Klimat, hunger och global rättvisa

Klimat, hunger och global rättvisa
– om hur det hänger ihop och vägar till förändring
Innehåll
förord: är vi beredda?
3
1. värst för fattiga länder Utvecklingsland och industriland – vad betyder det?
En fråga om rättvisa
Inte mer än två grader!
Matbrist hotar
Mänsklig utveckling bromsas Vattenstress
Biologisk mångfald hotas Hälsan sämre i ett varmare klimat När havsnivån stiger IPCC är FN:s klimatpanel 7
7
8
9
9
9
11
11
12
12
13
2. människans utsläpp förstärker växthuseffekten
Ingen lösning utan träd och mull
Utsläppsnivåer
Ingen rättvisa
Fakta om växthusgaser
15
16
18
18
19
3. åtgärder måste sättas in nu
Nu, inte senare
Etik och politik Klimatanpassat bistånd Minskad sårbarhet
Lindrar nöd
Klimatsmart teknik Skydd av kolsänkor
»Köpa sig fria« Snabba åtgärder Miljödiplomerat stiftskansli
FN:s klimatkonvention
21
21
21
23
23
24
25
25
25
26
27
27
4. en hållbar, rättvis och försonad värld
Svenska kyrkan vill Klimat och global rättvisa
Hållbar livsstil Vi väljer framtid i dag
Svenska kyrkans kallelse
29
29
29
30
30
30
5. svenska kyrkan arbetar lokalt och globalt
Sida vid sida Svenska kyrkan arbetar i ett flertal internationella nätverk
Påverkar politiken Minska i Sverige
Hemma eller borta? Alla har ansvar Rätt till utveckling – Greenhouse Development Rights Dämpa effekterna Stöd till klimatanpassning
Allt kommer ju från jorden
33
33
34
34
34
35
35
36
38
38
38
6. hur kan jag vara ­e n del av lösningen?
Börja agera nu!
Hitta drivkrafter Sänk energiförbrukningen!
Sju klimatsmarta mattips
Medvetna matval Handla resurssnålt
Påverka makthavare!
Agera själv
Klimaträttvisa – skänk!
Hur bra är det med etanol?
41
41
42
42
43
44
44
45
45
45
47
7. sammanfattning
Åtta millenniemål
Vill du veta mer?
Svenska kyrkans hemsida
Svenska kyrkan kontakt
Några av Svenska kyrkans nationella och globala nätverk
Klimatåtgärder Tips för fördjupning
Litteratur, häften, foldrar
49
49
51
51
51
51
51
51
51
2 klimat, hunger och global rättvisa
Är vi beredda?
N
etiopien. foto: magnus aronson/ikon
är vi ser klimatförändringarna, finns
det då fortfarande hopp om att säkra
kommande generationers möjligheter
att leva drägliga liv på vår ­planet?
Själva naturen, basen för att vi kan leva, har börjat
svikta. Att bara fortsätta är enligt de flesta kalkyler
omöjligt i längden. Genom vår kreativitet och vår
kunskap har vi utvecklat levnadssätt som utarmar
ekosystemen och hotar människors överlevnad.
»Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta
och med hela din själ och med hela din kraft och
med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.«
Luk 10:27
Det citatet använder vi oftast individualistiskt.
Det ger dock grund också för ansvar och samexis­
tens i samhället och världen. Vi måste förändra sät­
tet att leva så att det blir hållbarare. Det är inte bara
ett tekniskt vägval eller ett politiskt beslut, det är i
mycket hög grad en fråga om hur vi ser på livet, vad
som är viktigt i livet, var vi kommer ifrån, vart vi är
på väg och om det finns skäl att hoppas. Det är kort
sagt teologi. Om vi kristna avsäger oss vårt ansvar
för skapelsen, ansvaret att vara goda förvaltare av
det Gud ger oss – överger vi då inte också Gud?
Om inte vi är beredda till uppoffringar – trivialiserar
vi då inte Jesus offergärning?
I tron på Skaparen grundar vi övertygelsen om
att allting hör ihop och att ingen kan dra sig undan
ansvar för det som Gud har skapat. Samhällets ske­
enden och jordens framtid är en grundläggande an­
gelägenhet för oss som kristna och som kyrka. Gud
kommer till oss genom det skapade. Jordens resurser
får bära det mysterium som ryms i vår relation till
Gud. Dopets vatten renar och ger nytt liv. Måltiden
av bröd och vin är gåvor av jordens frukt och män­
niskors arbete och rymmer Gud.
»Tämja«, »behärska« och »bemästra« är härskar­
ord som har använts i förhållande till naturen eller
»…om vi ska klara mödan måste
vår ­längtan ha ett stort mål…«
Genom hela skriften finns citat hämtade ur Jordens och själens överlevnad av Martin Lönnebo och
Stefan Edman. De kan användas som underlag för reflektion och samtal.
klimat, hunger och global rättvisa 3
4 klimat, hunger och global rättvisa
minska sin konsumtion av naturresurskrävande
­varor? Är det att minska utsläpp av växthusgaser
och att bistå dem som drabbas av ett ändrat kli­
mat? Är det att ge annat liv utrymme utan att det
är »nyttigt« för människan?
Den klimatförändring som nu drabbar skapelsen
kräver förändring. Förändringarna gäller särskilt ny
klimatsäker teknologi, politisk handlingskraft och
förändring av livsmönster. Det som människor i
kyrkan ska bidra med i denna process handlar just
om tolkning av livet, meningsfrågor, livsmönster
och livsmod. Gudstron inger hopp till oss som nu
måste möta den globala klimatförändringen. Tron
skall stärka oss så att våra åtgärder blir av och bi­
drar till att skapa en rättvisare värld.
Vi måste ställa de svåra frågorna till oss själva –
de som handlar om mitt individuella och vårt
­kollektiva ansvar. Ytterst handlar det om att älska
Gud vilket också innebär att älska den värld som
Gud skapat. Är vi beredda och vill vi anta den utma­
ningen?
Uppsala i juni 2008
Anders Wejryd, ärkebiskop
kvinna i byn dadymus, östra etiopien. foto: magnus aronson/ikon
skapelsen. Är det så att kristendom – och kanske
också de två andra abrahamitiska traditionerna,
­judendom och islam – bär på något som vantolkats
och som legitimerar distansering till den omgivande
tillvarons grundläggande villkor och begränsningar?
Det kanske har behövts för att i vissa lägen föränd­
ra livsförhållanden, men inte när det möjligas grän­
ser överskrids!
Att värna skapelsen och människan är vårt an­
svar, men samtidigt inget unikt kyrkligt eller kristet.
Vi har att finna våra roller tillsammans med krafter
som delar samma mål. Att skapa och anta en hand­
lingsplan för hållbar utveckling – i församlingen ­eller
var man än befinner sig, att som enskild välja en
hållbar livsstil, att skänka pengar till klimatarbete i
utvecklingsländer, att ge stöd åt våra politiker att
föra en solidarisk klimatpolitik – är att ta rollen på
allvar. Det är att ta ansvar genom att ta ställning
och gå till handling.
Det är att ta ansvar genom att börja en process,
där vi tillsammans reflekterar och vinner nya erfa­
renheter om vad det kan innebära att älska Gud
över allting och sin nästa som sig själv. Är det att
engagera sig för den utsatta skapelsen? Är det att
klimat, hunger och global rättvisa 5
6 Vatten, mat och hunger
6 klimat, hunger och global rättvisa
1. Värst för fattiga länder
cyklonen nargis drog fram över myanmar (burma). foto: act international
Maj 2008 – cyklonen Nargis drar in över
Myanmar (Burma) med vindhastigheter
på över 52 meter i sekunden. Förödel­
sen blir katastrofal, man talar om »en
krigszon«. Enligt FN kämpar miljontals
människor för livet. Antalet döda stiger
dag för dag och uppskattas slutligen till
över 100 000 av internationella hjälp­
organisationer. Man befarar att brist på
mat och vatten kan utlösa våldsamma
konflikter mellan överlevande. Efter en
internationell kamp med militärjuntan
släpps slutligen hjälparbetare in i landet.
Akut sjukvård, vattenrening och för­
nödenheter är centrala insatser.
Katastroferna som beror på klimatförändringar kommer antagligen att bli
allt fler. Den globala uppvärmningen leder bland annat till mer torka, krafti­
gare stormar, intensivare nederbörd och stigande havsnivåer. Dessa
­extrema väder slår värst mot fattiga människor i utvecklingsländer och
påverkar på ett helt avgörande sätt deras förutsättningar för att utveck­
las och ta sig ur fattigdomen. Våld, konflikter, avsaknad av grundläggande
samhällsservice eller exkluderingen från politiska processer gör fattiga
människor ännu mer utsatta. Enligt FN:s millenniemål ska fattigdom och
hunger halveras fram till 2015, men klimatförändringarna är ett hot mot
att dessa mål ska kunna uppfyllas.
Det blir också alltmer uppenbart att förutsättningarna för all mänsklig
utveckling kommer att påverkas under flera generationer framåt – långt
bortom millenniemålens slutpunkt. (Se faktaruta om millenniemålen i
sammanfattningen.) Till exempel kommer konkurrensen om vattnet och
Utvecklingsland och industriland – vad betyder det?
Det finns ingen tydlig definition av vad som kännetecknar ett utvecklingsland respektive industriland. Förenklat
kan man säga att alla länder i Latinamerika, Afrika och Asien är utvecklingsländer, med undantag för vissa ­länder i
forna Sovjetunionen, Israel och Japan. Generellt sett har utvecklingsländer mycket låga utsläpp av växthusgaser
per person. Men bland utvecklingsländerna finns idag också många »medelinkomstländer« som har en stor och
växande industri, höjd levnadsstandard för många människor och snabbt ökande utsläpp av växthusgaser. Medel­
inkomstländerna omfattar knappt hälften av världens befolkning och 86 länder, däribland Kina, Thailand, Malaysia,
Sydafrika, hela Nordafrika och större delen av Latinamerika. Eftersom begreppen utvecklingsland och industri­
land fortfarande är de vanliga i den globala politiska debatten har vi valt att använda dem i denna skrift, detta
trots att begreppen bygger på gene­raliseringar som inte på ett tillfredsställande sätt beskriver verkligheten.
Ibland skriver vi hög-, medel- och låginkomstländer när vi särskilt vill betona att förutsättningarna i de så kallade
utvecklingsländerna ser olika ut. (Se vidare: Världsbankens hemsida, www.worldbank.org)
klimat, hunger och global rättvisa 7
(°C)
<0
0–0,5
0,5–1
1–1,5
1,5–2
2–2,5
2,5–3
3–3,5
3,5–4
4–4,5
4,5–5
5–5,5
5,5–6
6–6,5
6,5–7
7–7,5
7,5–8
FN:s klimatpanel IPCC har beräknat framtida temperaturförändringar på jorden utifrån fyra olika scenarier. I dessa
scenarier spelar socioekonomiska, demografiska och teknologiska förändringar stor roll för hur jordens klimat påverkas.
Scenariot ovan är beräknat utifrån en framtida värld med mycket stark ekonomisk tillväxt, en befolkningsmängd som
når sin kulmen i mitten av århundradet och snabb teknikutveckling med mångfald och balans beträffande energikällor.
Det skulle ge en genomsnittlig temperaturökning på jorden med 2,8 grader år 2090–2099 (jämfört med perioden
1980–1999).
Källa: Naturvårdsverket Rapport 5763 2007 sidan 21/Figur SPM6/3.2 FN:s klimatpanel IPCC Syntesrapport 2007.
andra naturresurser att hårdna. Det ökar risken för
stora folkomflyttningar vilket i sin tur ökar risken
för konflikter.
en fråga om rättvisa
I industriländerna bor knappt 16 procent av världens
befolkning, men de står för drygt hälften av utsläp­
pen av växthusgaser varje år. Fattiga människor i
utvecklingsländer, som släpper ut minst växthus­
gaser, drabbas hårdast av växthuseffekten. De har
dessutom sämst förutsättningar att anpassa sig.
Den första utvärderingen av klimatforskningen
gjorde FN:s klimatpanel, IPCC, redan 1990. Den bi­
8 klimat, hunger och global rättvisa
drog till att Klimatkonventionen bildades vid FN:s
konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro
1992. IPCC har därefter utvärderat det vetenskapliga
kunskapsläget 1997, 2001 och 2007. Dessa utvärde­
ringar redovisar tydligt på vilka områden det fort­
farande råder osäkerhet när det gäller förändringar
av klimatet. Men uppfattningen att männi­skan bi­
drar till den förstärkta växthuseffekten har succes­
sivt stärkts i klimatpanelens slutsatser.
Den senaste årsrapporten från FN:s utvecklings­
organ UNDP visar att effekterna av klimatföränd­
ringarna redan är här, men att de slår mycket olika.
De senaste åren har 262 miljoner människor årligen
drabbats av klimatkatastrofer, 98 procent av dem
bor i utvecklingsländer. Där drabbas en person av 19
medan endast en av 1 500 drabbas i industrilän­
derna.
inte mer än två grader!
FN:s klimatpanel anser att människans utsläpp med
stor sannolikhet leder till att jorden blir allt varmare
inte bara under de kommande hundra åren, utan
också därefter. Sedan mitten av 1800-talet har tem­
peraturen stigit med 0,7 grader. Fram till år 2100
kommer den att stiga med mellan 1 och 6 ­grader en­
ligt de senaste bedömningarna. Det troligaste är
dock att uppvärmningen blir mellan 2 och 4,5 grader.
En höjning av den globala medeltemperaturen på
två till tre grader under hundra år kanske inte låter
så mycket, men tänkvärt är att temperaturen under
den senaste istiden bara var fyra grader lägre än i
dag. Några få grader kallare eller varmare kan alltså
medföra allvarliga störningar i det samspel mellan
hav och land, nederbörd, vindar och havsströmmar
som bildar jordens klimat.
För att undvika okontrollerbara konsekvenser får
uppvärmningen enligt FN:s klimatpanel inte bli
­högre än 2 grader. Redan vid denna nivå kan dock
flera hundra miljoner människor drabbas av vatten­
brist, människor kan tvingas på flykt när havs­ytans
nivå höjs, arter och ekosystem hotas. Ju mer tem­
peraturen stiger, desto större är risken för plötsliga,
storskaliga och oåterkalleliga effekter. Vi vet inte
vad som händer när till exempel tundran i Sibirien
tinar och avger metan, vilket är en mycket aggres­
siv växthusgas, eller när polarisen smälter snabbt.
matbrist hotar
När det blir varmare på jorden påverkas nederbörd
och temperatur samt jordbrukets tillgång till vatten
i utsatta områden. I större delen av världen blir od­
lingsvillkoren sämre. I torra områden blir det ännu
Mänsklig utveckling bromsas
Inom fem områden, som redan i dag är stora
­globala utmaningar, kan klimatförändringarna
bromsa mänsklig utveckling, hävdar FN:s utveck­
lingsorgan, UNDP. Det gäller inom:
• Jordbruksproduktion och livsmedel.
Förutsättningarna för jordbruk i utsatta områden
försämras när det sker förändringar i nederbörd,
temperatur och vattentillgång.
• Vattenstress och otrygg vattenförsörjning.
Brist på vatten uppkommer när mönstren för
­nederbörd och flodavrinning förändras och när
glaciärer smälter.
• Naturkatastrofer och stigande havsnivåer.
Allt fler människor drabbas av klimatrelaterade
naturkatastrofer och stigande havsnivåer. Vid en
global temperaturökning på 3–4 grader kan
hundratals miljoner människor i låglänta l­änder
(till exempel Bangladesh) riskera att tvingas flytta
till­fälligt eller definitivt.
• Ekosystem och biologisk mångfald.
Dramatiska förändringar kommer att ske i eko­
system (som en åker, ett kärr, en skog eller ett
hav). Med en uppvärmning på 2-3 grader riskerar
20–30 procent av alla landbaserade växt- och
djurarter att utrotas.
• Människors hälsa.
Sjukdomar som malaria och denguefeber kan
­spridas till flera geografiska områden. Flera värme­
böljor och försämrad tillgång till rent vatten kan
ytterligare förvärra hälsosituationen.
klimat, hunger och global rättvisa 9
anders ölund/ikon
I sydöstra Etiopien märks klimatförändringen. Enligt lokalbefolkningen i byn
Dadymos har regnperioderna minskat
med åren. Lokalbefolkningen är övertygad om att det beror på att skogen har
huggits ned.Träden drar till sig regnen.
Därför ändras klimatet. På ett blädderblock ritar de ned sin kristallklara analys
av ­sambanden:
1. På kejsartiden var det långt mellan
hyddorna. Men på 1980-talet föddes
fler barn och nu är befolkningen stor.
2. Förr hade man mycket boskap, men
krig, folkomflyttningar och torka har
minskat antalet.
3. Förr odlade man och jorden var bördig. Men bördig­heten har gått ned,
maten räcker inte att föda familjerna.
4.Förr täckte skogen den största ytan,
nu är det mesta nedhugget, Kvinnorna måste hugga ned mer träd till
ved och bära på ryggen till marknaden tre–fyra t­ immar bort, för att
familjen ska få pengar att köpa mat.
5.Före 1975 regnade det åtta månader
per år, i dag ­regnar det inte ens fyra.
Under torkan våren 2008, brann en stor
del av den kvar­­varande skogen upp.
Svenska kyrkan stöder nu ett integrerat
landsbygdsutvecklingsprojekt i Goroområdet.
torrare och fuktiga områden kan få mer regn. Det
kommer dessutom att regna på andra tider än nor­
malt. Regnen blir häftigare, vilket kan orsaka mer
jorderosion och svårare översvämningar. Ekosys­
tem som en sjö, en åker, en skog har stor förmåga
att till en viss gräns klara av extrema vädersituatio­
ner. Men till slut upphör förmågan till återhämtning
och klimatförändringarna leder till bestående och
allvarliga försämringar.
10 klimat, hunger och global rättvisa
Afrikas jordbruk ligger sämst till. Skördarna är
låga redan i utgångsläget och i dag importeras en
stor del av den mat som förbrukas av stadsbefolk­
ningen. De 60–75 procent av Afrikas befolkning
som är småbönder lyckas nätt och jämnt föda sina
familjer. De är i hög grad beroende av de nyckfulla
regnen, eftersom bevattning oftast saknas. Jord­
bruket kommer att drabbas svårt både av vatten­
brist, av ökad torka och av kraftiga och plötsliga
förändringar i klimatet. I vissa områden i Afrika be­
faras skördarna minska dramatiskt om inget görs.
Samtidigt kommer befolkningen i många länder att
fördubblas inom 25–30 år. Det blir ont om mat.
vattenstress
Har varje person mindre än 1700 kubikmeter vatten
att använda varje år, då talar man om vattenstress.
Man räknar med att sexton procent av befolkningen
i 25 afrikanska länder är drabbade av vattenstress år
2025. Fjorton av länderna har redan stora problem.
I Sverige har en person tillgång till 20 000 kubik­
meter vatten per år, medan över hälften av männi­
skorna i länderna söder om Sahara saknar rent vatten
utan hälsovådliga ämnen. Över hela världen saknar
idag mer än en miljard människor tillgång till rent
vatten. Smutsigt vatten är en av de viktigaste orsa­
kerna till dödlighet bland barn.
Tillgång till vatten och tillgång på mat hänger
samman. Ska man nå millenniemålet att andelen
människor som lider hungersnöd ska ha halverats
innan 2015, då måste man också nå målet att antalet
personer som saknar rent dricksvatten ska ha halv­
erats.
Två miljarder människor är helt eller delvis bero­
ende av glaciärernas smältvatten. Om glaciärerna
smälter ner, riskerar flödet på sikt att sina i floder
som Ganges i Indien och Yangtze i Kina. I Peru är
­situationen särskilt alarmerande. På bara 25 år har
den stora Pastoruriglaciären förlorat 40 procent av
sin ismassa. Lika illa är det med andra glaciärer i
­Anderna. Snö- och istäcket i Peru har minskat med
en fjärdedel sedan detaljerade mätningar inleddes
på 1970-talet. Och smältningstakten bara ökar.
Världens befolkning ökar sin användning av vat­
ten, ekosystemen och markanvändningen förändras
och floder slammar igen. Ändå handlar vattenkrisen
inte i första hand om fysisk brist på vatten utan om
fattigdom och ojämlika maktförhållanden.
»Flyktingarna är redan här, de knackar
på vår dörr. Nu är sanningens minut,
nu prövas vår medmänsklighet: ’Jag var
hungrig och ni gav mig att äta, jag var
törstig och ni gav mig att dricka, jag
var hemlös och ni tog hand om mig’.«
biologisk mångfald hotas
Ett ekosystem är ett samhälle av samverkande
­organismer och den fysiska omgivning där de lever.
Det kan vara våtmarker, öar, korallrev, skogar, gräs�­
slätter eller jordbruks- och betesmarker. Ekosyste­
men levererar mat, sötvatten, ved, fibrer, genetiska
resurser, biokemiska ämnen med mera. De utför
också »tjänster« som vattenrening, reglering av det
lokala klimatet och pollinering. Allt detta är nödvän­
diga nyttigheter som ekosystemen skapar. Finns
det en mängd olika växt- och djurarter, det vill säga
biologisk mångfald, ökar ekosystemets återhämt­
ningsförmåga, så att det kan stå emot skada och
självläka.
Dramatiska förändringar kommer att ske i eko­
system i haven och på land. I ett varmare klimat
minskar den biologiska mångfalden på land allt
snabbare. Redan vid en temperaturhöjning på –3
­grader finns en risk för att 20–30 procent av alla
land­baserade växt- och djurarter utrotas. Risken
ökar snabbt när temperaturen stiger ytterligare.
Även växterna och djuren i havet drabbas hårt när
det blir varmare. Redan i dag har forskare konstate­
rat att koraller dör på många håll.
klimat, hunger och global rättvisa 11
t. jeffrey/actcaritas
Den största biologiska mångfalden finns i de
fattiga länderna i Afrika och Latinamerika. Det är
också där den är mest hotad.
hälsan sämre i ett varmare klimat
Brist på rent vatten, översvämningar, höjda tempe­
raturer och ökad luftfuktighet gör att fler smitt­
samma, ofta vattenrelaterade, sjukdomar blir vanli­
gare och troligen sprids till nya områden. Att jordens
befolkning ökar, att mer än hälften i dag bor i städer
och att vattnets kvalitet har blivit sämre påverkar
också hälsosituationen och förekomsten av smitt­
samma sjukdomar. Värmeböljor kommer att bli
vanligare och leda till att framför allt gamla och
svaga människor dör i förtid. Luft- och vatten­
föroreningar kan öka när temperaturen stiger och
vattennivåerna sjunker i dammar och ­floder.
Många vuxna bland annat i Afrika har insjuknat
och i många fall dött i aids. Barnen har då fått ­överta
ansvaret för hushållet. Det har ytterligare försäm­
rat hälsosituationen.
när havsnivån stiger
Om havsytan stiger med befarade 18–59 centi­
meter, eller kanske ännu mer, till nästa sekelskifte,
ökar risken för översvämningar och erosion i kust­
nära områden. Då kan saltvatten tränga in i grund­
vattnet och förstöra dricksvattnet och möjligheten
att odla. I dag ser vi redan ett mycket tydligt exem­
pel på detta i Stillahavsområdet, där människor
tvingats på flykt från några av de mest låglänta
öarna.
Stigande havsnivåer är ett allmänt problem för
stora befolkningar i kustområdena i Asien. Även
slättlandsområden som inte ligger utmed kusterna
och som är låglänta kan drabbas av svåra över­
svämningar. Hela Bangladesh kan hamna under vat­
ten, liksom delar av Vietnam.
Kvinna i HassaHissa-lägret utanför Zalingei i Darfurprovinsen, Sudan.
12 klimat, hunger och global rättvisa
ccm act international
Oavsett på vilken nivå vi lyckas minska utsläppen,
så ser vi redan i dag att vi måste anpassa oss för att
klara av och motverka klimatförändringarna.
Många människor kan tvingas bli »klimatflyk­
tingar«, det vill säga lämna sina hem och sin mark.
Orsakerna kan vara torka och minskade skördar, att
havsnivån stigit och att saltvatten trängt in i grund­
vattnet eller att häftiga regn sköljt bort den
­odlingsbara jorden. Fiskare och boskapsskötare i
många fattiga områden kommer att upptäcka att
deras försörjning blivit ohållbar. En del flyttar till
närliggande byar medan andra söker arbete i ofta
redan överbefolkade städer. En del tvingas fly till
grannländer och hamnar i flyktingläger eller arbetar
illegalt. De förlorar därmed sitt sociala och kultu­
rella sammanhang liksom grundläggande ekono­
miska och politiska rättigheter. Människor som
­väljer att stanna kvar kan drabbas av konflikter med
andra om de allt knappare naturresurserna.
Fattiga människor och länder har sämre möjlig­
het att anpassa sig till ett förändrat klimat. Hur ut­
satta och sårbara människorna är, är avhängigt av
den geografiska plats de bor på, om de är fattiga
och sjuka, om det finns brist på mat eller om de
drabbas av våld och konflikter. Situationen förvär­
ras om de saknar grundläggande samhällsservice
och arbetstillfällen och inte heller kan delta i poli­
tiska processer. Det kan därför vara missledande
att beskriva hela regioner – som till exempel Afrika
– som sårbart för klimatförändringar. I stället bör
man ­fokusera på de specifika befolkningar som är
sårbara och försöka förstå varför och på vilket sätt
de är sårbara.
Det finns exempel på att ekonomiska utveck­
lingsprojekt kan öka sårbarheten för klimatföränd­
ringar. Ett tydligt exempel är när mangroveskogar
omvandlas till räkodlingar, vilket ger kortsiktiga
ekonomiska vinster, men lämnar kustsamhällena
mycket mer utsatta för stormar.
Översvämning i Mopeida-Zambeciziaregionen, Moçambique 2008. Klimatflyktingar blir allt vanligare.
IPCC är FN:s klimatpanel
Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC
är FN:s vetenskapliga expertgrupp i klimatfrågan.
Dess uppgift är att utvärdera den omfattande
klimatrelaterade forskning som pågår världen
över. De diskussioner som förs i IPCC och de beslut
som tas rör endast vetenskapliga frågor. Natur­
vårdsverket representerar Sverige i IPCC, men
SMHI och Energimyndigheten deltar ofta i arbetet
genom sin roll som expertmyndigheter.
IPCC har hittills lämnat fyra utvärderingsrap­
porter (assessment reports), varav den senaste
som kom 2007, fick stor uppmärksamhet.
IPCC tar också fram specialrapporter inom olika
områden och tekniska rapporter, bland annat för
att beräkna utsläpp av växthusgaser. Rapporterna
är avsedda som underlag för politiska beslut och
för de internationella klimatförhandlingarna inom
Klimatkonventionen UNFCCC, som också är
­beställare av specialrapporter.
klimat, hunger och global rättvisa 13
14 klimat, hunger och global rättvisa
2. Människans utsläpp
förstärker växthuseffekten
acacia tortilis i tanzania. foto: anders ölund/ikon
Växthuseffekten är en global rättvise­
fråga. I industriländerna bor knappt 16
procent av världens befolkning, men de
står för drygt hälften av utsläppen av
växthusgaser varje år och svarar för en
överväldigande del av de utsläpp som
har gjorts hittills och som fortsätter att
påverka klimatet i flera decennier till.
Fattiga människor i utvecklingsländer,
som släpper ut minst växthusgaser,
drabbas hårdast av klimatförändring­
arna. De har dessutom sämst förutsätt­
ningar att anpassa sig till ett förändrat
klimat.
»Naturliga« växthusgaser som finns i jordens atmosfär som vattenånga
och koldioxid, släpper igenom solljuset ner till jordytan, men fångar effek­
tivt upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jor­
den. Utan den naturliga växthuseffekten skulle det vara 35 grader kallare
vid jordytan än det är i dag. Problemet är att halterna av växthusgaser nu
blir allt högre. Det beror främst på att vi under det senaste århundradet
har hämtat upp och förbränt stora mängder fossila bränslen (olja, stenkol
och naturgas) som funnits lagrade i berggrunden. På kort tid har vi därmed
tillfört kol till atmosfären som inte på miljontals år deltagit i det naturliga
kretsloppet mellan atmosfär och växtlighet. Ju mer växthusgaser i atmo­
sfären, desto mindre värmestrålning släpps ut från jorden och desto var­
mare blir vårt klimat.
Koldioxidutsläpp kan inte renas bort, men man håller på att utveckla
koldioxidavskiljning för bland annat kolkraftverk, vilket innebär att man till
exempel försöker lagra koldioxid i berggrunden för att inte släppa ut den i
atmo­sfären. Även om vi stoppade alla utsläpp från och med idag så skulle
koldioxiden finnas kvar i många tusen år och temperaturökningen fort­
sätta under hela detta århundrade. Men genom att minska utsläppen kan vi
»Och naturen följer sina lagar, inte vad vi människor önskar. Man kan inte
föra ideologiska diskussioner med cellen, den tål vad den tål, och inte mer.
Om det inte finns tid till eftertanke blir tanken ytlig och följer tidsvinden,
den blir som ­torra löv, vilka samfällt rasslar iväg i vindens riktning.«
klimat, hunger och global rättvisa 15
Koldioxidutsläpp per capita
Koldioxidutsläpp per person (ton CO2/capita och år)
>20
15–20
10–15
7–10
5–7
3–5
2–3
1–2
<1
Omfattande avskogning 1980–2000
Koldioxidutsläppen räknat i ton per person är ojämnt fördelade över världen.
Källa: Naturvårdsverkets hemsida/boken »En ännu varmare värld« Monitor 20
påverka hur stora konsekvenserna av klimatföränd­
ringarna blir och hur snabbt de kommer.
ingen lösning utan träd och mull
Växter tar upp och binder kol ur atmosfären genom
fotosyntesen. När växterna förmultnar eller bränns
frigörs kolet i form av koldioxid till luften, vilket är en
del i kolets naturliga kretslopp. Kolsänkor är allt kol
som är bundet i växtlighet och i organiskt material i
marken. Kolsänkor binder koldioxiden och hindrar
den från att avges i luften och minskar därigenom
växthuseffekten. Träden i skogen är en kolsänka.
Växter som lever nu kan inte binda mer än en liten del
av dagens koldioxidöverskott i luften. Dessutom har
16 klimat, hunger och global rättvisa
mängden vegetation minskat genom skogssköv­
lingen. Avverkas skog utan att ny skog återplanteras
förlorar naturen möjligheten att på naturlig väg binda
kol i växande träd. Avverkning av främst tropiska
skogar bidrar i dag med cirka 20 procent av de glo­
bala klimatutsläppen. Det är därför inte möjligt att
lösa klimatfrågan utan att avskogningen hejdas. De
ökade utsläppen av växthusgaser och skogssköv­
lingen har tillsammans medfört att atmosfärens
­koldioxidhalt i dag är cirka 35 procent högre än den
var före industrialiseringen, för cirka 200 år sedan.
Även jordbruksmark och våtmarker binder
mycket kol och är därför kolsänkor. Ju högre mull­
halt, desto mer kol finns bundet i jorden. När mat­
6 %
jim elfström/ikon
Olika länders andel av världens befolkning
respektive utsläpp av växthusgaser
53 %
Andel av totalutsläppen
under perioden 1990–2005
Alla höginkomstländer
Alla medelinkomstländer
Alla låginkomstländer
41 %
37 %
16 %
Andel av världens befolkning 2005
Alla höginkomstländer
Alla medelinkomstländer
Alla låginkomstländer
47 %
Källa: Greenhouse Developement Rights
jorden bearbetas, plöjs och harvas minskar mull­
halten och därmed också kolhalten i jorden. Ett
ekologiskt inriktat jordbruk, som bygger på krets­
lopp av organisk näring, med nedplöjning av växt­
rester, användning av kreatursgödsel, gröngödsling,
etcetera bevarar och ökar jordens mullhalt. Det är
bra för klimatet att koldioxid från atmosfären binds
i matjordens mull.
Jordbruksmark där det förr varit kärr och mossar
har mycket hög mullhalt och är därför extra känsliga
för brukning. Jordbearbetning av dessa marker bör
minimeras för att inte kolet i marken ska avges som
koldioxid till atmosfären.
klimat, hunger och global rättvisa 17
anders ölund/ikon
utsläppsnivåer
Svenska kyrkans förhållningssätt är att länder med
höga per capita-utsläpp måste ta det största an­
svaret för att minska sina utsläpp. År 2050 bör de
globala utsläppen per person och år inte överstiga
1 ton. Därför ska Sverige minska de egna utsläppen
med 40 procent till 2020 (jämfört med 1990) och
bidra till lika stora minskningar, i ton räknat, i ut­
vecklingsländer. 2008 släppte varje svensk ut 6,9
ton växthusgaser, en minskning med 11,7 procent
sedan 1990.
ingen rättvisa
Med hackan över axeln visar Mohamoud Fall
Ould N’Bareck några knähöga plantor som
trotsar sandstormen och värmen i byn El Was­
sa i Mauretanien på gränsen till Saharaöknen.
I Sahelområdet i Västafrika minskade neder­
börden allra mest på hela jorden under 1900talet. Kanske naturliga klimatvariationer – kan­
ske global uppvärmning? För Mohamoud spelar
orsaken ingen roll – det har radikalt påverkat
hans livssituation. Kommer det vara möjligt för
folk i jordens torr­områden att försörja sig och bo
kvar? Tvingas man bli miljöflyktingar på afri­
kanska kontinenten eller hos oss i Europa?
När Mohamoud får frågan varför regnet inte
kommer som förr svarar han:
– Det finns ingen rättvisa i världen!
Ett ovidkommande svar kan vi tycka. Men
frågan är om han inte har mer rätt än han anar.
Om torkan beror på vår livsstil, vår användning
av fossila bränslen, våra koldioxidutsläpp då har
han rätt. Om vi inte snabbt slutar förorena at­
mosfären blir framtiden mycket dramatisk.
Anders Ölund
Mohamoud Fall Oul’Bareck i Mauretanien.
18 klimat, hunger och global rättvisa
Olika växthusgasers andel av de globala utsläppen
2,8 %
17,3 %
förmultning etc.)
14,3 %
7,9 %
1,1 %
56,7 %
CO2 (avskogning, ­
CH4 (metan)
N2O (lustgas)
Fluor gaser
CO2 från fossila bränslen
CO2 (övrigt)
De olika växthusgasernas andel av de totala utsläppen i världen
orsakade av människan år 2004.
Källa: Naturvårdsverket Rapport 5763 2007 sidan 13/figur SPM3 b FN:s klimatpanel IPCC
­Syntesrapport 2007.
Olika sektorers andel av de globala utsläppen
13,5 %
17,4 %
2,8 %
19,4 %
25,9 %
7,9 %
13,1 %
Skogsbruk
Avfall och avloppsvatten
Energiförsörjning
Transporter
Bostäder och kommersiella
byggnader
Industri
Jordbruk­
Olika sektorers andel av de sammanlagda utsläppen av växthus­
gaser i världen orsakade av människan år 2004. (Skogsbruks­
sektorn inkluderar avskogning.)
Källa: Naturvårdsverket Rapport 5763 2007 sidan 13/figur SPM3 c FN:s klimatpanel IPCC
­Syntesrapport 2007.
Fakta om växthusgaser
Koldioxid är den viktigaste växthusgasen. I Sverige
utgör koldioxid cirka 80 ­procent av utsläppen av
växthusgaser. Utsläppen orsakas av förbränning
av fossila bränslen och avskogning. Koldioxid är
också en mycket långlivad gas, vilket innebär att
det tar mycket lång tid innan minskade utsläpps­
nivåer märks i temperatursänkningar.
Andra växthusgaser är metan som bildas när
biologiskt material bryts ner bakteriellt till exempel
när kor idisslar eller när växter bryts ner i våt­
marker. Metan är mycket aggressivare än koldioxid
men har kortare livslängd. Dikväveoxid (lustgas)
bildas av mikroorganismer i marken och utsläppen
ökar vid spridning av handelsgödselkväve. Olika
fluorföreningar (f-gaser) framställs industriellt, till
exempel freoner och har en livslängd på flera tusen
år. Men utsläppen är fortfarande begränsade.
Ozon bildas bland annat av flyget.
Utsläpp av växthusgaser redovisas i koldioxid­
ekvivalenter, därför att växthusgaserna har olika
stark förmåga att absorbera och återstråla jordens
värmestrålning. Denna förmåga kallas GWP (Global
Warming Potential). Ett ton koldioxid motsvarar
ett ton koldioxidekvivalenter, medan till exempel
ett ton metan motsvarar 21 ton koldioxidekviva­
lenter. Metan är alltså en starkare växthusgas än
koldioxid.
klimat, hunger och global rättvisa 19
20 klimat, hunger och global rättvisa
3. Åtgärder måste sättas in nu
– Det är en ödets ironi att fattiga
­människor, som genom sin enkla livs­
föring bidragit till en viss stabilitet i
klimatet, är de som drabbas hårdast
av klimatförändringarna. Det sade
Nafisa D’Souza, chef för Laya Resour­
ce Center, Indien när hon besökte
Sverige hösten 2007.
Landsbygdsbefolkningen märker kli­
matförändringarna i sin vardag och
de ser kopplingen mellan exempelvis
förändrad nederbörd och skogsav­
verkning.
– Industriländerna har en enorm
ekologisk skuld och försöker köpa sig
ur problemen, hävdar Nafisa D’Souza.
Nu ligger fokus på att sänka koldi­
oxidutsläppen, men industriländerna
måste också ta ansvar för utveck­
lingen i tredje världen. Fattigdom, ut­
veckling och kamp mot klimatkata­
strofen måste diskuteras på etisk
grund. Kyrkorna måste ta ansvar för
att diskutera livsstilsfrågorna och
problemen med marknadsekonomin.
– Etikfrågorna i klimatdebatten är
fortfarande politisk polityr, tycker
Nafisa D’Souza. Kyrkorna bör se till
att spåra de egna »fotavtryck« som
har negativ inverkan på klimatet och
sprida det etiska perspektivet på
klimat­förändringarna.
Sonja Gunnarsson
Klimatkrisen är redan här. I de rapporter som FN:s klimatpanel gav ut ­under
våren 2007 visade forskarna med ännu större säkerhet att klimatföränd­
ringarna faktiskt pågår, att förändringarna går snabbare och kommer få
ännu mer dramatiska effekter än man tidigare trott. Senast år 2015 måste
de globala utsläppen börja minska. Ska detta bli möjligt måste vi börja nu!
Om utsläppen minskar från år 2015 har vi en rimlig chans att begränsa den
genomsnittliga temperaturhöjningen till två grader. Då kan vi enligt FN:s
klimatpanel, IPCC, undvika okontrollerbara konsekvenser av den globala
uppvärmningen. Fram till år 2050 krävs därefter att utsläppen minskar
med mellan 50 och 85 procent.
skr
flicka bär vatten i aradib camp,tchad. foto: paul jeffrey/act international
nu, inte senare
etik och politik
Nafisa D’Sousa, Laya
Resource Center, Indien.
Utmaningen är oerhörd, men inte omöjlig. Omställningen till ett samhälle
utan olja, kol och naturgas kommer att kräva stora investeringar i infra­
struktur för klimatsnåla transporter och energisnål, förnybar teknik. Det
klimat, hunger och global rättvisa 21
leif gustavsson/ikon
Grönsaksodling i Trapeang, Kambodja.
krävs en hållbar livsstil med klimatsmarta val, kraft­
fulla politiska beslut globalt och nationellt, teknisk
utveckling och ett stort ekonomiskt stöd till fattiga
länder.
Ska detta bli möjligt krävs mod och vilja att på
allvar agera och investera. I grunden måste samhäl­
lets grundläggande värderingar bearbetas. Vår syn
på välfärd, utveckling, oss själva och varandra, vad
vi menar med livskvalitet, makt och vanmakt – allt
detta påverkar vår konsumtion, våra politiska ställ­
ningstaganden, vårt bemötande av varandra och så
vidare. Oavsett vilken makt vi har i samhället, om vi
så är politiker, företagare, producenter, konsumen­
22 klimat, hunger och global rättvisa
ter eller föräldrar, så påverkar våra värderingar våra
val. Det behövs en etik för hållbar utveckling som
hjälper oss att inom alla samhällets områden välja
klimat­smart.
Även om vi till exempel genom teknikförbätt­
ringar vinner energieffektivitet, så är faran att
vinst­­erna äts upp av en expanderande konsumtion.
Bilarna blir bränslesnålare, men allt fler människor
kör bil och risken är stor att vi kör längre sträckor
när milkostnaden minskar. Omställningen i livsstil
berör inte bara människor i de rikaste länderna, utan
i lika hög grad den växande medelklassen i länder
som Indien, Kina och Brasilien.
Politiker måste införa regler och skatter som gör
det lätt och billigt för företag och individer att göra
rätt och dyrt och svårt att göra fel. Hinder som gör
det svårt för konsumenten att göra klimatsmarta
val måste försvinna, exempelvis måste det vara
­enkelt och prisvärt att ta bussen eller tåget istället
för bilen. Medborgare måste i sin tur ge politiker
stöd att ta modiga beslut.
klimatanpassat bistånd
Allt bistånd måste göra nytta även i ett förändrat
klimat. Därför är det nödvändigt att integrera kli­
matfrågor i alla biståndsinsatser. Det kan inte vara
biståndets uppgift att finansiera åtgärder för att
minska utsläppen i utvecklingsländer, men i den
mån energiproduktion finansieras genom bistånd,
måste satsningarna vara klimatvänliga. Behovet av
att ta hänsyn till klimatet förstärker ett redan akut
behov av hållbara system och metoder. I många fall
kommer klimatfrågan att tvinga fram nya metoder
för bevattning och jordbruk, samt användning av
nya energikällor. Givetvis måste initiativet komma
från utvecklingsländerna, men de rika länderna har
ett ansvar. Med bland annat bistånd och en utveck­
lingsvänlig handelspolitik behöver investeringar
­göras klimatvänliga. Fattiga länder måste integreras
i världsekonomin på ett rättfärdigt sätt och fattiga
människor behöver ha möjlighet att agera klimat­
vänligt. Det kan handla om att undvika att odla
olämpliga marker, hugga ner skog för bränsle eller
elda upp gödsel.
minskad sårbarhet
Klimatanpassning är en fråga som rymmer mer än
bistånd till klimatanpassade åtgärder. Klimatan­
passning måste syfta till att stärka ekosystemens
och människors förmåga att hantera variationer i
klimatet och till det krävs resurser långt utöver bi­
ståndet. Det är viktigt att arbetet sker på ett sätt
»…vad göra? Jo, något är alltid möjligt.
Det finns vanligt folk… många modiga
människor i vår epok. Deras arbete
kan bli grunden för en kommande
tidsålder präglad av vördnad för livet,
mer än för tingen.«
som samtidigt bidrar till fattigdomsbekämpning,
något som inte kommer att ske automatiskt. Lika
viktigt som att hantera direkta klimatrisker genom
att säkra fysisk infrastruktur och gå över till tork­
tåliga grödor är det att minska människors sårbarhet.
En sårbarhet som kan ha såväl ekonomiska som
ekologiska och sociala – och ytterst politiska –
­orsaker. Dessutom är det nödvändigt att stärka
människors egen förmåga att anpassa sig till ett va­
rierande klimat. Människor som till exempel lever
på att samla och sälja vilda bär, hämta och sälja ved
och vatten eller producera träkol är beroende av de
lokala ekosystemen. Dessa ekosystem, som alltså
mer eller mindre direkt försörjer människor behöver
stärkas.
Människor som arbetar tillsammans blir ofta
starkare. Därför måste människor kunna organisera
sig. Det måste finnas ett civilt samhälle med en­
skilda organisationer likaväl som lokala represen­
tanter för staten och ett privat näringsliv. Det kan
mycket väl innebära att existerande politiska och
ekonomiska strukturer utmanas.
Att människor lokalt förvaltar naturresurser har
visat sig bidra till ett mer hållbart utnyttjande av
ekosystemen i ekonomiskt fattiga samhällen. Det
klimat, hunger och global rättvisa 23
leif gustavsson/ikon
Svenska kyrkan stödjer byutvecklingsprojekt i Thpongdistriktet, Kambodja.
kan handla om att skapa tydliga regler för mark­
ägande, underlätta förädling och försäljning av pro­
dukter från skogs- och jordbruk, bättre transporter,
mindre byråkrati och satsningar på småskaliga
­vattenprojekt. Storskaliga vattenkraftsprojekt kan
vara problematiska då de centraliserar makten över
vattenresurserna och leder till att många människor
förlorar sin mark och tvingas flytta.
lindrar nöd
Naturkatastrofer som orkaner, tyfoner, häftiga regn,
flodvågor och översvämningar kommer att öka.
Men effekterna kan mildras genom förut­seende
24 klimat, hunger och global rättvisa
och ett ekologiskt tänkande. Stabila hus står bättre
emot jordskred orsakade av häftiga regn. Männi­
skor bör inte bo alltför nära stränder. Mangrove­
träsk, som skyddar kuster från att översvämmas,
bör inte huggas ner för att ge plats åt räkodlingar.
Fler resurser behöver satsas på att förebygga
­naturkatastrofer. Stöd till trädplantering, markvård
och jordbruk är viktiga förebyggande åtgärder.
Kunskap om vattensamlande jordbearbetning lik­
som torktåligt utsäde bör utvecklas och spridas. Att
bygga små dammar kan bli allt viktigare med tillta­
gande klimatvariationer. När katastrofer ändå
­inträffar, måste det internationella samfundet, det
klimatsmart teknik
Bra teknik kan bidra till att minska påverkan på
­klimatet. För att de globala målen om utsläpps­
minskningar ska nås, samtidigt som utvecklings­
länderna måste ha rätt till utveckling, krävs att ut­
vecklingsländernas ekonomier byggs med modern
energisnål teknik och stora satsningar på förnybara
energikällor.
Stora vinster kan göras genom att utveckla vindoch solenergi. Att sprida användningen av bland
­annat energisnåla spisar minskar fattiga hushålls
beroende av ved. Inte minst på landsbygden finns
en stor potential att producera biogas av gödsel och
jordbruksavfall.
Länder som Kina och Brasilien är framstående
inom utvecklingen av förnybar energi. Alla länder
har inte lika stora möjligheter och det kommer att
krävas mycket tekniköverföring i olika former från
industriländerna för att minska utvecklingsländer­
nas klimatutsläpp och stödja ländernas klimat­
anpassning.
I FN-förhandlingar tenderar diskussionen om
tekniköverföring att handla om hur industriländerna
ska finansiera tekniköverföring genom olika fonder.
I praktiken sker emellertid den helt överväldigande
delen av tekniköverföringen på kommersiella villkor
– biståndet styr i dag inte mer än en procent av de
globala kapitalflödena.
skapar de olika kostnadsnivåerna både möjligheter
och risker. Möjligheten är att klimatfrågan har tyd­
liggjort det ekonomiska värdet av att bevara skogar
och bedriva en hållbar markanvändning. Risken är
att om klimatpolitiken ensidigt inriktas på de åt­
gärder som är billigast så riskerar i-ländernas om­
ställning från fossila bränslen att försenas.
»köpa sig fria«
De länder som är anslutna till Kyotoprotokollet kan
idag genomföra sina utsläppsminskningar på olika
sätt. Ett sätt är att använda så kallade flexibla
­mekanismer, vilket innebär att en del av landets ut­
släppsminskningar genomförs i andra länder.
Grundidén med flexibla mekanismer är att effekten
på klimatet blir densamma var utsläppsreduktioner
än görs i världen och att investeringar för utsläpps­
minskningar ska göras i länder och sektorer där det
är billigast. Kyotoprotokollet anger dock att en be­
anders ölund/ikon
vill säga alltifrån FN-organ till enskilda organisatio­
ner bistå de utsatta människorna.
skydd av kolsänkor
Det är betydligt billigare att minska koldioxidut­
släppen genom att bevara kolsänkor, än genom att
producera förnybar energi som sol- och vindkraft
eller utveckla energisnål teknik. (Angående kolsän­
kor se Kap. 2 »Ingen lösning utan träd och mull«.)
Eftersom alla typer av åtgärder är nödvändiga
I Mauretanien stödjer Svenska kyrkan genom Lutherska världsförbundet
markvårdsprojekt. Man bygger vindskydd för att stoppa de rörliga sand­
dynerna så att gräs och träd kan planteras.
klimat, hunger och global rättvisa 25
tydande del av de egna utsläppsminskningarna
måste ske genom egna inhemska åtgärder.
Den viktigaste flexibla mekanismen är CDMprojekt (Clean Development Mechanism). CDM
innebär att industriländer får »utsläppskrediter«
genom att betala åtgärder som minskar utsläppen i
utvecklingsländer (som är anslutna till Kyotoproto­
kollet men inte har några utsläppsåtaganden i dag).
Krediterna kan sedan tillgodoräknas i redovisningen
av de egna utsläppsminskningarna. Vitsen med
flexibla mekanismer är att de globala utsläppen av
växthusgaser kan minska samtidigt som teknik
överförs och investeringar i till exempel förnyelse­
bar energi görs i utvecklingsländer.
Men det finns förstås risker med CDM-projekt.
Det blir lätt att de rika länderna snarare satsar på
billiga och enkla utsläppsminskningar i utvecklings­
länder än att de ställer om sina egna samhällen och
Globala utmaningar som klimatfrågan behöver mötas
genom internationellt samarbete. Här talar ärkebiskop
Anders Wejryd vid FN:s klimatmöte i Polen 2008, som
representant för Kyrkornas Världsråd.
foto: magnus aronson/ikon
26 klimat, hunger och global rättvisa
utgår från en helhetsbild av vilka förändringar som
verkligen behövs. I praktiken har CDM kommit att
bli en marknad för att köpa så billiga utsläppsminsk­
ningar som möjligt. En försvinnande liten andel pro­
jekt finns i de allra fattigaste länderna.
snabba åtgärder
Minskar man utsläppen av växthusgaser kan många
effekter av klimatförändringarna lindras, undvikas
eller fördröjas. Det är möjligt att göra stora minsk­
ningar till en begränsad kostnad.
Att investera i klimatvänliga lösningar, till exem­
pel i förnybar energi, kan många gånger innebära en
direkt ekonomisk vinst. Dessutom nås plusvärden
som bättre hälsa och rättvisare världsordning. Ju
längre man väntar med att minska utsläppen desto
dyrare blir det.
Även om vi lyckas hejda uppvärmningen vid två
grader kommer det krävas stora resurser för att
anpassa människans samhällen till ett förändrat
­klimat. Alla uppskattningar av vad utvecklingslän­
dernas anpassning till klimatförändringarna kan
komma att kosta är mycket osäkra, men flera orga­
nisationer landar på ungefär 100 miljarder US dollar
per år, förutsatt att uppvärmningen bromsas vid
två grader. Dagens totala bistånd som uppgår till
100 miljarder dollar om året räcker alltså inte långt
om det ska räcka både till nuvarande insatser och
till klimatåtgärder.
Inom ramen för FN:s klimatkonvention finns i dag
flera olika fonder för att stödja utvecklingsländer­
nas anpassning. Adaptation Fund, som upprättades
vid förhandlingsmötet på Bali i slutet av 2007,
­beräknas bli den största och mest stabila fonden.
Till skillnad från de fonder som hanteras av Världs­
banken har utvecklingsländerna ett demokratiskt
inflytande över Adaptation Fund.
För att finansiera anpassning i utvecklingsländer
som är särskilt sårbara ska man dessutom överväga
»innovativa finansieringskällor« till exempel inter­
nationella flygavgifter och avgifter på handel med
utsläppsrätter. De fonder som finns i dag är dock
försvinnande små om man jämför med de uppskat­
tade behoven.
miljödiplomerat stiftskansli
lasse bengtsson
– Årstiderna är inte längre lika distinkta. Många
har behov av att samtala. Kyrkan ska förmedla
hopp, men också insiktsfullt ansvar kring ska­
pelsen, säger Christina Bernérus, miljösamord­
nare i Göteborgs stift. Klimatförändringarna
orsakas till stor del av den västerländska livs­
stilen och berör våra mest grundläggande be­
hov av värme, mat och vatten.
Vi har bland annat producerat minimusikalen
­klimat.nu och utbildat i ecodriving (energisnålt
körsätt). Vi stödjer församlingar som vill byta
uppvärmningssystem. Stiftskansliet är miljö­
diplomerat och många församlingar arbetar
med det.
Christina Bernérus anser att det är en grund­
läggande uppgift att vårda Guds skapelse och
vara närvarande i aktuella frågor.
– Vi är Kristi kropp och delar av Guds skapel­
ses tempel.
Sonja Gunnarsson
Christina Bernerus, miljö­
samordnare Göteborgs stift.
FN:s klimatkonvention
United Nations Framework Convention on Climate Change,
UNFCCC, utgör ramverket för den internationella klimatpolitiken.
Dess slutmål är att förhindra en ”farlig” klimatförändring. Ram­
konventionen, som i dagligt tal ofta kallas Klimatkonventionen,
inrättades vid FN:s stora konferens om miljö och utveckling i Rio
de Janeiro 1992 och är idag undertecknad av mer än 200 länder.
Hur de övergripande målen och riktlinjerna i klimatkonventionen
ska uppnås anges i Kyotoprotokollet som upprättades 1997 och
trädde i kraft 2005. Avsikten var att världens industriländer skulle
minska utsläppen av växthusgaser med fem procentenheter fram
tills första åtagandeperioden löper ut 2012 (räknat på 1990 års
utsläppsnivåer). USA, som idag står för en fjärdedel av de globala
utsläppen har dragit sig ur Kyotoprotokollet.
För att nya åtaganden ska kunna träda i kraft innan den första
perioden löper ut skulle en ny överenskommelse ha behövt träffas
vid Köpenhamnskonferensen 2009. Olyckligtvis skedde inte detta,
trots starka folkliga opinioner i många länder och intensiva förhand­
lingar på allra högsta nivå. Förhandlingarna kommer nu att fortsätta.
Vid ett ministermöte på Bali i december 2007 kom alla med­
lemsländer överens om »The Bali Action Plan«, ett förhandlings­
mandat för arbetet fram till ett nytt klimatavtal. Balimandatet
anger att förhandlingarna ska utgå från de rekommendationer
om utsläppsminskningar som FN:s klimatpanel IPCC ger, vilket
innebär att industriländernas utsläpp som helhet ska minska med
25–40 procent till 2020. Balimandatet anger också att utvecklingsländerna ska ta på sig åtgärder för utsläppsminskningar, inom
ramen för deras strävan efter en hållbar utveckling, samt att de
ska stödjas med teknologi, finansiering och kapacitetsuppbygg­
nad. För att ett nytt avtal ska komma till stånd behöver en rad
olika frågor lösas. Förutom frågan om utsläppsminskningar om­
fattar förhandlingarna frågor om finansiering av utvecklingsländernas anpassning till ett förändrat klimat, tekniköverföring,
skogsskydd m m. Det är en stor utmaning att få med både USA
och de mest utvecklade utvecklingsländerna. Kina, vars utsläpp
växer snabbt och idag är lika stora som USAs, är en nyckelaktör
tillsammans med Indien. Indiens utsläpp är fortfarande mycket
små per person, men de växer snabbt (se karta på sid 16).
klimat, hunger och global rättvisa 27
28 klimat, hunger och global rättvisa
4. En hållbar, rättvis
och försonad värld
– Klimatet har blivit mer oförutsäg­
bart. Alla väder har blivit »mera«. Jag
tror att det är en kombination av na­
turlig klimat­variation, koldioxidutsläpp
och andra föroreningar.
Vår församling miljödiplomerades
2001. Det tog tid och vi slet oss
igenom det. Nu arbetar vi med Etik
och energi (en samarbetsorganisation
som verkar för att minska svenska
kyrkobyggnaders energiförbrukning
och miljöbelastning). Vi har utrett
vilken uppvärmning som är bäst i våra
elva kyrkor och ställer om från olja till
pellets, bergvärme eller annat.
Lena Skoting, kyrkoherde i Säffle
pastorat berättar om församlingens
miljö- och klimatarbete. Det de gör
nu är en konsekvens av det som bör­
jade på 1970-talet. Då arbetade Kyr­
kans ungdom bland annat mot en­
gångsmaterial som pappmuggar.
– Att vi gör det beror på skapelse­
teologi och vårt ansvar. Vi ska vårda
och bruka – inte förbruka, poängterar
Lena Skoting.
Sonja Gunnarsson
svenska kyrkan vill
främja en djupgående förståelse för de utmaningar klimatförändring­
arna ställer på mänskligheten
• tillsammans med kyrkor och andra partners runt om i världen stödja
fattiga människor som drabbas av klimatförändringarna.
• stimulera människor i Sverige att utveckla en hållbar livsstil
• mobilisera människor för att stödja en kraftfull och solidarisk klimat­
politik på såväl svensk som internationell nivå.
anders henningson
från koukou angarana i tchad. foto: paul jeffrey/act international
•
klimat och global rättvisa
Lena Skoting,
­k yrkoherde i Säffle.
Alla människor är skapade till Guds avbild och har därför rätt till ett värdigt
liv. Människan hör samman med hela skapelsen och har en särskild uppgift
att vårda och värna den. Det här är de grundläggande övertygelserna
bakom Svenska kyrkans engagemang i klimatfrågan. Svenska kyrkan står
för en helhetssyn, som bejakar alla människors ömsesidiga beroende av
och ansvar för jorden och för att skapa en värdig framtid för alla. Klimat­
klimat, hunger och global rättvisa 29
»Okunnighetens duk: Om du inte
Det visar sig att svaret för de flesta är
Svenska kyrkan kan skapa mötesplatser för sam­
tal, reflektion och handling om vårt vardagsliv, om
de stora globala överlevnadsfrågorna och om de
existentiella frågor som klimatförändringarna väcker.
Det handlar om hur vi skall och kan leva, vad ett
gott liv är, hur vi ser på framtiden. Upplevelser av
makt och vanmakt, av hopp och uppgivenhet, om
kärlek eller misstro till livet, om vem jag är i hela
skapelsen.
självklart. De vågar inte satsa på en
vi väljer framtid i dag
­visste hur du skulle födas, rik eller
­fattig, man eller kvinna, vit eller svart,
hur ville du då att världen skulle se ut?
värld med stora olikheter, en nitvinst
vore då en katastrof.«
förändringarna visar tydligt hur viktigt det är att
människor förstår att de ingår i skapelsen och att
deras liv är beroende av jorden och dess ­resurser.
Att de fattiga drabbas allra hårdast av den globala
uppvärmningen strider mot deras rättig­heter och är
djupt orättvist.
Svenska kyrkan vill i sitt arbete med klimatfrågan
betona att det aldrig är för sent att göra nytt. Sam­
tidigt som vi måste ha en realistisk syn på de svå­
righeter som kommer med klimatförändringarna vill
Svenska kyrkan visa på hoppet om att en bättre
värld för alla är möjlig. En hållbar värld där männis­
kan är försonad med resten av skapelsen.
hållbar livsstil
Människor behöver utveckla en mer varsam och
hållbar livsstil, både för sin egen och för klimatets
skull. När den enskilde inser hur hon med sin livsstil
påverkar andra människor, till exempel när hon kon­
sumerar, känns det viktigt att göra förändringar
som motsvarar den nya kunskapen, att göra som
man säger.
30 klimat, hunger och global rättvisa
Det som kan komma att bli avgörande i arbetet med
att på allvar omsätta kunskap till handling är bear­
betning av samhällets grundläggande värderingar,
beteenden och attityder. Det är av allra största vikt
att granska hur människors beteenden och den
ohållbara västerländska livsstilen påverkar världens
framtid. Det gäller individer såväl som organisatio­
ner, näringsliv och politiska institutioner. Vilka val vi
gör i dag har en avgörande inverkan på jordens
framtid. Svenska kyrkans arbete med livsstilsfrågor
bygger på övertygelsen att kyrkan och tron är en
resurs inom detta område.
svenska kyrkans kallelse
Klimatförändringarna utmanar Svenska kyrkan på
ett särskilt sätt på grund av de nära relationerna till
och samarbetet med människor och kyrkor i fattiga
områden. Det är områden som redan är påverkade
av klimatförändringarnas negativa effekter och
som kommer att få uppleva mer av detta. Kyrkan är
kallad att motverka att utsatta och hungrande
människor får ännu sämre förutsättningar för ett
värdigt liv. I nationella, europeiska och globala nät­
verk har Svenska kyrkan goda möjligheter att till­
sammans med andra arbeta för att vända utveck­
lingen till att bli mer hållbar.
Svenska kyrkan har också till uppgift att föra
fram utsatta människors perspektiv. Det sker i på­
paul jeffrey/act-caritas
En majoritet av världens fattiga lever på landsbygden och är beroende av sitt jordbruk. Genom ACT stödjer Svenska kyrkan återvändande
flyktingar i norra Uganda. Genom jordbruket får människor en chans att börja om på nytt.
verkansarbetet, till exempel genom opinionsbild­
ning och kampanjer, genom att kyrkan deltar i det
offentliga samtalet och står i dialog med besluts­
fattare. Ibland sker detta i samarbete med andra
organisationer. Då drar man nytta av varandras
kunskap och erfarenhet och når ut till många män­
niskor.
Människor i Svenska kyrkan – enskilda medlem­
mar, församlingar och organisationer har ett gemen­
samt ansvar att arbeta med klimatfrågan. Med­
lemmar kan genom folkbildning få kunskaper och
insikter om hur man ställer om till en hållbar livsstil
med minskad klimatpåverkan. Den inomkyrkliga
verksamheten bör på samma sätt »klimat­anpassas«.
Det handlar bland annat om att säkerställa en etisk,
rättvis och ekologiskt hållbar upphandling av varor
och tjänster, om att minska energianvändningen och
antalet resor, samt att uppmärk­samma klimatfrågan i
gudstjänster.
klimat, hunger och global rättvisa 31
32 klimat, hunger och global rättvisa
5. Svenska kyrkan arbetar
lokalt och globalt
En ny resepolicy i församlingen innebar
tjänstecyklar till personalen och högre
ersättning för medåkande vid bilresor.
Tidigare har man arbetat med miljödip­
lomering, skrivit debattartiklar, tryckt
på kommunen i energifrågor och debat­
terat med stiftet om skogscertifiering.
Nu gäller engagemanget ett lokalt
vindkraftverk i en ekonomisk förening
som ska bildas.
Det är Per Persson, kyrkoherde i
Värnamo stift, som berättar om för­
samlingens miljöarbete.
– Arbetet med miljöfrågorna hand­
lar om solidaritet med dem som inte
kommer i närheten av vår standard
eller vårt koldioxidutsläpp per capita,
förklarar han.
Sonja Gunnarsson
åre, sverige. foto: jim elfström/ikon
sida vid sida
Det som utmärker Svenska kyrkans arbete med klimatfrågan är dess
bredd. Vi är en del av ett av världens största nätverk, den kristna kyrkan.
Tjänstecyklar till personalen och engagemang för vindkraftverk i en lokal
församling i Sverige blir en pusselbit i ett globalt pussel av insatser för ett
bättre klimat. Försöksodling av olika vetesorter i en etiopisk by för bättre
avkastning vid ett torrare klimat blir en annan. Ett seminarium om klimat
och vatten i Tanzania, en debattartikel i en svensk lokaltidning, en utbild­
ning för svenska lärare om värderingar och livsstil, liksom kyrkoledares
samtal med FN-företrädare till stöd för snabba globala insatser, blir till
andra viktiga insatser.
Svenska kyrkan samarbetar i flera globala nätverk som Kyrkornas
världsråd, Action by Churches Together (ACT), Lutherska världsförbundet
och European Christian Environmental Network (ECEN). I dessa och andra
nätverk arbetar Svenska kyrkan med klimatfrågan genom alltifrån långsik­
tiga utvecklingsprojekt tillsammans med partnerkyrkor i syd, till
påverkans­arbete gentemot politiker och akuta insatser när katastrofer in­
träffar. Församlingar, stift och engagerade människor i Sverige är med och
klimat, hunger och global rättvisa 33
Svenska kyrkan arbetar i ett
flertal internationella nätverk
bär detta ­arbete genom eget regionalt arbete med
miljö- och rättvisefrågor, insamlingar och bön.
kyrkornas världsråd är ett samarbetsorgan
som består av 342 kyrkor i mer än 100 länder, från
i stort sett alla kristna traditioner. Kyrkornas
världsråd vill samordna kyrkornas arbete för fred,
miljö, demokrati och rättvisa.
påverkar politiken
lutherska världsförbundet är ett nätverk
av ­kyrkor inom den lutherska traditionen. Där
ingår 136 medlemskyrkor i 76 länder med 61,7 mil­
joner medlemmar. Arbetet handlar om katastrof-,
­återuppbyggnads- och långsiktigt utvecklings­
samarbete inom kyrkornas ram. Förbundet har
program och fältkontor i olika delar av världen.
Svenska kyrkan är en av 145 organisationer som
ingår i act-alliansen, ett samarbete för lång­
siktigt bistånd världen över. ACT vill effektivisera
biståndsarbetet genom en gemensam samordning.
Genom ACT arbetar Svenska kyrkan i 157 länder.
Vi finns på plats innan det ­händer, när det händer
– och efter. Över 14 000 personer arbetar i kyrkor­
nas utvecklings- och katastrofprojekt världen över.
european christian environmental network,
ECEN, är ett nätverk som främjar utbyte av idéer,
information och erfarenheter mellan kristna kyrkor
och grupper i Europa.
Påverkansarbete gentemot EU sker genom
aprodev, the Association of Protestant Develop­
ment Organisations in Europe.
(Läs mer om Svenska kyrkans internationella och
nationella nätverk på www.svenskakyrkan.se och
www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling)
34 klimat, hunger och global rättvisa
Vi kan påverka klimatet genom att göra klimat­
smarta val i vardagen och genom att skänka pengar
till klimatrelaterade utvecklingsprojekt i utveck­
lingsländer. Men för att vi ska åstadkomma nöd­
vändiga förändringar i tid krävs politiska åtgärder.
Tillsammans med andra kyrkor och organisationer i
Sverige och världen arbetar Svenska kyrkan för att
påverka regeringar, EU, Världsbanken, FN och andra
att verka för kraftfulla klimatåtgärder.
Genom bland annat samtal med politiker, semi­
narier och namninsamlingar påverkar Svenska kyr­
kan Sveriges politiker att driva en klimatpolitik,
både nationellt och internationellt med global rätt­
visa i sikte. (Läs mer i Svenska kyrkans positionspapper om Klimat och utvecklingsfrågor –
www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling).
minska i sverige
Klimatkrisen kan bara lösas om världens länder sam­
arbetar på ett bra sätt. Tyvärr kunde ett nytt globalt
klimatavtal inte slutas i Köpenhamn i december
2009. En av anledningarna var att industriländerna
inte var beredda att åta sig tillräckligt stora ut­
släppsminskningar. Dessutom tycks många ledare
från dessa länder ännu tro att klimatförhandlingarna
kan skiljas från frågan om rätten till utveckling och
global rättvisa. Svenska kyrkan tycker att Sverige
genom tidiga och kraftfulla politiska åtgärder bör ta
sitt globala ansvar för en hållbar framtid för nuva­
rande och kommande generationer.
Svenska kyrkan menar att Sverige ska gå i spet­
sen och minska de egna utsläppen med 40 procent
till 2020 och 90 procent till 2050. Minskningarna
blir i praktiken betydligt mindre än 40 procent bland
annat därför att vi redan har minskat utsläppen
med 9 procent sedan basåret 1990. På individnivå
bör det slutgiltiga målet vara att den genomsnittli­
ge svenskens utsläpp sjunker från dagens cirka sju
ton per år till cirka ett ton. Svenska kyrkan menar
att en sådan kraftfull klimatpolitik går att kombi­
nera med en god ekonomisk utveckling och hög
välfärd. Erfarenheten hittills visar att det har varit
lättare att uppnå målen än man tidigare har trott.
»Och om vi inte
räddar själen kan vi
inte rädda jorden.«
hemma eller borta?
Sverige har hittills avstått från att räkna in de ut­
släppsminskningar som vi finansierat utomlands i
redovisningen av våra egna utsläpp, trots att detta
är tillåtet enligt Kyotoprotokollet. Svenska kyrkan
tycker att det ska fortsätta vara så, eftersom det
skulle försena omställningen här hemma om vi köpte
billiga utsläppsminskningar i fattigare länder.
Däremot finns det en rad andra starka skäl för att
bidra till en klimatsmart utveckling i utvecklingslän­
derna. Svenska kyrkan tycker att Sverige ska bidra
till lika stora minskningar utomlands som i Sverige, i
ton räknat. Det bör sättas upp ett särskilt mål för
detta, som inte bör blandas ihop med målet för de
svenska utsläppen.
Svenska kyrkan betonar att de rika ländernas
­bidrag till utvecklingsländerna måste ges utanför
biståndsbudgeten. Annars är risken stor att det blir
mindre biståndspengar kvar till sjukvård, demokra­
tiarbete, jordbruksutveckling och andra angelägna
utvecklingsmål. Samtidigt måste det bistånd som
ges till energiproduktion bidra till en hållbar utveck­
ling. Detta är tyvärr inte självklart i dag – fortfar­
ande går exempelvis det mesta av Världsbankens
energibistånd till utveckling av fossila bränslen!
alla har ansvar
Utmaningen i de globala klimatförhandlingarna är
att komma överens om fördelningen av utsläpps­
minskningar mellan olika länder – mellan rika och
fattiga, sådana som släpper ut lite per person och
sådana som släpper ut mycket per person.
För att de globala utsläppen ska kunna minska
inom sju år och om målet om mer än halverade glo­
bala utsläpp till år 2050 ska kunna uppnås – som
FN:s klimatpanel menar är nödvändigt – måste ut­
släppsminskningarna bli betydligt mer ambitiösa.
Huvudansvaret måste läggas på de rika länderna,
som står för mer än hälften av utsläppen. Men även
utvecklingsländer i snabb tillväxt som Kina, Brasilien
och Indien, där utsläppen idag ökar allra mest, be­
höver stabilisera sina utsläpp snabbt för att därefter
minska dem. Detta går att kombinera med ekono­
misk utveckling och fattigdomsbekämpning i dessa
länder, men det är bara möjligt om det samtidigt
görs massiva investeringar i energieffektivisering,
skogsskydd och produktion av förnybar energi.
Kostnaderna för detta måste bäras solidariskt. Flera
»medelinkomstländer« menar dock å sin sida att
deras per capita-utsläpp fortfarande är mycket låga
och att de därför måste ha rätt att fortsätta öka
sina utsläpp. De pekar också på att de industrialise­
rade länderna behöver ta ansvar för sina historiska
utsläpp.
Enligt FN:s klimatkonvention ska ländernas åta­
ganden relateras till länders historiska ansvar, det
vill säga hur mycket man släppt ut genom historien,
men också länders faktiska förmåga att ekonomiskt
bidra till samhällsomställningen.
klimat, hunger och global rättvisa 35
rätt till utveckling – greenhouse
development rights
Greenhouse Development Rights (GDR) är en räkne­
modell som visar hur länder kan betala för konse­
kvenserna av växthuseffekten efter förmåga. Ut­
gångspunkten är att fattiga människor i första hand
har rätt till utveckling. Därför bör inte människor
som har mindre än 20 US dollar att leva på per dag
bidra ekonomiskt till klimatomställningen. Ansvaret
fördelas på alla andra människor, oavsett om de bor
i rika eller fattiga länder. Med hjälp av uppgifter om
ländernas ekonomier, utsläpp och inkomstfördel­
ning kan man med GDR räkna fram ett förslag till
global fördelning av klimatarbetet. Denna visar att
de rika länderna bör stå för cirka 75 procent av
kostnaderna, medelinkomstländer som Kina och
Brasilien för cirka 25 procent och låginkomstlän­
derna för mindre än en procent av kostnaderna.
Svenska kyrkan tycker att modellen är ett bra
sätt för att genomföra klimatkonventionens etiska
princip om att klimatfrågan är allas ansvar, men att
fördelningen av ansvar ska bero på länders förmåga
att betala. Modellen har förutsättningar att bidra till
att lösa de politiska knäckfrågorna om fördelnings­
ansvar i förhandlingarna om ett nytt internationellt
klimatavtal.
Koldioxidutsläpp från fossila bränslen i miljoner ton kol per år
Ekonomisk kris efter
kommunismens fall
2 500
Kraftiga höjningar
av oljepriset
2 000
1 500
Andra världskriget;
Tysklands sammanbrott
Västeuropa (inkl. östra Tyskland)
Östeuropa (inkl. hela f.d. Sovjetunionen)
Utomeuropeiska industriländer (USA, Kanada, Japan,
Australien, Nya Zeeland)
1 000
Depression
Utvecklingsländer
Revolution i Ryssland,
inbördeskrig
500
Tidig industrialisering
i Västeuropa
0
1800
1820
1840
1860
Kinas
»stora språng«
1880
1900
1920
1940
1960
Bilden visar hur industrialisering, ekonomiska kriser, krig etcetera påverkat utsläppen sedan år 1800.
Källa: Naturvårdsverkets hemsida/boken »En ännu varmare värld« Monitor 18
36 klimat, hunger och global rättvisa
1980
2000
magnus aronson/ikon
Köpenhamn i december 2009: Svenska biskopar demonstrerar för klimaträttvisa.
(GDR har tagits fram av bland annat Stockholm
Environment Institute i samarbete med Christian
Aid, som är en brittisk samarbetspartner till Svenska
kyrkan.)
Sex konkreta krav på hur ett nytt klimatavtal bör
se ut, baserat på GDR-modellen:
• De rika länderna måste minska sina utsläpp
snabbt.
• Dessa utsläppsminskningar ska genomföras i det
egna landet.
•
Rika länder måste därutöver åta sig att finansiera
internationella minskningar, exempelvis genom
flexibla mekanismer (se sidan 25).
• Länder måste dela med sig av ny teknologi.
• Fattiga länder måste få stöd för klimatanpass­
ning.
• Även utvecklingsländer ska göra mätbara ut­
släppsminskningar.
klimat, hunger och global rättvisa 37
stöd till klimatanpassning
Svenska kyrkan menar att all klimatanpassning ska
syfta till att minska människors sårbarhet och stär­
ka ekosystemens och människors förmåga att han­
tera klimatvariationer. Människors egna erfarenhe­
ter och strategier för att försörja sig och anpassa
sig till klimatvariationer måste vara en viktig ut­
gångspunkt. Rättighetsperspektivet, där bland an­
nat individens rätt till mat, hälsa och vatten är cen­
tral, måste vara en annan utgångspunkt. I annat fall
riskerar klimatanpassningen att förvärra ojämlikhe­
ter och fattigdom, i stället för att bidra till fattig­
domsbekämpningen.
Många av de stora integrerade utvecklingspro­
jekt runtom i världen som Svenska kyrkan stödjer
rör landsbygdsutveckling och hållbar naturresurs­
hållning, vilket kan dämpa de tilltagande effekterna
av klimatförändringarna. Det handlar ofta om träd­
plantering, markvård och jordbruk till exempel i
Dämpa effekterna
Tillsammans med partnerkyrkor i syd arbetar
Svenska kyrkan med:
• Stöd till projekt som dämpar effekterna av
klimatförändringarna och hjälper människor
att anpassa sig till ett nytt klimat.
• Stöd till dem som drabbas av klimatrelate­
rade naturkatastrofer.
• Stöd till projekt som minskar koldioxidut­
släpp från skogs- och jordbruk.
38 klimat, hunger och global rättvisa
Peru, Tanzania och Indien. Svenska kyrkan stödjer
projekt med energibesparing och utveckling av för­
nybar energi som minskar bruket av fossila bräns­
len, till exempel solenergi i Bolivia och energisnåla
spisar i bland annat Etiopien. Önskan är att i fram­
tiden också satsa mer på småskalig vattenkraft.
Katastrofer slår till varje dag, någonstans i värl­
den. Liv slås sönder, de mest försvarslösa drabbas
oftast hårdast. Effekterna av klimatförändringarna
är redan här, men de slår mycket olika. Allra hårdast
drabbas fattiga människor i utvecklingsländerna.
stöd till katastrofhjälp
Svenska kyrkan arbetar med humanitära insatser
och katastrofbistånd genom Action by Churches
Together, ACT, en allians med kyrkor och organisa­
tioner över hela världen. Långsiktiga relationer och
lokal förankring ger en fördel både före, under och
efter en katastrof. Svenska kyrkans främsta kom­
petensansvar i detta globala nätverk är det psyko­
sociala området som bland annat syftar till att få de
drabbade människorna mer delaktiga i återupp­
byggnadsarbetet.
Svenska kyrkans arbete med klimatrelaterade
katastrofinsatser handlar i dag framför allt om dem
som drabbas av översvämningar eller torka i södra
Asien och Afrika. En växande del av det humanitära
stödet går till klimatrelaterade katastrofer.
Genom ACT bidrar Svenska kyrkan med kata­
strofhjälp som så snart som möjligt växlas över i
långsiktigt katastrofförebyggande arbete i form av
till exempel ökad tillgång till mat, vatten och under­
visning. Genom trädplantering och markvård mins­
kar jordförstöringen. En ekologi i balans står bättre
emot både torka och översvämningar. I projektet
Boshie-Ilgira handlar det om fattigdomsbekämp­
ning genom hållbart jordbruk, vattenförsörjning och
jämställdhet. Det omfattar tolv bondeföreningar i
ett tätbefolkat område med cirka 55 000 invånare.
magnus aronson/ikon
Woloro Habebo och hans son gräver om kompostblandningen tre gånger under en månad.
allt kommer ju från jorden
Vete, potatis, bönor, mango, avokado,
äpple, grönsaker, vitlök, kryddor…
Listan blir lång när Woloro Habebo
stolt berättar om vad han odlar på sitt
småskaliga ekologiska jordbruk. Det
finns skäl för Woloros stolthet. 2008
fick han en utmärkelse från regering­
en för att ha utvecklat sitt jordbruk
på ett bra sätt.
För fyra år sedan kom Woloro Habebo
med i kyrkans arbete tillsammans med
småbönder i Boshe-Ilgira i Etiopien.
Svaret på frågan om vad som är det
viktigaste han lärt sig kommer snabbt:
– Det är markvård. Allt kommer ju
från jorden! Han visar hur han blandar
gödsel med blad, halm, mylla och lite
aska för att få kompost och förklarar
att komposten förbättrar jorden och
är billig till skillnad från den dyra
konstgödseln.
Effekterna är stora och lätta att
mäta.
– Innan jag började gödsla med
kompost fick jag 300 kilo spannmål
från en åker. Med kompost och utsä­
de av en bättre sort har skörden mer
än fördubblats.
Några terrasser på åkrarna är kom­
binerade med ett dike. Vattnet stan­
nar i diket och sipprar sakta ut till
marken nedanför, ett sätt att bevara
vattnet och särskilt viktigt i låglandet
där det är torrare. Nedanför diket har
Woloro Habebo en liten försöksodling
med elva sorters vete för att ta reda
på vilken eller vilka som ger mest. Han
har fått utsädet från kyrkan och be­
talar tillbaka genom att lämna samma
mängd till kyrkans fältarbetare som
ger det vidare till andra intresserade
bönder.
Sonja Gunnarsson
klimat, hunger och global rättvisa 39
40 klimat, hunger och global rättvisa
6. Hur kan jag vara ­
en del av lösningen?
från flyktingläger utanför byn koukouangarana i tchad. foto: paul jeffrey/act international
– Klimatet är världens största orätt­
visa. Kyrkan ska vara en profetisk röst
och har vi på fötterna kan vi påverka.
Därför skrev vi ett brev i form av ett
medborgarförslag till kommunled­
ningen som beslutat att inrätta en
miljökommission.
– Det skulle vara världens chans
om någon från folkrörelserna kom
med i kommunens klimatkommission,
konstaterar Per Larsson, pensionerad
kyrko­herde och missionär. Han är
ordförande i en global ekumenisk
arbets­grupp i Västerås. Han har alltid
jobbat ekumeniskt. När det gäller
samhällsfrågor tycker han att kyr­
korna bör göra det.
Per Larsson delar sitt engagemang
med många, många andra som alla
anser samma sak.
Den globala uppvärmningen hotar
världens framtid – för att skapa en
rättvis och hållbar utveckling måste vi
alla ta vårt ansvar. Oavsett hur stor
makt vi besitter ekonomiskt, poli­
tiskt, demokratiskt, medialt och kun­
skapsmässigt måste vi agera. Tillsam­
mans kan vi förändra världen!
Sonja Gunnarsson
börja agera nu!
Enligt FN:s klimatexperter måste de globala utsläppen börja minska senast
om sju år. För att detta ska bli möjligt måste vi börja agera nu! Mycket kan
vi alla ta ansvar för. Genom klimatsmarta val i vardagen kan vi minska våra
egna utsläpp och samtidigt inspirera människor i vår omgivning att sänka
sina. Våra val utmanar företag att utveckla och sälja klimatsmarta produk­
ter. Med våra val och vår demokratiska röst kan vi ge politiker stöd att föra
en politik som tillfredsställer vår önskan om en hållbar framtid. Först när
många agerar samtidigt på flera olika samhällsnivåer kan avgörande för­
ändringar genomdrivas och klimatförändringarna mildras.
Per Larsson,
Västerås.
klimat, hunger och global rättvisa 41
Ekologiska fotavtryck i världen (hektar per person)
0–1
1–2,5
2,5–4
4–7
7–12
Saknar uppgifter
Kartan visar ekologiskt fotavtryck mätt i arealenheter i världen 2003. Det är genomsnittsinvånarens förbrukning av naturresurser i varje
enskilt land och den areal som krävs för att naturen ska kunna förnya dessa resurser. Utgångspunkten är att alla människor på jorden har
en tilldelad mängd »plats« eller resurser till förfogande. Ju flera vi är, desto mindre »ekologisk kvot« per person.
Källa: Globalis.se/FN-förbundet GLOBIO (Global Methodology for Mapping Human Impacts on the Biosphere) UN Environment Programme GLOBIO initiative (FN:s miljöprogram)
hitta drivkrafter
Att leva i ett konsumtionssamhälle präglat av snabb­
het påverkar vår vardag. En hållbar värld hänger
nära samman med en hållbar vardag. Kanske är det
så att frågor om vad som ger mening, livskvalitet
och känsla av makt eller vanmakt hänger närmare
samman med världens utveckling än vi kan ana. För
att orka ta ansvar och bidra till en hållbar utveckling
måste vi hitta kraft, mod, hopp och drivkrafter som
håller i längden.
sänk energiförbrukningen!
I genomsnitt släpper vi ut cirka sju ton växthusga­
ser per person i Sverige. Räknar vi in utsläppen för
42 klimat, hunger och global rättvisa
vår import kan utsläppen bli så höga som tolv ton
per person och år. Enligt senaste årens forskning
och de långsiktiga mål som Svenska kyrkan har
ställt sig bakom, talar man för att ett ton per person
och år är en hållbar utsläppsnivå. Detta utgår från
grundtanken att alla människor har samma
utsläpps­rättigheter.
För att få mer specifika tips på hur just du kan
minska din klimatpåverkan – räkna ut dina utsläpp i
en klimatkalkylator. Sök på klimatkalkylator via
www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling eller sök
klimatkalkylator på internet! Till höger hittar du
några generella tips på hur du kan sänka dina ut­
släpp av växthusgaser.
Sju klimatsmarta mattips
1. släng inte mat – mat som slängs bort är
miljömässigt mycket »dyr« eftersom utsläppen
som skett vid produktion och transport av
maten gjorts till ingen nytta.
2. återinför söndagssteken – att produ­
cera kött kräver mångdubbelt mer energi och
resurser än att producera vegetabilisk föda. Att
äta mindre kött och mer baljväxter (till exempel
ärter, bönor, linser) är därför ett viktigt klimat­
smart val (se diagram sidan 44). Kanske dags
att återinföra söndags­steken och äta vegeta­
riskt i veckorna?
3. cykla eller gå till affären – i livs­
medelskedjan sker en tredjedel av allt trans­
portarbete från b
­ utikerna till hemmen. Att
frakta en liten mängd mat i en nästan tom bil
är ett mycket ineffektivt transportsätt. Även
om maten fraktats med båt över Atlanten kan
utsläppen som bilen orsakar från matbutiken
till hemmet utgöra förhållandevis större utsläpp
per kilo mat.
4. undvik flygtransporterad mat –
­flygtransporterad mat ger alltid höga koldioxid­
utsläpp oavsett livsmedel och hur det pro­
ducerats. Flygtransporterad mat är relativt
ovanlig i svenska matbutiker, men se upp med
färsk frukt och grönsaker vid fel säsong, samt
färsk fisk och kött från andra kontinenter.
5. ät säsongsanpassat – att välja säsongs­
anpassad mat är ett enkelt sätt att undvika
mat som transporterats långt. Potatis, rot­
frukter, torkade ärter och bönor är bra vinter­
mat. Sena äppelsorter kan lagras en bit in på
det nya året.
6. handla ekologiskt och krav-märkt
– ekologisk odling ger mindre klimatpåverkan
därför att den inte använder konstgödsel, vil­
ken kräver mycket energi vid framställningen.
Ekologisk odling bidrar också till att höja mull­
halten i jorden, vilket innebär att kol binds i
jorden istället för att släppas ut i atmosfären
i form av koldioxid. Dessutom bevaras den
biologiska mångfalden, vilket ökar naturens
förmåga att klara klimatförändringarna. KRAV,
det svenska märket för ekologiskt håller på att
utveckla särskilda klimatregler tillsammans
med Svenskt Sigill, som är kvalitetsmärket för
svensk konventionell odling.
7. handla rättvisemärkt och kravmärkt från utvecklingsländer – genom
att handla Rättvisemärkt och KRAV-märkta
varor från utvecklingsländer bidrar du till män­
niskors försörjning, sam­tidigt som du stimulerar
produktion som sker med omsorg om människor
och miljö. (Tips: sök på klimatsmart mat på
internet.)
klimat, hunger och global rättvisa 43
Klimatpåverkan för några livsmedel
gram CO2 ekvivalenter
per kg livsmedel
14 000
12 000
10 000
handla resurssnålt
8 000
6 000
4 000
2 000
en
m
(s
ve
n
sk
a
or )*
öt
ap
te
r*
e
rg
s) lsine
po
sa
t
r
a
lla
(
t ( spa tis
sv
n
en ska
sk
)*
(h
am fr
bu ilan
d)
rg
e
(m r)b
rö
ell
an d
to
)m
m
j
at
ö
er
ky lk
ek
ck
o
l
ing
vä
xt
g
hu ris
to
k
rs
s
(d ött
kfi lax
a
(
lé
(4 odl nsk
a)
0% ad
*
ga Kan
rn
ad
,6
a)
0
(h % tr
us
å
hå l)
lls
)o
s
nö t
tk
öt
t
0
(is
be
äp
pl
uppvärmt med fossila bränslen. Ännu bättre är att
byta ut tomaterna mot svenska morötter. Ibland
kan också miljömål stå emot varandra. Nötkött
gene­rerar hundra gånger så mycket växthusgaser
som motsvarande mängd bönor. Men betande kor
bidrar till den biologiska mångfalden. Och ekologis­
ka bönor från Kenya måste flygtransporteras om de
ska hålla sig färska. Använd ditt sunda förnuft!
*) Endast primärproduktion
Källa: SIK – institutet för Livsmedel och bioteknik AB Miljödatabas
medvetna matval
Produktion och transport av vår mat står för när­
mare en tredjedel av det globala läckaget av växt­
husgaser. Livsmedelsverket arbetar med att ta fram
miljöanpassade kostråd, men ännu finns inga enkla
sanningar om vilken mat som är klimatsmart. Ibland
kan det vara bättre med tomater transporterade
från Spanien än svenska tomater odlade i växthus
44 klimat, hunger och global rättvisa
Varannan bilresa i Sverige är under fem kilometer,
var sjätte under två kilometer. Om du kan – ta cy­
keln eller gå istället för att åka bil. Om du måste åka
bil, välj en bränslesnål. Går den på biogas eller eta­
nol kan du minska utsläppen ytterligare. Samåk, så
blir det lägre utsläpp per person. Åk kollektivt. Byt
flyget mot tåg när det är möjligt! Turista hemma –
upptäck närmiljön.
Sänk inomhustemperaturen i bostaden. Välj grön
el och klimatvänlig uppvärmning som bergvärme,
pelletspanna, solpaneler, vindkraft eller liknande
(om du kan påverka). Sänk tvättemperaturen från
60 till 40 grader. Fyll tvättmaskinen. Låt tvätten
lufttorka.
Alla vinner på sikt på klimatsmarta investeringar
– inte bara levnadsmässigt genom en globalt håll­
bar miljö, utan också rent krasst ekonomiskt. På det
privatekonomiska planet kan investeringar i klimat­
smarta lösningar på sikt sänka en del utgifter i
energi­förbrukning. Tips: investera i energieffektiva
apparater i köket och tvättstugan, snålspolande
munstycken i badrum och kök samt isolering av bo­
stadens dörrar och fönster. Byt till lågenergilampor.
Köp grenkontakter med strömbrytare till all medie­
utrustning (dator, TV, dvd-spelare – de kan svara
för tio procent av elförbrukningen i ett hem) så att
man under natten kan stänga av alla standby-funk­
tioner med endast ett knapptryck. Köp pendlar­kort
på tåg eller buss.
påverka makthavare!
Vi som enskilda kan till viss del vara med och för­
ändra utvecklingen genom klimatsmarta val i var­
dagen, men för att de verkligt stora förändringarna
ska ske måste kraftfulla politiska beslut tas. Genom
att ta ställning och framföra dina åsikter kan du ge
mod och stöd till politiker att våga ta beslut som
ibland är svåra, men avgörande.
Som del av en världsvid kyrka har Svenska kyrkan
många relationer till kyrkor och organisationer i
­fattiga länder som drabbas hårt av klimatföränd­
ringarna. Ett sätt för Svenska kyrkan att bidra till
lösningen är att ha en dialog med beslutsfattare i
Sverige och på europeisk och global nivå.
Du kan vara en del av lösningen genom att delta
i Svenska kyrkans påverkansnätverk Agera. Där kan
du på ett enkelt sätt delta i ett antal upprop per år
riktat till politiker, företagsledare och andra. Anmäl
dig på www.svenskakyrkan.se/agera
agera själv
Du kan också själv utmana politiska beslutsfattare
och företagsledare genom att:
• Rösta utifrån hänsyn till klimat- och utvecklings­
frågor.
• Delta i opinionsundersökningar eller konsument­
undersökningar. Där kan du bidra med en bild av
att många önskar varor och politiska beslut som
tar hänsyn till miljö och global rättvisa.
• Skriva en insändare i din lokala tidning riktad till
regionala politiker, företagsledare, eller andra re­
gionala makthavare.
• Be din lokala tidning, radio eller tv-kanal att
­skriva/sända mer om klimatfrågans rättvise­
perspektiv.
• Mejla en politiker.
• Mejla ett företag lokalt, regionalt, nationellt eller
globalt.
• Anordna en manifestation.
•
Bjuda in en politiker till en temakväll på jobbet, i
skolan, församlingen, föreningen, etcetera och
föra en dialog om lokala åtgärder som skulle
främja en hållbar utveckling.
Se insändarmallar och ytterligare inspiration på
www.svenskakyrkan.se/agera
www.svenskakyrkansunga.org
www.skr.org
klimaträttvisa – skänk!
Svenska kyrkan ger stöd till dem som oförskyllt
drabbas av klimatförändringarna, till projekt som
dämpar effekterna av dessa förändringar, till ener­
gibesparande projekt och utveckling av förnybar
energi. Du kan vara del av denna lösning genom att
»Possibilismen, möjlighetstänkandet,
handlar om att mycket medvetet
välja synfält, pejla det som är löftes­
rikt i smått och stort. Och föra det
vidare till sin omgivning, förstärka
det. Injicera ett motgift till de där
galna löpsedlarna du ser utanför din
affär. Kalka i själen mot den mentala
försurningen som stundom drabbar
oss och förlamar vår viljekraft.«
klimat, hunger och global rättvisa 45
leif gustavsson/ikon
I byutvecklingsprojekten i Trapaing, Kambodja, som Svenska kyrkan stödjer har man bland annat byggt bevattningskanaler från vilket
vatten tas till bevattning av grönsaksodlingar.
skänka pengar till Svenska kyrkans internationella
arbete. Gå in på:
www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete
Här kan du (din församling eller ditt företag)
också gå med i Klimaträttvisa, ett koncept som
kommer att utvecklas under hösten 2008. Där kan
46 klimat, hunger och global rättvisa
du utmana dig själv eller andra till en helhetsåtgärd
vad gäller klimatet – med hjälp av klimatkalkylator,
tips på livsstilsförändringar, möjlighet att delta i
Svenska kyrkans politiska påverkansnätverk Agera,
samt genom att skänka pengar till utvecklingspro­
jekt via Svenska kyrkans internationella nätverk.
Hur bra är det med etanol?
Etanol och andra biodrivmedel har ifrågasatts
starkt på senare tid. Produktionen av biobränslen
har pekats ut som en viktig orsak till varför de
globala livsmedelspriserna har stigit kraftigt det
senaste året och därmed som en orsak till att fler
människor hungrar. Det har ifrågasatts om den
positiva klimatpåverkan verkligen är så stor. Dels
går det åt fossil energi vid produktionen, dels kan
ökad biobränsleproduktion leda till att skog av­
verkas eller våtmarker odlas upp, så att koldioxid­
utsläppen ökar. Slutligen har många, däribland
Svenska kyrkans partnerorganisationer, pekat på
att arbetsförhållandena på många sockerfält är
mycket dåliga och på att den ökade exporten av
biobränslen riskerar att förvärra markkonflikter
och leda till att fattiga människor fördrivs från sin
mark.
Det är viktigt att skilja mellan olika biobränslen.
Etanol från sockerrör i Brasilien (som ingår i E85)
är för närvarande det miljömässigt bästa alterna­
tivet, medan arbetsförhållandena i många fall är
dåliga. I Sverige produceras etanol från vete.
Energi­ekonomin i detta är inte lika god som för
sockerrören, men potentiellt är effektiviteten ändå
hög om etanolen kombineras med värme- och
elproduktion. Majsbaserad etanol, som i USA, ger
knappt någon klimatvinst och palmolja från Ma­
laysia bidrar till så mycket avskogning att­
­klimatvinsten försvinner. Det finns också andra
grödor som kan användas, till exempel den tro­
piska busken jatrofa, som är torktålig och inte
behöver konkurrera med matgrödor. Många afri­
kanska småbönder vill börja odla jatrofa som kom­
plement till matgrödor. Man bör också komma
ihåg att även produktionen av bensin kan leda till
allvarliga sociala och miljömässiga konsekvenser,
särskilt när utvinningen sker i regnskogsområden.
Biobränslen är inte den viktigaste orsaken till
att de globala livsmedelspriserna stigit kraftigt på
senare tid. Viktigare är att efterfrågan på kött och
mjölk har ökat hos en allt större medelklass i Kina
och Indien, att oljepriserna har stigit, att torka i
Australien har lett till riktigt dåliga skördar och att
skördarna i Afrika är fortsatt mycket dåliga.
För den majoritet av världens fattiga som lever
på landsbygden och är beroende av jordbruket för
sin försörjning innebär för övrigt stigande matpriser
ökade inkomster. Fattiga människor som tvingas
köpa mat kan emellertid behöva akut hjälp för att
förhindra att prisökningarna leder till ökad svält.
I EU diskuteras nu ett förslag till regelverk som
biobränslen måste uppfylla för att räknas som
medel för att uppnå EU:s klimatmål. Regelverket
innehåller krav på ekologisk hållbarhet och Svenska
kyrkan menar tillsammans med en rad andra
organisationer att det även bör formuleras krav
på social hållbarhet.
Kunskapen om olika bränslen ökar hela tiden
och allt tyder på att etanol är en övergångslösning
i väntan på de miljömässigt bättre el- och biogas­
bilarna. I Sverige bedrivs mycket forskning om den
»andra generationens« etanol, som kommer att
framställas av halm och andra rester från jordbruket, skogsavfall med mera. Till dess biogasen
är tillgänglig i hela landet och elbilarna har slagit
igenom är etanol det enda alterna­tivet till bensin
för många människor. E85 är bättre än bensin
och ett litet men viktigt steg på väg mot en
hållbar framtid.
klimat, hunger och global rättvisa 47
48 klimat, hunger och global rättvisa
tadelech shegute samtalar med tadelech kebede om landsbygdsutveckling i etiopien. foto: magnus aronson/ikon
7. Sammanfattning
Jordens klimat har växlat mellan extremer under årmiljonerna. Därför har
livsformerna varierat. Det nya för vår tid är att människan i hög grad – och
oerhört snabbt – påverkar dessa storskaliga skeenden och därmed för­
sämrar livsbetingelserna för sin egen art. Klimatförändringarna leder till
minskad biologisk mångfald, brist på mat och vatten, fler sjuka och över­
svämmade kuster. Det är vi i de rika länderna som orsakar det mesta av
växthuseffekten, men det är människor i fattiga länder som drabbas hår­
dast. Världens länder måste enas om krafttag mot växthuseffekten. Rika
länder måste reducera mest och stödja fattiga länder i att anpassa sig till
klimatförändringarna.
Människor påverkar klimatet främst genom att använda stora mängder
fossila bränslen (olja, stenkol och naturgas) som ombildas till koldioxid och
andra växthusgaser. Problemet är att det kol som har bundits i miljoner år
nu har frigjorts på ett halvt sekel. Ekosystemen (till exempel skogar) orkar
inte ta hand om så mycket koldioxid och den försvinner ut i atmosfären.
Där leder den stora koncentrationen av växthusgaser till att det blir var­
Åtta millenniemål
År 2000, början på det nya millenniet, enades världens länder genom FN om åtta
mål för att halvera fattigdomen till år 2015. De kallas milleniemål och lovar att
1. Halvera världens fattigdom och hunger.
2. Låta alla barn få gå i grundskola.
3. Öka jämställdheten och förbättra kvinnors ställning.
4.Minska barnadödligheten.
5. Minska mödradödligheten.
6. Stoppa spridningen av Hiv och andra sjukdomar.
7. Säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling.
8. Öka samarbetet kring bistånd, handel och skuldavskrivningar.
klimat, hunger och global rättvisa 49
magnus aronson
mare. Enligt FN:s klimatpanel kan jorden tåla en yt­
terligare temperaturhöjning med två grader. Redan
en så måttlig höjning kommer till exempel att ge
stora vattenproblem för miljoner människor. För att
undvika okontrollerbara konsekvenser av klimat­
förändringarna menar FN:s klimatpanel att höjning­
en av den globala temperaturen inte får överstiga
två grader Även om vi agerar nu fortsätter värmen
att stiga på grund av att de flesta växthusgaser
upplöses långsamt.
De globala utsläppen måste ha nått sitt maxi­
mum 2015 och därefter minska med 50–85 procent
fram till 2050. För att lyckas med det måste vi alla
leva klimatsmartare när vi väljer mat, uppvärmning,
transporter och konsumtionsmönster. Energisnål
teknik måste utvecklas och användas inom jordbruk
och industri samt i bostäder. I de länder, där det
redan i dag är varmt, måste nya värme- och torktå­
liga grödor utvecklas liksom nya metoder för att
hushålla med det vatten som finns. Svenska kyrkan
vill stödja en kraftfull och solidarisk klimatpolitik på
svensk och internationell nivå, stödja drabbade
människor i fattiga länder tillsammans med part­
nerkyrkor i syd samt stimulera människor i Sverige
till att förändra sin livsstil.
»…snart glider årorna ur händerna och
­flyter bort i mörkret. Människan är ju
inte autonom och sitt eget projekt,
­havet bär oss alla, och vi har alla vår
sträcka att ro. Men kaos är granne med
Gud, vi får ­arbeta vidare som om den
goda världen vore inom räckhåll.«
50 klimat, hunger och global rättvisa
Vill du veta mer?
svenska kyrkans hemsida
tips för fördjupning
•
www.svenskakyrkan.se
• www.svenskakyrkan.se/klimatrattvisa
• Ditt stifts eller din församlings hemsida söker du
via www.svenskakyrkan.se
•
svenska kyrkan kontakt
•
Ur reportage »Våra hjärnor roterade«, Hela
­Jorden nr 2/2008
•
Den beresta maten – Kungliga Skogs- och
­lantbruksakademins tidskrift nummer 10, 2007.
•
En studie om jämställdhet som förutsättning för
hållbar utveckling. Rapport MVB 2007:02
•
FN:s Klimatpanel, IPCC; Syntesrapport 2007
•
Handbok i hållbar energianvändning för kyrkan,
Tor Broström, Marie Hård, Dan Melander m.fl.,
Verbum 2008
•
Jorden vi ärvde – om klimat, konsumtion och
livsval, Ordfront 2008
•
Jordens och själens överlevnad, Martin Lönnebo
& Stefan Edman, Cordia 2008
•
Moder Jord i klimakteriet – kvinnor om över­
levnadens villkor, Arcus förlag 2008
•
Skapelsetid – handbok för Svenska kyrkans
­arbete för en hållbar utveckling, Sensus studie­
förbund och Svenska kyrkan 2005
•
UNDP Summary Human Development Report
2007/2008
•
Vatten, mat och hunger, Svenska kyrkan 2006
•
World development report 2008, Agriculture for
development, Världsbanken 2008
•
Svenska kyrkans informationsservice,
[email protected], tel 018-16 96 00
några av svenska kyrkans nationella
och globala nätverk
•
•
•
•
•
•
•
•
www.christianaid.org.uk – Christian Aid
www.actalliance.org - ACT Alliance,
Action by Churches Together
www.ecen.org – The European Christian
­Environmental Network
www.lutheranworld.org – Lutherska Världs­
förbundet
www.oikoumene.org – Kyrkornas Världsråd
www.skr.org – Sveriges Kristna Råd
www.swedwatch.org – Swedwatch
www.svenskakyrkansunga.org – Svenska
­Kyrkans Unga
www.naturvardsverket.se
www.snf.se – Naturskyddsföreningen
• www.sei.se – Stockholm Environment Institute
•
litteratur, häften, foldrar
klimatåtgärder
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling
www.svenskakyrkan.se/agera
www.svenskakyrkan.se/kampanj/engagerad
www.bilar.konsumentverket.se
www.energi.konsumentverket.se
www.mat.konsumentverket.se
www.energikalkylen.konsumentverket.se
www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/
www.etikochenergi.se
www.konsumentverket.se
www.naturvardsverket.se
klimat, hunger och global rättvisa 51
© Svenska kyrkan 2010. Andra reviderade upplagan.
Omslagsfoto: Petros Abiyo odlar äpplen i Etiopien. Foto Magnus Aronson/IKON.
Baksidesfoto fr. v: Magnus Aronson/IKON, Magnus Aronson/IKON, Leif Gustavsson/IKON, Paul Jeffrey/ACT International.
Huvudskribenter: Sofia Oreland, Anders Ölund, Sonja Gunnarsson, Maria Larsson och Anette Lundkvist.
Redaktörer: Anette Lundkvist, Sofia Oreland och Maria Sandell.
Utvalda citat ur boken Jordens och själens överlevnad av Martin Lönnebo och Stefan Edman (Cordia 2008).
Form och produktion: Intellecta
Tryck: Ekotryckredners. sk10156
MILJÖMÄRKT Trycksak 341142
När klimatet förändras, riskerar skördarna i Afrika och Asien att minska
dramatiskt, säger FN:s klimatpanel. Klimatet blir alltmer extremt. Sådden
riskerar att torka bort eller sköljas bort i skyfall.
Klimatfrågan utmanar Svenska kyrkan på ett särskilt sätt. Vi är en del av
en världsvid kyrka och delar tro och ansvar med kyrkor runt om i hela värl­
den. För många människor gäller klimatförändringarna bokstavligen liv och
död. Det handlar om människors dagliga bröd. Därför har vi ett ansvar att
bidra till en hållbar och rättvis värld utan hunger.
Ta del av en angelägen läsning
• om orsakerna, konsekvenserna och åtgärderna
• om vad vi behöver för att förvandla hot till hopp
se-751 70 Uppsala telefon: 018-16 96 00 webbplats: www.svenskakyrkan.se
e-post: [email protected]
plusgiro: 90 01 22-3 bankgiro: 900-1223
sk10156
Reflektera, diskutera och reagera men framför allt agera! Skapelsen behöver
vårt livsmod! Vi kan inte fortsätta som vi gör i världen och än finns det tid
att vända utvecklingen…