna och deras närstående information kan det hjälpa dem att öka deras
förståelse, minska på osäkerheten och öka möjligheten att ta hand om sig själva
(Stilos m fl, 2008). Detta medför att kvinnan lättare kan hantera det känslomässiga
tillstånd som hon befinner sig i (Gamel m fl, 2000).
Eftersom cervixcancer berör sexualiteten i stor utsträckning, vilket i många
sammanhang anses som en privat fråga, är det viktigt att den vårdande
sjuksköterskan är så pass familjär att hon kan leda in samtalet på detta ämne
(Gamel m fl, 2000). Hon ska sedan följa upp patienten under behandlingen och
hur hennes livskvalité påverkas (Stilos m fl, 2008).
En kvantitativ studie gjord av Mårtensson m fl (2008) sammanfördes 90 par som
bestod av en sjuksköterska och en cancerpatient ihop. Resultatet uppvisade att
sjuksköterskorna med högre utbildning tog större ansvar tidigt i
vårdnadsprocessen och var i högre utsträckning i samförstånd med patienten. Det
visades även att om sjuksköterskan bedömde att sin patient hade dålig livskvalité
var det tio gånger högre sannolikhet att hon överskattade patientens
känslomässiga stress .
Coping
En direkt översättning av coping är bemästring eller hantering, som har två
betydelser. Det kan betyda hur människan löser ett problem eller sin tro på sig
själv att klara av problemet. Bemästringen är högst individuellt och ser olika ut
hos oss alla (Ekman 2005). Vid varje stimuli som en människa utsätts för bedömer
hon det som antingen irrelevant, neutralt eller hotfullt. Utifrån den bedömningen
som påverkas av var persons känsla av sammanhang använder individen sig av
coping (Klang Söderkvist 2008).
Coping avser de strategier människor använder sig av för att hantera olika
händelser i livet. Det kan handla om kroniska stimuli, som är händelser den
enskilda individen är oförmögen att göra något åt, eller livshändelser som att
drabbas av sjukdom eller bli gravid, men även helt vanliga vardagsproblem.
Copingstrategier används alltid i samband med medvetna problem och påverkas
av personlighet, kognitiva aspekter och situationsbundna faktorer.
Copingstrategier delas in i tre kategorier (Svedberg 2007).
Den första kategorin är problemfokuserade strategier. Vilket innebär att man
försöker hantera traumat genom att söka socialt stöd och leta information och bli
informerad. Men även att lägga upp en plan att följa eller helt enkelt acceptera
läget och göra det bästa av situationen. Detta är det bästa sättet att hantera
problemet, då det framkallar mindre obehag och istället mer positiva känslor (a a).
Den andra inriktningen är emotionsfokuserade strategier. Genom att bli arg, hitta
syndabockar, ta på sig skuld, försöka gottgöra, tynga sig med självförakt och
uppgivenhet eller bara ge upp är exempel på emotionsfokuserade sätt att hantera
problem (a a).
Den sista strategin innebär undvikande coping. Det hanteras så som ordet
uttrycker, att undvika problemet. Genom att stoppa huvudet i sanden, förneka eller
hålla sig totalt sysselsatt för att slippa hantera situationen. Det är då lätt att hänge
sig åt mat, spel, droger, alkohol eller isolering (a a).
Både emotionsfokuserad och undvikande copingstrategier har förmåga att öka
obehaget och göra det svårare att frigöra sig från problemet (Svedberg 2007).
Det finns även så kallad aktiv och passiv coping. Den aktiva copingen är knuten
till positiv responsförväntning och utvecklas ofta av personer som lättare hanterar
påfrestande situationer. De använder sig ofta av problemfokuserade coping.
Således finns risken att individer med en negativ responsförväntning leder till
passiv coping. En negativ inställning kan medföra beteende som är skadliga för
hälsan. Individer med passiv coping använder sig ofta av emotionsfokuserad och
undvikande coping, vilket nämnts som en anledning till ökad alkoholkonsumtion,
inaktivering och isolering (Ekman 2005).
Känsla av sammanhang
Känslan av sammanhang är något varje individ har i livet och är ett begrepp som
kommer ifrån den salutogena teorin, utvecklad av Aaron Antonovsky. Den
salutogena teorin betyder hälsans ursprung och fokuserar på vilka friskfaktorer
som påverkan människan. Känslan av sammanhang, kan övergripande sägas vara
varje individs förmåga att hantera påfrestande situationer. Det är en uppfattning
om hur livet ter sig begripligt, hanterbart och meningsfullt (Klang Söderkvist
2008).
Begriplighet står för det kognitiva där ytterligheter, så som kaos respektive
ordning, ställs mot varandra. Hanterbarheten innebär förmågan och de resurser
som finns att tillgå för att hantera olika situationer. Den tredje, meningsfullhet,
representerar alla känslor och motivation som är inblandade vid hanteringar.
Dessa komponenter går in i varandra och upplevs oftast i lika grad och samtidigt
(a a).
Beroende på större eller mindre känsla av sammanhang hanteras situationer olika
framgångrikt. Faktorer som familje-, jobb- eller ekonomisksituation gör att
personer bemästrar konflikter på olika sätt. Mindre känsla av sammanhang i livet
tros leda till mindre lyckad hantering av påfrestande situationer och därmed till
sämre hälsa och livskvalité (a a).
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sexualitet och kvinnlighet
påverkas hos kvinnor som behandlats för cervixcancer, samt de copingstrategier
kvinnorna använder sig av.
METOD
För att undersöka om det fanns tillräckligt med relevanta artiklar för att besvara
syftet gjordes en pilotsökning (Willman 2006). Påverkan på sexualiteten var ett
ämne som framkom när pilotsökningen gjordes. Det fanns fler nyligen
publicerade artiklar angående sexualiteten än artiklar som enbart behandlade
copingstrategier, så frågeställningar angående påverkan på kvinnlighet/sexualitet
lades till för att bredda vårt syfte. Fokus i litteraturstudien kom således att riktas
lika mycket på kvinnornas sexualitet som på copingstrategier.
Litteratursökning
Planeringen för sökningen har gjorts enligt Willman m fl (2006). Det första är att
identifierar tillgängliga resurser. Författarnas språkliga begränsning gjorde att
endast engelsk- och skandinaviskt skrivna artiklar användes. Endast kostnadsfria
artiklar skulle brukas pga. en begränsad ekonomi. För att utvidga sökningen
angående copingstrategier togs det hjälp av skolans bibliotekarie.
Det andra steget i sökningen var att identifiera relevanta källor. Databaserna
PubMed och CINAHL användes för att söka material till litteraturstudien.
PubMed är en medicinsk- och omvårdnadssökmotor, och CINAHL fokuserar på
artiklar som enbart innehåller omvårdnad. Dessa databaser ansågs vara de som
bäst kunde svara på syftet och frågeställningarna. Sökning gjordes genom
databaserna och genom manuell sökning dvs. med hjälp av att titta i artiklarnas
referenslistor.
Tredje steget var att avgränsa forskningsproblemet och detta gjordes genom att
endast använda artiklar som undersökte kvinnor som haft invasiv cancer och
genomgått behandling för denna. Första tanken var att enbart använda artiklar där
kvinnorna var i fertil ålder men på grund av ett begränsat antal träffar utvidgades
sökningen till alla åldrar. Författarna valde att inte ta med artiklar som handlade
om förebyggande behandling mot cervixcancer, HPV, dysplasi, vaccinering eller
screening, valdes bort då detta inte ingick i syftet. Artiklarna fick max vara tio år
gamla.
Fjärde steget bestod i att utveckla en sökväg för varje söksystem. Före sökningen
valdes sökord för att ge ett begränsat antal träffar. I PubMed användes särskilda
MeSH-termer (se tabell 3). Termerna som matchade studiens syfte var ”uterine
cervical neoplasms” ”Adaption, psychological” ”psychology” ”sexuality”
”behavior, behavior mechanism”, ”coping strategies” och ”hysterectomy”. Dessa
kombinerades med hjälpordet ”AND” i olika sammanställningar för att få en så
heltäckande sökning som möjligt. I CINAHL användes fritext och möjligheten att
böja ord och att experimentera var större här, dock gav detta ett större antal träffar
vilket resulterade i mer sållning (se tabell 2). Valet att begränsa sökningar med
”full text” och ”abstract” gjordes enbart då det vid sökningarna kom så pass
många artiklar som inte var kostnadsfria eller saknade abstract. Begränsningarna
med ett tidsspann gjordes när för många äldre studier uppkom vid sökningen. I en
av sökningarna i PubMed gjordes specifikt en smal årtalssökning då en sökväg till
en artikel som tagits från en av de använda artiklarnas referenslista ville hittas.
Databassökning
Första steget i databassökningarna var att studera rubrikerna. Kriterier på titlar var
att de skulle passa in på studiens syfte, vid vissa sökningar uppkom flera träffar
där titlarna ju längre ner i sökningen blev mindre relevanta. Det valdes då att sluta
läsa titlar. Abstractet lästes och granskades om relevant titel avsågs. Främst
granskades syftet och resultatet. Ansågs det användbart och innehöll det
kriterierna, som är skrivna ovan i tredje steget, granskades hela artikeln. Valet av
att kvalitetsgranska och använda artikeln gjordes utifrån om författarparet förstod
innehållet, resultaten var tydliga och välbeskrivna och om det fanns ett strategiskt
urval och ett begränsat bortfall.
Tabell 2. Databassökning CINAHL
Databas
Sökord
Begränsningar
Träffar
Lästa titlar
Granskade
abstract
Granskande
artiklar
Kvalitetsbedö
mda artiklar
Använda
artiklar
CINAHL
”Cervix
neoplasms”
”Coping”
“Cervix
neoplasms”
“coping”
“sex”
“cervix
neoplasm”
“coping”
“sex”
“cervical
cancer”
“coping”
“sexuality”
“cervical
cancer”
“psycholog
ical”
“Cervical
cancer”
Coping
strategies”
”free full text”
”abstract”
23
23
7
2
1
1
8
8
4
1
1
0
12
12
5
3
1
1
335
50
14
3
1
0
“Full text”
“abstract”
“2000-2009”
354
60
10
0
0
0
“full text”
“abstract”
“referens
avalible” “9509”
“full text”
“abstract”
“reference
available” “9509”
39
39
5
2
1
1
72
50
12
2
0
0
46
40
10
1
1
1
CINAHL
CINAHL
CINAHL
CINAHL
CINAHL
CINAHL
CINAHL
“cervical
cancer”
“sexuality”
“nurse and
patient”
“coping
strategies”
“cervix”
Tabell 3. Databassökning PubMed.
Databas
MeSH-term
Begränsningar
Träffar
PUBMED
“uterine
cervical
neoplasms”
“behaviour,
behaviour
mechanism”
“uterine
cervical
neoplasms”
“behaviour,
behaviour
mechanism”
“sexuality”
“psychologi
cal
adaption”
“hysterecto
my”
“uterine
cervical
neoplasms”
“adaptation,
psychologic
al”
“Quality of
life”
“uterine
cervical
neoplasms”
“psychology
” “uterine
cervical
neoplasms”
”Uterine
cervical
neoplasms”
”Hysterecto
my”
“Free full text”
“abstract”
“Free full text”
“abstract”
PUBMED
PUBMED
PUBMED
PUBMED
PUBMED
PUBMED
”free full text”
”abstract”
”2002-2004”
406
Lästa
titlar
100
Lästa
abstract
10
Granskade
artiklar
2
Kvalitetsbedömda
artiklar
0
Använda
artiklar
0
10
10
1
1
0
0
89
50
12
3
1
0
68
30
11
5
2
1
168
40
8
2
1
1
25
25
10
1
1
1
23
23
1
1
1
1
Kvalitetsgranskning
Artiklar valdes ut tillsammans utifrån inkluderingskriterier och för att sedan läsas
och granskas noggrant på varsitt håll, metodtriangulering (Granskär & Höglund
2008). Artiklarna granskades en i taget för att kunna välja ut relevant fakta,
därefter diskuterades varje artikel gemensamt. De artiklar som valts ut för att
användas kvalitetsbedömdes. Kvalitetsgranskningen gjordes med utgångspunkt
från Willman m fl (2006) formulär för kvantitativa och kvalitativa artiklar.
Modifiering gjordes utifrån Willman m fl (2006) rekommendationer. I formuläret
som använts för att bedöma de kvantitativa studierna gjordes en modifiering
genom att utesluta blindningen, då omedveten behandling inte var lämpligt i detta
fall. Ingen modifiering gjordes på det kvalitativa kvalitetsformuläret, då det inte
ansågs behövas. Vid granskning av kvantitativa artiklar utgick författarna från att
först kontrollera vilket resultat som kommit fram, om det är tillförlitligt och kan
det vara till hjälp i den kliniska verksamheten. När det gällde kvalitativa artiklar
lades fokuset mer på hur studien gått till, så som syfte, metod, urval och hur väl
beskriven studien var (Willman m fl 2006).
Sju artiklar av åtta ansågs vara av hög kvalité och på grund av att urvalsförandet
inte var tydligt beskrivet bedömdes en artikel som medelgod. Författarna valde
trots det att ta med den, då innehållet ansågs svara mot syftet och frågeställningar.
Tre artiklar saknade ett etiskt resonemang, men valdes ändå ut då goda resultat
redovisades.
Resultatanalys
De åtta artiklar som valdes ut granskades ännu en gång efter
kvalitetsbedömningen. Med hjälp av överstrykningspennor, anteckningar och
sammanfattningar av varje artikel, gav det en sammanställning av artiklarnas
resultat. Detta var till stor hjälp när likheter och skillnader skulle sammanställas.
Artiklarnas resultat lästes åter igen, denna gång tillsammans och
sammanfattningsvis framkom fyra teman: copingstrategier, påverkan på
sexualiteten, påverkan på kvinnligheten och patientens behov av information och
stöd. Data sorterades in i de fyra olika teman som användes för att presentera
resultatet. Många av artiklarna gav svar på mer än ett av tema, därför gjordes små
anteckningar i sidan av artikeln för att få en lättare överblick över vad som
tillhörde vilket teman. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes i
granskningen. De presenteras med citat från kvalitativa studier och signifikanta
värden från kvantitativa studier (Granskär & Höglund 2008).
RESULTAT
Resultatet bygger på åtta artiklar som visas i matrisen (se bilaga 1). De presenteras
utifrån de fyra olika teman som beskrivs ovan.
Påverkan på sexualiteten
Kvinnor som behandlats för cervixcancer har visats i större utsträckning lida av
minskat sexuellt intresse, större sexuella hinder och mindre sexuelltillfredställelse,
Detta visades i kvantitativa studien gjord av Donovan m fl (2006). Där jämfördes
behandlade 50 cervixcancerbehandlade kvinnor med en kontrollgrupp på 50
kvinnor angående deras sexualitet. Samma resultat visades hos Wenzel m fl
(2005), som använde sig av likadan metod med lika många informanter i sin
studie, där deras syfte gällde att hitta faktorer som kunde påverka livskvalitén
några år efter cervixcancer. En annan kvantitativ studie gällande 173 kvinnor som
genomgått hysterektomi och påverkan på deras sexuella funktion, rapporterade
minskad samlagsfrekvens efter operation. Två år efter behandling med radikal
hysterektomi hade kvinnorna brist på sexuellt intresse och problem med minskad
lubrikation (Jensen m fl, 2004). De som genomgått radikal hysterektomi riskerade
större sexuell dysfunktion än de som genom gått en enkel, dock påverkades inte
den sexuella tillfredställelsen. Strålbehandlade patienter lider av större sexuell
dysfunktion, minskat intresse och mindre tillfredställelse än de som enbart
behandlats med kirurgi. Detta berodde på de vaginala förändringarna (Donovan m
fl, 2006). I samband med de problemen och kvinnans ångest att försöka behålla ett
hälsosamt sexliv var det påfrestande på hennes libido. Detta uppkom i Burns m fl
(2007) kvalitativa studie där 13 kvinnor intervjuades angående sexualiteten några
år efter cervixcancerbehandling.
Olika cervixcancer behandlingar kan orsaka sena biverkningar. Dessa uppkom
tidigast efter 6 månader, men kunde visa sig 5-10 år efter operationen.
Biverkningarna innefattade ofta blås- och tarmproblem, dysparenui och torrhet i
underlivet (Burns m fl, 2007). Detta resultat sågs även i Clemmens m fl (2008)
kvalitativa studie med 19 kvinnor som var långtidsöverlevare av cervixcancer, där
syftet var att studera livskvalitén. Minskad vaginal storlek rapporterades
förekomma främst efter strålbehandling, vilket kunde ge samlagsproblematik och
orgasmsvårigheter (Jensen m fl, 2004). Blås- och tarmproblematik påverkade
patienternas vardag, vissa rapporterade att det medförde handikapp och de var
tvungna att drastiskt ändra sitt levnadsätt. Majoriteten av kvinnor i Burns m
fl(2007) och Clemmens m fl(2008) studier drabbades av inkontinens både av urin
och feces. Dessa fysiska problem hade stor inverkan på kvinnorna, då de hela
tiden kände sig beroende av närheten till en toalett. Långsiktigt ledde detta även
till att libidon minskade samt känslan av att vara mindre attraktiv. Behovet av att
hela tiden gå på toaletten medförde i sveda i underlivet, som i sin tur gjorde det
svårt att vara intim med sin partner. Akyüz m fl(2008) påvisade i sin kvalitativa
studie med 38 informanter om upplevelser i samband med gynekologiskcancer att
dessa biverkningar/problem långsiktigt påverkade relationen negativt. Detta sågs
även i studien av Burns m fl (2007).
Kvinnorna var rädda för att cancern skulle komma tillbaka vid sexuell intimitet,
att det skulle göra ont eller börja blöda (Akyüz m fl, 2008; Burns m fl, 2007).
Männen i sin tur var ofta rädda för att skada sin partner (Akyüz m fl, 2008).
Spänningar i relationen, både allmänt och sexuellt, var en vanlig konsekvens som
uppstod vid minskad intimitet. De män som levde med kvinnor med cervixcancer
hade mindre intresse av sex och intimitet, än de män vars kvinnor inte led av
gynekologisk sjukdom (Jensen m fl, 2004).
En upptäckt som framkom var att de kvinnor utan partner påverkades i samma
utsträckning som de med partner, då deras tankar rörde sig kring framtida
relationer (Burns m fl, 2007).
Påverkan på kvinnligheten
En kvalitativ studie gjord av Seibäck m fl (2006) intervjuade 9 danska kvinnor
angående deras liv och syn på hälsa efter färdigbehandlad cervixcancer. De
rapporterade ingen förlorad känsla av sin kvinnlighet trots förlust av livmodern.
Omgivningen reagerade och trodde att kvinnorna skulle uppleva en starkare
känsla av förlorad kvinnlighet, men även de som inte hunnit få barn, trots önskan,
uppfattade inte förlusten som ett hot. De menade att fertilitet inte går hand i hand
med begränsad sexualitet. Dock visade Akyüz m fl (2008) att kvinnor från Turkiet
utan, men med önskan om, barn kände en stor förlust av sin kvinnlighet. Wenzel
m fl (2005) undersökte kvinnor från USA som behandlats för cervixcancer, dessa
led av mer oro gällande infertilitet. De rapporterade sorg över att inte kunna bära
ett barn, tabun över att inte kunna prata om infertilitet och frustation över att inte
kunna bli gravid och få barn. Oron över att inte kunna få barn var associerat med
en låg livskvalité.
Kroppsbilden ändras ofta efter cancerbehandlingar. Kvinnor menade att
viktuppgången var den värsta faktorn till att de kände sig oattraktiva. Negativ
kroppsbild var relaterat till lägre sexuellt intresse, vilket i många fall ledde till
sexuell dysfunktion (Burns m fl, 2007; Donovan m fl, 2006). En av kvinnorna i
Burns m fl (2007) studie berättade:
”…That´ is one of the worst things really. I have to wear baggy
clothes because of the fat I´ve put on and I just can´t get rid of it
(s 368).
I Seibäcks m fl (2006) studie visades att de som hade en stark och positiv bild av
sin kropp före sjukdomen, påverkades mindre efter behandling.
Copingstrategier
Kvinnor med erfarenhet av underlivssjukdom sedan tidigare tog emot beskedet
lättare än de som tidigare varit fullt friska (Seibäck m fl, 2006). Rädsla var en
vanlig reaktion vid besked av diagnosen, både hos kvinnan och hennes partner
(Akyüz m fl, 2008). Kvinnan var rädd för att såra och göra sin anhöriga oroliga
(Akyüz m fl, 2008; Seibäck m fl, 2006), medan mannen var mer rädd för att mista
sin fru (Akyüz fl, 2008).
Aktiv coping
Framgångsrik rehabilitering var en individuell process och starkt förknippad med
olika personliga resurserna som kvinnorna besatt, så som vilja, livsmod,
självständighet och omsorg över sin egen kropp. Dessa resurser visades sig hos de
som lättare hanterade sin sjukdom (Seibäck m fl, 2006). De kvinnorna som
engagerade sig och hade god följsamhet i behandling och rehabilitering, som ville
vara aktiva hade större möjlighet att tillfriskna snabbare och med bättre resultat.
Kvinnorna menade att man skulle lita på sina erfarenheter och känslor. Betoning
av ett starkt nätverk, så som familj, vänner, barn och kollegor var också en
tillgång vid rehabiliteringen. De använde sina anhöriga för att klara av sjukdomen
och de hårda tiderna (Akyüz m fl, 2008; Seibäck m fl, 2006; Wenzel m fl, 2005).
Många kvinnor valde att ta avstånd från de personer som tog kraft och gav dålig
energi, och i stället använda sig av träning, meditation och informationssökning
för att lättare kunna hantera sjukdomen. Glädje och humor rapporterades också
som en viktig del i copingen (Clemmens m fl, 2008). Majoriteten visade, trots
biverkningar, en ny uppskattning till livet (Akyüz m fl, 2008; Clemmens m fl,
2008).
I de två kvalitativa studierna av Clemmens m fl (2008) och Seibäck m fl (2006)
påvisade att ändrad syn på livet också visades sig som ändrad kroppskännedom.
Kvinnorna blev mer medvetna om sin kropp och lärde sig uppskatta den för vad
den var. Synen på familjen ändrades också, man uppskattade sina nära mycket
mer. En del kvinnor menade på att varför ska det krävas en sjukdom för att inse
och nöja sig med det man har.
Starkt fysisk och mental status var associerat med mindre cancerrelaterad stress,
problemfokuserad coping, bättre socialt support, bättre välbefinnande, bättre
sexuell funktion och mindre oroligheter kring fertilitet (Wenzel m fl, 2005).
Passiv coping
En del kvinnor hanterade sjukdomen med att dra sig undan och höll allt inom sig
själv (Clemmens m fl, 2008). Kvinnor som använde undvikande coping, så som
förnekelse och missbruk av olika slag, var oftast de med sämre social support och
större stress relaterat till cancern än de med starkt stöd (Wenzel m fl, 2005). En
del valde att visa upp en fasad på sitt arbete för att inte bli behandlade annorlunda
affärsmässigt eller för att det inte skulle påverkan ekonomin (Seibäck m fl, 2006).
Kvinnor som upplevde mer stress i samband med sin sjukdom var yngre. Stressen
var ofta relaterad till sin infertilitet (Wenzel m fl, 2005). Vissa kände att efter
cervixcancern var livet ett stort motstånd och hade svårt att släppa sjukdomen.
Dock visades att av kvinnorna med negativ inställning till livet led av många och
svåra sena biverkningar, samt att deras liv hade blivit väldigt begränsat. I samband
med dessa effekter led de av depression och ansåg sig ha en dålig livskvalité
(Clemmens m fl, 2008).
”For altså det var mig selv – jeg skulle selv igennem det”
(s 17, Seibäck m fl, 2006).
Trots stort och stöttade nätverk var det lätt att känna sig ensam samt att inte kunna
dela sin tankar. För vissa kvinnor fann de då stöd på sjukhuset där de kunde prata
med andra patienter. Det var lättare att hitta förståelse hos kvinnor med samma
sjukdom (Seibäck m fl, 2006). För andra var sjukhusmiljön och samtal med andra
patienter bara ännu en bekräftelse på att de var sjuka, det var svårt att se de riktigt
sjuka patienterna för att det kunde förstöra hoppet om att bli frisk. Detta framkom
i en kvalitativ studie gjord av Ekwall m fl, (2003). Studien undersökte 14 kvinnor
med gynekologisk cancer, vilka ansåg vara att interaktion i samband med
vårdpersonalen är viktig. Wenzel m fl (2005) visade att majoriteten hade önskat
en supportgrupp att kunna diskutera med under behandlingen och mer än hälften
hade velat erbjudas en grupp att diskutera sin sjukdom och psykosociala tankar
med.
Patientens behov av information & stöd
Flera studier kunde påvisa att sjukvårdspersonal (läkare och sjuksköterskor)
spelade en stor roll i patientens liv under sjukdomen. Tillförlitligheten låg hos
personalen och patienterna ansåg att de var just personalen som hade kunskapen.
Vid bra kontakt med läkare var det många patienter som kände större lugn och
trygghet (Clemmens m fl, 2008; Ekwall m fl, 2003; Seibäck m fl, 2006).
Bristande information angående sena biverkningar, effekter av behandling och hur
det negativt påverkade deras dagliga liv, var något som visades i många artiklar.
Många kände sig oförbredda och oförmögna att hantera problemen och menade
att det hade kunnat ändras med hjälp av stöd och information från personalen sida
(Akyüz m fl, 2008; Burns m fl, 2007; Clemmens m fl, 2008; Donovan m fl, 2006;
Ekwall m fl, 2003; Jensen m fl, 2004; Seibäck m fl, 2006; Wenzel m fl, 2005).
Kvinnorna tyckte biverkningarna hade varit lättare att hantera om dem hade haft
vetskap om problemen innan behandlingen (Burns m fl, 2007). Det påvisades
också att informationen angående de sexuella konsekvenserna av behandlingarna
inte var tillräcklig, eller uteblev helt. Hade någon i personalen försäkrat om att det
var inte var någon fara att ha samlag efter behandlingen, hade många kvinnor känt
sig mer lugna och mindre oro angående sex (Burns m fl, 2007; Ekwall m fl,
2003).
Patienter i Ekwalls m fl (2003) studie efterfrågade att personalen skulle ta initiativ
till att prata om sexualiteten. De behövde bara ett litet klartecken att det var
acceptabelt att våga prata om det, för många kvinnor kändes det som att sex var
lite av ett förbjudet ämne. Det behövdes inte vara från läkarens sida, utan kunde
också vara sjuksköterskan. Burns m fl (2007) resultat påvisade vikten av
tidspunkten när information gavs och den miljö som den utspelade sig i spelade
stor roll. Det fanns en stress runt omkring vid samtalen och patienterna vågade
inte riktigt öppna sig. Många hade önskat en mer lugn miljö.
Patienter som fått rådgivning och information hanterade sin rehabilitering och sin
sjukdom bättre än de utan (Seibäck m fl, 2006; Wenzel m fl, 2005). I
rehabiliteringsprocessen anses sjuksköterskan var en stödpelare, som ska ge
patienten styrka och vilja i rehabiliteringen. Sjuksköterskorna ska hjälpa
kvinnorna dra fram deras personliga resurser och följa upp dem med tiden
(Seibäck m fl, 2006).
Ett klart mönster visade att sjuksköterskor underskattade patienternas coping och
överskattade deras känslomässiga stress. Personalen ansåg depression och ångest
vanligare hos patienterna än vad de själva gjorde. Det framkom att
sjukvårdspersonal underskattar patienternas förmåga att hantera deras sjukdom.
Patienterna ansåg sig ofta starkare och med mer positiv attityd än vad personalen
gjord. Patienter ansåg att sambandet mellan optimal vård, god kommunikation och
öppenheten om sexualitet och kroppsbild, var essentiellt för att sjukvårdsvistelse
skulle vara så god som möjligt (Ekwall m fl, 2003).
I två studier uppgav patienterna vikten av att de behandlades individuellt av
personalen och att de kan se att alla har olika förutsättningar och personligheter.
En god kommunikation mellan patient och personal var centralt, som gjorde att de
lättare kunde lära känna varandra. Detta gav kvinnor större självkänsla och
lugnade, så att de kunde få prata av sig och få svar på sina frågor, vilket ledde till
bättre livskvalité (Clemmens m fl, 2008; Ekwall m fl, 2003).
Diskussion
Diskussionen presenteras utifrån metoddiskussion och resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Studien har utgått till största del från Granskär & Höglund (2008), där det
behandlas hur en litteraturstudie går till väga. Det har varit till stor hjälp i arbetet
och gett kunskap om vad som skall behandlas var.
Sökningen började med att leta olika sökord och MeSH-termer som kunde
användas. Nyckelord från artiklar som hittades gav tips på nya sökord och gjorde
att sökningen kunde specificera och smalnas av så att artiklarna blev mer
relevanta för litteraturstudiens syfte. I studien användes både kvalitativa och
kvantitativa artiklar, då båda ansågs kunna svara på frågeställningarna.
Valet som gjordes var att söka i databaserna CINAHL och PubMed. Det berodde
dels på att det är vedertagna databaser för forskning inom medicin och
omvårdnad, dels för att författarna hade varit i kontakt och var bekant med dem
sedan tidigare. Efter många olika sökningar uppkom samma artiklar och
sökningen bedömdes som uttömd. Referenslistor från artiklar som redan valts ut
att användas i resultatet, studerades då för att få tips på relevanta artiklar. Det
fanns dock problem, eftersom många av de artiklarna inte fanns tillgängligt i hel
text. Detta gjorde att det tyvärr kändes som om en del goda artiklar gick förlorade
och anses vara en svaghet för litteraturstudiens resultat.
Slutresultatet hamnade på åtta artiklar, varav fem är kvalitativa och tre är
kvantitativa. Antal artiklar som använts ser författarna som en svaghet. Valet
gjordes att stoppa vid nio då tillslut samma träffar uppstod, trots olika mixer av
sökningar och på grund av tidsbrist. Underskattning om hur tidskrävande sökning
och bearbetningsmomentet var gjordes vid planeringen och risken finns då att
artiklar gick förlorade. Med fler artiklar tros resultatet blivit starkare och mer
djupgående. En svaghet kan ha varit att fackspråket plus engelskan ibland gjorde
det svårt att förstå artiklar och deras resultat. Vid översättning till svenska kan
olika språknyanser försvinna. Dock kan en av författarna flytande danska, vilket
gav oss en fördel då alla skandinaviska artiklar kunde tydas väl. Något som
reflekterades över var objektiviteten vid resultattolkning. Risken för feltolkning
finns alltid i bakhuvudet vid granskning. Författarna eftersträvade att ha ett
objektivt förhållningsätt, men en granskning är alltid subjektiv och det ska därför
tas i beaktning.
Tankar kring de teman som utsågs var att vissa resultat tycktes passa in under
flera olika teman. Resultaten överlappade varandra, speciellt i de områden som
behandlande sexualiteten och kvinnligheten. Dock hade många artiklar
ungefärliga eller liknade resultat, vilket sågs styrka resultatet.
En av de kvalitativa artiklarna är gjord i Turkiet. Första tanken var att det var för
långt bort och med en annan syn och kultur än den som finns här i Skandinavien.
Om giltigheten skulle påverkas övervägdes och diskuterades. Vid fortsatt sökning
hittades artiklar som behandlade olika länder: Danmark, Sverige och USA. Det
ansågs då intressant att se om sexualiteten och coping skiljde sig åt i olika kulturer
och sågs i stället som en styrka i resultatet. Angående åldern på kvinnorna i
artiklarna var första idén att använda enbart kvinnor i barnafödande ålder, men
relativt snabbt insågs det att spannet var alldels för snävt. Valet att inte använda
några åldersbegränsningar gjordes därför.
Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Willman (2006). Att granska artikeln var
även ett sätt för fattarparet att få mer fördjupning. Modifiering gjorde endast på
det kvantitativa kvalitetsformuläret. Det bedömdes att Willmans (2006)
kvalitetsgranskning för kvalitativa artiklar är relativt övergripande så att någon
ändring inte behövdes göras för denna litteraturstudies syfte.
En del av artiklarna var skrivna utifrån onkologsjuksköterskans arbetsområde.
Detta diskuterades med handledaren om dessa kunde godtas. Svaret var ja. För det
första för att artiklar som enbart behandlade allmänsjuksköterskan var svåra att
hitta och för det andra träffar allmänsjuksköterskan på cancerpatienterna överallt.
Resultatdiskussion
Diskussionen resoneras utifrån samma uppbyggnad som resultatet. Många likheter
har förekommit i alla de artiklar som lästs, och de fyra rubrikerna som valts att
använda kompletterar varandra.
Påverkan på sexualiteten
Flera studier kunde påvisa att sexualiteten påverkades hos kvinnor som behandlats
för cervixcancer, både pga fysiska besvär men även pga minskad sexuell lust.
Strålning var den behandling som påverkade denna i störst utsträckning (Donovan
m fl, 2006), detta hade att göra med de förändringarna på slemhinnan som
uppkom efter radioterapin. Ärrbildningen gjorde att vaginan blev trängre, vilket
ledde till att dysparenui var vanligt förekommande (Cervixcancer &
cervixdysplasi 2000). De fysiska problemen är välkända där biverkingar och
komplikationer efter såväl kirurgi och strålbehandling är dokumenterade.
Biverkningarna gjorde att kvinnorna blev rädda och tog avstånd från att ha
samlag. Blödningar, från sår och ärrbildning efter behandling (Weström 2005),
och kvinnans rädsla påverkade även partnern i stor utsträckning, vilket resulterade
i att mannen drog sig undan. Hennes minskade känsla av att vara attraktiv gjorde
att åtrån minskade i relationen. I längden påverkade detta relationen negativt
(Jensen m fl, 2004). Kontexten av det hela blev en ond cirkel.
Något intressant var att mannen visades sig bli lika påverkad av kvinnans sjukdom
som kvinnan (Akyüz m fl, 2008). Man är två i en relation och påverkas otroligt
mycket av varandra, men tyvärr verkar partnern komma i skymundan inom
vården. Sjuksköterskan får inte glömma detta. Genom att ge mannen information
och öka förståelsen om situationen kan han i sin tur stödja sin fru/flickvän i större
utsträckning och på detta sätt minska osäkerheten (Stilos m fl, 2008).
Problem att få orgasm var ett fenomen efter radikal hysterektomi (Jensen m fl,
2004). De vaginala förändringarna var en av faktorerna till detta och på grund av
den minskade blodtillförseln (Cervixcancer och cervixdysplasi 2000). Man kan
ana att även psykologiska faktorer kan ligga bakom detta problem. Många av
kvinnorna kände sig spända och rädda för samlag postoperativt och spänningar
gör att det är svårare att uppnå orgasm. Unga kvinnor kan få påverkan på
sexlusten i och med sin nytillkomna infertilitet (Cervixcancer och cervixdysplasi
2000) och där med få svårare att få orgasm.
Sena biverkningarna var något som ofta förekom i artiklarna medan detta problem
inte belystes i särskilt stor utsträckning i litteraturen som användes i bakgrunden.
Detta kan bero på att påverkan av biverkningarna var värre och mer svårhanterade
än vad som beskrevs i litteraturen. Weström (2005) tog bara kort upp
problematiken med blås- och tarmfunktionerna, så som trängningar och
inkontinens, men det framkom i en del artiklar att kvinnorna var mycket
besvärade av dessa problem (Burns m fl, 2007; Clemmens m fl, 2008; Jensen m
fl, 2004). Många kvinnor fick begränsningar i sin vardag och kunde inte göra
saker som de önskade, detta kunde i sin tur få psykologiska konsekvenser och ge
ett mindre socialt nätverk (Clemmens m fl, 2008). Det antyddes i vissa artiklar
(Burns m fl, 2007; Clemmens m fl, 2008; Donovan m fl, 2006; Jensen m fl, 2004;
Wenzel m fl, 2005) att många tyckte det var jobbigare med konsekvenserna av
behandlingen än själva sjukdomen.
Påverkan på kvinnligheten
Det framkom tydligt att vilken kultur informanten kom ifrån, hade betydelse för
hur sjukdomen tacklades. Kvinnorna i stuiden från Turkiet som har en stor, central
roll i familjen ansåg det mycket jobbigare att förlora livmodern (Akyüz m fl,
2008) än tex kvinnor från Danmark (Seibäck m fl, 2006). Även kvinnorna i
studien från USA, där att skaffa stor familj är av stor betydelse, menade att inte få
barn var ett misslyckande mot sin kvinnliga roll (Wenzel m fl, 2005). De danska
kvinnorna i Seibäcks m fl (2006) studie hanterade däremot infertilitet med mer
problemfokuserade copingstrategier, dvs. att i stort sett försöka göra det bästa av
situation (Svedberg 2007). De ansåg att kvinnligheten inte påverkades av
infertiliteten. Det kan bero på att i Norden är det mer accepterat att inte skaffa
barn eller att leva utan partner. Där är kvinnorna mer jämställda med männen.
Kulturen i Turkiet, som författarna uppfattar det, bygger mer på att få barn och
skaffa en stor familj som kan försörja en när man blir gammal.
Sämre livskvalité rapporterades av de kvinnor som var infertila (Akyüz m fl,
2008; Wenzel m fl, 2005). De som ansåg sig ha låg livskvalité hade en lägre
känsla av sammanhang än de som hade högre livskvalité (Klang Söderkvist 2008).
För många kvinnor är barn och familj av betydelse för livets meningsfullhet.
Reproduktion är en del av vår instinkt, människan har en drivkraft att föröka sig
och föra sina gener vidare. I kombination med detta är samhället samtidigt baserat
på att det ska vara självklart att föda barn. Kvinnor är i stort sett uppfostrade för
att bli mamma senare i livet, redan i barndomen får flickor dockor att leka med
och att leka ”mamma, pappa, barn” är en självklarhet för många flickor. Förlorar
hon förmågan att skaffa en egen familj och har en cancerdiagnos i ryggsäcken och
kanske i samband med det bär på dåliga personliga resurser, så som förnekelse,
skuldbeläggning och uppgivenhet, kan det påverka livskvalitén negativt.
Två av studierna visade att kroppsbilden var något som ändrades hos kvinnorna.
Efter olika behandlingar förändrades deras kroppar, vilket många tyckte minska
deras självkänsla (Burns m fl, 2007; Donovan m fl, 2006). Det verkar som om det
är av stor vikt att vid en svår sjukdom ha kvar sitt yttre. Det visades i studien av
Seibäck m fl (2006) att kvinnor inte alltid vill visa sin omvärld att man är sjuk.
Kvinnorna ville inte få den stämpeln eller bli behandlad annorlunda. Detta antyder
att en förändrad kropp efter sjukdom oftast kan ge en negativ bild. Ändringar som
inte går att råda över kan vara svårt att hantera, och känslan av att känna sig
obekväm är svår.
Copingstrategier
Efter analysen av de olika artiklarna som ingick i litteraturstudien visades inga
specifika copingstrategier. Författarna tydde de olika resurserna och hanteringarna
som kom i upp i resultatet utifrån Svedbergs (2007) beskrivning av de olika
copingstrategierna.
Det framkom ett tydligt samband kan ses mellan kvinnor som var aktiva i sin
rehabilitering och tillfrisknade snabbt och deras sätt att använda Svedbergs (2007)
begrepp: problemfokuserad coping. Kvinnorna la vikt på att prata med andra
människor och söka socialt stöd och leta kunskap. Samtal med andra sjuka
kvinnor och stödgrupper var till stor hjälp för att bearbeta och hitta gemenskap
med andra (Seibäck m fl, 2006; Wenzel m fl, 2005). Utnyttjande av inneboende
styrkor och resurser gav resultat, både fysiskt och psykiskt. Träning och
meditation var aktiviteter som positivt påverkade både mentalt och kroppsligt
(Clemmens m fl, 2008). Författarna anser att träning kan vara bra på många plan.
Att få en stund för sig själv, rensa tankar, serotoninutsöndringen ökar och det är
bara några av fördelarna som kommer med träning. I Seibäcks m fl (2006) studie
framkom att många av kvinnorna hade en hög känsla av sammanhang: de hade
styrkan från sina familjer och ett stöttande nätverk. Detta ledde till att de
hanterade sjudomen bättre genom att acceptera läget och göra det bästa av
situationen.
Starkt psykisk status och mental stabilitet visades ha samband med hög känsla av
sammanhang och problemfokuserad coping (Wenzel m fl 2005). I studien av
Clemmens m fl (2008) fanns en grupp kvinnor som såg sin sjukdom utifrån att det
gav en ny mening med livet. Det kan ses som att de hade en högre känsla av
sammanhang än de kvinnor som menade att sjukdomen bara ledde till ännu mer
problem och besvärligheter i livet. Dessa bemästrade istället sjukdomen med
emotionsfokuserad coping: tyngde sig själv med förakt och uppgivenhet, de hade
helt enkelt gett upp och isolerat sig.
Undvikande coping var den strategin som hanterades i minst utsträckning. Ett
fåtal kvinnor i Clemmens (2008) studie försökte stoppa huvudet i sanden och hade
svårt att prata med människor i samma situation. Att inte vilja acceptera
situationen kan försena rehabiliteringen, såg å andra sidan i Seibäck m fl (2006)
studie. Accepteras inte situationen kan det vara svårare att ta emot hjälp och stöd
från omgivningen. Familjen och stödet runt omkring är av stor betydelse, så det
kan vara så att de kvinnor som väljer att inte acceptera sin sjukdom har ett sämre
nätverk. Då de kvinnor som använde sig av problemfokuserad coping och hade
vilja att bli frisk, hade gott stöd från anhöriga (Seibäck m fl, 2006). Stödgrupper
önskades av många kvinnor i Wenzels m fl (2005) studie, och utifrån reslutat av
andra studier kan man antyda att kvinnor som tyckte att stöd och familj var av stor
betydelse hade ansett att fler supportgrupper hade varit bra. En anledning till detta
kan vara att de kvinnor som har lättare att öppna sig, har det naturligt hemifrån att
vilja prata. Kvinnor utan stöd från familj har lärt sig att ta hand om sig själv och
hålla tankar och känslor inom sig.
Kvinnorna rapporterade att första tanken var hur familjen skulle ta beskedet, och
att de anhöriga skulle bli så oroliga (Akyüz m fl, 2008; Seibäck m fl, 2006).
Denna hantering kan kopplas med emotionsfokuserad coping, genom att
kvinnorna tog på sig skuld i och med att de fått cervixcancer (Svedberg 2007).
Detta kan möjligen ses som en typisk kvinnlig egenskap. Många kvinnor tänker i
första hand på andra än sig själv.
Patientens behov av information & stöd
I åtta av de nio artiklarna framkom det att informationen angående sena
biverkningar och/eller påverkan på sexualiteten var otillräcklig (Akyüz m fl,
2008; Burns m fl, 2007; Clemmens m fl, 2008; Donovan m fl, 2006; Ekwall m fl,
2003; Jensen m fl, 2004; Seibäck m fl, 2006; Wenzel m fl, 2005). Enligt
kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2005) ska hon vara lyhörd
och ta upp information även om patienten inte uttalar specifik önskan om det.
Många kvinnor ansåg att det hade underlättat och räckt om personalen bara tagit
upp ämnet så att det inte blev tabubelagt (Ekwall m fl, 2003). Som nämnts i
bakgrunden ska sjuksköterskan följa upp sin patient efter behandling hur denna
påverkas i sin livskvalitét (Stilos m fl, 2008). Genom ett uppföljningssamtal kan
det vara lättare att enkelt ta upp ämnen som sex och inkontinens. Då avsätts även
tid till patienten att ta upp funderingar. Vilket Burns m fl (2008) påpekade, att
vikten av en lugn miljö var essentiell då det kändes lättare och mer naturligt att ta
upp privata ämnen. Eftersom informationen angående problem var så pass
begränsad, tycktes det jobbigare att hantera följderna. Kvinnorna trodde att mer
stöd från sjuksköterskan sida hade gjort att det hade känts lättare och mer
acceptabelt (Burns m fl, 2008; Ekwall m fl, 2003).
Flera studier hävdade att sjukvårdspersonalen måste veta att de är, och att vad de
säger är av stor betydelse för patienterna och de närstående (Clemmens m fl,
2008; Ekwall m fl, 2003; Seibäck m fl, 2006). Något så basalt som att bekräfta att
det var tillåtet att ha samlag postoperativt hade underlättat för många kvinnor
(Burns m fl, 2007; Ekwall m fl, 2003). Därför måste vi, som framtida
sjuksköterskor, vara noga med information. Det kan vara bättre att säga en sak två
gånger än inte alls.
Seibäcks m fl (2006) studie visade att rehabilitering visades gå snabbare och
lättare med stöd och rådgivning. Detta kan kanske gå hand i hand med att
sjuksköterskorna har för lite kunskap och utbildning när det gäller kommunikation
och att tolka signaler. På grund av det påverkas patienternas tillfrisknande. Det
visade sig att de sjuksköterskor som var vidareutbildade hade mer kunskap och
handlade i mer samförstånd med sina patienter (Mårtensson m fl, 2008). Det
uppskattades från både patientens och familjens sida. Det kan tolkas som att ju
mer kunskap sjuksköterskan erhåller, ju lättare kan sexualitetsproblem och sena
biverkningar tas upp.
SLUTSATS
Med tanke på alla de biverkningar som kan uppkomma efter en
cervixcancerbehandling måste sjuksköterskan lära sig att ta upp tabubelagda
ämnen. Sexualitet är en naturlig del av människan och ska inte vara något genant.
Detta är något som vi som blivande sjuksköterskor verkligen ska ha i beaktande
för framtida möten med patienter.
Rehabilitering efter behandling var individuell, men det är vårt jobb att hjälpa och
stärka patientens personliga resurser, få henne att inse vilken kraft hon har i sig
själv. Där måste vårdpersonalen också ha partner och familj i åtanke, då de är en
av de största resurserna som patienter har.
Vidare forskning kan vara angående vilken information sjuksköterskor ska ge och
hur hon ska framföra den till sina patienter för bästa resultat.
REFERENSER
Akyüz, A m fl (2008) Living with gynecologic cancer: experience of women and
their partners. Journal of Nursing Scholarship, 40(3), 241-247.
Almås, H (2002) Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB.
Bjålie, J G m fl (2007) Människokroppen Fysiologi och anatomi. Stockholm:
Liber AB.
Burns, M m fl (2007) Assessing the impact of late treatment effects in cervical
cancer: an exploratory study of women´s sexuality. European
Journal of Cancer Care, 16, 364-372.
Carter, J m fl (2008) Radical trachelectomy for cervical cancer: Postoperative
physical and emotional adjustment concerns. Gynecologic
Oncology, 111, 151-157.
Cervixcancer och cervixdysplasi (2000) Onkologisk Centrum Västra Regionen.
Clemmens, A.D m fl (2008) Cervial cancer: Patterns of long-term survival.
Oncology Nursing Forum, 35(6), 897-903.
Donovan, A K m fl (2006) Sexual health in women treated for cervical cancer:
Characteristics and correlates. Gynecologic Oncology, 104, 428-434.
Ekman, R & Arnetz, B (2005) Stress. Stockholm: Liber AB.
Ekwall, E m fl (2003) Important aspects of health care for women with
gynecologic cancer. Oncology Nursing Forum, 30(2), 313-319.
Gamel, C m fl (2000) Informational needs about the effects of gynaecological
cancer on sexuality: a review of literature. Journal of Clinical
Nursing, 9, 678-688.
Greimel, R E m fl (2008) Quality of life and sexual functioning after cervical
cancer treatment: a long-term follow-up study. Psycho-Oncology,
18, 476-482.
Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (2008) Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Hysterektomi (2002) Akademiska sjukhuset Uppsala.
Jensen, T m fl (2004) Early-stage cervical carcinoma, radical hysterectomy, and
sexual function. American Cancer Society, 100(1), 97-106.
Klang Söderkvist, B (2008) Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Mårtensson, G m fl (2008) Do nurses and cancer patients agree on cancer
patients´coping resources, emotional distress and quality of life?
European Journal of Cancer Care, 17, 350-360.
Nationalencyklopedin (2009) Papillomvirus >www.ne.se< 2009-09-30
Polit F. D, Beck T. C (2006) Essentials of nursing research: methods, appraisal
and utilization. Philadelphia : Lippincott Williams & Wilkins.
Seibäck, L m fl (2006) Rehabilitering efter operation for livmoderhalskräft.
Oplevelse af liv og helbred. Vård i norden, 4, 14-19.
Sjukvårdsrådgivningen (2008a) Gynekologisk cellprovtagning >Error!
Hyperlink reference not valid.
2008-09-25
Sjukvårdsrådgivningen (2005) Könsorgan och fortplantning >Error! Hyperlink
reference not valid.
2005-11-01
Sjukvårdsrådgivningen (2008b) Livmoderhalscancer >www.1177.se< 2008-09-25
Sorbe, B & Frankendel, B (2000) Gynekologisk onkologi. Lund: Studentlitteratur.
SOSFS 2005:5 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stilos, K m fl (2008) Addressing the sexual health needs of patients
with gynecologic cancers. Clinical Journal of Oncology Nursing,
12(3), 457-462.
Svedberg, L (2007) Gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Weström , L (2005) Obstretik och gynekologi: Klinik och vård. Lund:
Studentlitteratur.
Wenzel, L m fl (2005) Quality of life in long-term cervical cancer survivors.
Gynecologic Oncology 97, 310-317.
Willman A, Stoltz P (2006) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Vårdguiden (2009a) Cellförändring i livmoderhalsen >www.vardguiden.se<
2009-09-25.
Vårdguiden (2009b) HPV >www.vardguiden.se< 2009-09-25.
BILGAOR
Bilaga 1: Matris
Bilaga 1
Matris
Titel/författare
Syfte
Metod
Resultat
Bortfall
Kommentarer
Kvalitetsbedömning
Living with
cynecologic
cancer:
Experience of
women and their
partners/Akyüz a
m fl, 2008,
Turkiet.
Beskriva
upplevelserna
kring
gynekologisk
cancer bland
turkiska kvinnor
& deras partners.
Kvalitativ.
Deskriptiv
fenomenologisk.
N=38 (Varav 19
kvinnor och 12
partners)
Två par vägrade. Tre var
änkor. Fyra par ville ej
delta.
Intressant med
påverkan på
partners. Minus att
den är från
Turkiet, stor
skillnad kulturellt.
Medel.
Assessing the
impact of late
treatment effects
in cervical cancer:
an exploratory
study of women´s
sexuality/ Burns
M m fl, 2007,
United Kingdom.
Undersöka
kvinnors
sexuallitet 2-3 år
efter
behandlingar av
cervixcancer.
Kvalitativ.
Deskriptiv
fenomenologi.
N=13.
Partners
påverkas i
nästan lika hög
grad som
kvinnor, både
fysisk och
psykiskt.
Sjukdom &
behandling
påverkar båda:
familjen, dagligt
liv, coping, leva
med sjukdom,
upplevelser
m.m.
Resultat visar ett
tydligt samband
mellan de
kroppsliga
effekterna från
behandlingen
och sexualiteten.
Och vikten av
information om
de sena
biverkningarna.
15 avböjde att medverka.
Lättförstålig. Gav
tydligt svar på
vilka de sena
biverkningarna är
och hur de
påverkar.
Hög.
Cervical cancer:
Patterns of longterm survival/
Clemmens A.D m
fl, 2008, USA.
Undersöka
livskvalitén hos
kvinnor som
långtids
överlevare av
cervixcancer och
hur de anpassat
sig.
Sexual health in
women treated for
cervical cancer:
Characteristics
and correlates/
Donovan A. K,
2006, USA.
Hitta skillnader i
sexuell hälsa
bland kvinnor
som har haft
cervixcancer och
kvinnor som inte
har haft i relation
till demografi,
klinisk, fysisk
och psykosociala
faktorer.
Undersöka vad
kvinnor med
gynekologisk
cancer ansåg var
viktigt I samband
med
Important aspects
of health care for
women with
gynecologic
cancer/ Ekwall E
m fl, 2003,
Kvalitativ med
Tre olika sorters
semistrukturerade mönster
intervjuer. N=19. framkom: De
kvinnor som
gick vidare, de
som ansåg sig
fått en ny chans
i livet och de
som fortfarande
kämpade med
biverkningar.
Kvantitativ med
Kvinnor som
kontrollgrupp.
haft
N=100
cervixcancer
hade signifikant
lägre sexuellt
intresse, större
sexuell
dysfunktion och
lägre sexuell.
tillfredställelse.
Kvalitativ. N=14.
19 av 208 blev utvalda
utifrån
inkluderingskriterier.
Gav direkta svar
på våra
frågeställningar.
Informationsrik
med tydliga
resultat.
Hög.
55 informanter pga ingen
sexuell partner, hade
längre än 5 år sedan
behandling, fått återfall av
cancer, hade varken fått
kirurgisk- eller
strålbehandling.
61 svarade ej på
frågeformuläret.
Bra artikel
forskningsmässigt.
Enkel, lättförstålig
dock med givet
resultat.
Hög.
Viktig info ang
hur patienten vill
blir vårdad och bli
informerad av
vårdpersonal.
Hög.
Tre
3 avböjde att medverka.
huvudsakliga
teman kom fram
som var centrala
för vårdkvalitén:
Optimal vård,
Sverige.
interaktionen
med sjukvården.
Early-stage
cervical
carcinoma, radical
hysterectomy and
sexual function/
Jensen T. P, 2004,
Danmark.
Studera hur
Kvantitativa.
radikal
Longitudinell.
hysterektomi
N=173.
påverkar
patientens
sexuella funktion.
Rehabilitering
efter operation for
livmoderhalskräft:
Oplevelse af liv
og hälsa/ Seibäck,
L m fl, 2006,
Danmark.
Undersöka ur
färdigbehandlade
kvinnors eget
perspektiv på
deras liv och
hälsa efter
operation.
Kvalitativ.
Fenomeologisk
Hermenutisk.
Intervjubaserad.
N=9
bra
kommunikation
och självbild
och sexualitet.
Negativ
påverkar på
kvinnornas
sexuella intresse
och minskad
vaginal
lubrikation.
Radikal
hysterektomi
påverkar både
på kort- och
långsikt.
Kvinnor som
anser sig vara
rehabiliterade
var självsäkra
och aktiva i
processen. De
har personliga
resurser och ett
bra nätverk.
Sjuksköterskan
måste utveckla
hälsofrämjande
10 informanter pga fysisk- Svår att
eller psykiskhandikapp,
kvalitetsbedöma.
talade ej danska eller
emigration. 36 st pga
metastasspridning och
strålningsterapibenägenhet.
5 av 178 svarade ej på
frågeformuläret.
Hög.
En kvinna blev exkluderad
pga plötsliga ändringar i
sin livssituation.
Hög.
Bra djupgående,
fick en verklig
inblick i deras
situation.
Noggrann.
strategier.
Quality of life in
long-term cervical
cancer survivors/
Wenzel L, 2005,
USA.
Beskriva
livskvalitén hos
kvinnor i
barnafödande
ålder som
diagnostiserats 510 år tidigare.
Identifiera olika
faktorer som kan
påverka.
Kvantitativ.
Deskriptiv
tvärsnittsstudie
med
kontrollgrupp.
N=101 (varav 50
i kontrollgrupp).
De med god
livskvalité
hanterade
sjukdomen
bättre och
rapporterade
större socialt
nätverk, bättre
sexuell
tillfredställe och
mindre
cancerstress.
191 kunde ej bli
kontaktade eller var
olämpliga för studien.
Svår engelska. Bra
resultat gällande
coping strategier.
Hög.