2013-04-12
Referensgruppen för kommunernas socialtjänst för
personer med psykiska funktionsnedsättningar
I dokumentet finns beskrivet syfte och uppdrag för Sveriges Kommuner och Landstings
Referensgrupp för kommuners socialtjänst för personer med psykisk funktionsnedsättning,
eller i korthet Referensgruppen för kommunens socialpsykiatri. Dokumentet är menat att
utgöra ett stöd för medlemmarna så väl som för SKL att klargöra referensgruppens mål,
bevakningsområden samt vad som förväntas av deltagarna i referensgruppen. Dokumentet
revideras kontinuerligt.
Syfte och målsättning
Referensgruppens representanter utgörs av tjänstemän på chefsnivå inom kommunens
socialtjänst för personer med psykisk funktionsnedsättning. Referensgruppens syfte
formulerades redan 2008 och syftar till att utgöra en plattform för intressebevakning och
samverkan för medlemmarna. Målet med referensgruppen är förbättra kommunernas
socialtjänst för personer med psykisk funktionsnedsättning och genom referensgruppen kan vi
lära oss av varandra, lyfta gemensamma frågor och synliggöra behov. Referensgruppen har
formulerat sitt uppdrag till att:
Föra ut information om vad som är på gång på det nationella planet
Få in synpunkter på dessa aktiviteter utifrån kommunernas perspektiv som ett led i SKL:s
intressebevakning
Få del av information om vad som händer inom de utvalda kommunerna
Vara en mötesplats för referensgruppens medlemmar för informationsutbyte och
verksamhets- samt utvecklingsstöd
Arbetsmetoder
Referensgruppen träffas två gånger per år för gemensamma genomgångar och beredningar i
enlighet med en mötesplan som utarbetas årligen. Mötena varar i två dagar. Kostnader för
resor och logi ligger på medlemmarna medan SKL står för möteslokaler och program i
samarbete med programgruppen. Inom referensgruppen görs en fördelning av bevakningsoch beredningsområden som kan medföra kompletterande insatser mellan mötena.
Dessutom kan initiativ tas och delas avseende studiebesök, workshops inom temaområden och
konferenser på nationell, regional och lokal nivå.
Programgruppen
Referensgruppen utser en programgrupp på fyra ledamöter från referensgruppens medlemmar
med ansvar att tillsammans med SKL hålla samman planeringsprocessen och synkronisera
gemensamma uppdrag. Programgruppen har i uppdrag att utgöra en länk till SKL när snabb
kontakt behöver tas för informationsspridning eller frågor av uppdaterande karaktär.
Ledamöterna i programgruppen väljs på höstmötet och sitter på uppdraget överlappande i två
år. Det vill säga att vid varje höstmöte väljs två nya ledamöter in i programgruppen.
Sveriges Kommuner och Landsting
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
[email protected]
Org nr: 222000-0315
www.skl.se
2013-04-12
En interaktiv mötesplats på nätet
Genom det interaktiva verktyget Projectplace har referensgruppen tillgång till en plattform för
diskussion och spridande av idéer och goda exempel även mellan de fysiska träffarna.
Referensgruppens medlemmar uppmuntras till att vara en aktiv part på projektplatsen och dela
med sig av tankar och aktuella frågor.
Representation och samverkan
Uppdraget handlar framförallt om styrning och ledning av socialtjänsten för personer med
psykiska funkonsnedsättningar, vilket även styr representationen och gruppens uppdrag.
Huvudtanken är att deltagarna i referensgruppen själva, i samråd och förankring med
hemkommun och lokala nätverk, förankrar uppdraget man har i gruppen. Dock önskar
referensgruppen att medlemmarna i möjligaste mån delar med sig av gruppens arbete, inte
bara i hemkommunen, utan även sprider det i lokala nätverk. Det är också en viktig poäng
med att referensgruppen kan förankra frågor på hemmaplan både innan och efter gruppmöten.
SKL har en samordningsfunktion i referensgruppen genom ägandeskapet, men gruppmötenas
program och inriktning bygger på ett aktivt engagemang i programgruppen så väl som av
referensgruppens medlemmar. SKL kan även stödja medlemmarnas lokala arbete genom att
uppmuntra till lokala nätverk för socialpsykiatriska frågor, bland annat genom läns- och
regionförbunden.
För att referensgruppen ska ges goda förutsättningar att uppfylla syftet och målsättning med
sitt uppdrag är det angeläget att referensgruppens representanter har ett mandat att delta aktivt
med stöd från hemkommunen och lokala nätverk.
För att möjliggöra en rimlig storlek på nätverket sätts gränsen för antal deltagare per
län/regionförbund/kommunförbund till 2 personer, med undantag för större regioner där 3
personer har möjlighet att delta.
Samverkande partners
Med anledning av det stora intresse och den direkta influens som staten har på socialtjänst för
personer med psykiska funktionsnedsättningar kan särskilda kontaktpersoner från till exempel
Socialdepartementet och Socialstyrelsen utses och bjudas in utifrån aktuella frågeställningar.
Till gruppen knyts också personer på nationell nivå som representerar:
Brukarorganisationernas paraplyorganisation NSPH (Nationell Samordning för
Psykisk Hälsa) så väl som Socialpsykiatriskt forum och andra brukarrepresentanter
ska ha möjlighet att bevaka och delta i utvalda fördjupningsområden.
Eftersom samspelet i så stor utsträckning berör regionala aktörer ska även landstingen
erbjudas att utse lämpliga representanter för deltagande vid särskilda frågor.
Till detta kommer att flera samhällsaktörer också har en direkt betydelse för
förutsättningarna för socialpsykiatrin varför det ska knytas kontakt med t.ex.
Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Kriminalvård, Statens institutionsstyrelse m.fl.
Resurs inom SKL
Referensgruppen utgör en naturlig resurs i handläggning av frågor som rör socialtjänst för
personer med psykiska funktionsnedsättningar på SKL. Koppling och kommunikation med
relevanta nätverk som finns inom SKL till exempel nätverket för styrning och ledning av
psykiatrin (psykiatrichefer eller motsvarande på landstingsnivå) samt socialchefsnätverket (ett
nätverk av socialchefer inom kommunen) är viktig för den långsiktiga utvecklingen av
2 (4)
2013-04-12
socialpsykiatrin. Företrädesvis sker den kommunikationen och kopplingen via
programgruppen eller annan utsedd representant.
Referensgruppens bevakningsområden
Den stigande andelen i befolkningen med psykisk ohälsa med olika grad av komplexitet utgör
en av de största folkhälsoutmaningarna i västvärlden. Den psykiska ohälsan riskerar att leda
till psykiska funktionsnedsättningar vilket påverkar många delar i samhället, inte minst på
kommunal nivå som, tillsammans med landstingen, har det övergripande ansvaret för alla som
bor i kommunen. Det medför stora krav på synkronisering av insatser och optimal tillgång till
de åtgärder individen behöver för att möjliggöra ett gott liv.
Referensgruppen för kommunernas socialpsykiatri har identifierat ett antal
bevakningsområden som har stor påverkan på socialpsykiatrin och därför bör följas extra noga
i referensgruppens arbete. Andra områden som berör socialpsykiatrin är självfallet
inkluderade i referensgruppens bevakning, till exempel boendefrågan.
Samverkan och organisering
Många av socialpsykiatrins svåraste frågor hamnar i gränssnittet mellan kommun och
landsting, och här krävs fruktbar samverkan mellan olika myndigheter. Exempel på dessa
frågor är hur vi arbetar med boende och boendeformer, psykiatrilagsutredningens förslag och
den kommunaliserade hemsjukvården.
Socialtjänsten för personer med psykiska funktionsnedsättningar är en integrerad del av
samhället. Därför är det viktigt för gruppen att bevaka det arbete som sker på nationell nivå
genom att hålla nära kontakt med socialstyrelsen och andra myndigheter för att lyfta frågor
viktiga för verksamheten. Bland annat genom att aktiv delta i att ta fram riktlinjer på nationell
nivå som riktar sig till kommunerna. Lika så kan vi genom nätverket av kommuner bevaka
frågan hur socialpsykiatrin är integrerad i kommunernas organisation i och med nya
omorganiseringar.
Kompetens och kvalitet
För att möta framtidens utmaningar behövs rätt kompetens. Det kräver ett proaktivt arbete för
att få till stånd en kvalitetshöjning och statushöjning för våra yrken. Till exempel genom att
bevaka planerade utbildningar och framtagandet av nationella riktlinjer, påpeka behovet av en
gemensam nationell utbildning för baspersonal och vara med i referensgrupper om vilken
kompetens som behövs i kommunerna, kan referensgruppen vara en viktig aktör.
Brukarmedverkan
Inom psykiatrin, såväl som inom socialtjänsten för personer med psykiska
funktionsnedsättningar, pågår en ständig utveckling för att möta brukarna och dess behov.
Krav ställs på att metoder och modeller är evidens- och forskningsbaserade samt ska involvera
brukarna på alla nivåer. Häri ingår att skapa förutsättning för delaktighet och ta vara på den
kunskap och erfarenhet som brukare och närstående kan bidra med. Detta bör ske i samspel
med samhällets övriga aktörer och harmoniera i de uppdrag som fördelas på olika nivåer i
linje med nationella intentioner för vår välfärd.
Arbete och sysselsättning
Andra gränsområden som kräver samverkan mellan myndigheter är sysselsättning, försörjning
och rehabilitering. Enligt Socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att
kommunens invånare får det stöd och den hjälp de behöver, men på vem ligger egentligen
ansvaret att rehabilitera och skapa arbeten? För kommunen handlar frågan om
3 (4)
2013-04-12
aktivitetsersättning, försörjning samt om vem som tar ansvaret att hitta meningsfulla
sysselsättningar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. I och med att nya krav
ställs på kommunen behöver ett bra och hållbar samarbete upprätthållas med
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan såväl som andra aktörer så som sociala företag.
Stockholm den 25 oktober 2012
(Reviderat den 12 april 2013)
4 (4)
