När strömmen kom till Alingsås

Läs om: Spetsprojekt som sätter Alingsås på världskartan | När strömmen kom till Alingsås | Arbetet för ett
hållbart samhälle | En fantastisk samhällsutveckling | Elmarknaden av idag | Miljövänliga framtidssatsningar
Vi ger människor en ljusare vardag!
2009 är det 100 år sedan dåvarande Alingsås
Stads Elektricitetsverk fick nätkoncession för att
bygga ett elnät i Alingsås stad. Anläggningarna stod
klara att tas i bruk redan 1909, men den landsomfattande storstrejken lamslog det mesta i Sverige det
året, så det var först på våren 1910 som ledningarna
sattes i driftspänning för allra första gången.
Mycket har givetvis hänt sedan elektriciteten
kom till Alingsås för 100 år sedan och det är inte
alldeles lätt att överblicka dess betydelse för människor och verksamheter i Alingsås. Men utan att
förhäva oss själva kan vi ändå konstatera att det är få
bolag förunnat att uppnå den aktningsvärda åldern
av 100 år. Och att det är ännu färre bolag som spelat
en så viktig roll för sin omgivning och för samhällsutvecklingen.
I denna vår jubileumsskrift skall vi
utifrån olika horisonter försöka belysa
vad som hänt under
åren, vad vi arbetar med idag och
vad vi har för tankar
om morgondagen.
Vi har medvetet lagt
fokus på det moderna Alingsås Energi,
men jag tror att både de historieintresserade och
de visionära kommer att hitta en del av speciellt
intresse.
Vår ambition är att vara en konkurrenskraftig och
trygg leverantör av energi- och infrastrukturtjänster, med ett tydligt fokus på helheten för kunden
och speciellt på energieffektiva och klimatsmarta
lösningar. Därför samverkar vi exempelvis intimt
med våra kommunala systerföretag Alingsåshem
och Fabs om exempelvis passivhus och fjärrvärme.
Vi utvecklar också tjänster för individuell energimätning och arbetar långsiktigt för att kunna bygga
egen vindkraft och kraftvärme.
I vårt uppdrag ingår att med verksamheten bidra
till kommunens utveckling genom att generera
affärsmässig samhällsnytta. Därför driver och medverkar vi i ett flertal utvecklingsprojekt för Alingsås. Vi
vill härigenom vara en tongivande aktör som bidrar
till förverkligandet av
kommunens vision
för Alingsås utveckling.
Vår vision och ledstjärna innebär att vi
tänker vara delaktiga
i utvecklingen av det
hållbara samhället.
Vi arbetar långsiktigt
och målmedvetet för
att minska resursförbrukningen i samhället med målet att bidra till att
vända den globala uppvärmningen.
Vi är övertygade om att detta leder till en hållbar utveckling i Alingsås och ger människor en
ljusare vardag.
Vår vision och ledstjärna
innebär att vi tänker vara
delaktiga i utvecklingen av
det hållbara samhället
Alingsås Energi av idag är en kommunägd energikoncern och ingår i Alingsås kommuns koncernbolag AB Alingsås Rådhus. Alingsås Energi Nät AB
är moderbolag för kommunkoncernens samlade
energiverksamhet och vi driver verksamheterna
elhandel (via dotterbolaget Alingsås Energi AB),
elnät, fjärrvärme, stadsnät och tjänster.
Alingsås Energi har en
naturlig roll i arbetet med
att utveckla vårt samhälle
Jag har haft förmånen att sedan 1992 få representera ägaren Alingsås kommun i styrelsen för Alingsås
Energi. Under den tiden har förutsättningarna för
verksamheten förändrats starkt och bolaget har
genomgått stora förändringar. Den enskilt största förändringen är utvecklingen av fjärrvärmeverksamheten där ett antal oljeeldade panncentraler har ersatts
av den miljö- och klimatvänliga panncentralen i
2
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
Att mina medarbetare och jag tycker det är
roligt att arbeta i Alingsås Energi och att vi är
stolta över vår verksamhet gör det hela lättare. Jag
tror också att det är den bästa grunden för att ge
våra kunder en god service.
Sävelund, som eldas med biobränsle och som förser
ett snabbt växande antal kunder med fjärrvärme.
Men även konkurrensutsättningen av elhandeln har
medfört nytänkande och effektiviseringar.
Jag är imponerad av den resa som företaget och dess
medarbetare gjort från gårdagens elverk till dagens
mångsidiga och kundfokuserade energiföretag, där
inriktningen på de lokala kundernas trygga energiförsörjning hela tiden varit ledstjärnan.
Vårt ägardirektiv säger bland annat att ”Alingsås
Energi Nät AB skall vara kommunens aktiva
instrument för att utveckla teknisk infrastruktur
inom energi och datakommunikation”.
Mer om detta och en hel del annat kan ni läsa i
denna vår jubileumsskrift.
Jag önskar er trevlig läsning!
Jan Olofzon
Vd Alingsås Energi
Ett brett fält som för bolaget idag innefattar
elnät, fjärrvärme, stadsnät (bredband) och elhandel
(genom dotterbolaget Alingsås Energi AB).
Energiområdet är spännande och viktigt för oss
alla, såväl medborgare och näringsliv som kommunen som helhet, och Alingsås Energi har en viktig
funktion att fylla. Dels genom att förse kommunen
med nödvändig infrastruktur och konkurrenskraftiga
produkter och tjänster, men i ett vidare perspektiv
också genom att medverka till att utveckla vårt samhälle via en rad utvecklingsprojekt.
Den viktigaste framgångsfaktorn för oss är
dock vår förmåga att attrahera och vårda våra
Medarbetarna på kundtjänst är våra ansikten utåt. Från vänster syns Inga-Lena Ström, administrativ chef, samt Mia Oskarson, Lena Oskarson, Leif Pettersson och Eva-Lis Svensson.
kunder. De genererar våra intäkter och bara om
vi sätter dem i centrum kan vi vara framgångsrika.
Strategiska allianser är också viktiga. Till exempel
samarbetar vi med Göteborg Energi vid upphandlingen av el på elbörsen Nord Pool. Norska
Statkraft äger och driver hetvattenproduktionen
för fjärrvärmen. Härigenom kan vi koncentrera oss
på våra kunder och på att investera i utbyggnad av
infrastrukturen.
Inget av detta skulle vara möjligt utan våra
kunniga och trogna medarbetare. Tack vare deras
engagerade arbete har vi idag en framgångsrik,
stabil och lönsam verksamhet.Vi vet av undersök-
ningar som gjorts att vi har de kanske allra mest
nöjda kunderna i landet i vår bransch.
Så det är med stor tillförsikt vi nu går en delvis
ny framtid till mötes. En framtid präglad av energieffektivisering och minskade energivolymer, där vår
roll kommer att förändras. I framtiden kommer vi i
allt större utsträckning att hjälpa våra kunder att hushålla med energin och spara pengar. Med kompetens,
modern teknologi och genomtänkta helhetslösningar skall vi bibehålla och utveckla vår position.
Vi har också tydliga visioner om nya satsningar på
miljöområdet omfattande vindkraft och kraftvärme.
När Alingsås nu fortsätter att växa har Alingsås
Energi en naturlig roll i
arbetet med att utveckla
det samhälle vi lever och
verkar i. Vår energikoncern har varit ett viktigt
instrument för kommunens samhällsutveckling i
100 år och jag är övertygad om att vi kommer att
vara det även i framtiden.
Gunnar Henriksson
Ordförande Alingsås Energi Nät AB
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
3
Stadens spetsprojekt
ingår i Alingsås Energis ambitioner
Alingsås Energi verkar för samhällsnyttan genom att bygga infrastruktur för el, fjärrvärme och datakommunikation samt i form av koncernbidrag från överskott i verksamheten.
– Vi skall också bidra till att kommunens vision förverkligas och vi vill vara drivande i stadens spetsprojekt
Lights in Alingsås och energieffektiv husförsörjning med förnyelsebart bränsle, säger vd Jan Olofzon.
Det går inte att ta miste på Jan Olofzons engagemang i dessa båda frågor. Så har också han
och hans kollegor på Alingsås Energi i allehanda
sammanhang medverkat till att skapa nätverk och
utveckla olika typer av partnerskap för att driva
projekten framåt.
– Utan tvivel sätter såväl Lights in Alingsås som
passivhustekniken Alingsås på kartan i Sverige och
andra delar av världen, säger Jan med eftertryck
och fortsätter:
– Det senare fallet talar nästan för sig självt när
det handlar om att bidra till utvecklingen av ett
hållbart samhälle.
Inte minst kring passivhustekniken har Alingsås
gjort sig känt för att samverka över gränser.
– Detta måste vi göra även fortsättningsvis,
menar Jan. Med dagens tekniska lösningar är det
svårt att försörja ett väldigt energisnålt hus, det
blir helt enkelt för dyrt i längden. Därför måste
vi tillsammans utveckla tekniken för förnybara
bränslen, värmedistributionen och den teknik som
finns i passivhusen så att de stämmer överens med
varandra.
Även Lights in Alingsås ser Jan som en naturlig
del i strävan att utveckla den hållbara staden.
– Visst är projektet ett bra verktyg och har så
här långt bidragit till att bygga upp varumärket
Alingsås men inom Alingsås Energi vill vi med
hjälp av ljuset skapa trygga, goda och energieffektiva miljöer. Jag ser också ljus som en möjlighet
att binda ihop stadens olika delar med varandra,
till exempel Stadsskogen med de mer centrumnära
delarna.
För Jan och Alingsås Energi är det även en
självklarhet att verka för Lights in Alingsås fortlevnad.
– Gör vi det drar vår stad till sig internationell
kompetens och utbildningar.Vårt varumärke stärks
ytterligare och Alingsås är även fortsättningsvis en
arena för den experimentella ljusutvecklingen i
Europa och stora delar av världen, säger han.
Alingsås Energi vill bidra till att Alingsås kommuns vision förverkligas genom att vara drivande i stadens spetsprojekt, ovan symboliserat av förskolan i Stadsskogen i Alingsås som är
Sveriges första förskola byggd enligt passivhustekniken, och till höger Lights in Alingsås.
4
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
5
Många och långa turer innan
strömmen kom till Alingsås
Läs historien om elektricitetsverkets tillkomst
Frågan om gatubelysning i Alingsås aktualiserades av en tragisk olycka. 1834 snubblade en man i dunklet på Torgbron, föll i den sävliga strömmen i Lillån och drunknade.
Magistraten i staden blev djupt upprörd och ansåg att detta ”kunde inträffa flera
gånger, hvilket vore stridande både emot allmän ordning i städer och den enskilda
månheten om nästans lif och välfärd”. Man beslöt att gatubelysning skulle sättas upp
i staden. Dock icke medelst elektrisk ström, då den bestod av två enskilda gaslyktor
som placerades i anslutning till bron.
Det skulle till många turer än innan Alingsås Stads Elektricitetsverk 1909 fick sin nätkoncession för att bygga ett elnät i staden. En motion till Stadsfullmäktige undertecknad av disponent Victor Hill och tidningsägare Albert Michelsen satte hjulen i rullning.
Men det pågick nog en ganska frejdig debatt
redan innan denna motion framställdes till stadsfullmäktige. Efter händelsen på bron byggdes
gatubelysningen till och drevs med gas. Men tids
nog väcktes frågan om elektriciteten och en rad
olika firmor sökte tillstånd för att få förse staden
med denna modernitet. Redan 1901 fick Säfveåns
Kraftaktiebolag stadsfullmäktiges medgivande till
”elektriska ledningars framdragande”. Bolaget ansåg
sig dock inte kunna starta förrän en ny vattenlag
blivit promulgerad, och eftersom denna dröjde år
efter år rann den satsningen ut i intet.
Då blev det bättre fart när herrar Hill och
Michelsen tog till orda.
”Till Herrar Stadsfullmäktige i Alingsås! De
senare åren ha i märkbar grad gifvit vid handen, att
vårt samhälle är stadt i en lovande utveckling.”
Så inledde de sin motion till stadsfullmäktige
den 3 april 1907. De skriver vidare:
”Skall emellertid det gynnsamma läge, vari samhället ekonomiskt betraktadt nu befinner sig, kunna
vidmakthållas och arbetet på dess fortsatta utveckling blifva fruktbringande, torde dock vara af nöden
att samhället vidtager sådane åtgärder, som kunna
orsaka och betrygga ett kraftigt fortgående på den nu
inslagna vägen, och främst framställer sig då, synes
det oss, krafvet på att här på platsen kunna disponera elektrisk drifkraft för redan nu befintliga och
framdeles blifvande industriella anläggningar.”
Motionen kom från två prominenta herrar, tillika
Stadsfullmäktiges ordförande Almgren och stadsfiskalen
Nilsson kallade till viktiga beslut i Alingsås Tidning 1907.
två av stadens tyngsta makthavare. Hill drev den
tidens stora företag, Alingsås Bomullsväveri, och
Albert Michelsen var redaktör på Alingsås Tidning.
Statens stora kraftanläggningar i Trollhättan hade
nyss blivit färdigställda och förslag att förvärva
elektricitet från Trollhätte Kanal- och Vattenverk
väcktes i Alingsås. Den 13 maj 1907 tillsattes en
kommitté med uppdrag att utreda frågan och
inleda underhandlingar.
Men det var många som var intresserade. Den
16 december 1907 behandlade stadsfullmäktige en
Såväl inför som efter starten av Alingsås Stads
Elektricitetsverk figurerade bolaget flitigt i lokala
Alingsås Tidning. Kommittén som utredde och initierade verket sökte företag som var villiga att bistå i
arbetet med den nya anläggningen, sedermera sökte
de också flitigt efter kunder. Samtliga annonser är
hämtade ur Alingsås Tidning från 1909 och 1910.
6
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
Ovan syns det ståtliga elverket vid Alnäs, byggt 1909, fotograferat av Kaleb Torin. Huset står på platsen för dagens huvudkontor och den uppmärksamme skymtar pumphuset till höger.
Nedan till vänster syns maskinmästare Carl Andersson i tjänst runt 1935. I mitten och till höger exteriör respektive interiör från elverket. Samtliga foton från Alingsås Museum.
ansökan från ingenjör Gustaf L Bolinder om att
anlägga ett elektricitetsverk. Den nyligen tillsatta
elektricitetskommittén skriver i sitt remissvar att
de ”hafva under utredning en väckt motion om
anläggning af elektricitetsverk för stadens räkning
och för sin del ämna tillstyrka en sådan anläggning”
och att de vidare ansåg att ”samhället torde vara för
litet för tvenne dylika anläggningar”. Fullmäktige
avslog Bolinders ansökan.
Den 14 september 1908 fattade stadsfullmäktige
beslut ”utan diskussion” att ett elektricitetsverk
skulle byggas i enlighet med det förslag som
”kommittén för anskaffande av elektrisk energi från
Trollhättan” lagt fram, baserat på konsulten lektor
(sedermera professor) Fredrik H Lamms utredning. Man beviljade ett anslag på 134 050 kronor
för ändamålet.
Avtalet mellan Alingsås drätselkammare och
Trollhätte Kanal- och Vattenverk undertecknades
22 oktober respektive 14 november. Staden skaffade sig då rätt att mot en grundavgift om 60
kronor uttaga intill 500 kilowatt samt att därutöver
mot en grundavgift av 80 kronor uttaga ytterligare
260 kilowatt. I förbrukningsavgift skulle dessutom
erläggas 0,5 öre för varje registrerad kilowatttimme.
I oktober 1908 beslöt stadsfullmäktige att inköpa mark till elektricitetsverket vid Alnäs, faktiskt av
ovannämnde Herr Hill på bomullsväveriet, mark
belägen i nuvarande kvarteret Ljuset där dagens
huvudkontor fortfarande ligger.
Året efter, i oktober 1909, beslöt så stadsfullmäktige att slå samman Gasverket, Vattenverket och
Elektricitetsverket. Den 4 november höll styrelsen
för nya Alingsås Gas-,Vatten- och Elektricitetsverk
sitt första möte. Närvarande var häradshövdingen
och riddaren Carl Almgren, rektor GA Bohlin,
handlare Alfred Hedén, disponent Victor Hill samt
direktör C A Ericsson. Den sistnämnde blev bolagets förste ordförande.
Man arbetade hårt för att få anläggningarna
klara att tas i bruk till julen 1909, men uteblivna
leveranser från Trollhättan, motiverade av den
landsomfattande storstrejken som lamslog det
mesta i Sverige det året, gjorde att planerna gick
om intet. Så det var först den 6 april 1910 som
ledningarna från Trollhättan sattes i driftspänning
för allra första gången.
Men man levererade faktiskt ström till några
kunder redan innan dess. Det avslöjas av en räkning på 2 116 kronor, återigen från Hills bomullsväveri. De hade nämligen en värmekraftanläggning och man ”hyrde” kraft därifrån för att betjäna
Fortsättning på nästa sida.
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
7
Några fler nedslag
Mycket har hänt under bolagets
första sekel och här följer ytterligare några nedslag i historien.
1919 Fanns 189 st 200-wattslampor på
offentliga platser i staden. I hem, butiker
och fabriker fanns ytterligare 15 000 st.
1934 50-periodisk växelström införs.
1951 Elskatt införs med 1 öre/kWh.
1957 Antalet lampor i gatubelysningen
var drygt 1 500 st.
1983 Två nya 40 kV mottagningsstationer byggs på Holmalund och Sävelund.
1988 Första optofibern för datakommunikation läggs ut i Alingsås.
1990 Moms på energi införs.
1991 Det kommunala elverket blir
Alingsås Energi AB i samband med första steget i avregleringen av den svenska
elmarknaden. Sex månader senare övertas
fjärrvärmenät och panncentraler från stiftelsen Alingsåsbostäder.
Många är de företag, såväl lokala som globala, som haft kontakt med Alingsås Energi genom åren.
de kunder som blivit utlovade leveranser. Vad gör
man inte för sina kunder.
Men så, den 7 april 1910, anmälde stadsingenjören
till stadsfullmäktige att ”denna dag kl. 2 em. de elektriska mätinstrumenten i stadens härvarande transformatorstation för första gången blifvit i hans närvaro aflästa”.
Eftersom instrumenten kom upp så sent uppskattades därför det första kvartalets förbrukning
och räkningen från Kungl. Trollhätte Kanal- och
Vattenverk löd på 75 kWh à 2 öre. Inalles 1 krona
och 50 öre. Bolaget kommer garanterat aldrig mer
att få en så låg kvartalsräkning!
Det första verksamhetsårets förbrukning stannade vid 170 000 kWh. Men redan 1912 uppgick
energiförbrukningen till över 1 miljon kWh.
Behovet av ström ökade sedan dramatiskt i takt
med utvecklingen av industrisamhället med en
växande befolkning som följd. Under olika etapper byggdes elektricitetsverket om och till och nya
omformar-, kopplings- och transformatorstationer
tillkom på olika platser i staden.
Tittar man bakåt i tiden så kan man se hur det
kommunala energibolaget och samhällets utveckling gått hand i hand. Många av de satsningar som
företaget genomfört under åren har starkt bidragit
till stadens utveckling och man är idag, 100 år efter
tillkomsten, förmodligen ett av de bolag i staden
som bidragit allra mest till samhällets utveckling.
8
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
Under årens lopp har företaget utvecklats till den
heltäckande energikoncern som idag levererar el,
fjärrvärme och bredband till företag och privatpersoner i och kring Alingsås.
1996 Andra steget i avregleringen kräver
att nät- och elförsäljningsbolag måste vara
skilda juridiska personer. Elnätet är fortfarande ett lokalt monopol medan elförsäljningen blir ett eget bolag.
Alingsås Energi Nät AB är moderbolag
och ägs till 100% av Alingsås kommun.
Alingsås Energi AB är elhandelsföretaget
som ägs till 75% av moderbolaget och till
25% av Göteborg Energi AB.
1997 Alingsås Energi och Sydkraft gör
en överenskommelse om uppförande och
drift av ett biobränslebaserat fjärrvärmeverk på Sävelunds industriområde.
1998 Värmeverket går i drift 29 oktober.
2000 Alingsås Energi sponsrar det första
”Ljus i Alingsås” och hjälper till med
installationen av ljussättningarna.
2002 Alingsås Energi Nät AB utses av
Fjärrvärmeföreningen till ett av Sveriges
bästa fjärrvärmeföretag.
2003 Alingsås Energi blir Miljödiplomerat Alingsåsföretag.
2005 Stormen Gudrun slår ut i stort sett
alla luftledningar, ändå är bara få kunder
drabbade och elförsörjningen kan snabbt
återställas. Den första Lokal-TV-sändningen äger rum. 
Konkurrensen om kunderna var hård
redan i början av 1900-talet.
2008 Alingsås Energi har byggt om sina
lokaler på Sävelunds industriområde
och på Södra Strömgatan.På Strömgatan
flyttar man ihop med AB Alingsåshem.
En bättre miljö och
ett hållbart samhälle
Det vill Alingsås Energi bidra till
Bygga kraftvärmeverk, upprätta en
vindkraftpark, satsa på biobränsle,
skapa smarta elnät, utbilda och
utveckla kunden samt etablera ett
tanknät för elbilar.
Det ovanstående är fullt realistiskt
genomförbara mål för Alingsås Energi.
Förverkligas de bidrar företaget till en
bättre miljö samt ett resurssnålare och
mer hållbart samhälle.
– Egentligen handlar det om att bli så energieffektiva som möjligt, säger Jan Olofzon, vd Alingsås
Energi. Här har vår bransch en stor del av lösningarna och det avspeglar sig också i den utveckling
som pågår inom energisektorn.
– För några år sedan sökte sig allt färre till jobben som vi erbjöd. Nu är det tvärtom då vi går i
bräschen för tekniska lösningar och då dessa frågor
placeras högt på den politiska agendan.
För Jan Olofzon och Alingsås Energi är det fullt
naturligt att vara med och bygga vägen mot ett
miljö- och resurssnålare samhälle.
– Framförallt måste vi som sagt bli energief-
fektivare, menar Jan. Och det kan vi bli genom att
använda förnyelsebar energi, ta vara på spillvärmen
och vara nära och delaktiga i våra kunders vardag
så att även de kan bli effektivare.
Verkningsgraden vid produktion av el är inte
speciellt hög idag. Enligt Jan skulle den spillvärme
som släpps ut i Europas vattendrag och luft räcka
till att värma upp samtliga hus i vår världsdel.
– Vi måste ta tillvara spillvärmen för uppvärmning av våra bostäder, kommenterar Jan. För oss
Fortsättning på nästa sida.
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
9
skulle det vara fullt realistiskt att bygga ett så kallat
kraftvärmeverk för detta ändamål till 2013–15.
Dessutom kan vi låta röta hushållsavfallet för att
få fram biogas.
– Dylika satsningar leder till att importen av så
kallad ”smutsig” el minskar. Vi blir helt enkelt en
miljövänlig producent.
Jan för även alternativet med vindkraft och
förnybara resurser på tal.
Här har Alingsås Energi långt framskridna planer på att förverkliga en vindkraftpark i Alingsås
närområde.
– I dag sysslar vi inte med något av det ovanstående men vår vision är att göra det för att nå de
största miljöeffekterna för Alingsås och för utvecklingen av det hållbara samhället.
Slutanvändaren har också en mycket stor betydelse för att nå det Jan eftersträvar.
– De är absolut viktigast för oss, kommenterar
han. Vi måste vara nära dem och se vilka behov
de har och hur vi kan hjälpa till så att även de blir
energieffektivare.
Jan är övertygad om att vi alla måste gå den
vägen av miljö- och prisskäl.
– Just därför skall vi erbjuda tjänster som bygger
på vårt kunnande och vår teknik. De nya elmätarna kan till exempel utnyttjas till annat än att
bara mäta el.
10
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
Men det är inte nog med detta, Alingsås Energis nät kan byggas om till så kallade smarta nät.
Detta innebär att det går att styra den elektricitet som produceras efter det behov som finns.
Energieffektivt var ordet.
– I allt som vi gör skall det finnas ett helhetstänk
riktat mot det hållbara samhället, säger Jan. Kan vi
minska på resursanvändningen och spara energi
betyder det mycket för miljön. En sparad kWh
är inte bara den sparade effekten i sig utan det är
också ett positivt bidrag till vår omvärld.
Jan Olofzon, vd Alingsås Energi.
Alingsås Energis strategi går alltså ut på att
angripa problemet/möjligheten på två fronter, dels
genom att minska energiåtgången i användarleden,
dels genom miljövänligare produktion.
– Lyckas vi med det bidrar vi till EU:s mål om
20 procent mindre använd energi, 20 procent
mer förnyelsebar energi och 20 procent mindre
utsläpp, kommenterar han och fortsätter:
– Utöver detta kan vi verka för att förbättra
transportsektorn.Vi kan bygga upp ett tanknät för
elbilar, en tämligen enkel insats då vi har våra nät
överallt i staden.
Det finns onekligen mycket som Alingsås Energi
kan och vill göra för att vi skall få ett bättre samhälle att leva i – ett samhälle helt i linje med det
som eftersträvas i Alingsås Vision 2019.
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
11
Samhällsutveckling – speg
Mycket har hänt sedan elektriciteten kom till Alingsås för 100 år sedan och det är inte alldeles lätt
att överblicka dess betydelse för människor och verksamheter i kommunen. Men en sak är säker
– elektriciteten som drivkraft för samhällsutvecklingen kan knappast överskattas.
Inför jubileumsåret 2009 har vi försökt att spegla utvecklingen genom att sammanställa våra elleveranser de senaste 100 åren. Givetvis är det många faktorer som samverkar när ett samhälle växer och
frodas, men energileveransernas storlek ger ändå en talande bild av den fantastiska utveckling som
skett i vårt samhälle sedan elen kom till Alingsås.
GWh
250
Alingsås Energi är ett av de bolag som
bidragit allra mest till samhällets utveckling de senaste 100 åren. Från att ha skött
några enstaka gatlyktor är bolaget idag en
heltäckande energikoncern som levererar
el, fjärrvärme och bredband till företag och
privatpersoner i och kring Alingsås. Men så
var det knappast från början.
Vid starten 1910 bodde 4 574 människor i
staden och effektbehovet beräknades till 2 700
lampor och 200 motorhästkrafter. Det första
verksamhetsåret 1910 överfördes för dessa
ändamål 0,21 GWh el från Trollhätte Kanaloch Vattenverk till de få kunderna i Alingsås.
Under vårt senaste verksamhetsår 2008 överförde vi 223,28 GWh till 13 668 kunder.Vid
utgången av 2008 var folkmängden i Alingsås
kommun 37 247 personer.
200
150
I sammanställningen ser man hur elleveranserna ökat sedan starten 1909 fram till
utgången av 2008. Vi har också kopplat dessa
till stadens utveckling i form av befolkningsstatistik och placerat in några stora händelser,
såväl lokala som globala, som på ett eller annat
sätt påverkat storleken på energileveranserna.
– Hur vi än vrider och vänder på siffrorna
ser vi en fantastisk samhällsutveckling. Det är
fascinerande att se hur mycket som hänt sedan
min farfar föddes i början av 1900-talet, säger
Alingsås Energis vd Jan Olofzon, som guidar
oss genom 100 år av samhällsutveckling.
100
50
Så här läser du grafen:
– De första åren hände inte särskilt mycket.
Men efter första världskriget ser vi en tydlig ökning av elförbrukningen. Den stagnerade sedan i mitten av 1920-talet för
att sedan öka igen efter andra världskriget.
Industrialiseringen och efterkrigstidens stora
produktionsökningar syns tydligt fram till
1950-talet. Lokalt kan vi exempelvis utläsa
att chokladfabriken Suchard slutade sin verksamhet i Alingsås vid den här tiden. De var
storförbrukare av el och det volymtappet syns
tydligt i statistiken, fortsätter Jan.
1956 stängdes Alingsås gasverk och därmed gjorde elspisarna på allvar sitt intåg i
hemmen. Sedan tog det rejäl fart.
– Från 1960-talet har expansionen varit
exceptionell. Den främsta förklaringen till
detta är det omfattande bostadsbyggandet,
med de så kallade miljonprogrammen i
spetsen. Under en 15-årsperiod fyrdubblades våra elleveranser i takt med att Alingsås
växte. Därefter kom 70-talets energikriser
och vi kan utläsa en viss stagnation i leveranserna. Lokalt märks det bland annat i
att Alingsås Bryggeri, med anor från 1862,
lades ned 1972. 1973 var det Alingsås
Sidenväveri som tvingades att stänga igen.
– I början av 80-talet tog användningen
av el rejäl fart igen. Då var kärnkraften
färdigbyggd och produktionsöverskottet
gav elvärmen stora konkurrensfördelar och
Efter första världskriget
ser vi en tydlig ökning av
elförbrukningen
I vänstra stapeln ser du vår elvolym
i GWh (miljoner kilowattimmar). I
nederkant aktuella årtal och befolkningsantalet i Alingsås det året.
den gjorde sitt intåg på bred front. En stor
del av villabebyggelsen i Alingsås tillkom
under denna period och de första fem åren
på 80-talet gav elvärmen en ökning av
leveranserna med 50 procent. Det skedde
inte utan möda då stora delar av elnätet fick
dimensioneras om och byggas till.
Efter 1985 avtog den kraftiga utvecklingen. Främsta skälet till detta var kärnkraftsomröstningen 1980, som inledde en lång
period av osäkerhet kring den framtida
elförsörjningen.
– Trots att inga stora utbyggnader skett
på energiområdet har vi ändå haft en årlig
ökning av leveranserna på cirka 1 procent
fram till 2006. Orsaken till detta är alla nya
datorer,TV-apparater och värmepumpar som
installerats i hemmen under denna tid.
I dag syns trenden av minskade elleveranser tydligt i statistiken. Både 2007 och
2008 innebar minskade volymer i Alingsås.
– Den trenden har vi förutspått ett tag
och förklaringen är att energieffektivisering
och hushållning med våra resurser märks
tydligt på elleveranserna. Men samtidigt som
elen har haft en måttlig ökning har i stället
fjärrvärmen expanderat kraftigt under denna
period med stora miljövinster som följd.
För idag är det på många sätt nya tider.
På samma sätt som samhället utvecklats
med elen, har kommunens energibolag
Efter andra världskriget ser vi början
på en lång period av uppgång
Stort tapp, bland annat beroende på att lokala storkunden
Suchard la ner verksamheten
Stagnation på grund
av global finansoro
0
1909
4 574
12
1914
5 668
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
1919
6 017
1924
6 806
1929
8 643
1934
9 541
1939
10 138
1944
10 795
1949
12 558
1954
16 639
glad i elleveranserna
gjort det på andra områden. 1977 introducerade
man den miljövänliga fjärrvärmen och det första
verksamhetsåret levererades 2 GWh värme till en
kund. 2008 var den volymen 110 GWh och antalet kunder 998.
Affärsområdet stadsnät, ett optofibernät för datakommunikation i Alingsås, introducerades 1989 och
bestod av tre förbindelser till Alingsås kommun.
2008 var stadsnätet 200 km långt och hade 108 olika
förbindelser till sammanlagt 3 636 kunder. 2003
introducerades kabel-TV via stadsnätet och till en
början var det några hundra kunder som kunde se
TV från Alingsås Energi. 2008 var antalet kunder
uppe i drygt 2 800.
Alingsås Energis eget elnät har givetvis också
utvecklats i takt med elleveranserna. Från att ha
bestått av några enskilda kablar, som dock redan på
den tiden var nedgrävda i marken, omfattade det
2008 760 km kablar som transiterade 240 GWh el.
utan snarare en naturlig och nödvändig utveckling
som ett modernt energiföretag som Alingsås Energi
anno 2009 på ett naturligt sätt medverkar till. Så hur
de kommande 100 årens samhällsutveckling speglad
i elleveranserna ser ut står väl skrivet i stjärnorna.
Men vi kan vara säkra på att Alingsås Energi spelar
en viktig roll även då.
Trots att inga större utbyggnader har skett
sedan mitten av 80-talet har leveranserna
ökat med cirka 1 procent årligen fram till
2006, men från 2007 syns den förväntade
trenden med minskade elvolymer tydligt
Sedan vi fick in elvärmen i systemet
varierar volymerna mycket mer, beroende på om det är varma eller kalla år
Slutligen kan vi konstatera att de senaste årens
trend av minskade elvolymer på intet vis är av ondo
Elvärmen slog igenom på allvar
när kärnkraften var färdigbyggd
– volymökning på 50 procent på
bara några år i början av 80-talet
1960-talets expansion bl a
beroende på miljonprogrammet
gav en fyrdubbling av volymerna
under en 15-årsperiod
1959
17 443
1964
18 742
1969
20 053
1974
27 509
1979
29 109
1984
31 074
1989
33 626
1994
34 758
1999
35 153
2004
35 761
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
2009
37 247
13
Ett dussin
frågor om el
El och handeln med el – och allt som därtill hör – är inte alltid så lätt att
förstå sig på. Möt Janne Werner, marknadschef Alingsås Energi och ansvarig
för elhandeln inom dotterbolaget Alingsås Energi AB, och ta del av hans svar
på de mest frekventa och intressanta frågorna om just detta fenomen.
1. Vem sätter priset på elen?
– Riktpriset sätts av Nord Pool i Oslo som handhar
majoriteten av all kraft i Norden. Nord Pool är en
form av nordisk elbörs och priset styrs allt som oftast
av parametrarna efterfrågan och tillgång. Utifrån riktpriset sätter sedan respektive aktör sitt eget pris.
2. Finns det något som heter grön el?
– Nej, egentligen inte. Den rätta benämningen är
”Bra miljöval”, vilket är ett begrepp som ”ägs” av
Naturskyddsföreningen. Som producent ansöker
man hos Naturskyddsföreningen om att få sätta
stämpeln ”Bra miljöval” på sin el som oftast kommer från vatten- och vindkraft. Vi å vår sida får
ansöka om licens för att ”märka” vår el ”Bra miljöval”. Både som producent och som distributör
utsätts vi sedan för revisioner där man kontrollerar
att inköp och försäljning är i balans vad gäller el
med märkningen ”Bra miljöval”. Av producenten
krävs att det som man tar ut extra går till att främja
miljön i stort och till utvecklingsarbetet. Det kan
till exempel handla om att bygga laxtrappor och se
till att nedströms forsar aldrig får torka ut etc.
3. Hur ser distributionsnätet ut i Sverige?
– På makronivå kan vi dela upp det i tre nivåer. Först har
vi ett stamnät som går över hela landet och som drivs
av Svenska Kraftnät som är en statlig myndighet. Sedan
har vi ett regionnät därVattenfall, E.ON och Fortum är
stora ägare och så har vi de lokala näten där i vårt fall
Alingsås Energi driver sitt eget nät inom kommunen.
På mikronivå, det vill säga inom Alingsås, kommer elen
först in till den stora matarstationen i Kavlås för att därifrån vidaredistribueras till tre olika fördelningsstationer.
Ett finmaskigt nät leder sedan kraften ut till våra 220
transformatorstationer för att via 1 720 kabelskåp nå
respektive hushåll genom våra nya elmätare.
4. Nya elmätare?
– Ja, på kort tid har vi nu bytt ut 13 500 elmätare
som mäter den faktiska åtgången till skillnad från
förr då man gjorde avläsning en gång per år. En
investering på i runda tal 25 miljoner kronor. De
gamla mätarna, som de facto håller mycket hög
14
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
kvalitet, har vi skänkt till Eritrea för uppbyggnad av
deras till dags dato nästan helt obefintliga elnät.
5. Varifrån kommer elkraften i Sverige?
– Kärnkraften och vattenkraften står för 45 procent
vardera. Biobränsle och fjärrvärme står för åtta procent och vindkraften för två procent. Lägg därtill en
effektreserv i form av olja och kolkraft som används
i extrema situationer men som idag står still.
6. Hur vet man som konsument vilken typ
av el man får hem till sig?
– Det vet man inte. Likna det vid ett badkar. Alla
producenter fyller på badkaret med var sin ”hink”
med olika sorters el. Allt blandas och sedan tappar
man ur karet i botten, dvs. till respektive hushåll.
7. Då vet jag inte om jag får ”grön” el
eller el som är märkt ”Bra miljöval”?
– Nej, det är riktigt. Du har däremot gett ett
bidrag till att utveckla och göra den ”gröna” elen
mer konkurrenskraftig.
8. Kan man lagra el?
– Nej. El förekommer bara i realtid, dvs. den produceras när den konsumeras.
9. Hur lång avtalstid skall man teckna sig för?
– Det beror på hur man är som person. Vill man
känna sig trygg med ett pris och anser sig kunna
betala det man blivit erbjuden så skall man teckna
sig för ett långt kontrakt. Har man is i magen kan
man köra med rörligt pris, bevaka kontinuerligt
och binda upp sig när man misstänker att priset är
så lågt som det möjligtvis kan bli.
10.Vad har då Alingsås Energi för berättigande?
– Bra fråga. Nu talar jag kanske i egen sak, men
visst är det viktigt med en lokal närvaro som slår
vakt om stadens intressen och som är en del av
samhällsnyttan. Vi är också med och bygger upp
infrastrukturen i form av elnät, fiber och fjärrvärme.
Något som en stor aktör förmodligen inte skulle
sätta speciellt högt upp på sin agenda.
11. Hur kommer det sig att Alingsås Energi
som är en så pass liten eldistributör kan
hålla så låga priser som man de facto gör?
– Ytterst handlar det om att vi har Nord Pool
som prisreferens, där inte någon aktör har gräddfil.
Lägg därtill att vi har en liten kostym, varför vi kan
vara kostnadseffektiva. På elsidan är vi två anställda
och med en omsättning på 100 miljoner kronor.
Eventuella mertjänster i form av administration
köper vi av moderbolaget.
12. Hur ser morgondagens el ut?
– Jag tror på mer egenproducerad el i form av vind,
gas och solpaneler, och att vi givetvis också sparar
mer energi. Inte minst genom att nyttja passivhustekniken när vi bygger, något som ligger nära till
hands här i Alingsås med vårt Passivhuscenter.
Alingsås Energis marknadschef Janne Werner svarar på frågor om el. Bland annat berättar han om de nya fjärravlästa elmätarna. 13 500 sådana har Alingsås Energi nyligen installerat hos sina kunder för att man skall kunna debitera kunderna för faktiskt förbrukning och inte ett beräknat värde. De gamla elmätarna har man skänkt till Eritrea.
Barn svarar på frågan – vad är elektricitet?
– Vet inte, men jag vet
vad Liseberg är och att
där finns det karuseller.
Nina Dahlgren,
4 år.
– Ström, som man
har till lampor och
elektronik, som min
pappa jobbar med.
Han är faktiskt elektrisitetsjobbare.
Ludvig Johansson,
6 år.
– Sånt som man
har för att få
saker att fungera.
Filippa
Rosenhöjd,
6 år.
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
15
Det är vi som är Alingsås Energi
På Alingsås Energi är vi i dagsläget 48 anställda. En del av dem träffar du på kontoret på
Södra Strömgatan 6 och de andra finns vid vår tekniska enhet i kvarteret Bulten på Sävelund.
Kanske har du även träffat några av dem i andra sammanhang då de flesta är alingsåsare.
Här möter du samtliga medarbetare och får dessutom deras bästa energispartips.
Andreas
Thorstensson,
montör.
Elspartips: Tänd inte
lampor i onödan.
Ann-Sofie
Jonasson,
GIS-tekniker.
Elspartips: Stäng av
TV:n.
Bärbel Drees,
ekonomiavdelningen.
Elspartips: Köp
elsnåla vitvaror.
Bengt Fogde,
elektriker.
Elspartips: Kramas
mer så får du gratis
värme.
Birgitta Näslund,
ekonomichef.
Elspartips: Sänk
innertemperaturen
och ta på dig en
snygg tröja till.
Bo Josefsson,
linjemontör.
Elspartips: Spara på
all utebelysning.
Dalila Kenjar,
ekonomiassistent.
Elspartips: Släck alla
lampor om rummet
är tomt.
Daniel Aneer,
IT-chef.
Elspartips: Stäng av
teknisk utrustning
när den inte används
– den drar mer
ström än man tror.
Emma Essman,
kundtjänst.
Elspartips: Använd
vattenkokare.
Eva-Lis Svensson,
kundtjänst.
Elspartips: Dra ur
mobilladdaren från
vägguttaget när batteriet är fullt.
Fredrik Wizemann,
projektledare ledningssystem.
Elspartips: Gör inte
sådant själv som en
elektriker ska göra.
Håkan Söderberg,
montör.
Elspartips: Byt till
fjärrvärme.
Inga-Lena Ström,
administrativ chef.
Elspartips: Tumla
tvätten bara halvtorr
och häng sedan upp
den för självtork.
Inge Johansson,
projektör.
Elspartips: Glöm
inte att dra ur laddaren till mobilen.
Inge Johansson,
elmontör.
Elspartips: Släck i
de rum där du inte
vistas.
Inge Mattson,
tekniker.
Elspartips: Anlita en
elkonsult.
Jan Olofzon, vd.
Elspartips: Det extra
kylskåpet i källaren
som du använder vid
kalas och till jul, låt
det inte stå på när det
är tomt.
Janne Werner,
marknadschef.
Elspartips: Använd
en eltändare till grillen i stället för tändvätska och spara tid
och miljö.
Jörgen Damborg,
värmechef.
Elspartips: Planera
för att din nästa bil
blir en elbil.
Kenneth Paridon,
säljare.
Elspartips: Ingen
”stand by” på hemelektroniken.
16
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
Kjell Johansson,
servicechef.
Elspartips: Byt ut
äldre kylskåp samt
frysar.
Leif Pettersson,
kundtjänst.
Elspartips: Sätt en
generator på träningscykeln.
Lena Oskarson,
kundtjänst.
Elspartips: Byt ut de
gamla glödlamporna
mot energisnåla.
Lena Wiberg,
personaladministratör.
Elspartips: Täta fönster, annars går värmen ut ur huset och
kylan in.
Martin Engman,
linjemontör.
Elspartips: Lär dig
din egen anläggning.
Mats Andersson,
beredare.
Elspartips: Låt inte
dörrarna till kylskåp
och frys stå öppna.
Mia Oskarson,
kundtjänst.
Elspartips: Använd
timer på så många
elprylar som möjligt.
Norbert Seehase,
elmontör.
Elspartips:
Effektivisera gatubelysningen.
Jan-Ove Hansson,
elmontör.
Elspartips: Stäng av
TV-apparater med
mera när de inte
används.
Ove Ödestad,
elmontör.
Elspartips: Släck
lampan när du inte
behöver den.
Patrik Andersson,
IT-tekniker.
Elspartips: Låt aldrig
någonting stå på
”stand by”.
Per-Ola Ohlsson,
redovisningsansvarig.
Elspartips: Duscha
kortare tid och spara
på energin.
Per Olof Hägerhed,
kundtjänst.
Elspartips: Har du
en gammal frys
– släng den och köp
en ny.
Per Svensson,
karttekniker.
Elspartips:
Hängtorka tvätten
och planera upptining av kött.
Peter Seger Janflod,
elmontör.
Elspartips: Stäng
av datorn när den
inte används, det
gäller förresten alla
elprylar.
Peter Svärd,
montör.
Elspartips: Släck
lamporna och stäng
av TV:n när den
inte används.
Richard Walther,
montör.
Elspartips: Goodbye
”stand by”.
Rolf Svantesson,
nätansvarig
fjärrvärme.
Elspartips: Byt från
direktverkande el till
fjärrvärme.
Stefan Båge,
beredare.
Elspartips: Solpanel
för varmvatten och
värmepump.
Stefan Börjesjö,
projektör.
Elspartips: Kom ihåg
att testa din jordfelsbrytare – en billig
livförsäkring.
Stefan Tingsén,
montör.
Elspartips: Låt inte
lampor lysa i onödan.
Stig-Göran
Andersson,
värmetekniker.
Elspartips: Ett par
grader lägre innertemperatur spar på
skogen.
Sture Bergdin,
nätchef.
Elspartips: Tänd ett
ljus.
Sture Englund,
elnätsansvarig.
Elspartips: Använd
lysdioder till julgranen och spara
energi.
Sven-Olof
Nyström,
tekniker.
Elspartips: Lär dig
din elanläggning.
Thomas
Wepplinger,
ingenjör.
Elspartips: Släck
lamporna – när de
lyser i onödan.
Tommy
Johansson,
tekniker.
Elspartips: Stäng av
datorer när de inte
används.
Vasif Kenjar,
beredare.
Elspartips: En kväll
med levande ljus.
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
17
Fjärrvärme
– för miljöns skull
Alingsås Energi har i över ett decennium konsekvent satsat på att fasa ut det gemensamma oljeberoendet, vad gäller vår uppvärmning, till förmån för ett miljövänligt alternativ. Och detta i form av biobränsle från fjärrvärmeverket på
Sävelund. En mycket lyckad satsning som inom en inte alltför avlägsen framtid lär få flera uppföljare i miljöns tecken.
Fjärrvärme är en storskalig metod för produktion
och distribution av värme.Värmen produceras i en
central anläggning och distribueras som hetvatten
till konsumenterna genom ett kulvertsystem.
Satsningen på fjärrvärme i Alingsås blev verklighet
i mitten av 1990-talet genom ett samarbete mellan
Alingsås Energi och HSB, Alingsåshem och Alingsås
kommun som ville driva kommunens skolor mer
miljövänligt. Därav uppförandet av fjärrvärmeverket
på Sävelund. En anläggning som idag ägs och drivs av
norska Statkraft medan Alingsås Energi sköter distributionen till kunderna. Avtalet med Statkraft sträcker
sig fram till och med 2014 då Alingsås Energi har
option på att ta över anläggningen i egen regi.
Dagens kundmix består av boende i flerbostadshus såväl som av offentliga verksamheter och den
lite tyngre industrin som insett fördelarna med
fjärrvärmen av miljöhänsyn. Till dags dato handlar
det för Alingsås Energis räkning om uppemot 1 000
unika kunder, vilket motsvarar en marknadsandel
om cirka 60 procent.
– Målet är en marknadsandel om 75 procent, dvs.
att till tre av fyra uppvärmda ytor i kommunen ska
användas biobränsle, säger Jörgen Damborg som är
fjärrvärmechef på Alingsås Energi.
För tillfället sker en försiktig men konsekvent
utbyggnad av fjärrvärmenätet. Dagens nät är
cirka 70 kilometer långt och omfattar bland
annat bostadsområdena Stockslycke, Östlyckan,
Brogården och Noltorp samt de centrala delarna
av Alingsås. I fokus just nu står de lite större industriområdena och Stadsskogen.
– Då vi har ett avkastningskrav på oss från våra
ägare (läs Alingsås kommun, reds anm.) så måste
Fjärrvärmechef Jörgen Damborg vill investera uppemot ett
par hundra miljoner kronor på kraftvärme och vindkraft.
utbyggnaden ske såväl varsamt som lönsamt. Vi
måste helt enkelt vara affärsmässiga.
Fjärrvärmeverket på Sävelund eldas till 95 procent med sågverksavfall, mest bark, och till övriga
fem procent används soptippsgas och olja. Genom
en raffinerad trestegsrening av rökgaserna från eldningen är det mest ånga som kan ses stiga upp ur
skorstenen. Biobränslen i sig skapar ingen extern
koldioxid. Den aska som uppstår i samband med
eldningen återförs som gödsel till skogen och vips
kan vi tala om ett kretslopp.
Varför har då fjärrvärme blivit en värmekälla att
räkna med?
– För att den numera är ett billigare alternativ
än såväl olja som el och ett mer lätthanterligt och
tryggt alternativ än både pellets och bergvärme.
Lägg därtill miljöaspekten och fjärrvärmen står i
en klass för sig, säger Jörgen Damborg.
Och redan nu finns planer på en utökad miljösatsning vad gäller biobränsle.
– Vi har köpt mark på Sävelund för att i anslutning till det befintliga fjärrvärmeverket uppföra
ett kraftvärmeverk, antingen i egen regi eller ihop
med en samarbetspartner.
Kraftvärmeverket är en mer avancerad anläggning än dagens fjärrvärmeverk då man via en
ångprocess kan utvinna el med 85 procents verkningsgrad. Alingsås Energi kan då med andra ord
producera sin egen el – lokalt.
– Lägg därtill våra planer på en egen vindkraftpark i vårt dotterbolag och jag tror att vi har det
rätt bra förspänt i kommunen.
Totalt handlar det om en investering på i runda
tal uppemot ett par hundra miljoner kronor.
– Men det intressanta är inte investeringskostnaden i sig, utan hur kalkylen ser ut. Och jag lovar en
god förräntning, säger Jörgen Damborg och ler.
Jörgen menar att av den el som behövs i kommunen kan Alingsås Energi – när, och om, allt
står färdigt fram emot 2020 – producera drygt en
tredjedel själva, medan en tredjedel kan komma
från egen vindkraft. Den återstående delen får man
köpa på samma sätt som idag.
Sannerligen något att sträva emot – inte minst
för miljöns skull…
Barn svarar på frågan – vad är energi?
– Man behöver det till
människor. Man blir inte så
trött då. Om man äter och
dricker så får man det.
Jag har mycket av det.
André Larsson,
6 år.
18
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
– Det finns i en
lång stång som
har en stor snurra som snurrar.
Ida Ohlén,
6 år.
– Då orkar man
saker. Om man
bara kämpar så
blir man pigg och
lite svettig.
Pelle Björkqvist,
5 år.
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
19
Kommunalråden Daniel Filipsson (M) och Tore Hult (S):
”Alingsås Energi är mycket
betydelsefullt för Alingsås”
AB Alingsås Rådhus är ägarbolag för Alingsås kommunala bolag, där Alingsås Energi ingår tillsammans med Fabs
och Alingsåshem. Och just Alingsås Rådhus på Stora Torget är platsen där vi träffar stadens båda kommunalråd
– Daniel Filipsson (M) och Tore Hult (S) – för att höra vad de har att säga om Alingsås 100-årsjubilerande energibolag.
Det blir ganska snabbt uppenbart att det
råder en bred politisk samsyn beträffande Alingsås
Energi. Daniel och Tore är synnerligen eniga och
mycket positiva till sitt energibolag, nöjda med vad
det uträttat hittills samtidigt som man hyser stor
tillförsikt inför framtiden.
Era tankar när vi konstaterar att kommunens
energibolag fyller 100 år?
Daniel: Att våra föregångare måste varit tidigt ute
och framåtsyftande i sina ambitioner. För en stad
med drygt 4 000 invånare måste det ha varit ett
stort steg att dra hit elektriciteten. Det är omöjligt
att överblicka allt som hänt genom åren, men jag
måste säga att bolaget tjänat staden och dess invånare mycket väl.
Tore: Jag instämmer, men vill också betona att
bolaget alltid varit en angelägenhet för samhället
och de boende i kommunen, mycket tack vare just
det lokala ägandet.
Vilken betydelse vill ni tillmäta bolaget historiskt?
D: Bolaget har genom alla år drivits av professionella medarbetare och styrelser som varit framsynta och i allra högsta grad bidragit till stadens
utveckling. Man har vågat gå i bräschen, vara
innovativa och därmed drivit utvecklingen framåt
på många viktiga områden.
T: Det har alltid varit ett väldigt välskött bolag.
Man arbetar kanske ofta i det tysta, men man
gör sitt jobb och man gör det framgångsrikt.
Imponerande är exempelvis att man på en konkurrensutsatt marknad idag har bland de lägsta
elpriserna i Sverige.
Och för Alingsås kommun anno 2009?
D: Precis som Tore är inne på så innebär det en
stor trygghet för alla parter – för oss som ägare
och för medborgarna – att ha ett framgångsrikt,
20
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
Och för allmänhet/privatpersoner?
T: Jag skulle vilja säga att den lokala förankringen är
ännu viktigare för den enskilda individen. Här blir
man sedd och är känd och kan prata med och få råd av
en och samma person. Det är en enorm trygghet.
D: Javisst är det så, här är man inget nummer i
rullorna i den stora kundtjänstmassan.
ekonomiskt starkt och innovativt bolag som ligger
i framkant när det gäller såväl energifrågor som
samhällsbyggnad.
T: Som exempel kan vi nämna att bolaget sedan
cirka 20 år tillbaka gräver ner tomrör i marken närhelst det byggs ut eller till. Det gör att vi idag har
ett öppet stadsdatanät. Något som möjliggjorts av
det lokala ägandet, att vi gått före och drivit bolaget
utifrån våra egna förutsättningar. Det gäller inom
såväl datakommunikation och fjärrvärme som nu
inom vindkraft och kraftvärme. Den utvecklingen
tror jag inte vi haft med en multinationell ägare.
Hur ser ni på Alingsås Energis betydelse för
näringslivet i kommunen?
D: Om jag företrädde ett expansivt bolag i staden
skulle jag vara otroligt tacksam över det som Alingsås
Energi uträttat och uträttar. Att ha ett kompetent
energiföretag nästgårds, där man kan träffa VDn på
någon av stadens gator, är en oerhörd styrka.
T: Och en trygghet. Visst är en faktor som priset
viktig att beakta, men jag vet att bolaget står sig väl
även där. Men den lokala förankringen med allt vad
det innebär av närhet, erfarenhetsutbyte och korta
beslutsvägar är något jag vet verkligen uppskattas.
Hur tycker ni att samarbetet i koncernbolaget AB
Alingsås Rådhus fungerar?
D: Det är ett väl fungerande bolag i en väl fungerande koncern, som idag samverkar allt mer med
sina systerbolag Fabs och Alingsåshem.
T: Något jag tycker är värt att poängtera är att
Alingsås Energi verkligen drivit på för att samordna och effektivisera de gemensamma funktionerna
i koncernen.
Hur ser ni på Alingsås Energis roll som samhällsutvecklare?
D: Alingsås Energi har varit drivande och engagerade i många projekt som utvecklat vår kommun.
Det är ju bara att titta 100 år bakåt och tänka sig
vad elektriciteten betytt för vår utveckling. Idag
ingår det i ägardirektivet att de skall medverka till
samhällsutveckling och idag är bolaget med i de
allra flesta projekt som har med samhällsutveckling
och -byggnad att göra. Alingsås Energi är mycket
betydelsefullt för Alingsås.
T: Jag är övertygad om att ”det allmänna” måste
gå i bräschen och driva utvecklingen framåt. När
vi pratar om viktiga funktioner som infrastruktur
krävs det stora resurser, stort kunnande och ett
långsiktigt tänkande. Stadsdatanätet och fjärrvärmen är två goda exempel. Särskilt det faktum att
man valde att satsa på att hålla stadsnätet öppet för
alla, är något jag tycker skall lyftas fram. Det innebär att många fler idag kan dra nytta av bolagets
satsningar. Nu ser vi med tillförsikt fram emot
Alingsås kommuns båda kommunalråd, Tore Hult och Daniel Filipsson, är mycket glada och tillfreds med vad Alingsås Energi uträttat under 100 år i alingsåsarnas tjänst. Nu ser de
med ”spänning” fram emot kommande satsningar, framför allt på miljöområdet.
pågående satsningar på nya energislag såsom vindkraft och kraftvärme.
Bolaget har också ett tydligt miljöfokus.
T: Här arbetar man i samverkan och i enlighet
med kommunens vision. Men detta är, i dubbel
bemärkelse, en överlevnadsfråga. Vi har ju belyst
många goda exempel, men satsningarna på passivhusteknik, vindkraft, kraftvärme och energieffektivisering är aktuella och mycket goda exempel
på hur Alingsås Energi positionerar sig på miljöområdet.
D: Jag kan bara instämma. Det handlar både om
ekonomisk och moralisk överlevnad.
Något annat ni skulle vilja se mer av?
D: Jag tycker man skall fortsätta vara ett välmående, välskött och framsynt bolag och ytterligare
stärka sin position lokalt. Vi ska inte glömma att
Alingsås Energi också är ett mycket framgångsrikt
företag som varje år levererar ett antal miljoner
kronor till den kommunala kassan.
T: Instämmer. Arbetet med de miljövänliga alternativen tycker jag man skall satsa vidare på. Kanske
att man också skall överväga andra alternativ.
Biogas kanske vore något, särskilt med tanke på att
bolaget ju en gång startade som gasverk. På så sätt
skulle ju cirkeln slutas.
Det låter som ni ser positivt på det som varit och
på det som komma skall?
D: Ja, definitivt.Vi får passa på att gratulera denna
vitala 100-åring och tacka för de år som varit.
T: Ja, verkligen och se fram emot 100 nya år i
alingsåsarnas tjänst.
D: Det gör vi med spänning. Spänning, är du
med på den, Tore?, säger Daniel plötsligt och båda
skrattar hjärtligt åt anspelningen på el.
Det är uppenbart att stämningen är god de båda
kommunalråden emellan och att de också har
samma syn på Alingsås Energi och dess betydelse
för Alingsås.
Jag skulle vilja säga att den lokala förankringen är ännu viktigare för den
enskilda individen. Här blir man sedd och är känd och kan prata med och få
råd av en och samma person. Det är en enorm trygghet. Tore Hult
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
21
Målet är ett
öppet stadsnät
Alingsås Energi har aldrig varit sena att anamma den senaste tekniken. Ett mycket gott exempel
på det är satsningen på optofiber som inleddes redan i början av 1990-talet. Nu är målet ett öppet
stadsnät där Alingsås Energi såsom nätföretag endast skall tillhandahålla infrastrukturen för
tjänsteföretag inom telefoni, teve och internet.
Optofiber är historiskt sett ett betydligt dyrare
alternativ än till exempelvis luftledningar, koppartråd och radiolänk – men slår rent kvalitativt och
kapacitetsmässigt de andra alternativen med flera
hästlängder.
– Vi insåg detta tidigt och förberedde för fibern
varhelst vi grävde, förklarar Jörgen Damborg, ansvarig för datakommunikation på Alingsås Energi.
Något han och kollegorna på Alingsås Energi
har stor nytta av i dagsläget.
Genom optofibern kan Alingsås Energi erbjuda ett
höghastighetsnät med en kapacitet på hela 1 gigabyte
(= 1 000 megabyte) och det är egentligen bara kundens mottagarstation som sätter begränsningarna.
– Utbyggnad av optonätet sker kontinuerligt och
görs i samband med dragning av nätet för fjärrväme
och el.Vi passar också på att lägga ner rör för framtida optofiberdragning när Tekniska kontoret gräver i
marken. Till saken hör också att vi via stadsnätet kan
kommunicera med alla nyuppsatta elmätare, vilket
underlättar avläsning och en korrekt fakturering.
Även fortsättningsvis erbjuder Alingsås Energi
sina kunder en rad bastjänster via optofibern, såsom
exempelvis kabel-teve och internet/bredband.
Detta i samarbete med bland andra SVESAT.
För det så kallade Alingsås-paketet får man som
kund erlägga 99 kronor i månaden (hos konkurrenterna normalt ca 250:-/mån) för ett 20-tal
kanaler. Kanalutbudet kan sedan byggas ut efter
eget önskemål. Till dags dato har Alingsås Energi
cirka 2 800 tevekunder.
Alingsås Energi har
fått mycket positiv
respons för sitt initiativ
att direktsända Alingsås
Handbollklubbs elitseriematcher på lokal-TV
de senaste åren. En
satsning som betalade
sig när AHK i år avslutade säsongen med
att besegra Guif i SMfinalen i Globen och bli
svenska mästare 2009.
Alingsås Energi fanns
självklart på plats och
syntes på arenan.
Foto: Jimmy Runsteen.
På sikt kommer dock Alingsås Energi att avveckla tjänsteutbudet.
– Lönsamheten är inte tillräcklig helt enkelt. Vi
är för små för att konkurrera med de etablerade
aktörerna, varför vi på sikt kommer att fokusera på
vår kärnverksamhet och endast ha nätet för tjänsteföretagens räkning, dvs. ett öppet stadsnät.
För tillfället pågår, i samarbete med Bjärke
Energi, en utbyggnad av stadsnätet i Bjärke – från
Östad i syd via Kvarnabo, Gräfsnäs, Sollebrunn
och Stora Mellby till Gendalen i norr. Såväl pri-
vatkunder som företag i Bjärke erbjuds därmed
tillgång till internet och kabel-teve via fiberoptik.
I samband med utbyggnaden av E20 planerar
Alingsås Energi också en utbyggnad av stadsnätet
söderöver mot Västra Bodarne och Ingared.
– Genom ett nära samarbete med andra energiföretag i Västsverige via den så kallade Västlänken har
vi därmed tillgång till otaliga mil av fiberoptik för
att i framtiden kunna ansluta oss till riks- och europanätet, avslutar en framsynt Jörgen Damborg.
Barn svarar på frågan – hur fungerar internet?
– Det suger upp saker
som man inte vill ha.
Och robotar har såna
och armar har de
också.
Gustav Andersson,
4 år.
22
Jubileumstidning Alingsås Energi 100 år
– Jag får inte använda
det, men får titta på spel.
Där finns saker som man
kan köpa. Vi har köpt två
TV:ar som vi har i bilen.
Där finns Nicke Nyfiken.
Amanda Erlandsson,
4 år.
– Man sitter vid
datorn. Man kan
skriva och chatta
med någon. Det
brukar min storebror
göra, inte jag.
Johanna Forsmark,
6 år.
Fiberoptik är ett optiskt system där ljus leds genom så
kallade optiska fibrer vars kärnor är gjorda av mycket
rent glas eller plast, från flera millimeters diameter ned
till mindre än ett hårstrås diameter. Dessa glas- eller
plastkärnor är omslutna av ett mantelhölje och
vanligtvis också av ett skyddande skal. Källa: Wikipedia
Hallå där – vad tycker du om Alingsås Energi?
Sex samarbetspartner ger sin bild av Alingsås Energi utifrån respektive horisont
Vilken betydelse har Alingsås Energi för
staden och för varumärket Alingsås?
Varför valde ni på ABB AB i Alingsås
fjärrvärme från just Alingsås Energi?
– I ekonomiskt svåra tider behövs det stabila
verksamheter som säkrar vitala delar av vår
samhällsservice. Energibolaget är en viktig del
i det som kan betecknas som vår kärnverksamhet. Därför känns det bra att ropen för
några år sedan, om utförsäljning av Alingsås
Energi, kom av sig. Idag är det ingen som
reser sådana krav – och det är klokt.
Alingsås Energi är ett vitalt bolag i vår
samlade verksamhet. Kommunala bolag
skall se till kommunnyttan. Något som
energibolaget uppfyller väl.
Några fördelar värda att nämna är lokal förankring (kommunfullmäktige
utser styrelse), att man stärker konkurrensen (det finns ytterligare två energiföretag i kommunen), utvecklar och förädlar sitt utbud (hög service och
prisvärda produkter) samt ger en god ekonomisk avkastning. Sammantaget
spelar Alingsås Energi en stor roll när varumärket Alingsås presenteras. Man
stärker kommunens attraktionsvärde.
Elver Jonsson, kommunfullmäktiges ordförande Alingsås kommun
– När vi bytte värmekälla från olja till fjärrvärme, vilket i sig är en åtgärd för att bli mer
energieffektiva och på så sätt kunna hushålla
med både pengar och miljö, var valet av
leverantör tämligen enkelt då vi har ett
fjärrvärmeverk tvärs över gatan. Lägg därtill
en lokal aktör med stort kunnande som
passar vår miljöpolicy. Genom denna förändring byter vi nu ut den årliga förbrukningen av olja (250 kubik) mot biobränsle
istället. Sannerligen en god investering både
för företaget och för miljön.
Tommy Andreasson, enhetschef ABB AB
Ni på Totalmat AB lär ha tecknat ett
unikt samarbetsavtal med Alingsås
Energi. Vad innebär det?
– Jo, vi har tecknat ett samarbetsavtal som
innefattar alltifrån fjärrvärme och datakommunikation till el och ett omfattande paket av
energitjänster – allt med miljön i fokus. Nu
har vi tillgång till miljövänlig fjärrvärme och
lokalt producerad vindkraft. Genom Alingsås
Energis övriga energitjänster kan vi göra
ytterligare effektivisering i form av bland
annat dokumentation, statistik, kartläggning,
mätning av el- och värmevolymer, rådgivning med mera – helt
enkelt genom att man använder energin mer effektivt. Vi kan fokusera på vår
kärnverksamhet och Alingsås Energi bistår med experthjälp inom sina kompetenser. Att företaget dessutom finns inom kommunen betyder trygghet för oss.
Fredrik Järås, Totalmat AB
Vilken roll spelar Alingsås Energi i samband med projektet Lights in Alingsås?
– Alingsås Energi är en av huvudsponsorerna till evenemanget och har varit så ända
sedan det först begav sig år 2000. Genom
personalens kunnande har företaget en
mycket aktiv roll i planering och genomförande av arrangemanget.
Alingsås Energi är en absolut förutsättning för att vi varje år skall kunna genomföra Lights in Alingsås och skapa ljusdesign
i världsklass.
Kjell Hult, utvecklingschef Alingsås kommun
Vad betyder det för den gemensamma
kommunkassan och kommunen i stort
att ha ett kommunägt energibolag?
Hur ser du som vd på Alingsåshem på
samarbetet med systerbolaget Alingsås
Energi?
– Vi ser det som en stor fördel att jobba
i nära samarbete med Alingsås Energi
i viktiga infrastrukturprojekt för våra
boende som ju också är energikunder.
Ett samarbete som bara under det senaste
året resulterat i en rad stora och långsiktiga projekt inom bland annat fjärrvärme,
teve/bredband/telefoni och ett solenergiprojekt för värmning av tappvatten. Lägg
därtill den individuella mätningen av varmvattenåtgången som nu genomförs som ett pilotprojekt på Brogården.
Ing-Marie Odegren, vd AB Alingsåshem
– Det är en styrka ur många aspekter att ha
ett energibolag inom kommunkoncernen.
Genom att samverka och samordna verksamheter skapas goda förutsättningar för att
både effektivisera våra samlade verksamheter
och att utveckla det lokalsamhälle vi gemensamt verkar i. Energibolaget är även en
viktig kugge i kommunens miljöarbete. Det
är också av stort värde, inte minst för våra
företag i kommunen, att ha en lokal aktör
på en avreglerad elmarknad som domineras av ett fåtal jättar. Rent ekonomiskt
innebär det dessutom en hel del resurser till kommunkassan i form av avkastning
från energibolaget trots att energibolagets taxor kan hållas relativt låga.
Lars Eklund, kommundirektör Alingsås kommun
Jubileumstidningen Alingsås Energi 100 år
Utgiven av Alingsås Energi Nät AB i juni 2009
Ansvarig utgivare: Jan Olofzon, vd Alingsås Energi
Telefon 0322-617 617. www.alingsasenergi.se
Upplaga: 60 000 ex. Tryck: V-TAB AB
Distribution: Alingsås, Lerum, Vårgårda
och Herrljunga kommuner med Alingsås Tidning
Idé, produktion, text och foto: svenssonmolin
marknadskommunikation ab, www.svenssonmolin.se
Öppet hus i höst
Alingsås Energi firar sitt 100-årsjubileum på flera olika sätt. Bland annat
kommer vi att ha öppet hus för allmänheten under hösten. Håll utkik!