Spice, Precuneus och eliminationsprocessen

Cannabis och Spice
Endocannabinoider, cannabinoider
och Syntetiska cannabinoider/CB1 agonister
Likheter och skillnader
Oktober 2014
Thomas Lundqvist
Leg psykolog & docent i psykologi
Kognitiv neuropsykolog
Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund
Division Sund, Psykiatri Lund
1
www.droginfo.com
Innehåll
 Den vetenskapliga kunskapen om dessa preparat.
 Påverkan på den enskilde individen.
 Svaren på de vanligaste argumenten som
missbrukaren använder för att legitimera sitt eget
användande.
 Vi har typ 3 timmar på oss, så det finns tid med frågor
under presentationen.
Senaste nytt
 Cannabisrökares hjärnor reagerar svagare vid glädje, rädsla,
sorg, skam, ilska.
 Unga hjärnor skadas mer.
 Cannabis hämmar utvecklingen till vuxenhjärna.
 Hjärnan är färdigutvecklad vid 23-25 år
 Cannabisrökares hjärnor åldras tidigare.
 Intellektuella skador kvarstår efter drogfrihet
DROGEN FYLLER UT OJÄMNHETERNA
Den som inte kan leva med sig själv under tonåren
får det svårare
att rätta till ojämnheterna på egen hand
när man blir äldre
om man använder droger under tonåren
Vilken roll har drogen i den unges liv?




Förälskelse?
Självreglering?
Ett sätt att fördriva tid?
…………..?
Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:
• insikt
• medvetenhet
• sexuella känslor
• självförtroende
• känsla av att vara vuxen
• kraftfull
• kreativ
• en känsla av att kunna tänka
• fina känslor
• en hjälp att fly undan en obehaglig situation
• en hjälp att lösa personliga problem
• en hjälp att somna
 Bland ungdomar med missbruk- eller beroendediagnos
rapporterar
 50 – 90 procent samsjuklighet i psykiatrisk problematik
(Bender et al. 2006, Couwenberg et al 2006, Armstrong &
Costello 2002).
I en studie av svenska ungdomar med
missbruksproblem/riskbruk framkom att:
90 procent av flickorna respektive
82 procent av pojkarna någon gång i livet hade
uppfyllt kriterierna för en psykiatrisk diagnos
(Tengström 2006).
Psykologiska riskfaktorer
ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av
våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen
svårighet med ”social anpassning”, dvs utanförskap
låg självkänsla, dålig impulskontroll
instabila relationer med otydlig gräns till själv/andra
bristande tillit till sig själv och andra
frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda
 psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning
© Claudia Fahlke
9
Cannabisrusen
Akut påverkan har två faser
• Högdos = utåtriktad och aktiv
• Låg dos = inåtriktad och aktiv
Kronisk påverkan utvecklas i förhållande
till frekvens och tid i missbruk
• Låg dos = inaktiv
Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids
experimenterande har två faser:
Fas 1
från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av
• ökad tankeverksamhet, att personen blir
utåtriktad, fnissig och pratsam.
• att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus,
hjärtklappning,
• yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls,
samt torrhet i ögon, mun och svalg.
Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av
• att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och
lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och
"flummar" för sig själv.
• att färger blir starkare, lukter mer framträdande,
• att samband som man kanske har anat tidigare
nu framträder ganska klart.
• samt att tankeflykten är mycket utpräglad och
associationerna talrika.
100% THC
Akut påverkan
Eliminering
1/3 till blodbanan
2/3 till urinblåsan
50
Kronisk
Påverkan
1
2
3
4
5
6 veckor
Fas 3:
är ett tillstånd som växer fram efter ett
antal års regelbundet användande av
cannabis.
Det karakteriseras av:
• att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre,
• att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger
det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal".
När denna nivå har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren
har blivit en kronisk cannabismissbrukare.
•I detta tillstånd försämras individens förmåga
att på ett naturligt sätt kvalitativt utnyttja sina tankeprocesser.
Kognitiva funktioner
Verbal förmåga (språklig förmåga)
Logisk-analytisk förmåga (att dra korrekta slutsatser)
Psykomotilitet (flexibilitet i tanken)
Minnesprocessen
Korttids/arbetsminne
Långtidsminne- semantiskt, episodiskt
16
Analytisk-syntesisk förmåga (att sätta samman delar till en
helhet)
A
A
B
B
C
C
D
E
D
E
Psykospatial förmåga (att orientera sig i rummet)
Gestaltminne (helhetsminne)
Välfungerande
Kvalitativ
försämring
Beståndsdelar i att inte kunna strukturera
verkligheten gör att man:








får svårt med nyanser
får svårt att reflektera
ser verkligheten genom ett filter
svårt med abstrakt tänkande
kan inte kritiskt granska
blir känslomässigt avskärmad
blir fånge i sitt eget mönster
får svårt att vara flexibel
Ett cannabismönster skapas
 Ett cannabismönster är ett filter som uppstår när man rökt
under lång tid och kvalitén på tankeförmågan försämras så
att ett nytt mönster för att hantera verkligheten uppstår.
 Individen har fortfarande den naturliga förmågan att
utforska verkligheten men försämrad förmåga att
strukturera, processa, granska och minnas informationen
som kommer in. Det gör att en ny selektiv
förklaringsmodell av verkligheten växer fram som verkar
logisk för individen som röker cannabis.
Forts. Cannabismönster
 Att inte kunna sätta samman delar till en helhet
gör att den nya förklaringsmodellen är selektiv
och anpassad för att försvara sitt val av att
fortsätta röka cannabis.
 Cannabismönstret skapar nya värderingar och
föreställningar som bildar ett fundament för ny
självkännedom. Det är anpassat efter den
kognitiva funktionsnedsättningen som cannabis
ger.
Precuneus
A high CB1 activity decreases the activity in precuneus
Self
Functional imaging has linked the precuneus to the processes involved in
self-consciousness, such as reflective self-awareness, that involve rating
ones own personality traits compared to those judged of other people.
Empathy and forgiveness
Together with the superior frontal gyrus and orbitofrontal cortex, the precuneus is
activated when people make judgments that requires understanding whether to
act out of empathy and forgiveness.
Episodic memory and visuospatial processing
Is involved with episodic memory, visuospatial processing,
reflections upon self, and aspects of consciousness.
Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling
(betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet)
Mognadsutveckling sker i
• prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll,
målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga
samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende.
• limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala,
nucleus accumbens,
• orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre
och yttre världen
• hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck,
kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn).
(Crews et al., 2006).
• Onödiga kopplingar försvinner.
• Signalering mellan hjärnans olika delar blir effektivare.
• Det som inte används försvinner
• Det är bra om ungdomar exponeras för nya intryck och att de
stimuleras att upptäcka.
• Det viktiga är hur vägen till en fullt utvecklad hjärna sett ut.
Padula (2007)
Cannabis hindrar den neurologiska omstruktureringen av tonårshjärnan
till en vuxenhjärna.
I huvudsak består problematiken på en neuropsykologisk nivå av en
• underutvecklad exekutiv funktion
• som minskar förmågan till inre vilja och förorsakar därmed
• en svårighet att stå emot emotionella och stressrelaterade impulsgenombrott
• och därför måste individen förlita sig på yttre kontroll.
Cannabisrökning påverkar arbetsminnet och försämrar övervakningsfunktionen
i det akuta ruset och i den framväxande kroniska påverkan.
Det blir oprecist och långsamt.
Det blir svårare att identifiera och processa viktig information,
• dels det som ska lagras i minnet för självkännedom (episodiskt minne)
• dels det som ska hämtas ut ur minnet så att det styr uppmärksamhets strålen
Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004)
Gruber et al., Drug and alcohol dependence, (2009)
Cannabis minskar möjligheten till att tolka sociala hotsignaler
Chan et al (2008).
Cannabis minskar möjligheten till att skapa bestående kvalitativa minnen.
(Yücel et al 2008)
Exekutiva funktioner
=
Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet
och övervakning.
Intern kontroll
viljestyrd
Emotioner skapade av inre och yttre stress
Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller
goda vänner
=
Extern kontroll
Cannabis och inlärning
 Inlärning som kopplas till associationer, försvåras.
 Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen.
 Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd
blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas.
 Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska
kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad.
 Förmågan att återberätta en kort historia försämras
och uppblandas med nytt material
 Cannabis tycks accelerera den interna klockan i
förhållande till den verkliga klocktiden.
 Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis
ruset.
Förändring 2009 - 2012
Årskurs 2 gym.
Antal gånger använt
hasch/marijuana?
2009
2012
0
77,4 %
73,7 %
1
5,8 %
6,5%
2–4
5,4 %
7.6%
5 – 10
3,4 %
3,7 %
11 –
8,0 %
8,5 %
2009: av 22,6% som testade fortsatte 11,4%, dvs. ca 50%
2012: av 26,3% som testade fortsatte 12,2%, dvs. ca 48%
Provat narkotika 5 gånger eller mer i
procent, Göteborgs stad
 2004 Gymn. 2: De som provat 5 gånger eller mer delat
med alla som provat narkotika: 496 / 1162 = 42,7
procent har provat 5 gånger eller mer
 2007 Gymn 2: 39,6 procent har provat 5 gånger eller
mer
 2010 Gymn. 2: 44,3 procent har provat 5 gånger eller
mer
 2013 Gymn. 2: 50,3 procent har använt cannabis 5
gånger eller mer (utsocknes ej inräknade)
Syntetiska cannabinoider är imitationer av THC
kroppsegna
cannabinoider
THC
binder till cannabisreceptorer
syntetiska
cannabinoider
CB1 och CB2
agonister
CB1
CB2
- finns till stort antal i hjärnan
-ffa i immunsystemet
Bromsad aktivitet
i nervcellen
Vad händer när du använder THC eller CB1 agonister?
• Cannabinoiderna minskar GABA systemets hindrande funktion.
• Belöningssystemet har inga CB1 receptorer så dopamin
får där en ökad frisättning.
• En minskad frisättning av dopamin i frontalloben
och en nedreglering de exekutiva funktionerna.
• Informationsprocessen försämras oavsett hindrande
eller förstärkande påverkan, så din personliga prägel tonas ner.
• Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras.
• Efter en tids regelbunden användning
uppstår problem med dopamin återupptagningspumpen.
Cannabis Use is Quantitatively Associated with Nucleus
Accumbens and Amygdala Abnormalities in Young Adult
Recreational Users. Jodi M. Gilman et al.,
The Journal of Neuroscience, April 16, 2014 • 34(16):5529 –5538
Accumbenskärnan ingår i hjärnans belöningssystem och är involverad vid
drogberoende och tros även vara inblandad i hur vi med exempelvis ansiktsuttryck
och kroppsspråk kan förmedla olika känslolägen.
Amygdala utgör en del av limbiska systemet och tros ha en funktion
vid uppkomsten av såväl fruktan som njutning och därigenom
spela en viktig roll för patologiska tillstånd som
aggression, ångest, autism, depression, narkolepsi, paniksyndrom,
posttraumatisk stress och olika fobier.
These data suggest that marijuana exposure, even in young
recreational users, is associated with exposure-dependent
alterations of the neural matrix of core reward structures
and is consistent with animal studies of changes in
dendritic arborization (förgreningar).
En dag per vecka
Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras.
Anterior Cingule
NA
Output
VTA
Amygdala
• förmågan att hantera komplex
information,
• förmåga att planera, att ha ett
tidsperspektiv,
• att vara benägen att tolka
andras motiv och åsikter,
• självkritik och känslomässighetInput • koncentrationen,
• uppmärksamheten,
• förmågan att lagra och
• att bearbeta ny information.
Impact of Prolonged Cannabinoid Excretion in Chronic Daily Cannabis
Smokers' Blood on Per Se Drugged Driving Laws
Bergamaschi MM et al Clinical Chemistry. 2013 Mar;59(3):519-26.
Endocannabinoider
blockeras av cannabinoider och
syntetiska cannabinoider
 Anandamid är involverad i reglering av
sinnesstämning, minne, aptit, smärta, kognition och
känslor och att befästa fina ögonblick.
 Forskningen har identifierat ytterligare 9 st.
endocannabinoider.
Mol Neurobiol. 2007 Aug;36(1):92-101. Epub 2007 Aug 17.
The endocannabinoid system and extinction learning.
Lutz B.
The endocannabinoid system as a possible target to treat both the
cognitive and emotional features of post-traumatic stress disorder (PTSD).
Trezza V, Campolongo P
The endocannabinoid system in anxiety, fear memory and habituation.
Ruehle S, Rey AA, Remmers F, Lutz B.
J Psychopharmacol. 2012 Jan;26(1):23-39.
Spice
Kryddat med olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser
Spice innehåller inga kompensatoriska substanser
GAMMAL INFORMATION
1. Används av ca 0,4 % av de som inte röker cannabis
2. Används av ca 11 % av regelbundna cannabisrökare
3. Spiceanvändarna använder oftare flera olika substanser
!!!!!! Används av de som vill fortsätta att droga sig men som måste lämna urinprover.
Spice-epidemi – 15 till sjukhus
Den farliga nätdrogen Spice sprider sig. Ett
15-tal ungdomar från Oskarshamn har
senaste två veckorna akut fått söka sjukvård
efter att ha tagit drogen.
Två unga personer vårdas sedan tidigt på
söndagsmorgonen på Gävle sjukhus efter att
ha överdoserat drogen Spice. Tillståndet är
allvarligt för båda två, enligt en
patientskaderapport från landstinget
Gävleborg på måndag morgon.
Göteborgs spice siffror för 2013
 Åk 9 grundskolan:
53 procent av dem som använt
narkotika, vilket var 7 procent (ner 2 procentenheter,
var 9 procent 2010)
 År 2 gymnasiet:
42 procent av dem som
använt narkotika, vilket var 19 procent (också ner 2
procentenheter, var 21 procent 2010)
 De syntetiska agonisterna är liksom THC fettlösliga.
 Antagligen lagras de liksom THC i cellmembranen.
CAN drogvaneundersökning 2013:
• Vad gäller nätdroger svarade ca 3 % av pojkarna och knappt 2 % av
flickorna i årskurs 9 att de någon gång provat sådana.
• Av de som hade testat droger hade 37 % testat Spice. (53 % provat
Spice i Göteborg)
• Motsvarande värden var något högre i gymnasiet – drygt 5
respektive 2 %.
• Av de som hade testat droger hade 26 % testat Spice. (42 % i
Göteborg)
• Det framkom också att spice eller liknande rökmixar var den klart
vanligaste nätdrogen.
Under 2013 svarade 7 % av pojkarna och 6 % av flickorna i årskurs 9 att
de någon gång provat narkotika.
Alltsedan mitten av 90-talet har dessa nivåer legat mellan 5–10 %.
Den uppgång i narkotikaerfarenheten bland gymnasieeleverna som inträffade till och med 2010 har därefter upphört och snarast tenderat att åter
vände nedåt.
I år svarade
• 19 % av pojkarna och 14 % av flickorna i gymnasiet att de använt narkotika
någon gång.
JWH-018 eller de andra är alla
imitationer eller analoger till THC
•
•
•
•
•
•
Har samma effekt som THC
Binder ca 24 gånger starkare till receptorn.
Kan rökas och ätas.
Förorsakar ångest och panikanfall, oro och rastlöshet.
Ger ibland hallucinogena upplevelser (ej illusion).
Erfarna cannabisanvändare anser effekten skrämmande.
45
Ruset hos Spice
Akut påverkan
Dessa effekter är inte väldokumenterade,
men det är tillsammans med den kunskapen som finns om hur dessa substanser
är menade att fungera inte så svårt att räkna ut att
stora doser kommer att förorsaka negativa effekter som inte marijuanan skapar.
Ruset beror på hur mycket du får i dig och viken styrka och vem du är neurobiologiskt
Akuta skadeverkningar och CB1 agonister











Högt blodtryck
Hög puls
Bröstsmärtor
Hjärtinfarkt
Medvetslöshet
Kramper
Agitation/oro
Ångest
Panikanfall
Akut psykos och förvirring vid tidigare stabil psykisk sjukdom
Känslan av att inte få luft
Eftersom en del av substanserna har en längre ruseffekt jämfört med naturligt THC,
så rapporteras:
•
negativa effekter som ofta uppstår dagen efter konsumtionen, som allmän
bakfullhet liknande den vid alkoholbakfylla, fast utan illamående,
• mentalt långsam, förvirrad, tankspridd, försämring av lång och korttidsminne.
•
Andra rapporter nämner den kvalitativa nedsättningen av tankefunktioner och
känslofunktioner, som att allt syre lämnar hjärnan.
• Även negativa effekter vid långvarigt bruk, upp till 7 dagar efter avslutat
användande, rapporteras framförallt kopplat till associationskapacitet.
• Andra rapporter nämner hjärtattacker vid användande av K2.
• Det rapporteras krampryckningar och anfall som liknar epileptisk aktivitet även
hos personer som inte har detta sen tidigare.
Ruset hos Spice
Kronisk påverkan
Personlighetsförändringar
Ökad cancerrisk
munhåleskador
Spice kan kopplas till psykos,
hjärnskador och njurskada
Många som brukar Spice upplever depersonalisation när
man inte har intagit Spice under några dagar, andra kan
uppleva samma känslor dagen, ibland dagarna, efter att
man intagit en för stor mängd spice.
Abstinenssymtom som uppstår efter
en lång tids bruk är:














Huvudvärk
Ångest
Nervositet
Sömnstörningar
Nedsatt koncentration
Illamående
Depression och rastlöshet
Irritabilitet
Svettas
Starkt sug
Mardrömmar
Kramper
Hjärtbank
Kräkningar
Biverkningar och faror
Det finns bieffekter som förekommer hos personer som rökt spice ett tag,
 sinnena försämras radikalt (försämrat luktsinne och försämrad syn antas
1 av 10 personer få) och
 metallsmak förekommer ofta.
 Onormalt svettiga händer är också en av bieffekterna som förekommer
bland de flesta spicerökarna.
Andra bieffekter liknar de från cannabis:
 torr mun, eufori, överdrivna hungerkänslor, paranoia och ångest
Andra inte:
 Vid överdosering kan personen i fråga svimma, hosta blod och få
näsblod.
 Men då det fortfarande är ganska osäkert vad drogen innehåller så finns
det inga konkreta svar om framtida bieffekter.
• Syntetiska cannabinoider är fulla agonister på
cannabinoidreceptorer, CB1R och CB2R,
• THC i marijuana är en partiell agonist och således inte
kan binda med full kraft och aktivera hela
receptorpopulationen oavsett dos och uppnådd
koncentration.
Fas 1 metabolism av den syntetiska cannabinoiden JWH-018
resulterar i minst nio stycken monohydroxylerade
metaboliter där minst tre av dessa metaboliter har full
agonistisk effekt på CB1R
vilket kan jämföras med endast en aktiv metabolit efter
metabolism av THC.
Detta kan ytterligare förklara den ökade toxiciteten jämfört
med THC.
Psykosocial behandling
Ta reda på positiva och negativa symtom
Använd er cannabiskunskap
Leta efter symtom som ni inte förstår
Arbeta med de sju kognitiva funktionerna
Tänk i de tre faserna (Medicinsk, psykologisk, social)
men med ett snabbare förlopp
Ha en metakognitiv teknik
Frågor som bör ställas
 Med tanke på att syntetiska cannabinoider minskar
syretransporten i hjärnan, så är huvudvärken ett tema. Hur yttrar
den sig? Ibland känt att han inte får tillräckligt med luft?
 Har han behövt öka dosen för att få effekt?
 Hur länge har det akuta ruset suttit i? Har den tiden minskat
allteftersom missbruket har fortsatt?
 När han någon gång rökt för mycket, vilka symtom hade han då?
 Hur lång tid har det tagit att återhämta sig (jmf med normal
HAP)?
 Oroande symtom första veckorna.
Dissociativa reaktioner
Upplevelse när
individen har återfått
balansen och
reflekterar över vad
som har hänt
Rusupplevelse när det
neuropsykologiska nätverket har
fragmenterats
MI som
kommunikationsplattform
+ kognitiva-edukativa
tekniker
Oro -> ångest
Ny generation med inriktning på CB2R
AB-PINACA
ADB-FUBINACA
ADBICA
APICA
APINACA
Benzydamine
NESS-040C5
PF-03550096
Toleransutveckling




AB-FUBINACA
Potent agonist på cannabinoidreceptorerna
med Ki values of 0.9nM at CB1 and 23.2nM at CB2.
Utvecklades av Pfizer 2009 som ett eventuell
smärtstillande läkemedel men testades aldrig på människa.
 2012, upptäktes substansen i rökmixar i Japan tillsammans
med AB-Pinaca som tidigare inte hade funnits.
 Januari 2014, blev AB-FUBINACA olagligt I USA
THJ018, en analog till JWH-018
 Effekt beskrivning baseras på nätsidorna som
subjectiva upplevelser rapporterat av
PsychonautWiki contributors.
 Effekterna uppträder inte alla vid samma tillfälle, men
med ökade doser ökar också möjligheten och ger då
hela spännvidden av symtom.
CB 2 receptorn
 The presence of functional cannabinoid CB2 receptors in the CNS has
provoked considerable controversy over the past few years.
 Formerly considered as an exclusively peripheral receptor, it is now
accepted that it is also present in limited amounts
 and distinct locations in the brain of several animal species, including
humans.
 Furthermore, the inducible nature of these receptors under
neuroinflammatory conditions, in contrast to CB1, makes them
attractive targets for the development of novel therapeutic
approaches.
 In fact, the undesired psychoactive effects caused by CB1 activation
have largely limited the clinical use of cannabinoid-related compounds
that act on these receptors.
Försämring av syresättningen i kroppen
Forts.
 More recently, additional
 Inflammation (Mukhopadhyay et al., 2006) and ischaemiainduced hypoxia (Ashton et al., 2007).
 In medicine, ischemia, is a restriction in blood supply to
tissues, causing a shortage of oxygen and glucose needed
for cellular metabolism (to keep tissue alive).
 REFERENS:
 Cannabinoid CB2 receptors in human brain inflammation
C Benito, RM Tolo´n, MR Pazos, E Nu´n˜ez, AI Castillo, and J
Romero.
British Journal of Pharmacology (2008) 153, 277–285
& 2008 Nature Publishing Group All
Argument som personer som röker
cannabis ofta använder för att rättfärdiga
sitt rökande
och hur man kan bemöta dem
 Cannabis är en medicin.
 Det finns inga studier som visar att cannabis är
farligt.
 Cannabis är mindre skadligt än alkohol.
 Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag
stämplad av samhället som kriminell. Det är alltså
hur samhället ser på en person som röker cannabis
som är ett problem och därför borde det vara
lagligt.
 Det är ett naturpreparat.
 Man dör inte av att röka cannabis.
 Jag blir lugn/glad/kreativ/…av cannabis.
 Röker man bara var sjätte vecka så är det inte
farligt eftersom det på den tiden hinner gå ur
kroppen.
 Det finns så många andra problem i världen som är
värre än att jag röker cannabis.
 Jag kan sluta röka när jag vill men jag vill inte just nu.
 Jag kommer inte att bli beroende.
 Det är ju legalt i Holland, där får man röka cannabis
utan att det ses som ett problem.
 Alla röker cannabis
 Jag fungerar bättre när jag är lagom stenad. Jag har
en brist som måste kompenseras med cannabis
 Jag känner många som blir negativt påverkade av
cannabis men jag påverkas inte så.
 Cannabisförbudet inskränker individens frihet.
 Cannabis är ingen inkörsport till tyngre droger.
 Vi har cannabisreceptorer därför är det meningen att man
ska röka cannabis.
 Det är min kropp så jag bestämmer själv vad jag gör med
den.
 Cannabis är inte alls farligt. Jag känner många
cannabisrökare som fungerar alldeles utmärkt, med jobb,
familj och villa.
Cannabis är en medicin.
1.
I egen sak. Du upplever att du får hjälp av cannabis
så som en medicin. Är det stressrelaterat och
smärtrelaterat? Det lindrar för stunden men dock
bara kort, därefter förvärras upplevelsen av
symtomen. Det innebär att då måste man börja om
med rökandet som sen i sin tur lindrar men efter en
kort period släpper effekten och upplevs symtomen
igen. Cannabis tar inte bort grunden till symtomen
utan bara lindrar för stunden.
Cannabis är en medicin.
1.
När det gäller begreppet medicin som läkemedel så
måste ett antal villkor uppfyllas för att det ska bli ett
läkemedel. Det gör inte cannabis som helhet,
däremot används substanser ingående i cannabis
som medicin för extremt överviktiga och svårighet
att hålla balansen vid multipel skleros. Dessa
substanser fungerar enbart när kroppen signalerar
alarm.
Det finns inga studier som visar att
cannabis är farligt.
 Kroppsligt
 Cannabis påverkan på andningsorganen:
De viktigaste kända långsiktiga skadeverkningarna inom
andningssystemet är kronisk bronkit och
cellförändringar i luftvägarna.
 Cannabis och hjärt-kärlsystemet
 Cannabis och fertilitet
 Cannabis effekter på immunsystemet
Det finns inga studier som visar att
cannabis är farligt.
 Psykiskt:
 Under senare år har ett antal studier visat att hjärnan
automatiskt kompenserar för de specifika områden som
cannabinoiderna påverkar. När områden som är specifikt
designade för att utföra en tankeoperation inte längre
fungerar optimalt, så söker sig processen alternativa vägar.
Effekten blir en felprogramering som har en viss tröghet
när man slutar använda cannabis och ska återställa de
ursprungliga funktionerna.
Cannabis är en
”lätt” drog
Detta vet vi om cannabisskador








Intellektuella funktioner försämras
Ökad risk för allvarliga psykiska sjukdomar
Beroendeframkallande
Fosterskador
Lungskador
Vissa typer av cancer
Inkörsport till andra droger
Ökad risk för trafikolyckor
Tack för uppmärksamheten