Arbete mot rasism i skolan Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Källor och mer informa;on • Arneback (2012) Med kräkningen som må/stock • Arneback (2013) Bemötande av främlingsfientlighet i gymnasieskolan • Jämte (2012) An<rasism i skolan (SOU 2012:74) • Jämte (2013) An<rasismens många ansikten • Arneback & Jämte (2015) Rasism och an;rasism i skolan (i Kontroversiella frågor: Om kunskap och poli<k i samhällsundervisningen) Skolans utmaningar… 1) Interna -­‐ aM de åsikter och strukturer som existerar i samhället, och den debaM som rasar, också kommer ;ll prak;skt och idémässigt uMryck i skolan – i klassrummen, på skolgården, i personalrummet etc. 2) Externa -­‐ t.ex. i form av aM högerextrema grupper sökt ;llträde ;ll skolor för aM mobilisera stöd, men också i form av aM elever självmant organiserat motstånd mot rasism som utmanat skolans roll och uppdrag. Fokus • Skolan aniras;skta uppdrag som utgångspunkt • Hur kommer rasism ;ll uMryck på olika säM i skolan? • Vilka utmaningar kan dyka upp i arbetet mot rasism? • Hur kan skolan arbeta an;rasis;skt? Skolans an;rasis;ska uppdrag Herr talman! Det senaste året har människor runt om i Sverige ställt sig upp mot rasismen, för alla människors lika värde. Det är genom många människors engagemang som vi kan hindra aM an;demokra;ska idéer får fo^äste i vårt land eller i våra folkvalda församlingar. An;semi;sm, an;ziganism, islamofobi och afrofobi ska inte ha någon plats i Sverige. (…) Grund-­‐ och gymnasieskolor ska i siM värdegrundsarbete motverka rasism. EM na;onellt kunskaps-­‐ och resurscentrum för forskning om rasism inräMas. Regeringen kommer aM sprida de lyckade modeller som finns för aM minska rekryteringen av människor ;ll rasis;ska organisa;oner. -­‐ Stefan Löfven (Regeringsförklaringen 2014) “En Inneboende an+rasis+sk hållning” • Verksamma inom skolan ska agera an;rasis;skt genom aM ak;vt ta ställning och motverka rasism genom aM främja lika räcgheter och möjlighet samt vidta förebyggande, förhindrande, utredande och åtgärdande insatser. • Verksamma inom skolan ska verka för aM förmedla, gestalta och förankra normer och värderingar som ligger i linje med grundläggande an;rasis;ska ideal ;ll eleverna. MålsäMningen är aM få eleverna aM både lära sig om, förstå, ;llämpa och leva eeer dessa ideal. Problemen med rasism i svensk skola ”Rasism, främlingsfientlighet och intolerans är eM allvarligt och komplext problem på många gymnasieskolor i Sverige. Trots skolans tydliga uppdrag, och allt arbete som u^örts för aM motverka rasism de senaste decennierna, fortsäMer rasism och främlingsfientlighet – i flera olika former och på olika nivåer – aM kasta skuggor över skolans verksamhet. Översikten visar både på en historisk kon;nuitet och på aM problemen med rasism, främlingsfientlighet och intolerans på många skolor är utbredda, genomgripande och får allvarliga konsekvenser för de drabbade.” (Jämte, SOU:2012:74) Idébaserad förståelse av rasism • Historiskt har rasism tenderat att definieras som en idé,
föreställning eller ideologi baserad på antagandet om
biologiska raser existens och olika värde.
• ”En sann Rasist är en person som tycker att vissa
människor är av en lägre ’ras’ och därför mindre värda, som
hatar ’invandrare’ och/eller som är allmänt fördomsfull mot
människor från andra länder” (Schmauch, 2006)
• I skolan har man ofta identifierat och arbetat mot rasismens
mest explicita uttryck – något som tydligast kommer till
uttryck bland individer och grupper som drivs av och agerar
efter en rasistisk ideologi.
Actyder bland unga • ”Sverige bör ta emot färre invandrare” (kring 40%) • ”Invandrare gör aM broMsligheten ökar” (43 %) • ”Invandrare bör anpassa sig ;ll det svenska säMet aM klä sig” (23 %) • ”Invandrare bör sträva eeer aM leva som svenskar när det gäller kulturella seder” (38 %) • ”Jag skulle har svårt aM flyMa ;ll eM annat område där det bor många invandrare” (kring 45%) • ”Invandrare ger eM ;llskoM ;ll Sveriges befolkning och kultur” (ca 25% tar avstånd) • En majoritet av de ;llfrågade instämmer i påståendet aM ”det finns många rasister i Sverige”. Andel som instämmer helt eller delvis i påståendena, dvs markerat värdet 4 eller 5 på en 5-­‐gradig skala, bland ungdomar 16-­‐29 år. Källa: Ungdomsstyrelsen (2007) Ins;tu;onell och strukturell rasism Även skolan som ins;tu;on kan bidra ;ll aM forma och uppräMhålla eM sorterings-­‐ och utestängningssystem där människor ges olika inflytande, makt, status, privilegier och möjligheter beroende på individens ;llhörighet ;ll olika etniska grupper. Till exempel: • OräMvis och ojämlik behandling av elever. • Monokulturell rekrytering av lärare . • Tystnad och bor^örklarande av rasism och eM ”icke-­‐agerande” från lärare och skolledning. • Läromedel och lärares återskapande av rasis;ska föreställningar och fördomar. • Skolans assimilatoriska funk;on. Framlyeande av “svenskhet” som norm -­‐ för aM passa in på många skolor bör man vara ”vit, svensk, heterosexuell, sekulärt kristen och hävda aM det finns naturliga skillnader mellan kvinnor och män”. Personer med utländsk bakgrund konstrueras som de “avvikande” -­‐ eM “Vi” och “Dem” (se t.ex. Skolverket, 2009; SOU 2005:56; SOU 2006:79). •
Actyder bland lärare 11 procent höll helt eller delvis med om aM utomeuropeiska invandrare ska återvända ;ll sina hemländer • 16 procent höll helt eller delvis med om aM invandrare och flyk;ngar kommer ;ll Sverige för aM utnyMja det svenska välfärdssystemet • 27 procent höll helt eller delvis med om aM ”Islam är eM hot mot västerlandets sociala och kulturella landvinningar” • 41 procent aM vissa kulturer är ”så olika den svenska aM människor från dessa kulturer knappast kan anpassa sig ;ll det svenska samhället”. • Nästan häleen av lärarna tog helt eller delvis avstånd från påståendet aM Sverige bör ha en mer liberal invandrings-­‐ och flyk;ngpoli;k. (Ds 1998:35) Några exempel på utmaningar i arbetet mot rasism Vad är problemet? Frågan om vad som ska motverkas och varför bör komma före hur, vem eller när? Men; vad är egentligen rasism och hur kommer det ;ll uMryck? -­‐ Begränsade kunskaper om rasism -­‐ Otydliga/Svårtolkade styrdokument -­‐ “Spre;g” lärarkår -­‐ Bristande kartläggningar av problembilden -­‐ Ovilja aM definiera problem som rasism Hur ska problemet lösas? -­‐ Reak;vt arbete och “blix;nsatser” -­‐ Arbetet riskerar aM “drunkna” i all^ör generella ansatser -­‐ Svårigheter och osäkerhet inför aM ta diskussionen Varför ska problemen lösas? -­‐ Utvecklandet av argument och mo;v aM agera mot rasism Sex sä; a; arbeta mot rasism i skolan -­‐ Hur arbetar skolor för aM bemöta rasism? (främjande, förebyggande och åtgärdande) -­‐ Vilken syn på rasism finns i dessa arbetssäM? (vem eller vad är rasis;skt och hur kan det åtgärdas?) 1. Förmedlande handlingar: kunskap och värden Vanligt förekommande, elever och personal i fokus OM DETTA MÅ NI BERÄTTA VÄRDERINGS-­‐
ÖVNINGAR FÖRELÄSNINGAR Rasism uppstår genom okunskap och/eller oönskad uppfostran/socialisa;on Skolans uppgiS: AM utmana rasism genom kunskaps-­‐ och värdeförmedling 2. Demokra+ska handlingar: diskussion och inflytande Vanligt förekommande, elever i fokus Rasism uppstår i isolerade och an;demokra;ska miljöer Skolans uppgift: att låta olika synsätt mötas och prövas
mot varandra, ge inflytande och skapa delaktighet
3. Rela+onella handlingar: omsorg, respekt och solidaritet Vanligt förekommande, elever i fokus Rasism uppstår genom en negativ självförståelse/självbild
Skolans uppgift: att bry sig om eleverna, visa respekt, och
skapa en positiv gemenskap.
4. Normkri+ska handlingar Ovanligt förekommande Strukturer i fokus 1. Synliggöra normer och privilegier Vad ses som normalt/onormalt, önskvärt/icke önskvärt ex. vithetsnorm, bristperspek;v, etnocentrism 2. Utmana förtryckande normer och privilegier Normkri;ska övningar, normmedvetenhet och handling. 3. Tvåfaldigt uppdrag: a) Arbeta ;llsammans med eleverna b) Arbeta med oss själva ex kategoriseringar, läromedel, organisa;on Rasism uppstår som ett resultat av en
förtryckande normbildning VI – DOM ANDRA
5. Tystande handlingar Vanligt förekommande, elever i fokus SÅ FÅR MAN INTE SÄGA! Rasism framträder för aM det ges utrymme i skolan Skolans uppgiS: aM se ;ll aM rasism inte kommer ;ll uMryck Tystanden har sin plats men vart går gränsen för yMrandefriheten i skolan? Utifrån dess konsekvens
- För att det kränker någon
Utifrån dess innehåll
- För att det anses rasistiskt i sig
6. Disciplinerande handlingar: varning, avstängning, anmälan Vanligt förekommande, elever i fokus Rasism uppstår för aM det inte finns tydliga konsekvenser Högstadieelever dömda för Hitlerhälsningar Publicerad 2006-­‐06-­‐13, GP ”Tre elever vid YMerbyskolan i Kungälv dömdes igår ;ll dagsböter för hets mot folkgrupp. De hade gjort Hitlerhälsningar och skrikit Sieg heil mot andra elever den 22 februari i år”. Skolans uppgift: Att använda det juridiska regelverk
som finns
Och några andra möjliga ingångar som inte har fåM fäste i likabehandlingsplanerna – frågan är varför? • Kulturmöten/ interkulturell pedagogik/
motverka skolsegregation
• Andra kritiska pedagogiska ingångar t.exraskritiska övningar – ex synliggöra
vithetsnormer.
• ”Talkning back”
En individuell förståelse av rasism dominerar • Förståelsen av rasism tenderar att bli individuell och
idémässigt driven.
• Eleverna blir problembärarna – det är de som bär på
idéerna/attityderna.
• Rasismen är komplex: Rasism tar sig olika uttryck på
olika nivåer. Gå bortom rasism som ett idébaserat,
individualiserat fenomen
• Strukturellt perspektiv: Antirasism som en
angelägenhet för alla
A; anpassa val av handling eSer situa+on • Rektorer och lärare behöver anamma olika former av
antirasistiska handlingar
• Hur bör man t.ex. bemöta ideologiskt övertygade
högerextremister, fördomar och attityder,
utestängande normer, institutionaliserad
diskriminering?
• Kräver olika former av insatser: de presenterade
arbetssätten lämpar sig olika väl mot olika typer av
problemsituationer.
Lärarens an;rasis;ska utmaning… Lärare behöver ha förmågan att upptäcka olika
former av rasism och att kunna navigera bland
olika didaktiska val för att kunna göra skillnad i
enlighet med den inneboende antirasistiska
hållning som är en del av läraruppdraget.
